Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga.
Nationella Kompetensteamet Juno Blom, Petra Blom, Bo Lagerkvist och Mikael Thörn Kompetensteamet består av personer med stor erfarenhet av att ha arbetat inom området på bl.a. olika myndigheter lokalt, regionalt och nationellt Bl.a. poliser, socionomer, utredare, forskare, journalist, statsvetare www.hedersfortryck.se
Vägledning för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Nationellet Kompetensteam Ta fram information till barn och unga kring ny lagstiftning Föräldrastöd Förebyggande arbete Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot sin vilja Vägledningen Utbildnings Våga göra uppdrag, skillnad, sex information till pilotkommuner unga, myndighetsnätverk Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats
Människor måste fly Krig Förtryck Utsatthet Skyddsbehov
Mötet med Sverige Skäms över att det finns strukturell rasism på gruppnivå Viktigt att debattera detta Vad händer när individer utsätts för förtryck även av den egna gruppen?
Främlingsfientliga krafter Fundamentalister som vill tysta debatten? Utsatta/ Arbetar med och för de utsatta Kulturrelativister som vill väl
Våga göra skillnad - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Metodstöd - hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Våld i hederns namn - handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. Du är född till att göra skillnad - ett självstärkande material, som även riktar sig till yrkesverksamma för att få en djupare förståelse. De stympade barnen - en bilaga som bygger på Norrköpings Tidningars artikelserien De stympade barnen. Våga stå kvar! - En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ung och fri eller? Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv. Att utveckla en handlingsplan i skolan - ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld.
Handlingsplan förskolan - Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom förskolan. Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Handlingsplan grundskolan - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom grundskolan Vi måste våga se - en informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor Handlingsplan gymnasium/vuxenutbildning/sfi - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI. Mognad och livsutrymme - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.
Informationsfilmer könsstympning av flickor och kvinnor Informationsfilm könsstympning till unga Informationsfilm könsstympning till yrkesverksamma Informationsfilm könsstympning till vårdnadshavare
Informationsfilmer lagstiftning tvångsäktenskap Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till unga Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till yrkesverksamma
Webbutbildning www.hedersfortryck.se
HRV är brott mot mänskliga rättigheter och svenska lagar FN:s konventioner Kvinnokonventionen Barnkonventionen (ska bli lag i Sverige) Europarådets Istanbulkonvention EU:s brottsofferdirektiv Svenska lagar som BrB, t.ex. misshandel, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, äktenskapstvång. Bestämmelser i FB, SoL, LVU, Skollag, Hälso- och sjukvårdslag m.fl.
Lagstiftning och MR gäller alla I första hand inte brist på lagstiftning m.m. Tillämpningen av lagstiftning brister Medför stora skillnader för utsatta om hedersrelaterat våld Är synliggjort Förebyggande arbete sker Anmälningar görs Utredning och insatser/åtgärder vidtas av socialtjänst Utredning vidtas och åtal väcks inom Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten
Vart står vi idag? Det är angeläget att göra en behovsinventering och nulägesanalys (kartläggning) av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t.ex. barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor inom den egna verksamheten/organisationen/kommunen. Politikers och chefers ansvar! Hur ska vi annars veta hur det ser ut, vad vi gör, vad det leder till, vilken kompetens vi har/saknar (förmåga), kvaliteten i arbetet etc.,
Följande områden är viktiga att belysa Vilken förmåga (kunskap och kompetens) har vi? om t.ex. lagstiftning, MR, HRV Har vi rutiner/handlingsplan för den här typen av ärenden? är de kända, aktuella och används Har vi statistik? Har vi kännedom om antalet aktuella ärenden? förskola, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis m.fl. (anmälningar, ärenden, placeringar, domar) Har vi rutiner för att följa upp och utvärdera arbetet/insatser och det övergripande arbetet? Har vi en fungerande organisation och samverkansformer? internt/externt Finns stöd och mandat från chefer och politiker? Finns ekonomiska och organisatoriska resurser?
Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Erkänna och synliggöra problematiken Kunskap om hedersrelaterat våld Barnäktenskap/ tvångsäktenskap Könsstympning kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Handlingsplan/rutin er för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag. Förebyggande Akut Långsiktigt Samverkansplan Samarbeta operativt Förebyggande Akut Långsiktigt Förankra i ordinarie verksamhet. Följ upp, utvärdera & utveckla Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta SE AGERA
BARNS RÄTT Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler. VUXNAS ANSVAR Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd Pernilla Leviner
Vår utmaning handlar om att barn och unga upplever detta i mötet med myndigheter. Jag är din ångest. Melissa Delir
Likheter och skillnader mellan mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Mäns våld mot kvinnor - Individuellt - Fördömande - Kvinnor (barn) - Direkt (kortare planering) - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger? Hedersrelaterat våld - Kollektivt - Acceptans/Krav - Kvinnor - Barn - Pojkar/Män - Planerat - Kvinnor kan också vara gärningsmän - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger?
Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens framtid, tankar, känslor, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp, känslor, sexualitet, framtid Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet
Hedersrelaterat liv Oskuldsnorm Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet/beställare Verktyg?
Hedersvåld och förtryck
För att kunna göra ett bra arbete behövs bl.a. Kunskap gällande lagstiftning, föreskrifter, MR, konventioner m.m. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning Barnrättighetsperspektiv (rättighetsperspektiv) Fungerande samverkan Men också politiker/chefer som tar ansvar Ger förutsättningar Lagar följs, god kvalitet, kompetens och tillräckliga resurser
Synliggör, förebygg och vidta åtgärder Synliggöra problematiken Kartlägg (Hur många ärenden finns inom t.ex. hälso- och sjukvård, polisskola/socialtjänst?) Ser ni alla som behöver stöd och skydd? Anmäls alla brott? Ställ frågor/lyssna/ge stöd/anmäl/agera Förebygga Vilka förebyggande insatser har ni för barn, unga och föräldrar? Har ni rätt metoder och arbetssätt? För alla målgrupper? Saknas något? Vidta åtgärder till stöd, och skydd, åtal Utreds och tillsätts insatser/skydd - följ upp inom socialtjänst Utreds misstänkta brott? följ upp (åtal, domar)
Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars 2014 30 september 2016
Samtal 13 mars 2014 30 september 2016 790 ärenden / 1099 personer Antalet telefonsamtal är dock avsevärt större än antalet ärenden eftersom det ofta behövs flera samtal i ett och samma ärende. Ärendena handlar om: Enskilda personer 69 procent Kvinnor med barn 15 procent Syskon 8 procent Övriga 8 procent Dessutom nämns ytterligare 335 personer uttryckligen i samtalen de är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn.
Antal ärenden och utsatta personer per år 2014 * 2015 2016 ** Totalt Antal ärenden 187 298 305 790 Antal ärenden/månad i snitt 20 25 34 26 Antal utsatta personer 255 443 401 1099 * Fr.o.m. 13 mars ** T.o.m. 30 sep
De utsattas kön och ålder Kön 87 procent flickor/kvinnor 13 procent pojkar/män Ålder Minst 55 procent av de utsatta är under 18 år. Minst 23 procent är under 15 år.
