Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1
Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda med hur lönen sätts 6 Vad är de unga missnöjda med? 8 Unga är positiva till löneskillnader 10 Arbetsmarknadens parter om lönebildning 11 Brett stöd för ökad grad av individuell lönebildning 12 Arbetsmarknadens parter om utvecklingen 14 2 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Förord Det finns ett stort missnöje bland unga yrkesarbetande med hur lönen bestäms. De anser att de inte kan påverka sin löneutveckling tillräckligt mycket. Istället för centralstyrda modeller vill 8 av 10 av dagens 25 30-åringar ha individuell lönesättning. Men glappet är stort mellan de ungas attityder och den verklighet som råder. Det visar denna undersökning som gjorts av Novus Opinion. Almega och Ledarna har tillsammans tagit initiativ till undersökningen. Att vi som representanter för både fack och arbetsgivare delar varandras syn på lönebildning visar att en modernisering av den svenska lönebildningen inte är en fråga om att gynna vissa intressen, utan av betydelse för Sveriges ekonomi som helhet. Vi menar att det är ohållbart med en modell som har så svagt stöd hos nästa stora generation i arbetslivet. Lönenivå är en sak, men undersökningen visar att de unga är missnöjda med hur det går till när lönen bestäms. Det är betydligt allvarligare. Lönen värderar och synliggör arbetsinsatsen. En medarbetare som upplever att det inte påverkar lönen om man gör ett bra eller dåligt arbete kommer knappast att vara motiverad att göra sitt yttersta. En lönemodell ska stödja utveckling och tillväxt, både av företag och av den enskilde medarbetaren. Det tjänar alla på. Förvånansvärt nog visar undersökningen att fack och arbetsgivarorganisationerna i stort håller med de unga. I tjänstemannafacken är fler än hälften för en mer individuell lönesättning än idag. Även inom LO finns förespråkare; så många som 3 av 10 vill se en mer individuell lönesättning. På arbetsgivarsidan finns ett nära 100-procentigt stöd. Ändå släpar verkligheten efter. Tiden är därför mogen att i den avtalsrörelse som nu har startat, ta ansvar för en modernisering av lönebildningen i Sverige. Målet för arbetsmarknadens parter måste vara att lönebildningen går i takt med tiden och speglar det samhälle och de attityder som finns. Stockholm i juni 2009 Annika Elias Ordförande, Ledarna Jonas Milton Vd, Almega Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 3
Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Ledarna och Almega. Intervjuerna med unga förvärvsarbetande har genomförts inom ramen för Novus webbpanel under perioden 8 18 maj 2009. Målgruppen är unga förvärvsarbetande 25 30 år (arbetar heltid eller deltid, ej egenföretagare). Undersökningen omfattar totalt 1 500 intervjuer i hela Sverige med unga förvärvsarbetande samt knappt 200 intervjuer med företrädare för arbetsmarknadens parter. Intervjuerna med fackliga ombudsmän och Svenskt Näringslivs representanter har genomförts per telefon under samma tidsperiod. För mer information kontakta: Håkan Eriksson, Almega Tel 08-762 69 18, e-post: hakan.eriksson@almega.se Monica Berling, Ledarna Tel 0706 73 60 93, e-post: monica.berling@ledarna.se Arne Modig, Novus Opinion Tel 08-535 25 836, e-post: arne.modig@novusgroup.se 4 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Sammanfattning Många unga på arbetsmarknaden (25 30 år) är missnöjda med hur det går till när deras lön bestäms. Mest missnöjda är de unga som idag omfattas av centrala avtal eller där lönen bestäms genom lokala förhandlingar mellan facket och arbetsgivarna. Endast 1 av 10 uppger att man i mycket hög utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och sin personliga kompetens. Fler än hälften svarar att man endast i låg utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och kompetens. Unga som omfattas av centralt förhandlade avtal uppger oftare än andra att man endast i låg utsträckning kan påverka sin lön. Medlemmar i facket är sällan nöjda med fackets insats i samband med att lönen bestäms. Majoriteten svarar vet ej eller varken nöjd eller missnöjd vilket tyder på att facket har en otydlig eller osynlig roll för de unga på arbetsmarknaden. Många upplever vidare att de löneskillnader som finns på arbetsplatsen är dåligt motiverade. Endast 3 av 10 svarar att löneskillnaderna på arbetsplatsen är tydligt motiverade. Även bland arbetsmarknadens parter finns ett utbrett missnöje med hur lönebildningen fungerar. En majoritet på arbetsgivarsidan uppger att lönebildningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt och bland fackombuden uppger var tredje att lönebildningen fungerar dåligt. På frågan hur man helst skulle vilja att ens lön bestämdes svarar 33 procent av de unga genom individuella samtal. Ytterligare 43 procent svarar genom en kombination av individuella samtal och fackliga förhandlingar. Även bland de som idag omfattas av centrala fackliga avtal är stödet för mer individuell lönesättning stort. 