Producerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri City Upplaga: 2 000 exemplar ISBN: 978-91- 979678-8- 4 2
INLEDNING 4 JÄMSTÄLLDHET OCH STYRNING AV REGIONALA PROJEKT 5 ANALYSMODELL FÖR PROJEKTPROCESSEN 7 JÄMSTÄLLDHET HOS PROJEKTFINANSIÄRER 9 JÄMSTÄLLDHET I PROJEKTORGANISATION 12 JÄMSTÄLLDHET HOS PROJEKTENS UTFÖRARE 14 JÄMSTÄLLDHET HOS MÅLGRUPPER 16 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 18 LITTERATURFÖRTECKNING 19 3
Inledning Målet för regional utveckling är att skapa en hållbar attraktiv region och finansiering av regionala projekt är ett verktyg för att uppnå detta. Varje år fördelas offentliga medel till projekt för att främja den regionala utvecklingen och tillväxten vilket styrs utifrån de prioriteringar som finns i den regionala utvecklingsstrategin 1. En hållbar utveckling och tillväxt förutsätter att jämställdhet, mångfald samt miljö och klimat beaktas. Att ha ett tydligt fokus på jämställdhet gynnar även en positiv ekonomisk utveckling. Jämställdhet kan öka tillväxten genom att öka den regionala attraktiviteten, göra att människors kompetens används bättre, förbättra innovationsförmågan och öka det sociala kapitalet (Tillväxtverket, 2011). Den här rapporten analyserar om regional projektverksamhet är jämställd. Genom en analys av jämställdhet i hela projektprocessen blir det möjligt att identifiera de utmaningar som finns för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i projektverksamheten. Rapporten tas fram som ett hjälpmedel och kunskapsunderlag för beslutsfattare, handläggare och projektsökande. Rapporten är framtagen inom ramen för projektet Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten som Region Västerbotten drivit under åren 2013 och 2014. Projektet har syftat till att utveckla och implementera metoder för jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjandesystemet i Västerbottens län med fokus på projektmedel. Projektet har haft två huvudinriktningar, att utveckla metoder och stödmaterial för jämställdhetsintegrering av projekthandläggningen och att ta fram en analysmodell för uppföljning av jämställdhetsintegrering i projekt. Analysmodellen kommer att ligga till grund för hur jämställdhet ska följas upp inom Västerbottens regionala projektmedel men kan även tillämpas av andra aktörer och regioner som hanterar projektmedel. Det stödmaterial som projektet tar fram ska hjälpa både handläggare och projektsökande att jämställdhetsintegrera projektansökningar och projekt. Även detta material ska kunna spridas till och tillämpas av andra aktörer och regioner. Analysmodellen utgår från de roller som finns i projektprocessen. Projektprocessen involverar en rad olika aktörer utöver själva projektorganisationen. Genom en förståelse för aktörernas olika roller och på vilket sätt de bidrar till en jämställd projektverksamhet blir det möjligt att identifiera rekommendationer för att projekt ska komma kvinnor och män till del på lika villkor. Rapporten inleds med en bakgrund kring jämställdhet och regional tillväxtpolitik. Sedan beskrivs analysmodellen över projektroller som tagits fram för att åskådligöra jämställdhet i de olika delarna av projektprocessen. Jämställdhet i respektive projektroll belyses i de följande kapitlen. Rapporten avslutas med sammanfattning och rekommendationer för en jämställdhetsintegrerad projektverksamhet. 1 Tidigare Västerbottens läns utvecklingsstrategi 2007-2013 och Västerbottens läns tillväxtprogram. Nuvarande strategi är RUS 2014-2020, Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län. 4