Åldersfördelning Ålder Antal Andel Under 15 år 257 23 % 15-17 år 269 24 % 18-25 år 245 22 % Över 25 år 79 7 % Oklart 249 22 % Totalt 1099 100 %
Förövare En stor andel har utsatts av flera olika förövare (kollektiv), till exempel: - Barn och unga som utsatts av: - föräldrar och syskon, föräldrar och andra släktingar, föräldrar, syskon och släktingar - Kvinnor som utsatts av: - make/f.d. make och mannens släktingar, make/f.d. make och sina egna släktingar, make/f.d. make, mannens släktingar och sina egna släktingar - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Av samtliga utsatta är det: - minst 56 procent som har utsatts av sina föräldrar
Utsattheten Många har utsatts för flera olika typer av våld och kränkningar Vanligt förekommande (ofta i kombination med annat) är: Fysiskt våld minst 29 procent (322 personer) Oro för barn-/tvångsäktenskap eller genomförda barn-/tvångsäktenskap - 22 procent (238 personer) Av dem har 50 personer, varav 48 flickor/unga kvinnor och två pojkar/unga män, varit utsatta för tvångs-/ barnäktenskap (38 flickor och en pojke var under 18 år) Varav (sedan januari 2016): 14 av flickorna under 18 år var gifta vid ankomsten till Sverige Ärenden om bortförande eller risk för/hot om bortförande 9 procent (96 personer) 64 personer har blivit eller misstänks ha blivit bortförda 32 personer har det funnits hot om eller oro för att detta ska ske
Hot om eller rädsla för att dödas 10 procent (111 personer) Ärenden som rör könsstympning 8 procent (90 flickor/unga kvinnor) Konsekvenser av könsstympning 42 flickor/unga kvinnor Minst 31 flickor under 18 år varav minst 11 flickor under 15 år Oro för att könsstympning ska ske 35 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 31 flickor under 15 år Misstanke om att könsstympning har skett 12 flickor Samtliga flickor under 18 år varav 11 flickor under 15 år
Dessutom har många av personerna varit utsatta för psykiskt våld, hot, kontroll och begränsningar. Det har även kommit samtal om pojkar och unga män som hotas eller pressas för att de ska utöva våld eller kontroll mot sina systrar eller mödrar. Andelen samtal om nyanlända utsatta flickor och kvinnor ökar.
2014 * 2015 2016 ** Totalt Barn-/tvångsäktenskap (oro för, planerade eller genomförda) - totalt 61 93 84 238 - per månad i genomsnitt 6 8 9 8 Könsstympning av flickor/kvinnor (oro för, misstanke om, konsekvenser av - totalt 23 52 15 90 - per månad i genomsnitt 2 4 2 3 * Fr.o.m. 13 mars ** T.o.m. 30 sep
De som ringt till stödtelefonen Antal Andel Socialtjänst 451 57 % Skola/förskola 142 17 % Polis 50 6 % Hälso- och sjukvård 27 3 % Ideella organisationer 29 4 % Utsatta/närstående till utsatta 10 1 % Ungdomsmottagningar 7 1 % Övriga myndigheter * 22 3 % Övriga ** 35 4 % Oklart 17 2 % Totalt 790 100 % * Skatteverket, Barnahus, Migrationsverket m.fl. ** Gode män, familjehemsföräldrar m.fl.
Ärenden/län Län Antal ärenden Andel ärenden Västra Götaland 95 12 % Östergötland 75 9 % Skåne 58 7 % Gävleborg 48 6 % Jönköping 49 6 % Värmland 36 5 % Norrbotten 33 4 % Västernorrland 35 4 % Kronoberg 32 4 % Stockholm 33 4 % Västmanland 29 4 % Dalarna 28 4 %
Ärenden/län forts. Län Antal ärenden Andel ärenden Södermanland 29 4 % Jämtland 25 3 % Kalmar 23 3 % Uppsala 16 2 % Västerbotten 17 2 % Örebro 14 2 % Gotland 13 2 % Blekinge 11 1 % Halland 10 1 % Oklart 81 10 % Totalt 790 100 %
