Bakgrund. Kulturmötet i vården. Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa

Relevanta dokument
Kulturanpassad diabetesvård och utbildning

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Kursplan. Beslutsdatum Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health


Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Kommunikation av sjukdom

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Livsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Välkomna till samråd och workshop!

Nationella riktlinjer 2010

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Barn och unga i palliativ vård

presentation av aktuell forskning

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum


Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Transkulturellt Centrum

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Förändringar i Lpfö 98

Flyktingsituation i världen

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Välfärds- och folkhälsoprogram

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Jämlik vård en självklarhet för alla?

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

När mamma eller pappa dör

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

Genomförandeplan. Min vilja

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Högskolan Dalarna INTERNATIONALISERADE LÄRANDEMÅL UTVECKLA ARBETET MED ATT INTEGRERA INTERNATIONALISERING I LÄRANDEMÅLEN PÅ ETT STRUKTURERAT SÄTT.

Svenske jordemødre och professionens utveckling. Ingela Wiklund, Leg Barnmorska, Med Dr Næestformand i Sveriges Jordemoderforening

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Ohälsa vad är påverkbart?

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Att mötas i det som förenar

Framtidens hälso- och sjukvård Om trender, digitalisering, egenansvar och nya interaktionsprinciper

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Kulturanpassad livsstilsintervention till utom-europiska invandrare

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Strategi för integration i Härnösands kommun

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Lära och utvecklas tillsammans!

Transkript:

7/5-2009 Nouha Saleh Stattin LUCD, CeFAM nouha.saleh-stattin@sll.se NSS, LUCD 2009 1 Kulturmötet i vården Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa Epidemiologiska och fysiologiska studier visar ökade prevalens av diabetes typ 2 bland etniska grupper (mellan 6-20%) genomför med vanlig befolkning (3-5%) Ökad risk för komplikationer Socialt sämre diabetesvård Professionellt frustration och känsla av inkompetens Personlig diskriminering och frustration Politisk behov av förändringar NSS, LUCD 2009 2 Psychological and social factors Discrimination and cultural-bias Ethnic minorities and diabetes outcomes Socioeconomic status SES Health services and policies Bakgrund 1960: import av arbetskrafter 1970: första flyktingarna från Uganda 2000-3000 1980: flyktingar (10,000-70,000) Idag finns runt 20 miljoner flyktingar i världen? Genetic and biological factors Behavioral differences Cross cultural validity Disciplinary and professional divisions NSS, LUCD 2009 3 NSS, LUCD 2009 4 Invandring: invandra till ett annat land. Alla flyktingar är invandrare men alla invandrare är inte flyktingar Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A. 2004 Nu har vi återförenats hela familjen här, äntligen. Vi har vad vi behöver rent materiellt. För våra barn kan jag se en framtid. Ingen yttre fara hotar oss längre. Men vem är jag? En flykting. Och vad är en flykting? En människa som förlorat allt, som inte känner sig önskvärd vare sig i hemlandet eller här. En människa som inte kan sova om natten, som plågas av svåra minnen och en stor sorg. Jag känner inte att något som är mitt egentligen duger här. Vem är jag nu? NSS, LUCD 2009 5 NSS, LUCD 2009 6 1

Flykt Identitetskris: Vem är jag? Konfrontation: mellan mottagarlandets krav och gamla landet Att sörja Förlust av den social nätverk Förlust av politiska kamp Förlust av framtidsperspektiv Känsla av hela tiden vara på väg hem Krisen Lättande Överraskning: Uppväckning Desilluionering: ser egna begränsning Depressiv medvetenhet: konfrontera och engagera sig eller hamna i nostalgisk fixering Försonande adaption: Balans mellan nya landet och minne av den gamla NSS, LUCD 2009 7 Källan: att möta flyktingar, Angel B. Och Hjern A. 2004 NSS, LUCD 2009 8 Vad är kultur? Kultur som ett uttryck för gemensam livsform NSS, LUCD 2009 9 NSS, LUCD 2009 10 Vad är kultur? Språket Värderingar Uppfattning om hälsa och sjukdom Svensk /andra kultur Sjukvårdspersonalens- / patientens kultur kulturmöten Kulturmöten handlar inte bara om det annorlunda, de andra utan även om oss som i det professionella arbetar med människor som inte är födda i Sverige. Det innebär även det omvända dvs. personal som inte är födda i vårt land och som möter svenskfödda patienter. Källan: Solvig Ekblad, KI, 2003 NSS, LUCD 2009 11 NSS, LUCD 2009 12 2

Syftet Migrationens inflytande på hälsan bland invandrare med diabetes Objektivt mätbar hälsa Subjektivt upplevelse av hälsa Subjektiva uppfattningar om hälsa och sjukdom och dessa inverkan på egenvården och vårdsökande Diabetes är vanligare bland invandrare än infödda svenskar Invandrare har mer komplikationer än infödda svenskar Invandrare upplever större svårigheter i kontakten med vården än infödda svenskar Invandrare har svårare att sköta egenvård än infödda svenskar Får sämre vård Källan: Katarina Hjelm, migration, Health and Diabetes Mellitus,1998 NSS, LUCD 2009 13 NSS, LUCD 2009 14 Varför Högre Prevalens av Diabetes Bland Invandrargrupper? Hereditet? Livsstil? Livssituation? Allt?? Mötet mellan två kulturer Olika uppfattning om hälsa och sjukdom Livsstilförändringar Social degradering Uppkomsten av stress Ackulturationsprocess (påverkan på val av hem- som värdlandets kultur) Källan: Katarina Hjelm, migration, Health and diabetes Mellitus,1998 NSS, LUCD 2009 15 NSS, LUCD 2009 16 Resultat Subjektiv uppfattning om hälsa och sjukdomen är kulturellt bestämda och inverkar på egenvård, vårdsökande och hälsa Personalen uppfattade: Utlandsfödda personer har sämre kunskap om kroppens funktioner än svenskar. 12-31% inte visste ngt om personernas uppfattningar. Resultat 89% av personalen upplevde problemen som: Kommunikationssvårigheter Kulturella skillnader Resultaten visade på ett tydligt behov av särskilda undervisningsprogram för att öka kunskap och förståelse hos personalen i mötet med invandrade patienter. NSS, LUCD 2009 17 NSS, LUCD 2009 18 3