Jämställdhet och styrning av regionala projekt Den regionala projektverksamheten är ett verktyg för den regionala tillväxtpolitiken i Sverige med syfte att främja tillväxt i alla delar av landet. Det ska genomsyras av ett perspektiv där åtgärder och insatser är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor och utbildning. (Nationella sekretariatet för gensuforskning). Den svenska tillväxtpolitiken har ett tydligt regionalt perspektiv där alla delar av landet ska bidra till den nationella utvecklingen efter sina förutsättningar och det ges möjlighet för regionerna själva att påverka tillväxtarbetet i den egna regionen genom de regionala utvecklingsstrategierna. Det regionala utvecklingsarbetet har ett eget utgiftsområde, regional tillväxt, som kompletteras med många åtgärder och satsningar inom övriga politikområden som även de har betydelse för den regionala utvecklingen. Jämställdhetsmålen I Sverige är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken (Regeringen, 2005) att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet bryts ner i fyra delmål: Fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet samt ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Den huvudsakliga strategin för att uppnå målen är att verka för jämställdhetsintegrering (Regeringen, 2005). Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra beslutsfattandet på alla nivåer och omfatta alla delar av arbetet. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ingår i varje verksamhets ordinarie struktur och på så sätt finns med i det dagliga arbetet för att motverka att det ses som ett sidospår och en separat fråga (Nationella sekretariatet för gensuforskning). Jämställdhet i RUS 2014-2020 Västerbottens regionala utvecklingsstrategi, RUS 2014-2020 2, styr de prioriteringar som länet ska göra inom det regionala tillväxtarbetet. I strategin är jämställdhet en utgångspunkt för regional tillväxt och ingår även i strategins strategiska vägval. RUS styr även hur länets regionala projektmedel ska prioriteras och jämställdhet finns med både som ett grundkriterium och ett urvalskriterium. Projekt som inte integrerar jämställdhet i sin verksamhet ska därmed inte kunna beviljas projektmedel utifrån de prioriteringar som ska göras enligt RUS. 2 Tidigare Västerbottens läns utvecklingsstrategi 2007-2013 och Västerbottens läns tillväxtprogram. 5
Projektverksamhet i ett flernivåperspektiv Finansieringen av den regionala projektverksamheten kommer från flera källor. Förutom medel från EU sker en stor del av finansieringen med nationella medel. Till det kommer finansiering på regional nivå, lokal nivå samt till viss del även privat kapital. Finansieringen från EU sker genom olika europeiska program. Det regionala tillväxtarbetet i Sverige finansieras till viss del av de europeiska strukturfondsprogrammen som en del av den europeiska sammanhållningspolitiken. I Sverige finns det åtta regionala strukturfondsprogram inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett nationellt strukturfondsprogram inom Europeiska socialfonden (ESF). Det europeiska programmet för utveckling av de areella näringarna (Landsbygdsprogrammet) och programmet för Havs- och fiskerifonden finansierar också till viss del det regionala utvecklingsarbetet. För gränsöverskridande projekt finns det europeiska program för territoriellt samarbete. I Västerbotten är det framför allt Nordprogrammet, Botnia- Atlanticaprogrammet och Norra periferi- och Arktisprogrammet som är de största finansieringskällorna för territoriellt samarbete. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering. Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelser inför och genomförandet av programmen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under förberedelserna inför och genomförandet av programmen (Europeiska unionens förordning om gemensamma regler). Regionalt utvecklingsansvariga har uppgiften att besluta om användningen av det nationella anslag 1.1: Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 (regional tillväxt) 3. Bidrag 4 får lämnas för att genomföra projekt som bidrar till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket anges i de regionala utvecklingsstrategierna. De svenska regionerna har även i olika utsträckning tillgång till egna regionala projektmedel (ERP). Dessa kommer huvudsakligen från landstingsskatten. Beslutsprocessen för regional projektverksamhet Processen för att få en ansökan behandlad hos Region Västerbotten börjar med en tidig dialog med någon av handläggarna gällande koppling till den regionala utvecklingsstrategin som är en förutsättning för att kunna beviljas projektmedel. Även projektets upplägg, budget, medfinansiering och förhållande till Region Västerbottens grund- och urvalskriterier för projektmedel diskuteras. När en projektansökan formellt lämnats in bereds ansökan av handläggare för att sedan skickas till Region Västerbottens arbetsutskott för beslut. Arbetsutskottet består av 7 politiker från kommuner och landsting i Västerbotten. 3 Det så kallade länsanslaget 1:1 medel för regional utveckling 4 Regleras i förordning 2003:596 om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 6