57 procent uppger att man vill se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning. Arbetsmarknadens parter har delvis olika syn på vad som krävs av utvecklingen framåt. Av tjänstemannafackens ombud svarar knappt hälften att det behövs mer av individuell lönesättning. Även bland LO:s ombud uppger 30 procent att man vill se en utveckling mot mer individuella löner. 60 procent av LO:s ombud anser dock att den modell som gäller idag är bra. På arbetsgivarsidan är stödet för individuella löner mycket starkt. Undersökningen visar att unga, liksom arbetsmarknadens parter, ger sitt stöd till löneskillnader så länge de är grundade på skäl som upplevs som rimliga. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 5
Få unga är nöjda med hur lönen sätts Modell för lönesättning som gäller idag Vilket av följande beskriver bäst hur din lön bestäms på din arbetsplats? 16% 23% 19% 1 2 3 4 5 Individuella samtal mellan mig och min chef Kombination av individuella samtal och fackliga förhandlingar Annat/vet ej Lokala fackliga förhandlingar mellan arbetsgivaren och det lokala facket Centrala fackliga förhandlingar 13% 38% Den vanligaste modellen för hur lönen bestäms idag är enligt de unga i undersökningen en kombination av individuella lönesamtal och fackliga förhandlingar. Knappt 4 av 10 unga känner bäst igen sig i den modellen. Den näst vanligaste modellen är den där lönen fastställs helt och hållet genom individuella samtal mellan medarbetaren och dennes chef. Det innebär att 6 av 10 unga omfattas av någon form av individuell lönesättning idag. Att vara nöjd med det sätt som den egna lönen fastställs är viktigt. Lönen värderar och synliggör arbetsinsatsen. En medarbetare som upplever att det inte påverkar lönen om man gör ett bra eller dåligt arbete kommer knappast att vara motiverad att göra sitt yttersta. Det handlar om att stödja utveckling och tillväxt, både av företag och av den enskilde medarbetaren. Det tjänar alla på. Få nöjda med hur det går till när lönen bestäms Känner du dig nöjd eller missnöjd med hur det går till när din lön bestäms på din arbetsplats? 19% 7% 7% 29% Mycket nöjd 1 2 3 Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd 4 Mycket missnöjd 5 38% 6 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Undersökningen visar att få unga på arbetsmarknaden är nöjda med hur det går till när deras lön bestäms. Färre än en av 10 unga är mycket nöjd och bara drygt en tredjedel uppger att de är mer eller mindre nöjda. Men det allra vanligaste svaret på frågan om hur nöjd man är, det är ett passivt varken eller, vet ej. Det aktiva stödet för dagens lönemodell är alltså svagt. Unga som idag har individuell lönesättning är oftare nöjda med lönesättningen Känner du dig nöjd eller missnöjd med hur det går till när din lön bestäms på din arbetsplats? Lön bestäms idag genom centrala fackliga förhandlingar Lön bestäms genom lokala fackliga förhandlingar Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Lön bestäms idag genom individuella samtal 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd Om man tittar på hur de unga svarar inom de fyra olika lönemodellerna ser man att det är bland de som har den mest renodlade formen för individuell lönesättning som de unga är som mest nöjda. Mest missnöjda är de unga som idag omfattas av centrala avtal eller där lönen bestäms genom lokala förhandlingar mellan facket och arbetsgivarna. Skillnaden är markant mellan den mest individuella och den mest centralistiska modellen. I den mest individuella uppger över hälften att de i någon utsträckning är nöjda. I den mest centralistiska modellen är motsvarande siffra 29 procent. Det är också fyra gånger vanligare att man är mycket nöjd om man har den mest individuella modellen jämfört med om man har den mest centralistiska. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 7