HRV exempel på brister Nationell tillsyn 2012-2013 Bristande kunskap om HRV Rutiner saknas eller följs inte Många inblandade/stor personalomsättning Utsattas behov inte i fokus/bristande barnperspektiv Syskon utreds inte Dokumentation och utredning bristfällig/saknas Analys/helhetsbedömning bristfällig utifrån barnet/utsattes behov Insatser utan adekvat stöd - tex PTSD/trauma-Hälso- och sjukvård Riskbedömning saknas Polisanmälningar görs inte trots misstanke om omfattande brott LVU har inte övervägts/gjorts Uppföljning långsiktigt stöd otillräckligt Passivitet istället för aktivitet Bristfällig samverkan
Enskilda tillsynsärenden HRV Några exempel: Landskrona Ung kvinna mördad av broder Töreboda Två flickor utan stöd och skydd från socialtjänsten Linköping, Kalmar och Mjölby Flickor utan stöd efter anmälan från skolan, förda utomlands
När det fungerar bra Viktigt och prioriterat område (nämnd-chef-soc. sekr.) Kompetens/erfarenhet/utbildning/kvalitet Särskilda verksamheter/personer Klara rutiner Helhetssyn Aktivt arbete - Struktur Identifierar och ställer frågor Utreder våldsutsattas situation och behov Analys och bedömning utifrån utsattas behov Riskbedömning görs Beviljar bistånd och följer upp - Bra dokumentation Barns behov i fokus barn utreds och får adekvat stöd Samverkan internt och externt fungerar IVO slutrapport 2014 - Nationell tillsyn
Fallbeskrivning flicka 14 år Hög skolfrånvaro och bristande hemförhållanden. Utredning inleds men avslutas utan åtgärd då mamman inte vill ha hjälp (2007). Utredning inleds igen men avslutas av samma anledning som år 2007 (2009). Skolan misstänker att flickan ska föras utomlands för att giftas bort. De gör en akutanmälan till socialnämnden (november 2012) Socialnämnden pratar med flickan men bedömer att hon själv inte är orolig för att bli bortgift. Flickan flyttar ensam utomlands. Skolan klagar till socialstyrelsen. Befarat bortgifte (kännedom om tidigare bortgifte i familjen)
Fallbeskrivning ung kvinna 19 år Flickan utsatt för psykiskt och fysiskt våld, kränkningar, kontroll och begränsningar. Oro över att bli bortgift. Skolan gör en anmälan Omhändertogs akut i enlighet med LVU (2009). Pappan ställer ultimatum att hon måste flytta hem om hon ska ha fortsatt kontakt med familjen. Flickan uttrycker en önskan att flytta hem. Flickan bestrider socialnämndens ansökan om LVU. Socialnämnden åberopar 3 LVU och socialt nedbrytande beteende. Förvaltningsrätten går på Socialnämndens linje. Flickan omhändertas därav även fortsättningsvis.
Gemensamma förutsättningar Stöd genom handledning och utbildning Lagstiftning Förvaltningsdomstol
Skillnader i hantering av ärenden 14 årig flicka Passivitet. Otillräcklig utredning. Ingen riskbedömning. Ingen insats/åtgärd. Bristande barnperspektiv. Flickan får själv bedöma sin egen utsatthet och hennes behov av skydd. Hänsyn till flickans egna vilja utan bedömning av konsekvenser för hennes eget bästa. Familjens självbestämmande och integritet fick i strid med lagen gå före barnets bästa.
Skillnader i hantering av ärenden 19 årig ung kvinna Aktivt handlande. Omfattande utredning. Risk- och hotbildsanalys. Akut insats/åtgärd (vårdplan) Tillgodosett skyddsbehov. Tagit utgångspunkt i konsekvenser av våld och utsatthet. Sett den ungens begränsning att själv sätta sig upp mot system. Vidtagit alla tänkbara åtgärder att skydda den unge. Mot flickans egna vilja för hennes eget bästa. Tolkning av lagen.
Att agera eller inte Bättre en gång för mycket än en gång för lite. Aktivitet istället för passivitet. Bättre att skydda än att inte skydda/omhänderta. Konsekvenser av icke-handlande. Barnperspektivet ska genomsyra hantering av ärenden. Heder som ett förblindande och förlamande prefix.