Analysmodell för projektprocessen Projektprocessen involverar många olika aktörer och verksamheter. I analysen har finansiärer, projekt, utförare samt primär och sekundär målgrupp identifierats. Olika aktörer kan komma in i flera steg i projektprocessen, då en finansiär kan vara projektägare men även utförare och målgrupp för projektet. En kommun kan exempelvis vara projektägare till ett projekt de själva medfinansierar och som syftar till att skapa tillväxt i kommunen. För att kunna analysera jämställdhet i projektverksamheten presenteras en modell för roller/delar som kan finnas i projektprocessen. I modellen finns utöver projektorganisationen även finansiärer, utförare och målgrupp med. Nedan följer en beskrivning av de olika roller som ingår i modellen. Figur 1: Modell över roller i projektprocessen Projektfinansiärer Finansiärer är en förutsättning för att regionala projekt ska kunna bedrivas men formerna för finansieringen varierar beroende på vilken aktör det är. Det finns stora skillnader i hur stor andel av den totala finansieringen varje finansiär bidrar med och beslutsprocesserna skiljer sig mellan finansiärer. I politiskt styrda organisationer som kommuner och regionförbund är det den politiska ledningen som är ansvarig för beslut om projektmedel. Projekten kan ha finansiering från den egna organisationen, den egna kommunen, finansiering av regionala projektmedel samt medfinansiering från de europeiska strukturfonderna. I en del fall medverkar finansiärerna i själva genomförandet av projektet medan de i andra fall endast går in med medel. Projektorganisationen Projektet har en egen organisation som oftast består av projektledare, projektmedarbetare och en styrgrupp. Det är inte alltid projektorganisationen som utför projektets aktiviteter 7
utan det kan hanteras av andra aktörer. Projektägaren, den aktör dit projektet är knutet, är ofta en av de större finansiärerna till projektet. Projektorganisationen tillsammans med projektägaren är ansvarig för projektet, dess genomförande och rapportering till de olika finansiärerna även om det i en del fall är andra organisationer som i praktiken bidrar till gemomförandet. Externa utförare Projektorganisationen är i en del fall utförare av projektet men i många fall genomförs hela eller delar av projektet av en extern utförare. Denna kan vara en samarbetsorganisation eller konsultföretag. Primär målgrupp Den primära målgruppen för projekt är de som på ett direkt sätt berörs av projektets resultat och dess aktiviteter. Genom att se i vilka branscher och sektorer projektets verksamhet och aktiviteter skapar arbetstillfällen och tillväxt kan den primära målgruppen definieras. Den primära målgruppen anges sällan i själva projektansökan utan där ligger fokus istället på den mer sekundära målgruppen som inte påverkas av projektet på ett lika direkt sätt. Sekundär målgrupp Den sekundära målgruppen är den som ofta anges i projektansökan och är oftast brett beskriven som näringslivet, allmänheten och befolkningen i länet. Gemensamt för målgruppen är att den är svår att kategorisera eller koppla till en specifik bransch. Den sekundära målgruppen påverkas av projektet och dess aktiviteter men detta sker inte i direkt anslutning till projektet utan det är indirekta effekter ofta med en viss tidsfördröjning. 8