Vad är de unga missnöjda med? Att lönen bestäms genom individuella lönesamtal hänger självklart nära samman med upplevelsen av att själv kunna påverka lönens storlek. Det är också bristen på möjlighet att påverka som de unga är missnöjda med. Drygt hälften anser att de bara i liten utsträckning kan påverka. Endast 1 av 10 uppger att man i mycket hög utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och sin personliga kompetens. Få känner att man kan påverka lön genom sin insats och sin kompetens I vilken utsträckning kan du, genom din personliga kompetens och insats på jobbet, påverka din egen lön? Unga förvärvsarbetande, hela riket Lön bestäms idag genom centrala fackliga förhandlingar Lön bestäms idag genom lokala förhandlingar mellan fack och arbetsg Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Lön bestäms idag genom individuella samtal 0% 20% 40% 60% 80% 100% I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning Osäker/vet ej Om man grupperar svaren i förhållande till de fyra olika modeller för lönesättning som finns idag framträder ett tydligt mönster. Ju tydligare inslag av individuell lönesättning desto mer anser de att de kan påverka. Unga som omfattas av centralt förhandlade löneavtal uppger oftare än andra, 7 av 10, att man endast i liten utsträckning kan påverka sin lön. 8 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Få nöjda med fackets insats vid lönesättningen majoriteten svarar vet ej Känner du dig nöjd eller missnöjd med ditt fackförbunds insatser i samband med att din lön bestäms? Unga förvärvsarbetande, hela riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd I undersökningen fick de som idag är fackligt anslutna svara på hur de ser på fackets insats vid lönesättningen. Majoriteten svarar vet ej eller varken nöjd eller missnöjd vilket tyder på att facket har en otydlig eller osynlig roll för de unga på arbetsmarknaden Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 9
Unga är positiva till löneskillnader Stöd för löneskillnader om det finns bra skäl Tänk dig en situation där du och en kollega har helt jämförbara arbetsuppgifter. Hur starka eller svaga är följande skäl för att din kollega bör ha högre lön än du själv? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket starkt skäl Ganska starkt skäl Vet ej Ganska svagt skäl Mycket svagt skäl/ inget skäl alls Undersökningen visar att de unga ger sitt stöd till löneskillnader mellan kollegor med helt jämförbara arbetsuppgifter så länge de är grundade på skäl som upplevs som rimliga. Större ansvar, prestation, kompetens för jobbet och vidareutbildning är skäl som anses starka och rimliga för löneskillnader. Att någon haft ett chefsjobb tidigare, ålder och antal år på arbetsplatsen anses inte som starka skäl till löneskillnader. Löneskillnader ofta dåligt motiverade Tycker du att löneskillnader som finns på din arbetsplats är tydligt motiverade? Unga förvärvsarbetande, hela riket Lön bestäms idag genom centrala fackliga förhandlingar Lön bestäms idag genom lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Lön bestäms idag genom individuella samtal 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, tydligt motiverade Vet ej/ingen uppfattning Nej, inte tydligt motiverade Problemet är att de löneskillnader som finns på arbetsplatsen ofta är dåligt motiverade. Endast 3 av 10 svarar att löneskillnaderna på arbetsplatsen är tydligt motiverade. Bland de unga vars lön bestäms helt individuellt anser däremot hälften att löneskillnaderna är tydligt motiverade. 10 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Arbetsmarknadens parter om lönebildning Majoriteten på arbetsgivarsidan anser att lönebildningen fungerar dåligt Tycker du att lönebildningen på arbetsmarknaden generellt fungerar bra eller dåligt? Fackliga ombudsmän Svenskt Näringsliv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Varken eller/vet ej Ganska dåligt Mycket dåligt Även bland arbetsmarknadens parter, fackliga ombud och Svenskt Näringslivs representanter, finns ett utbrett missnöje med hur lönebildningen fungerar. En majoritet på arbetsgivarsidan uppger att lönebildningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt. Mer överraskande är kanske att även fackombuden uppger att lönebildningen fungerar dåligt. Bland de fackliga representanterna uppger var tredje att lönebildningen fungerar dåligt. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 11