Sverige HRV Omfattning Ungdomsstyrelsen (2009) Kartläggning (Ålder 16-25 år) 70 000 bedömdes leva under HRV/8 500 kunde inte själva välja partner Stockholm (2010) 10 % av flickor i årskurs 9 utsatta för HRV Nationell samordnare (2015) 100 000 unga lever under HRV Länsstyrelsen Kronoberg (2015) Kartläggning HRV förekom i alla länets kommuner Nationellt kompetensteam stödtelefon 2014-2016 Kommuner från alla län VHEK - Stockholm/Göteborg 80 % flickor begränsade/hrv vissa särskilda skolor i förorten
Hedersrelaterat våld och förtryck Synliggöra Förebygga Åtgärda
Synliggör, förebygg och vidta åtgärder Synliggöra problematiken Kartlägg (Hur många ärenden finns inom t.ex. hälso- och sjukvård, polis, skola, socialtjänst?) Ser ni alla som behöver stöd och skydd? Anmäls alla brott? Ställ frågor/lyssna/ge stöd/anmäl/agera Förebygga Vilka förebyggande insatser har ni för barn, unga och föräldrar? Har ni rätt metoder och arbetssätt? För alla målgrupper? Saknas något? Vidta åtgärder till stöd, och skydd, åtal Utreds och tillsätt insatser/skydd - följ upp inom socialtjänst Utreds misstänkta brott? följ upp (åtal, domar)
För att kunna göra ett bra arbete behövs bl.a. Kunskap gällande lagstiftning, föreskrifter, MR, konventioner m.m. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Barnrättighetsperspektiv (rättighetsperspektiv) Fungerande samverkan Men också politiker/chefer som tar ansvar Ger förutsättningar Lagar följs, god kvalitet, kompetens och tillräckliga resurser
Barn som far illa - HRV Allas ansvar Ju tidigare barn som riskerar fara illa uppmärksammas desto större möjlighet att förändra deras situation Barns bästa och barns rättigheter får aldrig bli bara ord utan innehåll Stöd finns i lagar, m.m. som FB, SoL, LVU, BrB, Skollagen, Barnkonventionen, Istanbulkonventionen
Skolan och socialtjänsten Viktigaste aktörerna när barn/unga far illa/hrv Beroende av varandra För barn/unga måste båda fungera bra Skolan har ansvar för att uppmärksamma, se och anmäla (vuxna få stöd att ansöka-motiveras) Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att utreda och ge stöd och hjälp (barn och vuxna) Socialtjänsten har också stora möjligheter (muskler) att ge stöd och hjälp till barn/utsatta (Lagen: SoL, ytterst LVU - till skydd för barn mot föräldrarnas vilja)
Brottsoffer enligt 5 kap. 11 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.
Utredningsskyldighet 11 kap. 1 och 2 SoL Socialtjänsten ska skyndsamt inleda utredning om vad som genom ansökan eller anmälan kommit till nämndens kännedom och kan föranleda åtgärd. Föreskrifter från Socialstyrelsen SOSFS 2014:4 om våld i nära relationer Gäller hälso- och sjukvården och socialtjänsten Gäller från 1 oktober 2014 Bland annat: Alla barn ska utredas
Lagar HRV är ofta kriminella handlingar Barnäktenskap Tvångsäktenskap Könsstympning Är brott mot svensk lag och MR Stå upp för allas utsattas rättigheter Hur ni agerar sänder signaler Utsatta Förövare Andra
HRV är brott mot mänskliga rättigheter och svenska lagar FN:s konventioner Kvinnokonventionen Barnkonventionen (ska bli lag i Sverige) Europarådets Istanbulkonvention EU:s brottsofferdirektiv Svenska lagar som BrB, t.ex. misshandel, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, äktenskapstvång, könsstympning Bestämmelser i FB, SoL, LVU, Skollag, Hälso- och sjukvårdslag m.fl.