Jämställdhet hos projektfinansiärer Projektfinansiärerna har möjlighet att påverka jämställdheten i projekten genom att ställa krav i ansökan, vid rapporteringstillfällen och i uppföljningen. För att få en bild av hur olika finansiärer arbetar med att säkerställa att projekten är jämställda har 13 finansiärer intervjuats. Medfinansiärer till projekt från 2009 5 har intervjuats utifrån standardiserade frågor. De tillfrågade representerar olika nivåer av finansieringssystemet och i analysen är de kategoriserade utifrån program, nationell, regional och kommunal nivå. Urvalet består av de största medfinansiärerna till regionala projekt medfinansierade av Region Västerbotten år 2009. Samtliga tillfrågade har besvarat följande frågor: om jämställdhet efterfrågas vid ansökningstillfället, och hur detta i så fall görs om jämställdhet följs upp i projektverksamheten, och hur detta i så fall görs om organisationen har en jämställdhetsstrategi som rör projektmedlen Tabell 1 visar en sammanställning av hur de olika finansiärerna besvarat telefonenkäten. Finansiärerna har kategoriserats utifrån den nivå de befinner sig på i finansieringssystemet. Tabell 1: Sammanställning av svar från intervjuade finansiärer Program Nationell Regional Kommunal Ansvarsområde för tillfrågade Ansvara för EU- program Projektstöd till egna projekt Besluta om egna medel och anslag som förvaltas Besluta om egna medel Efterfrågas jämställdhet vid ansökningstillfället? Ja Inga egna krav Ja De flesta ställer inga egna krav Om ja, hur efterfrågas jämställdhet? Delfråga för horisontella kriterier Ingen blankett är jämställdhetsinte grerad Delfråga hos de flesta finansiärer Några ställer krav i projektplan eller har stödfrågor till ansökan En kommun har en lathund för horisontella kriterier Hur följs det upp? Krav i läges- och slutrapport men inte i samma utsträckning som det efterfrågas vid ansökan Ingen särskild uppföljning av jämställdhet Krav på rapportering i läges- och slutrapport Svagt fokus på uppföljning överlag och inget fokus på uppföljning av jämställdhet Finns det en jämställdhetsstrategi/ plan för organisationen som rör projektmedlen? Ja, programguider och program- dokument Handböcker och stödmaterial Nej Nej Saknas i de flesta kommuner En kommun har en policy för jämställdhet för projektägarrollen 5 Analysen har utgått från ett datamaterial bestående av de 70 projekt som under år 2009 beviljades finansiering från Region Västerbotten. Året är valt utifrån att samtliga projekt idag har avslutats. 9
Jämställdhetsintegrering saknas Intervjuerna visar att ingen av de tillfrågade finansiärerna, oavsett nivå, har ett jämställdhetsintegrerat ansökningsförfarande. Det går också av svaren att dra slutsatsen att ansökningsrutinerna på programnivå får betydelse för kraven på jämställdhet även hos andra medfinansiärer. Många finansiärer, framförallt kommunerna har inga egna ansökningsblanketter utan programmens ansökningar används. Då dessa inte är jämställdhetsintegrerade gör det att även flera övriga finansiärer inte heller ställer krav på detta. Uppföljning och utvärdering av jämställdhet Det görs sällan utvärderingar av jämställdhet hos någon aktör. Kommunerna följer dessutom sällan upp jämställdhet och jämställdhetsintegrering av projekten. En förklaring som förs fram i intervjuerna är bristande efterfrågan för uppföljning av jämställdhet från politiska beslutsfattare. Då jämställdhet inte efterfrågas från politiskt håll blir det svårare att ställa krav på projektens jämställdhetsintegrering. Flera aktörer uppger även att det finns en skevhet i vad som efterfrågas och vad som följs upp. Strategier för jämställdhetsintegrering Samtliga tillfrågade finansiärer saknar en strategi/plan för jämställdhetsintegrering av projekt. Många organisationer har en jämställdhetsplan för den egna organisationen men projekt eller projektmedel berörs inte i dessa. Vissa finansiärer efterfrågar jämställdhet i delar av ansökan men ingen ställer krav på jämställdhetsintegrering av projektet. En orsak till detta beskrivs även här vara ett bristande politiskt intresse för frågan. Flernivåperspektiv på jämställdhet hos finansiärer Intervjuerna visar att det inte sker någon samverkan kring jämställdhetsintegrering av projekt och det saknas även gemensamma rutiner mellan aktörer kring