Brett stöd för ökad grad av individuell lönesättning Varken de unga anställda på arbetsmarknaden eller representanterna för fack och arbetsgivarorganisationer är särskilt nöjda med den lönemodell som råder. Så vilken utvecklingsinriktning indikerar de intervjuade att de vill se för att bli nöjdare? Opinion för individuell lönesättning Hur skulle du helst vilja att din lön bestämdes på din arbetsplats? 7% 8% 9% 33% 1 2 3 4 5 Genom individuella samtal Genom kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Genom lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Genom centrala förhandlingar melan fack och arbetsgivare Vet ej 43% På frågan hur man helst skulle vilja att lönen bestämdes svarar en tydlig majoritet av de unga att lönen ska bestämmas i en individuell modell. 43 procent av de unga efterfrågar en kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal. 33 procent vill att lönen bestäms helt genom individuella samtal. 8 av 10 unga är alltså för en individuell lönesättning medan bara 6 av 10 unga omfattas av en sådan modell idag. 12 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Majoriteten vill se utveckling mot mer individuell lönesättning på arbetsmarknaden Skulle du vilja se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning, mindre individuell lönesättning eller är det bra som det är idag? Unga förvärvsarbetande, hela riket Lön bestäms idag genom centrala fackliga förhandlingar Lön bestäms idag genom lokala fackliga förhandlingar Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Lön bestäms idag genom individuella samtal 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mer individuell lönesättning Bra som det är idag Vet ej Mindre individuell lönesättning De allra flesta, oavsett vilken lönemodell man själv har, vill se en utveckling mot en mer individuell lönesättning än den man har idag. Även bland de som idag omfattas av centrala fackliga avtal är stödet för mer individuell lönesättning stort. 57 procent uppger att man vill se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning. Det finns alltså en tydlig opinion för individuell lönesättning bland de unga på arbetsmarknaden. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 13
Arbetsmarknadens parter om utvecklingen Kompakt stöd för individuell lönesättning på arbetsgivarsidan Skulle du vilja se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning, mindre individuell lönesättning eller är det bra som det är idag? Fackliga ombudsmän Svenskt Näringsliv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mer individuell lönesättning Bra som det är idag Vet ej Mindre individuell lönesättning Arbetsmarknadens parter har delvis olika syn på vad som krävs av utvecklingen framåt. Av tjänstemannafackens ombud svarar knappt hälften att det behövs mer av individuell lönesättning men även bland LO:s ombud uppger 30 procent att man vill se en utveckling mot mer individuella löner. 60 procent av LO:s ombud anser dock att den modell som gäller idag är bra. På arbetsgivarsidan är stödet för individuella löner mycket starkt. 14 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 15
Så tycker unga om lönebildning Få unga är idag nöjda med hur det går till när lönen bestäms. Unga som idag har individuell lönesättning är oftare nöjda med lönesättningen. Få unga känner att de kan påverka lönen genom sin insats och sin kompetens. De löneskillnader som finns är ofta dåligt motiverade. Det finns ett tydligt stöd för individuell lönesättning även bland de unga som idag har fackligt förhandlade löner. Majoriteten vill se en utveckling mot mer individuell lönesättning på arbetsmarknaden. Det finns ett stöd för löneskillnader om det finns bra skäl. Box 55545, 102 04 Stockholm Tel: 08-762 69 00 www.almega.se Almega Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag är en förbundsgrupp som har cirka 9 200 medlemsföretag med sammanlagt 420 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Box 12069, 102 22 Stockholm Tel: 08-598 99 000 www.ledarna.se Ledarna är Sveriges chefsorganisation, chefernas egen yrkesorganisation med cirka 75 000 medlemmar. Våra medlemmar är chefer i alla branscher och på alla nivåer. Hos oss får de dubbelt stöd, både i yrkesrollen som chef och som anställd och alltid med utgångspunkt i varje chefs individuella behov. 16 Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna