FAFF35 Medicinsk Fysik

Relevanta dokument
SG1216. Termodynamik för T2

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

FAFA15 Energi- och miljöfysik, 9 hp vt 2014

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Termodynamik (repetition mm)

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Termodynamik och inledande statistisk fysik

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

@

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Kap 4 energianalys av slutna system

Termodynamik. Dr Mikael Höök,

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Arbetet beror på vägen

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Medicinsk Fysik, 7,5 hp, vt 2014

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Temperatur T 1K (Kelvin)

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Miljö- och energisystem. Kursplan

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 mars 1998 Distanskurs

Energitekniska formler med kommentarer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Kapitel 3. Standardatmosfären

Energi- och processtekniker EPP14

Termodynamik Föreläsning 1

Medicinsk Fysik, 7,5 hp, vt 2013

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

1. Solen är vår närmaste stjärna. Ur vilket av alternativen A-E bildas en stjärna?

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

FAFA20 Energi- och miljöfysik, 10 hp vt 2015

MMVF01 Termodynamik och strömningslära

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

EXAMENSARBETE. Algodoo som ett verktyg vid undervisning av kinetisk gasteori

Teknisk termodynamik repetition

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016.

Planering Fysik för V, ht-14, lp 2

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2018.

Energitransport i biologiska system

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Mer om kretsprocesser

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Innehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Termodynamik Föreläsning 4

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Tillämpad termodynamik

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

Förslag den 25 september Fysik

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik

5C1201 Strömningslära och termodynamik

Transkript:

FAFF35 Medicinsk Fysik Lästips för Energilära och termodynamik i Energi- och miljöfysik (), del 1, ina Reistad Fluiders mekanik, K Eriksson Stenström/ Reistad edan finns en lista på innehållet i del 1 av Energi- och miljöfysik samt häftet om Hydromekanik. arje avsnitt är markerat med antingen R (repetition), (mycket viktigt och centralt), (normalkurs) eller (överkurs, läses med andra ord av er som har höga ambitioner och vill lyckas väl). Kap 1 Hållbar utveckling Läs igenom. 1-1 Hållbar utveckling Läs igenom Indikatorer Läs igenom Resurser Läs igenom 1-1 Energiomvandling Läs igenom Solen och jorden Läs igenom Energiomvandlingar Läs igenom på jorden 1-2 Energianvändning Läs igenom Energiförsörjning Läs igenom Energiresurser Läs igenom Energiintensitet Läs igenom 1-3 Miljöbelastning Läs igenom Förbränning Läs igenom Kap 2 Energi Läs igenom 2-1 Energiprincipen R Dessa avsnitt bör vara kända. Känner du 2-2 Arbete R dig osäker måste du läsa ordentligt. Det 2-3 Effekt R är centrala begrepp som alla bör kunna redan. 2-4 Rörelseenergi R Avsnittet 2-5 kan eventuellt vara obekant Translationsenergi R för vissa. Läs i så fall ordentligt. Rotationsenergi R 2-5 Lägesenergi R Konservativa krafter R Gravitationell R lägesenergi Elastisk lägesenergi R 2-6 Förnybara energikällor Läs igenom. attenkraftverk R Bör vara känt. Tidvattenkraftverk Här får du arbeta lite. Härledningarna är indkraftverk till för de mest intresserade. otera speciellt ekv. 2.39, 2.40, 2.53 och Betz lag s. 37. 1

Kap 3 Gaser Läs igenom 3-1 Atmosfären Läs igenom Atmosfärens sammansättning Hör till allmänbildning. Atmosfärens struktur Allmänbildning. Du behöver inte kunna redogöra för alla detaljer. 3-2 Gaser Läs igenom Tillståndsvariabler R Bör vara känt, lär dig att känna igen beteckningarna. Allmänna gaslagen R Bör vara känt. Central. Koncentr. och Centralt. blandn.förhållande 3-3 Tryck R Bör vara känt. Partialtryck Läs igenom. Barometerformeln. Central. Härledningen för de mest intresserade. Atmosfärens tryck. Läs igenom. Härledningen för de mest intresserade. 3-4 Luftföroreningar Läs igenom. Allmänbildning. Exemplen ger Stadsluften tillämpningar på det tidigare. Kolmonoxid Kväveoxider Kolväten, fotokemisk smog Svaveldioxid Partiklar Fluiders mekanik Läs igenom. Flöde Centralt Kontinuitetsekvationen Centralt Bernouillis ekvation Bernouilles ekvation är ett viktigt och användbart samband. Härledningen är för de mest intresserade. Gör själv härledningen av Torricellis teorem. Ideal och verklig Läs igenom. strömning iskositet Läs igenom. i räknar inte på detta. Turbulens Läs igenom. i räknar inte på detta. Kap 4 Termiska egenskaper Läs igenom. 4-1 Temperatur R Bör vara känt. Termisk jämvikt Läs igenom. Temperaturmätning. R Bör vara känt. 4-2 ärme Centralt. ärmekapacitet Centralt. 2

Fasövergångar Centralt. 4-3 atten Läs igenom. attnets kretslopp Läs igenom, allmänbildning. Isbildning otera att vatten expanderar då det fryser. Avdunstning Allmänbildning. Relativ luftfuktighet i kommer inte att räkna på detta. Moln Allmänbildning. 4-4 Molekylernas Läs igenom. egenskaper Hastighetsfördelning Centralt. Medelvärden Centralt. Flykthastighet Läs igenom. Molekylmodell av en ideal gas otera resultatet ekv. 4.31 och 4.33. 4-5 Inre energi otera resultatet, ekv. 4.34 och 4.35. Begreppet frihetsgrad är centralt. ibrationsenergi Läs igenom. Rotationsenergi Läs igenom. Fasta ämnen Läs igenom. Kap 5 Energiprincipen Läs igenom. 5-1 Första huvudsatsen Används ideligen. Central. 5-2 Tillståndsändringar Läs igenom. Arbete Central, notera speciellt ekv. 5.8. Isokor en förändring utan arbete Isobar en förändring Dessa avsnitt lägger grunder för vad som skall komma. Det lönar sig att arbeta sig igenom. med mycket arbete Isoterm en långsam förändring Adiabat en snabb förändring Polytrop en verklig process Centralt, men härledningen av Poissons ekvation lämnas åt de mest intresserade. vriga notera resultaten, dvs. ekv. 5.36, 5.40 eller vanligare 5.39. Lär dig att utnyttja dessa, se t.ex. Ex 5-8 och 5-9. Sammanfattar de 4 föregående avsnitten. Ger en helhetssyn. Du väljer själv om du vill lära dig att tänka enligt dessa principer. Mycket viktigt. 5-3 ärmekapacitivitet i gaser Kvanteffekter Läs igenom 5-4 Termisk inversion och Läs igenom smog ertikal stabilitet Läs igenom. Adiabatisk För de mest intresserade. temperaturgradient Stabilitet Läs igenom och förstå. 3

Kap 6 Energiomvandling Läs igenom. 6-1 Andra huvudsatsen En av de viktigaste utsagorna inom fysiken. Irreversibla och reversibla processer Detta kan vara svårt att förstå, men är egentligen fundamentalt. Läs igenom. ärmedöden Läs igenom. 6-2 ärmemaskiner Lägger grunden för mycket. Detta måste du erkningsgrad förstå. Ekv. 6.3, 6.4 och 6.6 är centrala och kommer att användas många gånger. Carnots princip Carnotverkningsgraden Entropi Kan vara svårt. 6-3 ärmepumpar Centralt. otera ekv. 6.14 och 6.15. ärme- och Återkommer på laborationen köldfaktor Kretsprocesser. Förångning och kondensation 6-3 Kretsprocesser Läs igenom. Carnotcykeln Centralt. Härledningen lämnas åt de mest ambitiösa. otera resultatet, ekv. 6.20. Stirlingcykeln Dyker upp på laborationen Kretsprocesser. Härledningen lämnas åt de mest intresserade. otera resultatet, ekv.6.24. Ottocykeln Härledningen lämnas åt de mest intresserade, notera resultatet, ekv. 6.32. 6-4 Förbränning Läs igenom. Miljöpåverkan Kolväten eller kväveoxider Framtiden Läs igenom och tänk gärna själv. Kap 7 Energitransport Läs igenom. 7-1 ärmeöverföring Är viktigt men fördjupa dig inte. Jämvikt och Detta bör du förstå. fortvarighetstillstånd 7-2 ärmeledning otera ekv. 7.3. Linjär värmeledning otera ekv. 7.4. Radiell värmeledning otera ekv. 7,12 och 7.18. Härledningen lämnas åt de mest intresserade. 7-3 ärmeövergång otera ekv. 7.19. Exempel 7-4 ska alla begripa. Uppvärmning och otera ekv. 7.20 och 7.23. Isexemplet (7- nedkylning 7) är svårt och till för dig som är ambitiös. 7-4 Strålning otera ekv. 7.25 och 7.26. 7-5 Isolering Läs igenom. Isolering av hus Lär dig detta. Du kommer att uppskatta Fönster detta när du äger ditt eget hus. entilation Läs igenom. Isolering av rör För de mest intresserade. 4

7-6 Fysiologisk temperatur iktigt begrepp. indköldindex iktigt begrepp. 7-7 Termiska kretsar Linjär termisk Cylindrisk termisk Kirchoffs lagar Cylindrisk termisk 5