Sammanfattning (fort) Människors levnadsvillkor och subjektiva uppfattning om hälsa och sjukdom är av avgörande betydelse för hälsan och måste beaktas i diabetesvårdens planering. Mötet mellan BVC-ssk och invandrare barn och deras föräldrar Inte tillräcklig med kulturell kunskap (95%) Svårt med indirekt kommunikation (93%) Osäkerhet (88%) Tolk situation (83%) Föräldrar följer inte råd (83%) Känner sig provocerade att föräldrar kan inte språket (50%) Berlin, A. Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin-- Primary Child Health Nurses opinion. Scand J caring Sci;2006; 20, 160-168 NSS, LUCD 2009 19 NSS, LUCD 2009 20 Kulturell kompetens Kulturell medvetenhet Kunskap Färdigheter Interaktion NSS, LUCD 2009 22 Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes Berlin, A. Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin-- Primary Child Health Nurses opinion. Scand J caring Sci;2006; 20, 160-168 NSS, LUCD 2009 21 Olika uppfattningar av problemen i mötet Personalen Undervisningsmaterial Religion Matvanor Kommunikation Sociala situation Kunskap om diabetes Patienterna Kunskap om diabetes Förståelse Varför Olika Uppfattningar Lekmans modell Subjektiv Helheten Erfarenheter Att förstå Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, 2001. Experters modell Objektiv Sjukdomen Medicinska fakta Att acceptera Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, 2001. NSS, LUCD 2009 23 NSS, LUCD 2009 24 4

Kulturmötet inom vården Kulturmötet inom vården Känner sig vilsen i den svenska sjukvården Inte tycker sig behandlande på ett korrekt sätt enligt hennes medicinska världsbild Olika upplevelse och bild hur vården bedrivas Professionell sektor Folklig sektor egenvårdsektor Traditionell medicinsk sektor NSS, LUCD 2009 25 NSS, LUCD 2009 26 Professionell sektorn Baserade på vetenskaplig biomedicin och finns i alla samhällen Drivas olika beror på synen på sjukvården Svenska synen på sjukvården som en enhet en sjukvårds apparat Svenska synen är ofta främmande Olika indikationer som styr vården Folkliga sektorn, egenvårdenssektorn Omfattar 70-90% av all sjukvården i alla samhällen Ofta börja med konsultation från grannar släkt och vänner Använda mat som medicin, tillber till högre makt eller fasta i hopp att tillfriskna Inget formell medicinska utbildning men bygger på erfarenheter NSS, LUCD 2009 27 NSS, LUCD 2009 28 Traditionell medicinsk sektor Bedrivs av läkeman som saknar officiell utbildning Kallas också för alternative medicinen Ofta sker parallellt med sedvanlig biomedicinsk behandling Den Konceptuella Modellen Diabetes uppkomst Att ha diabetes Internal Reasoning Familjen Kontakt med vården Egenvården Jag tar hand om min diabetes NSS, LUCD 2009 29 NSS, LUCD 2009 30 5

The Conceptual Model Family Extended Onset of diabetes Scared The internal reasoning The meaning of having diabetes Nothing Care for myself Self-care Mother 0 Patient 12 years Arab 1 HCS Blood tests Family Own Onset of diabetes Transmitted The Conceptual Model The internal reasoning The meaning of having diabetes Defect Care for myself Self-care Avoid 4 Patient 30 years Sweden 1 HCS Tell me NSS, LUCD 2009 31 NSS, LUCD 2009 32 Varför fick JAG diabetes Intervention Blev rädd/ledsen Guds vilja Man blir smittad Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, 2001. Traditionell Öka kunskap Inga beteendeförändringar Metabol kontroll? Inlärning Ändra förståelse Ändra beteende Bättre metabol kontroll? Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, 2001. NSS, LUCD 2009 33 NSS, LUCD 2009 34 NSS, LUCD 2009 35 The Interventions According to the WHAT (content) and the HOW (means) Diagram WHAT Life Experiences Prescriptive Reflective HOW Medical Facts Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live i h h i di b 2001 Sammanfattning Språk och kultur kan vara ett hinder i mötet mellan personer med diabetes och vårdpersonal från olika kulturer Man måste förstå hur patienten uppfattar sin diabetes och egenvård för att kunna Planera åtgärder som stödjer patienten Modellen är att hjälpmedel för vårdpersonalen Källan:: Nuha Saleh Stattin. Immigrant patients with diabetes: How they understand, learn to manage and live with their diabetes, doktors avhandling, 2001. NSS, LUCD 2009 36 6

Mötet Det goda mötet Att ta till vara den etniska minoritetens egna resurser Varning för stereotyper: varje människa i en etniska grupp skapar sin egen version av gruppens kultur Olika människor i gruppen befinner sig i olika stadier av anpassning till majoritetssamhället Tre grundförutsättningar för detta Respekt för varandra Kontinuitet Tillräcklig med tid NSS, LUCD 2009 37 NSS, LUCD 2009 38 NSS, LUCD 2009 39 Varje flykting är Too personal a tale Bob Dylan 7