Äktenskapstvång från den 1 juli 2014 Civilrättsliga lagändringar: Slopad möjlighet till dispens från 18-årsgränsen för äktenskap. Strängare regler om erkännande av utländska tvångsäktenskap, barnäktenskap och fullmaktsäktenskap. Det ska endast erkännas om det finns synnerliga skäl. Skärpta krav på trossamfund med vigseltillstånd och deras vigselförrättare.
Vad innebär lagstiftningen? Straffrättsliga lagändringar: Det nya brottet äktenskapstvång Straffbart på försöks- och förberedelsestadiet Undantas från kravet på dubbel straffbarhet; i det fall att äktenskapet ingås utomlands behöver tvångsäktenskap inte vara ett brott i det land äktenskapet ingåtts Det nya brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa
Vad innebär lagstiftningen? Straffrättsliga lagändringar: Det nya brottet äktenskapstvång Straffbart på försöks- och förberedelsestadiet Undantas från kravet på dubbel straffbarhet; i det fall att äktenskapet ingås utomlands behöver tvångsäktenskap inte vara ett brott i det land äktenskapet ingåtts Det nya brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa
Äktenskapstvång 4 kap 4 c Brb Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som på sätt som anges i första stycket förmår någon att ingå en äktenskapsliknande förbindelse, om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och innefattar frågan om upplösning av förbindelsen
Anmälda brott och domar Äktenskapstvång m.m. Antal polisanmälningar om äktenskapstvång m.m. sedan ny lag 1 juli 2014 augusti 2016: 111 Två åtal. En fällande dom i juli 2016. Överklagad till HR. Dom fastställd HD. Flera utredningar pågår nu om misstänkta brott. Troligen flera åtal inom de närmaste veckorna. Åklagarmyndighetens Polismyndighetens rapporter 2016 Könsstympning Antal polisanmälningar om misstanke om könsstympning under 2015: 14 Två fällande domar i Göteborg 2006.
Barnäktenskap/tvångsäktenskap, vad vet vi? Barnäktenskap ökar i flykt (fattigdom, m.m.) Se Unicef m.fl. Nationella kompetensteamet Handläggning i kommuner, skillnader: Alla barn ska utredas, enskilda samtal, få stöd/insatser efter behov m.m. Vissa kommuner separerar barn Malmö 65 identifierade barnäktenskap (2015) 4 flickor placerades om 61 flickor bor kvar med vuxen man JO granskat - brister i bl.a. utredning m.m.
Vad gör vi? Barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige 18 år Brott Äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa Människohandel och prostitution Våldtäkt, övergrepp, misshandel samt andra brott Barn som kommer hit och är i barnäktenskap med vuxna män? Barn i barnäktenskap som har barn Utredning, skyddsbedömning, insatser, polisanmälan? Placerade i familjehem men är i barnäktenskap? Barnäktenskap/tvångsäktenskap Stort mörkertal
Ensamkommande barn i barnäktenskap Nationellt kompetensteam om problematiken Möte med Migrationsverket, Socialstyrelsen m.fl. Socialstyrelsen lagt till information www.sos.se Migrationsverket utredning Är du gift? Barnombudsmannen agerar med möte och skrivelse till regeringen För mer information se www.hedersfortryck.se
Migrationsverket - Är du gift? Stort mörkertal 132 barn varav 129 flickor (Syrien, Irak, Afghanistan) Inga skriftliga dokument En tredjedel barn har barn 70 orosanmälningar Ingen polisanmälan Bor nu i 80 kommuner Stora brister i handläggning Saknas rutiner inte enskilda samtal med barn anmäls inte alltid till socialtjänst
Vill vi veta? Flicka 14 år Göteborg Bengtsfors - olika bedömningar Flicka 14 år placerad hos släkting/familjehem blir gravid med familjehemmets son/sin man Flicka 16 år försvinner från asylboende (mördad av sin man?) Flicka 15 år bortgift med man 25 år Månggifte Barnäktenskap ändras till Förlovning Hot mot personal och egna gruppen Dessutom Ung kvinna 19 år bortgift redan vid 13 år Flera föräldrar har själva varit utsatta för barnäktenskap /tvångsäktenskap
Vilka konsekvenser får det? Barns behov utreds inte Barns rättigheter gäller inte alla - Vi ser olika på barns behov Barn som har barn Jämställdhetsfråga Rätten till kroppslig integritet Rätten att få forma och påverka sitt liv Rätten till utbildning Konsekvenser av barnäktenskap, ökad risk för våld och övergrepp, bristande hälsa, påverkar möjlighet till utbildning och arbete
Varför? Anser vi inte att barn är barn och har samma behov och rättigheter oavsett var de kommer ifrån? SoL, LVU, Barnkonventionen - gäller alla barn Utredning och skyddsbedömning utifrån barnens behov Barnäktenskap riskerar att accepteras i Sverige Är vi inte övertygade om de lagar vi stiftat? Är det en kostnadsfråga?