detta. En konsekvens när finansiärer inte samverkar är att kravbilden när det gäller jämställdhet kan skilja sig för projekten. Detta innebär i praktiken att ett projekt som söker projektmedel från olika finansiärer kan få helt olika krav ställda på jämställdhetsintegrering från de olika aktörerna. Förutom att det blir rörigt för projektsökande att frågan hanteras olika beroende på vilken aktör som finansierar så innebär det även att legitimiteten för jämställdhet minskar. Det kan även minska incitamenten och möjligheterna hos enskilda finansiärer att ha en högre ambitionsnivå än övriga aktörer. Diskussion Intervjuerna med finansiärerna visar att det finns mycket kvar att åtgärda innan projektprocessen är jämställdhetsintegrerad. Det saknas även en samverkan mellan finansiärerna kring hur jämställdhet i projekt ska hanteras. En konsekvens av detta är att trovärdigheten för de krav finansiärerna kan ställa på jämställdhet försvagas när kraven ser olika ut. Att ingen finansiär hanterar jämställdhet på ett integrerat sätt i projektprocessen gör också att legitimiteten för frågan minskar eftersom jämställdhet blir lagt som ett sidospår och inte ingår i hela projekten. Att finansiärerna sällan följer upp eller utvärderar jämställdhet i projekt gör också att integreringen brister. Svag uppföljning gör även att redan från början lågt ställda krav på jämställdhet, i praktiken försvagas ytterligare. Bristen på en politisk efterfrågan som lyfts fram under intervjuerna pekar på behovet av att beslutsfattare på olika nivåer prioriterar jämställdhet. Om inte jämställdhet efterfrågas av alla nivåer i projektsystemet minskar möjligheten för att kunna integrera detta på ett reellt sätt. 10
Intervjuerna pekar på behovet av en tydligt utformad samverkan mellan finansiärer på olika nivåer för att få en jämställdhetsintegrerad projektprocess. Önskvärt vore om samtliga program och medfinansiärer ställer samma krav på jämställdhetsintegrering av projekten och att detta även bedöms på ett likvärdigt sätt av alla finansiärer. Att genomföra detta kan vara svårt när program och strategier är färdigutformade men det bör ändå kunna föras gemensamma diskussioner kring hur detta ska hanteras. Det kan vara önskvärt att samverkan formaliseras för att få samstämmighet och kontinuitet i frågan. Intervjuerna visar också att de olika finansiärerna saknar strategier för jämställdhetsintegrering och att detta även medför att hela ansökningsförfarandet skulle kunna utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. Hur ser ansökningsblanketter och stödmaterial ut? Vilket stöd kan projektsökande få i att utveckla sin projektidé? Genom att jämställdhetsintegrera ansökningsprocessen skulle projektens verksamheter också kunna bli mer jämställdhetsintegrerade. Om jämställdhet redan när en problemformulering för vad projektet ska lösa finns med och även ingår i övriga delar av ansökan kommer det finnas med som en naturlig del av projektet. 11
Jämställdhet i projektorganisation I en analys över jämställdhet är även projektets utformning och genomförande viktig att belysa. Arbetar projekten med jämställdhet? Är projekten jämställdhetsintegrerade? Hur jämställd är projektorganisationen? Alla projekt har en projektägare som oftast är en av de större organisationerna som är engagerade i projektet. Det finns också en genomförandeorganisation som består av en projektledare och andra anställda i projektet. Det är projektägare och genomförandeorganisation som är ansvariga för genomförandet av projektet. För att undersöka jämställdhet i projektprocessen har analysen utgått från ett datamaterial bestående av de 70 projekt som under år 2009 beviljades finansiering från Region Västerbotten. Året är valt utifrån att samtliga projekt idag ska vara avslutade. Jämställdhet i projektgenomförandet I projektansökan anges projektens målsättningar och vilka aktiviteter som ska genomföras under projektperioden. Alla projektansökningar måste 6 även innehålla en egen bedömning av projektets påverkan på jämställdheten. Genom att analysera förekomsten av jämställdhetsaktiviteter och eventuella strategier för att nå det underrepresenterade könet går det att få en bild av i vilken utsträckning projekten har haft ett fokus på jämställdhet i genomförandet. Det kan sedan relateras till projektens egen bedömning av hur projektets aktiviteter påverkar jämställdhet. För att belysa jämställdheten i genomförandet har projektansökningarna och rapporteringar gåtts igenom och analyserats utifrån två frågeställningar: 1. Har projektet en strategi för att nå kvinnor (eller män)? 2. Har projektet angett särskilda jämställdhetsaktiviteter? Det har satts i relation till projektens egen bedömning i slutrapporteringen över hur de skattar att projektet påverkat jämställdhet. Figur 2: Jämställdhet i projektgenomförandet 6 Ett krav för att beviljas finansiering från Region Västerbotten. 12
Bara ett av de 70 projekten har en särskild strategi för att nå kvinnor. När det gäller särskilda jämställdhetsaktiviteter är det något fler (11 av 70 projekt) som bedöms ha sådana. Projektens egen bedömning av påverkan på jämställdhet skattas på en skala med fyra nivåer: syftar direkt till att förbättra jämställdheten, bidrar till att förbättra jämställdheten, påverkar inte jämställdheten och riskerar att försämra jämställdheten. Projektens egen bedömning pekar på att de trots att de inte har särskilda aktiviteter riktat mot jämställdhet, är det drygt en fjärdedel av projekten som direkt syftar till eller bidrar till ökad jämställdhet. Drygt 15 procent av projekten saknar helt bedömning av jämställdhetspåverkan. Diskussion Det finns en skevhet mellan hur projekten själva bedömer i vilken utsträckning de påverkar jämställdhet och förekomsten av riktade insatser för jämställdhet respektive formulerade strategier för att nå det underrepresenterade könet. Även projektens egna bedömningar visar att få projekt har en positiv effekt på jämställdheten. Under programperioden var det inte en uttalad målsättning att ha särskilda projekt som direkt syftar till att främja jämställdhet, däremot var jämställdhet ett horisontellt kriterium som skulle integreras i alla projekt. Det har bara genomförts i en mindre andel av projekten. Avsaknaden av jämställdhetsintegrering i projektens egna bedömningar och avsaknaden av riktade insatser visar att jämställdhet inte har varit prioriterat i projektorganisationerna. Här finns en roll för finansiärer att ställa tydligare krav men även att arbeta kunskapshöjande med vad jämställdhetsintegrering betyder i praktiken. Ett sätt är att arbeta med lärande exempel, men att även se till att projekt kan få ett tydligare stöd i projektprocessen är ett sätt att få fler projekt jämställdhetsintegrerade. Genom en samverkan mellan finansiärer kan också en kunskapsspridning ske om lyckade metoder och projekt som integrerat jämställdhet på ett framgångsrikt sätt. Detta möjliggör en utveckling av jämställdhetsintegrering av projekt och projektprocessen. 13
Jämställdhet hos projektens utförare I projekt kan antingen projektet själv, någon typ av samarbetsorganisation eller konsult genomföra hela eller delar av projektet och dess aktiviteter. Till den här gruppen med externa utförare hör utbildningsanordnare, konsulter och andra aktörer som arbetar för att genomföra projektets målsättningar gentemot projektets målgrupp. Det kan vara en betydande del av projektbudgeten som går till att betala tjänster från olika utförare. Figur 3: Andel av projekt som använder konsulter i genomförandet Figuren visar att hälften av projekten som ingår i analysunderlaget har anlitat konsulter och en tredjedel har använt konsult över upphandlingsgräns. För att spegla jämställdhet hos utförare analyseras den tredjedel av projekten där konsulter har upphandlats över upphandlingsgräns utifrån ett branschperspektiv. Varje identifierad konsult har kategoriserats efter delbransch och det har länkats till statistik på könsfördelning i delbranscherna. 14
Figur 4: Könsfördelning bland sysselsatta i branscher där projekten upphandlat konsulter (Data: SCB) Figuren visar könsfördelningen för de branscher som identifierats. De flesta konsulter som upphandlades inom de aktuella projekten var verksamma i delbranscher där fler män än kvinnor är sysselsatta. Privat tjänstenäring på en övergripande nivå har en relativt jämn könsfördelning men detsamma gäller inte för olika delbranscher inom privat tjänstenäring. Några delbranscher som intresseorganisationer, dataservice och industridesign kännetecknas av en jämn könsfördelning medan tekniska konsulter och datakonsulter är branscher där andelen män är över 80 procent. Eftersom de flesta branscherna kännetecknas av en skev könsfördelning får det betydelse för hur projektverksamheten kommer män och kvinnor till del 7. Diskussion En stor del av projektens budget kan gå till externa tjänster vilket innebär att det inte bara är projektorganisationens sammansättning som har betydelse i ett jämställdhetsperspektiv, utan även vilka utförare som väljs för att genomföra projektet. Detta blir även tydligt i kapitlet om projektens primära målgrupp. Här är det betydelsefullt att projektägare och projektorganisation har ett jämställdhetsperspektiv även i aktiviteter som anordnas av andra än projektorganisationen och när det gäller köp av tjänster. Finansiärer skulle här kunna ställa krav i sina beslut att även exempelvis upphandlingar är jämställdhetssäkrade och att genuskompetens finns hos utförare och konsulter. 7 Det blir även tydligt i kapitlet om projektens målgrupper. 15
Jämställdhet hos målgrupper Projektens primära målgrupp Projektens primära målgrupp är de som direkt påverkas av de olika insatserna i ett projekt. De övergripande målsättningar som finns i strategier och program pekar på att projekten ska ge resultat i form av varaktig sysselsättning och fler företag. Projekten som ingår i urvalet har därför analyserats utifrån frågan: I vilken bransch förväntas projektet leda till sysselsättning och tillväxt?. Genom att identifiera den primära målgruppen för projekten blir det möjligt att koppla det till könsfördelningen i respektive bransch för att på så sätt spegla i vilken utsträckning kvinnor respektive män nås av projektmedlen. Tabell 2: Översikt över projekt med och utan målgrupp i bransch För de projekt som ingår i analysunderlaget har det varit möjligt att identifiera bransch för 53 stycken av totalt 70 projekt. Ytterligare tio av projekten riktar sig till hela näringslivet och ytterligare tolv är allmänna projekt som syftar till kunskapsutveckling eller nätverkssamarbeten. Dessa projekt syftar till att skapa strukturer för framtida sysselsättning och tillväxt men kan inte direkt knytas till en bransch. De 48 projekten med identifierbar primär målgrupp beviljades ca 214 miljoner kronor i projektfinansiering totalt från alla medfinansiärer. De projekt som hade en mer allmän inriktning beviljades drygt 50 miljoner kronor. Av de tio projekt som riktades till hela näringslivet var det två som var direkt riktade till kvinnliga företagare. De två projekten beviljades sammanlagt 2,3 miljoner kronor. Övriga åtta projekt beviljades 27 miljoner kronor. Figur 5: Andel sysselsatta män i de branscher som är primär målgrupp för projekten (Data: SCB) 16
De 53 projekt som identifierats med en primär målgrupp riktar sig till 19 olika branscher. I figuren visas andelen män som arbetar i de här 19 branscherna. Storleken på cirklarna visar hur mycket finansiering som beviljades av alla finansiärer. Av de beviljade projektmedlen gick det mesta till branscher där andelen män bland de sysselsatta är 70 procent eller mer. Sekundär målgrupp Den sekundära målgruppen är den målgrupp som projekten oftast själva anger. Den här målgruppen är för de flesta projekten otydlig och allmänt formulerad. Exempelvis anges näringslivet, besökare, företagare eller alla som bor i länet som målgrupp. Den sekundära målgruppen kan vara grupper som på längre sikt eller indirekt skulle kunna få fördelar till följd av projektet. Den sekundära målgruppen är svår att analysera kvantitativt eftersom den oftast är brett formulerad. Här handlar det om en övergripande analys på programnivå om vilka de långsiktiga resultaten blir av projekten på samhällsnivå. Diskussion Fördelningen av medel till olika branscher speglar de prioriteringar som görs i regionala, nationella och europeiska strategier och planer. I Västerbotten, Sverige och andra delar av världen är arbetsmarknaden könsuppdelad. Vård och omsorg samt utbildning, som till största delen är offentligt finansierad verksamhet, har en koncentration av kvinnor bland de sysselsatta. Samtidigt är det privata näringslivet till stora delar mansdominerat. Eftersom få projekt arbetar riktat med att nå det underrepresenterade könet, innebär det att en betydande del av projektmedlen kommer mansdominerade branscher till del. Att identifiera den primära målgruppen är även betydelsefullt eftersom det är genom sysselsättning som olika individer får tillgång till ekonomiska resurser i samhället. Kvinnor arbetar i större utsträckning i verksamhet som är finansierad med offentliga medel med tillhörande lägre lönenivåer. Utgångspunkten att insatser inom regional tillväxt ska ge sysselsättning inom privat näringsliv kan få till följd att ekonomiska resurser blir mer ojämnlikt fördelade. Det pekar mot att insatser i större utsträckning behöver fokusera på att göra arbetsmarknaden mindre könsuppdelad samtidigt som alla projekt behöver vara tydligt jämställdhetsintegrerade. 17
Slutsatser och rekommendationer Rapporten visar att projektprocessen i Västerbotten inte är jämställd. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor i tillgången till projektmedel och de projekt som genomförs saknar i de flesta fall ett tydligt jämställdhetsperspektiv och är inte jämställdhetsintegrerade. Oavsett vilken del av modellen över roller i projekten som analyseras, pekar resultaten på att projektmedel inte kommer män och kvinnor till del i samma utsträckning. Det gäller både i genomförandet av projekten men även när det gäller projektens resultat i form av ökad sysselsättning och fler företag. För att komma tillrätta med problematiken behöver finansiärer ställa tydligare och högre krav på projekt när det gäller jämställdhet men även finansiärernas egen projektprocess behöver förtydligas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att få jämställdhet i resultat krävs projekt och andra insatser för att förändra de strukturer som finns på arbetsmarknaden men även att alla projekt oavsett inriktning har ett fokus på jämställdhet i planering, genomförande och resultat. För att uppnå jämställdhet i projektverksamheten föreslås att hela ansökningsförfarandet från projektide till uppföljning blir jämställdhetsintegrerat hos både finansiärer och projektägare genom: 1. Samverkan mellan finansiärer för synkronisering av rutiner och krav gällande jämställdhet 2. Formulering av strategier för jämställdhetsintegrering av projekt- verksamhet hos finansiärer, projektägare och projektorganisationer 3. Prioritering av jämställdhet hos beslutsfattare 4. Utveckling av metoder och material för projektstöd som är jämställdhetsintegrerade 5. Kunskapsutveckling och lärande mellan aktörer i projektprocessen 6. Fokus redan i planeringen av projekten på att resultaten ska komma kvinnor och män till del Genom att samtliga delar av projektprocessen arbetar med ovanstående förslag kan vi förvänta oss jämställda projekt och en jämställdhetsintegrerad projektprocess. Fler kvinnor än idag bör också få ta del av projektmedel och projektens verksamheter och resultat. I ett längre perspektiv får det här betydelse för kvinnors och mäns möjligheter i samhället samtidigt som jämställdhet även kan innebära positiva effekter för den regionala utvecklingen i form av ökad sysselsättning och tillväxt. Därför har jämställda projekt en viktig roll för framtida regional utveckling. 18
Litteraturförteckning Europeiska unionens förordning om gemensamma regler, nr 1303/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU). Nationella sekretariatet för gensuforskning. (2014). Hämtat från Jämställ NU: www.jamstall.nu/fakta/ordlista/ den 28 10 2014 Regeringen. (2005). Regeringens proposition 2005/06:155. Tillväxtverket. (2011). Att välja jämställdhet. Rapport 0107. Stockholm. 19