Barnombudsmannen Möte med nationella myndigheter Skrivelse till regeringen om åtgärder i juli 2016 Bl.a. kartläggning Nationella myndigheters ansvar Förändra lagen om äktenskapstvång Se BO skrivelse till regeringen, juli 2016 www.hedersfortryck.se
Könstympning är ett brott mot barn Brott mot svenska lagar Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor Brott mot mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s kvinnokonvention Även brott mot andra lagar, BrB
Könsstympning Frihet från våld och förtryck Rätt till stöd, skydd och vård för redan utsatta Ingen ska behöva lida 38 000 kvinnor /7 000 flickor är könsstympade i Sverige - Socialstyrelsens kartläggning (2015) Stöd finns i bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen LVU (ytterst för att skydda barn)
Tidigare satsningar mot könsstympning Fram till år 2005 regeringsuppdrag till Socialstyrelsen m.fl. Göteborg i början på 2000-talet bra förebyggande arbete, information, särskild kunskap hos myndigheter (t.ex., hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst och åklagare) och organisationer m.fl., samverkansgrupp m.m. två fällande domar för könsstympning (2006, enda i Sverige) Därefter har det förebyggande arbetet och kuskapen om könsstympning generellt försämrats hos myndigheter Varför då? Var könstympning löst och inte längre ett problem? Inga nationella satsningar förrän år 2013
Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Länsstyrelsen 2013-2015 Socialstyrelsen (hälso- och sjukvården) En webbutbildning med fokus på bemötande Ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer Ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvården om vård, behandling och om förebyggande arbete www.socialstyrelsen.se Länsstyrelsen Östergötland Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade (socialtjänst, skola m.fl.) Informationsfilmer - Till yrkesverksamma, vårdnadshavare samt barn och unga Nationellt kompetensteam Särskild webbsida: www.hedersfortryck.se
Framgångsfaktorer hos myndigheter vid HRV 1. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck 2. Se helheten vid utredningar (kollektivet, fler brott) 3. Konkret skydd och stöd för utsatta 4. Tillsätt målsägandebiträde/särskild företrädare 5. Snabbt agerande 6. Fungerande samverkan
Statens offentliga utredningar (SOU) Nationell strategi Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (S0U 2015:55) Nationell samordnare mot våld i nära relationer (SOU 2014:49) Jämställdhetsutredningen (SOU 2015:86) Kommer beslut (skrivelse) av regering och beslut i Riksdagen under november 2016 Barnkonventionen ska bli lag SOU 2016:19 (2018)
Nationell strategi Mot mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel SOU 2015:55 (SOU 2014:71) Remissinstanser 100 myndigheter och organisationer Beslut på regeringssammanträde den 17 november 2016 Behandlas i Riksdagen 2016
Nationell strategi En tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Regeringens åtgärdsprogram 2017-2020 Regeringens bedömning: Strategins politiska målsättningar är: ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld, förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning samt förbättrad kunskap och metodutveckling. www.regeringen.se