VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 Tillsammans skapar vi säker trafik för alla

INNEHÅLLSFÖRTECKNING NTF Jönköpings län Verksamhetsberättelse 2007 INLEDNING... 3-7 OLYCKSSTATISTIK... 8 NTF, EN PARAPLYORGANISATION... 9 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING... 10 Styrelse Arbetsutskott Personal FÖRBUNDSSTÄMMA MED ÅRSMÖTE... 11-12 EKONOMI 13-14 FÖRBUNDETS VERKSAMHET/KANSLI 2007... 15-29 ARTIKLAR: Tung trafik i samverkan Bältesutvecklingen Övergångsställen Den nya hastighetsdisplayen Rätt bildäck räddar liv Don t drink and drive Mopedtrimning NTF arbetar med skolan och föräldrar SAMVERKAN MED MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER 30-34 Äldrerådet 35 Yrkesförarrådet... 36-37 TRAFIKSÄKERHETSINFORMATION GENOM KOMMUNERNA... 38-46 MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH FÖRETAG 47-56 NTF lockar media... 57 59 NTF en flexibel organisation.. 60-61 SLUTORD Styrelsens tack... 62 2

INLEDNING Vad vi kan konstatera är att antalet omkomna i trafiken i länet har minskat från 30 döda 2006 till 17 döda 2007, men tyvärr har vi inte lyckats minska antalet svårt skadade utan tvärt om har dessa ökat från 130 svårt skadade 2006 till 143 svårt skadade 2007. Det är givetvis biltrafiken som står för de flesta svåra olyckorna, men vi vill redan nu peka på att vi har en ny trafikantgrupp som visar sig på ett negativt sätt i olycksstatistiken, och det är de gående. Olyckorna på övergångsställen har ökat från 15 stycken 2003 till 35 stycken 2007 och detta måste vi arbeta extra med under 2008 och framåt, eftersom det ofta blir svåra personskador vid denna typ av trafikolycka. Antalet gående som omkommit på grund av trafikolycka har ökat från 1 person 2003 till 5 döda 2007. De fyra målen Den nya inriktningen innebar en satsning på fyra verksamhetsområden Nätverk och medlemsorganisationer Opinionsgrupper för säker trafik Konsumentupplysning och Äldre oskyddade trafikanter. För vart och ett av dessa områden formulerades tydliga gemensamma mål, nedbrytbara till varje enhet inom NTF organisationen. En förutsättning är att respektive aktör levererar utifrån målen. Förbundets organisation Arbetet har fördelats inom förbundets organisation och genomförts av områdets ansvariga inom följande områden. Information Fortbildning Barn och ungdom Yrkesförare Äldre trafikanter Verksamheten har bedrivits i nära samarbete med NTF centralt, Landstinget, Vägverket region sydöst, Länsstyrelsen, Kommunerna, Räddningstjänsten i flera kommuner, Polisen och med våra medlemsorganisationer. Samarbete sker också med Media Center i Jönköpings län. Under två år har vi också haft en filial till kansliet i Jönköping som fungerat som stöd till fyra kommuner på höglandet. Verksamheten bedrivs som ett särskilt projekt Förbundets medlemmar Enligt stadgarna kan som medlem i förbundet ingå: Länets landsting, kommunerna, organisationer, företag och enskilda personer som vill stödja förbundets verksamhet. Den genomförda verksamheten Regeringens regleringsbrev Verksamhetens syfte är att ingen på sikt skall dödas eller allvarligt skadas inom vägtransportsystemet. Vägtransportsystemets utformning och funktion skall vara sådant att ingen 3

straffas med döden eller blir svårt skadad om man gör ett misstag i systemet. Det tidigare målet för landet, har tyvärr regeringen tvingats revidera. Det nya målet är en halvering fram till 2007 vilket betyder högst 270 dödade i trafiken. Och NTFs syn på hur vi skall nå målet fastslog kongressen i april månad 2001. NTF tycker att man skall satsa på åtta områden som kan ge en relativt snabb förändring. Landstinget Landstinget är med sitt ansvar för sjukvård och hälsofrämjande insatser en självklar samverkanspart. Trafikolyckorna är ett av de största folkhälsoproblemen. Förbundets strävan är att i Nollvisionens anda reducera antalet döda och skadade i trafiken och därmed minska landstingets kostnader inom detta område. Förbundet deltar i landstingets arbetsgrupp för alkohol och narkotikafrågor. Under året har gruppen presenterat strategier för hur vi skall Dra åt samma håll i detta arbete. Den citerade rubriken är namnet på ett alkohol och drogpolitiskt program för Jönköpings län. Förbundets uppgift i detta program är att verka för en alkohol och drogfri trafik. Och vad man kan konstatera är att just drogerna ökar oroväckande i trafiken. Vad man också kan konstatera är, att detta är ett väldigt svårt problem eftersom det är en ny företeelse för de flesta, eftersom det inte känns några lukter och att det är svårt att se andra tecken av påverkan. Men vi får inte nonchalera problemet eftersom det troligt är ett växande problem. Kansliet deltager i landstingets arbete för ökad barnsäkerhet. Det NTF skall koncentrera sig på i är utbildning/information i "Barn i Bil" riktat mot BVC, MVC och andra grupperingar med föräldragrupper. Informationsbehovet kring "Bilens inre säkerhet" är stort bland föräldrar. Ca 10 barn under 10 år dör i bilar varje år och många barn skadas allvarligt. Bilens inre säkerhet har i dag förbättrats för vuxna. Nya bilar levereras med krockkudde/airbag på passagerarplats fram. Detta förändrar föräldrarnas möjlighet att placera sitt barn i särskild skyddsutrustning i framsätet. Ingen person kan sitta på denna plats som är under 140 cm. Krockkudde och barn i bil kan vara en livsfarlig kombination. Av den anledningen har NTF riks tillsammans med VTI och Folksam, gjort en gemensam policy Barn och krockkudde. Under året har NTF tillsammans med Folksam tagit fram en ny film och informationsmaterial. Till filmen som är i DVD format finns två informationsblad. Säkra barn i bil 0-4 år och Säkra barn i bil 4-10 år. Detta material finns för utlåning på NTFs kansli. Samtliga BVC inom länet kommer att ha tillgång till filmen och informationsmaterialet. Barn kan inte själva välja trafiksäkerhetsnivå, utan är helt beroende av vuxna. Media Center Jönköpings län I samverkan med Media Center Jönköpings län sker utlåning av speciella cykelhjälmsväskor och videofilmer till bl.a skolor. Media Center kansli ger också värdefullt stöd och service vid distribution av olika trafiksäkerhetsprodukter till kommunerna i länet. LOTS- grupperna De lokala trafiksäkerhetsgrupperna är NTFs och kommunernas verktyg för att föra ut information om trafiksäkerhet till medborgarna. Grupperna är sammansatta av medlemmar i NTFs medlemsorganisationer och utgör ett värdefullt stöd i det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Grupperna kompletteras av kommunens och förbundets tjänstemän och är behjälpliga att genomföra de mätningar och övriga beställningar som ingår i förbundets årsplan. 4

Förbundets övriga samarbetspartner Länsförsäkringar i Jönköpings län bidrar sedan 1985 med stöd till verksamheten. Stödet består dels av ett penningbelopp men också i form av gemensamma projekt. Så här arbetar vi NTF finns i varje län vilket betyder att vi har god kännedom om de regionala förhållandena. Vi samarbetar med alla större organisationer son har trafiksäkerhet på agendan och har tillgång till utbildad personal, även på dagar när de flesta är lediga. NTFs långa erfarenhet av trafiksäkerhetsarbete startade redan 1934 på initiativ av dåvarande kommunikationsministern och som en röd tråd från starten märks arbetet för att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Steg för steg 1. NTF får en presentation av problemområdet eller aktiviteten. 2. Du får en kontaktrapport från oss där vi beskriver problemet så som vi uppfattar det och vilka förväntningar du har på NTF. 3. När du beställer ett uppdrag som är omfattande utarbetar vi ett avtal där aktiviteten beskrivs, vilket ansvar NTF har och vilket ansvar du som uppdragsgivare har. Hastighet Trafikolyckor och hastighet har ett starkt samband. Överträdelser av fartgränser är vårt största trafiksäkerhetsproblem och kostar årligen 150-200 människor livet. Hastighet är ett kärt diskussionsämne, alla har en åsikt. Insändarsidorna i dagspressen innehåller ofta protester och tyckande om hastighet, inte minst i bostadsområden där några vill sänka hastigheten och andra vill tvärtom. För att skapa förståelse för förändringar är bra underlag för trafikplanering och information till berörda nödvändigt. Hastighetsmätningar Tjänst NTF mäter hastighet på utvalda sträckor t x inom ett bostadsområde, på landsvägar eller andra platser där hastigheten upplevs som ett problem. Mätning före och efter ombyggnader i trafikmiljön ger ett mätbart resultat av förändringen. Mätning kan göras med olika metoder beroende på plats och intensitet. Syfte Att få fram beslutsunderlag för förändring av rekommenderad hastighet. Informationsinsatser tillsammans med polisen I samband med hastighetsövervakning eller annan aktivitet som är kopplad till hastighet är information viktig, inte mins till berörda enheter inom kommunen. Tjänst Tillsammans med polisen informerar vi om aktiviteten, selekterat eller generellt. Vi ger förslag på media för kommunikation. Syfte Att öka kunskapen hos berörda målgrupper för att skapa förståelse och acceptera för aktiviteten. Inventering av brister i trafikmiljön 5

Tjänst NTF inventerar och kartlägger brister i trafikmiljön. Inventeringen görs med utgångspunkt från olika trafikantgruppers behov. Om det gäller äldres situation sker inventeringen i samarbete med äldre, gäller det barns skolväg utgår vi från barnens situation, samma metod använder vi för att öka säkerheten för funktionshindrade. Målet är att skapa en miljö med utrymme för alla trafikanter. Du får ett samlat grepp över var brister finns. Vi analyserar och sammanställer till en rapport. Syfte Att skapa underlag för prioritering och beslut om åtgärder i trafikmiljön. Undersökningar och analyser av beteende i trafikmiljön Inför förändringar och ombyggnad av trafikmiljön är det nödvändigt att undersöka olika trafikanters beteendemönster och behov. Resvaneundersökningar är också en viktig faktor. Tjänst Vi studerar, analyserar och sammanställer ett underlag för vidare beslut. En studie kan exempelvis handla om hur bilister beter sig vid övergångsställen/passager och trafikljus, liksom cyklisters beteenden i komplexa miljöer. Direkta observationer, enkäter, intervjuer är exempel på metoder för sådana studier. Dessa kan göras mer eller mindre djupgående. Syfte Att ge information till tjänstemän om hur olika trafikmiljöer fungerar. Att inför vidare planering och beslut få fram ett faktaunderlag baserat på verkligheten. MVC, BVC, förskola Information till personal på MVC och blivande föräldrar Redan vid besök på mödravårdscentralen bör blivande föräldrar kunna få information om barns säkerhet i bil. Redan vid första resan hem från BB behövs ett babyskydd. Tjänst NTF kan arrangera informationsträffar och utbildningstillfällen för personal och/eller blivande föräldrar. Vi demonstrerar olika typer av babyskydd och bilbarnstolar och informera om airbag. Syfte Att på tidigt stadium ge föräldrar kunskap om barn i bil och trafiksäkerhet. Äldre Dialog inför förändringar i trafikmiljön När förändringar planeras i trafikmiljön som berör äldre, oskyddade trafikanter är det viktigt att ta hänsyn till deras speciella situation. 6

Exempel: Promenaden mellan bostaden och butiken är kanske enda tillfället för den äldre att komma ut och samtidigt få behövlig vardagsträning. Kanske är promenaden mellan bostaden den väg som känns rygg. Om förändringar planeras på sträckan är det viktigt att få fram information till och få en dialog med berörda och deras organisation. NTF med sitt stora nätverk i organisationssverige är en bra resurs för förankring och dialog och därmed ökad acceptans och förståelse. Samtidigt får kommunen ökad kunskap om äldres problematik i olika trafiksituationer. Tjänst NTF lägger förslag/plan på kommunikationsstrategi. Vi medverkar i dialogprocessen och är en länk mellan äldre och kommunen. Vi analyserar och sammanställer beslutunderlag inför förändring. Syfte Att genom dialog och information via äldreorganisationer få synpunkter på och acceptans för förändringar i trafikmiljön. Friskvård, cykling, hjälm Bättre hälsa, ökad säkerhet och bättre miljö NTF vill stimulera till ett ökat cyklande och mindre bilåkande utan att det blir fler skadade cyklister. Med ökad säkerhet menar vi en ökad hjälmanvändning och en säker cykel. Separerade cykelvägar är också en viktig säkerhetsfaktor. Några siffror Man räknar med att det skadas cirka 30 000 cyklister varje år. 5 000 kräver sjukhusvård, av dessa får drygt 2 000 skallskador. 50 skadas så svårt att de dör. Skallskador syns i regel inte utanpå. Många som får lättare hjärnskador kan t ex få så svåra problem med koncentrationen att de inte kan sköta ett arbete. En hjälm tar emot den första hårda stöten och kan vara skillnaden mellan ett fortsatt friskt liv eller ett liv med handikapp. Aktiviteter tillsammans med hälsoplanerare Tjänst Tillsammans med hälsoplanerare i kommunen/landstinget lägger vi upp arbetet för att t ex få personalen att välja cykel i stället för bil till jobbet. För att aktiviteten ska bli så attraktiv som möjligt att delta i, bör förberedande undersökningar göras t ex intervjuer, studier av väg till och från arbetet, trafikintensitet och/eller säkerhetsfrågor. NTF kan ansvara för hela arbetet från början till slut, inklusive t ex förberedande undersökningar, planering av aktivitet och information till anställda. Vi kan också medverka vid enstaka delar. Syfte Att öka cyklandet och förbättra hälsotillståndet hos anställda med hjälp av vanlig vardagsmotion. 7

Olycksstatistik Riket Dödade i hela riket ca 482 (431) Svårt skadade 4 624 (3964) Inom parentes 2006 Länet Dödade 17 (30) Svårt skadade 178 (130) Inom parentes 2006 Redovisning för verksamheten När vi gör bokslut för trafikåret 2007 kan vi konstatera att vi tyvärr inte klarade av nollvisionsmålet för Jönköpings län (9 döda), men de omkomna i trafiken i länet sjönk från 30 döda 2006 till 17 döda 2007. Arbetar vi problemorienterat med trafiksäkerheten framåt så kanske vi kan lyckas nå målet inom några år, men då krävs det att vi samverkar tydligare mot trafikanten så vi får dem med oss i vårt arbete. 8

NTF en paraplyorganisation Styrelse Arbetsutskott Yrkesförarråd Äldreråd Chefkonsulent med kansli Information Yrkesförare Opinion & Media Utbildning Förskola Skola Ungdom Äldre trafikanter Vägverket Samverkan med Landstinget Länsorganisationer Länsorganisationer Medlemsorganisationer Kommunernas Trafiksäkerhetsarbete LOTS-grupper Företag Idrottsrörelsen Trafikanten Studieförbund Övriga organisationer NTF-ombud 9

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Ordförande: Landshövding Lars Engqvist Jönköping Vice ordförande: Rune Backlund Visingsö Ledamöter: Rolf Johnson Jönköping Acko Ankarberg Johansson Huskvarna Claes Näslund Habo Anders Gustafsson Eksjö Jörgen Edström Jönköping Ingemar Svensson Åsenhöga Bengt Hultqvist Hovslätt Anders Lofthammar Jönköping Evert Wirfelt Lekeryd Suppleanter: Conny Qvarnström Jönköping Ulf Sanned Taberg Bo Karlsson Huskvarna Bill Skoglund Jönköping Jesper Andersson Jönköping Revisorer: Billy Peterson Lindebergs i Jönköping Jönköping Christer Ljung Eksjö Revisorsuppleant: Bo Radhammar Jönköping Valnämnd: Gösta Henriksson Bankeryd Åke Edwardson Jönköping Magnus Ackfeldt Jönköping Arbetsutskott: Ordförande: Ordförande Äldrerådet: Ordförande Yrkesförarrådet: Ledamot, styrelse Rolf Johnson Conny Qvarnström Lennart Håård Evert Wirfelt Förbundets personal och kontaktpersoner Chefkonsulent Åke Qvarnström Taberg Kanslist/projektledare Inger Norrlin Jönköping Trafikkonsulent Mattias Holmqvist Habo Projektledare Henrik Johansson Jönköping Projektledare Agneta Krook (barnledig) Huskvarna Projektledare Daniel Qvarnström (vikarie) Jönköping Åke Qvarnström Henrik Johansson ständigt adjungerande i styrelse och AU sekreterare i styrelsen och AU 10

Förbundsstämma Trafiksäkerheten i fokus vid NTFs förbundsstämma i Jönköpings kommun. D öda och svårt skadade. Attityder och trafikkultur. Det var några ämnen som stod i fokus när NTF bjöd in till årets förbundsstämma på Högskolan i Jönköping den 20 mars 2007. Högskolan i Jönköping Föreläsningssalen på HLK, högskolan i Jönköping fylldes till sista plats när förbundet bjöd in till årsmöte. Närmare 80 personer från NTF:s medlemsorganisationer, företrädare från landsting, polis, Vägverket och kommuner hade samlats för att diskutera trafiksäkerheten i länet. I fokus stod förbundets granskning av döda och svårt skadade i trafiken de senaste fyra åren. - Mellan 2003-2006 har 103 personer dött och 514 skadats svårt i trafiken i länet, förklarade chefskonsulent Åke Qvarnström inledningsvis. Experterna: Lars Engqvist, ordförande länsförbundet, Nils-Petter Gregersen, trafiksäkerhetschef NTF, Rolf Johansson, Vägdirektör Vägverket, Marianne Tollin, Folkhälsodirektör landstinget och Länspolismästare Gunnar Lindelöw deltog i förbundets paneldebatt Antalet döda kan jämföras med Östergötlands län, ett län som liknar Jönköping på många sätt. Östergötland har ungefär samma befolkningsmängd, trafikflöden och infrastruktur. Trots det dör betydligt färre på Östergötlands vägnät. Under samma period omkom 59 personer. - Den stora skillnaden är för mig ofattbar, menar Qvarnström. "Vi är inte sämre" Skillnaden mellan de båda länen diskuterades livligt under den senare delens paneldebatt. I panelen återfanns länspolismästare Gunnar Lindelöw, NTF:s trafiksäkerhetschef Nils-Petter Gregersen, förbundsordförande Lars Engqvist, folkhälsodirektör Marianne Tollin och regionchef på Vägverket Rolf Johansson. Moderator Erik Lindfelt började med att fråga polisen om kollegorna i Östergötland är effektivare i sitt arbete eller om dom möjligtvis arbetar annorlunda? Hur kan man annars förklara den stora skillnaden menade han. - Vi är inte mindre effektiva än Östergötland. Vi har faktiskt bättre resultat än riksgenomsnittet, svarade polisens företrädare Gunnar Lindelöw. 11

- Det är för litet underlag för att säga att det är värre i Jönköpings län. Det handlar snarare om slumpen, svarade Rolf Johansson. E4 farlig väg Utredningen som NTF i Jönköpings län presenterade på tisdagen är omfattande. Den visar bland annat att ungdomar är överrepresenterade, att många olyckor inträffar i dagsljus, under dagtid, och att april är en utsatt månad samtidigt som juni och juli växer i olycksstatistiken. - Majoriteten av dödsolyckorna sker mellan 12 och 18 på kvällen, förklarade Åke Qvarnström. Vidare visar utredningen att de vägar som vi betraktar som säkra är hårt drabbade av olyckor. Åke Qvarnström pekade på E4 mellan Jönköping och Värnamo som lysande exempel. E4 har elva omkomna och 47 svårt skadade under perioden, med en kraftig övervikt för sträckan Vaggeryd- Värnamo. Polisen med trafikpolischef Göran Bäckström i spetsen lät sig väl smakas av årsmötets lunch. Under årsmötets senare del prisades Sten- Ingvar Ingvarsson, busschaufför, för sina insatser inom NTFs yrkesförarråd. För sitt engagemang och insats tilldelades han förtjänsttecken i silver ur ordförande Lars Engqvist hand. TEXT OCH FOTO: HENRIK JOHANSSON 12

Ekonomi NTF Jönköpings län Verksamhetsberättelse 2007 NTF Jönköpings län BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 2007-12-31 2006-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 61 120 102 958 61 120 102 958 Summa anläggningstillgångar 61 120 102 958 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Varulager 13 885 10 060 Kundfordringar 221 472 238 339 Övriga kortfristiga fordringar 24 485 23 504 Förutbetalda kostnader - upplupna intäkter 86 453 98 061 346 295 369 964 Kortfristiga placeringar 726 660 716 476 Kassa och Bank 1 210 582 1 099 918 Summa omsättningstillgångar 2 283 537 2 186 358 SUMMA TILLGÅNGAR 2 344 657 2 289 316 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat 1 116 798 846 611 Reservfond 700 000 700 000 Årets resultat 145 658 270 187 Summa eget kapital 1 962 456 1 816 798 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 111 678 133 208 Övriga kortfristiga skulder 73 735 70 713 Upplupna kostnader - förutbetalda intäkter 196 788 268 597 13

Summa Kortfristiga skulder 382 201 472 518 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 344 657 2 289 316 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga RESULTATRÄKNING FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-12-31 INTÄKTER 2007 2006 Nettoomsättning 3 020 825 2 796 033 Övriga rörelseintäkter 0 0 Summa intäkter 3 020 825 2 796 033 KOSTNADER Projektkostnader -439 600-222 030 Övriga externa kostnader -511 689-508 913 Personalkostnader -1 924 835-1 782 202 Avskrivningar -41 838-45 894 Summa kostnader -2 917 962-2 559 039 Resultat efter avskrivningar 102 863 236 994 Förlust avyttring inventarier 0 0 Summa övr rörelsekostnader 0 0 Rörelseresultat 102 863 236 994 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 42 795 33 638 Räntekostnader 0-445 Summa finansiella poster 42 795 33 193 Redovisat resultat 145 658 270 187 14

Förbundets verksamhet 2007 Personal Förbundets personalstyrka har under året varit Åke Qvarnström chefkonsulent, Mattias Holmqvist trafikkonsulent, Inger Norrlin projektledare/kanslist, Agneta Krook projektledare, (barnledig), Henrik Johansson, projektledare, Daniel Qvarnström, informatör (vikarie). Arvoderade Vid sidan av den fasta personalen har kansliet stöd av arvoderade, så kallade områdesansvariga. Dessa har under året varit Conny Qvarnström med ansvar för de äldre i trafiken, Lennart Håård yrkestrafiken, Bo Svensson Sävsjö och Jan-Erik Engblom Jönköping. Utöver vår normala verksamhet har vi använt 10 tillfälliga arvodister till några inkommande uppdrag. Kansli och lokaler Verksamheten leds från kansliet på Ö. Storgatan 106 i Jönköping. Förbundets olika vagnar och övrig utrustning förvaras i ett större garage på Rosenlund. VERKSAMHET Nationella Projekt Yrkestrafiken - Dialogprojekt med 8 företag (Hastighet, Bälte & Alkolås) Trafikmiljö - Stötta opinionsgrupper - Medverka vid politikerträffar - Hemsidan Bilbälte - Bältesmätningar i samtliga kommuner - Lokala bältesaktiviteter Trafiknykterhet (Utvecklingsprojekt) - Utveckla metoder för att påverka ungdomar genom föreningslivet och föräldrastödsmodeller i tre kommuner (Mullsjö, Sävsjö och Gislaved) Konsumentprojekt - Nationella och lokala undersökningar - Granska länets busscharterföretag - Genomföra stickprov på marknadsöversikter Äldre i trafiken - Fortsätta granskning av obevakade övergångställen i 5 kommuner 15

Regionala Projekt/Övriga projekt Vägverket Region Sydöst - Don t Drink & Drive - Aktörsmätningar - Cykelhjälmsprojekt/Säker cykel med höglandet Avsiktsförklaringar, kommuner - Fortsatt arbete med länets kommuner Kommuner/skola - Utbildning av lärare - Temadagar - Utbildning för elever Konsultverksamhet - Avtalsuppföljningar, skolskjuts - QIII bedömningar Frivården/Väckarklockan - Information till dömda rattfyllerister (unga) - Information till dömda personer med fotboja Alla såg äpplen falla, men det var bara Newton som frågade sig varför Bernard M Baruch 16

Tung trafik kör för fort T NTF Jönköpings län Verksamhetsberättelse 2007 vå av tre lastbilar kör för fort. Det visar en undersökning av hastighet som NTF i Jönköpings län utfört på uppdrag av SR Ekot. Mätningarna som utförts av personal från NTF har skett på tre platser i Jönköpings län, vid olika tillfällen. Platserna har varit riksväg 31 genom Tenhult, riksväg 40 förbi Bottnaryd, E 4 genom Jönköping. Totalt har 443 tunga fordon granskats. Mätningarna har skett på vägar där 50, 70 och 90 kilometer gäller. - Det är ju skrämmande att det är så få som håller hastigheten just i det här området där vi har så många konfliktpunkter med många trafikanter, korsningar och så vidare, säger Åke Qvarnström till SR Ekot. Pressade tider Det är så pressade tider och alla har bråttom. Det är jobbigt att ligga i 80 kilometer i timmen på långa sträckor, då vill man gärna dra på, både på större och mindre vägar. Man har så bekväma bilar i dag också, säger Joakim Franzén, lastbilsförare. Det går undan på genomfartsleden i Tenhult. Här är det 50-gräns, men när NTF står där en förmiddag är det inte ovanligt att hastigheten hos de tunga fordonen ligger runt 70-75 km/h. Hela 80 % av de tunga lastbilarna kör för fort, och medelhastigheten ligger på cirka 55 km/h. NTF Jönköpings län har tillsammans med Sveriges Radio mätt hastigheten på tunga fordon på tre olika platser i länet: På väg 31 i Tenhult (50-sträcka), på riksväg 40 vid Bottnarydskrysset (70- sträcka) samt på E4:an i höjd med A6 köpcenter i Jönköping (90-sträcka). Det måste ju vara något fel någonstans när yrkesförare med högre utbildning än normala bilister så konsekvent bryter mot hastigheter i tätorter. Attityderna måste förändras, säger Åke Qvarnström 17

350 300 250 Svensk registrerad Utländsk registrerad Tung Trafik Totalt Antal Totalt: 445 323 200 150 119 129 122 100 75 65 50 24 33 0 Antal Antal Antal Totalt Hastighetsmätning med Smålands-Tidningen. Trots höjda böter fortsätter folk att köra för fort. Det visar en undersökning som Smålands- Tidningen har gjort i samarbete med NTF Jönköpings län. På fem utvalda platser mätte vi hastigheten på bilar som passerade. Resultaten var nedslående. Flera bilister körde långt över tillåten hastighetsgräns. Somliga riskerade till och med körkortet. Bland annat en kille som på morgonen, vid skolstart, kom åkandes på en minimotorcykel, utan hjälm och med punktering på bakdäcket, utanför Runnerydsskolan i Nässjö. Han höll 53 km/h på en 30-sträcka. - Det hade blivit dryga böter för honom om polisen hade varit här idag, konstaterar Daniel Qvarnström, NTF Jönköpings län. Samma sak för den medelålders man som kom åkande i sin mörka Volvo på en 70-sträcka mellan Eksjö och Tranås, och höll 127 km/h. Hos polisen jobbar man hårt för att öka trafiksäkerheten på vägarna. I de nationella riktlinjer man arbetar efter ingår bland annat att försöka få ner medelhastigheten. DANIEL QVARNSTRÖM Brott & Böter Nya bötesbelopp vid trafikbrott Smakar det så kostar det. Från och med den 1 oktober 2006 ändrades bötesbeloppen för en mängd trafikbrott. Här är exempel på några av de vanligaste brotten och vad det kostar att bryta mot lagen. Köra mot rött ljus..3 000 kr (1 200) Ej använt bälte...1 500 kr (600) Förare har inte sett till att passagerare under 15 år använt bilbälte/skyddsanordning.....2 500 kr (600) Fotnot: gamla bötesbelopp inom parentes 18

94% 92% Bältesutveckling i Jönköpings län 2000-2007 93,0% 90% 90,0% 88% 86% 85,8% 85,5% 85,3% 86,0% 84% 83,8% 82% 82,6% 80% 78% 76% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Länsborna allt bättre på bälte Användningen av bälte i Jönköpings län blir allt bättre. Nio av tio bilister har förstått varför bältet är en billig livräddare. Bäst på att använda bilbälte i landet är de kvinnliga förarna i Jönköping. För femte året i rad har NTF:s observatörer granskat användningen av bilbälte i länets samtliga tretton kommuner. Mätningarna har utförts i tätorter. Bakgrunden är att användningen varit lägre där jämfört med situationen på landsväg. Fram tills för några år sedan vill säga. Tendensen är numera tydlig. Befolkningen i landet och länet blir allt bättre på att använda bältet. - På senare år har männen över lag blivit bättre på att använda bälte, både som förare och passagerare. Nu har vi ett snitt på fantastiska 94 procent, säger Henrik Johansson, informatör på NTF i Jönköpings län. Kvinnorna i topp I topp hamnar åter Jönköpings tätort med en sammanlagd användning av 97 procent, därmed placerar man sig i det yttersta toppskiktet i Sverige. I botten hamnar Vetlanda med en användning på 85 procent. De kvinnliga förarna i Jönköping kan titulera sig bäst i Sverige tillsammans med Halland. - Tio av länets tretton kommuner hamnar över 90 procent. Det är mycket glädjande och ett gott betyg åt länets bilister. En stor eloge till kvinnorna som förstått vikten av bälte, säger Henrik Johansson. NTF skymtar dock ett litet orosmoln och det gäller vissa manliga 19

bilister, framför allt manliga förare inom hantverkaryrken. Här slarvas det rejält med bältet. Förlorar tid - Det finns en tro på att man förlorar en massa arbetstid genom att ta av och på sig bältet, därför struntar man i det. Man tänker aldrig på vad man kan förlora i längden. Totalt har närmare 26 000 bilister observerats av NTFs observatörer i länet under året vid två tillfällen. Mätningarna har utförts under april och september månad. NTF i Jönköpings län har mätt bilbälte sedan 1997. HENRIK JOHANSSON Bältesanvändning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Jönköpings län 83,8% 82,6% 85,8% 85,5% 85,3% 86,0% 90,0% 93,0% Antal observationer 25921 18002 18701 13746 12912 13008 12221 12639 Summa: 127150 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Aneby 75% 78% 77% 89% 84% 87% 93% 92% Eksjö 82% 85% 82% 84% 89% 91% 82% 82% Gislaved 82% 84% 91% 86% 84% 93% 93% 94% Gnosjö 76% 75% 84% 75% 71% 64% 93% 87% Habo 71% 75% 85% 87% 85% 86% 84% 89% Nässjö 82% 83% 85% 89% 92% 94% 96% 96% Sävsjö 79% 77% 72% 88% 87% 86% 89% 92% Tranås 85% 83% 89% 78% 68% 82% 80% 88% Vaggeryd 69% 78% 83% 82% 86% 91% 95% 96% Vetlanda 78% 84% 80% 79% 86% 87% 93% 92% Värnamo 95% 94% 91% 92% 95% 80% 84% 92% Jönköping 91% 95% 94% 91% 95% 95% 96% 95% Mullsjö 69% 76% 79% 81% 82% 86% 87% 88% 20

Conny Qvarnström på NTF mäter trafiken i Jönköping. Foto: TV 4 Jönköping Övergångsställen farliga Övergångsställen är ingen säker plats i trafiken. Det menar NTF sedan förbundet genomfört en omfattande hastighetsmätning i anslutning till övergångsställen. Mätningen visar att var tredje bilist kör alldeles för fort. Under våren 2007 har NTF:s äldreråd granskat trafikflöden och hastighet i anslutning till övergångsställen på 14 platser i länet. Man har mätt hastigheten på över 1 600 fordon i Jönköping, Huskvarna, Gislaved, Vaggeryd, Skillingaryd, Nässjö och Vetlanda. Mätningarna har utförts i centrum och ytterområden där 50 kilometer råder. - De mätningar som gjorts i ytterområden skiljer sig nämnvärt från centrumkärnan, berättar äldrerådets ordförande Conny Qvarnström. Undersökningen visar även på andra skillnader. Men sammantaget kör närmare var tredje bilist för fort i anslutning till mätplatsen. De värsta fartsyndarna hittar man på Kortebovägen, Saturnusvägen och Jordbron i Jönköping. - Vid Jordbron kör nio av tio bilister för fort, avslöjar Qvarnström. Många skadade De senaste fyra åren har 55 personer blivit påkörda när man passerat övergångsställen i länet. Två personer har körts ihjäl på övergångsställen. Under samma period har det totalt sätt inträffat 220 gåendeolyckor i Jönköpings län. - Det som borde vara en säker plats är det inte, menar Conny Qvarnström. HENRIK JOHANSSON 21

Den nya hastighetsdisplayen Hastighetsdisplayen Under året har NTF Jönköpings län införskaffat en ny hastighetsdisplay. Displayen, som är betydligt smidigare än sin föregångare, har varit flitigt använd under hösten av lokala grupper och skolor som vill ha hjälp med att bland annat få sänkta hastigheter på olika vägsträckor. Då kan informationen som man kan få ut ur displayen vara till god hjälp om man vill få reda på medelhastigheten på sträckan, vilken tidpunkt det går fortast, vilken tidpunkt som är mest trafikerad med mera. För trafiksäkerhetsarbetet i olika kommundelar av länet. Under hösten har den varit utlånad till bland annat en lokal styrelse i Järsnäs utanför Lekeryd, där man tyckte att det gick för fort utanför en skola och ville ha ett bra underlag som man kunde visa upp för politikerna. Man vill även ha en ombyggnad av busshållplatsen då det inte fanns någon bussficka utan barnen fick kliva av mitt i vägen. Den har även varit utlånad till ett par skolor runt om i länet, bland annat Hisingstorpsskolan i Jönköping och Landsjöskolan i Kaxholmen. Vid intresse kontakta Daniel Qvarnström 036-162551 DANIEL QVARNSTRÖM 22

Rätt bildäck räddar liv När det gäller aktiv säkerhet, att undvika att en trafikolycka inträffar, spelar bra däck en avgörande roll. För att öka bilisternas kunskap om mönsterdjupets betydelse för trafiksäkerheten och miljön, genomfördes Däckrazzia över hela landet under 2007. Polisman Conny Stenfeldt (t h) i samspråk med Björn Diechman. - Bilister erbjuds information om däck i samband med poliskontroller längs vägarna, berättar samordnare Daniel Qvarnström på NTF i Jönköpings län. Sedan år 2004 har däckrazzior genomförts vid över 100 tillfällen i Sverige, från Malmö i söder till Östersund i norr. Totalt har över 5 000 bilar kontrollerats. Syftet är att påminna om bilistens ansvar att hålla koll på sina däck. - Ambitionen är att kontrollera femtusen bilar i landet, säger Qvarnström. Var sjätte Enligt undersökningar i Finland, som har genomfört razzior sedan 1997, finns någon däckrisk med i var sjätte trafikolycka med dödlig utgång. Även om det inte har gjorts någon lika stor och omfattande undersökning i Sverige, vet man att däckens kvalité är av betydelse för trafiksäkerheten. - Sommardäcken är oftast sämst framåt hösten, efter att ha slitits under våren och sommaren. Pressinformation Kampanj Däckrazzia är ett samarbete mellan Polisen, NTF, Bilprovningen, Däckbranschens Informationsråd och Vägverket. Under vecka 36 genomfördes ett stort antal däckrazzior i Sverige, däribland Jönköpings län. Men redan under fredagen i vecka 35 samlades länets aktörer längs med riksväg 31 utanför Jönköping för att presentera kampanjen för media. På plats vid rastplats Järabacken fanns representanter från NTF, Däckbranschen och Polisen. - Vi kommer att genomföra tre aktiviteter under nästa vecka, berättar Daniel Qvarnström. Daniel Qvarnström intervjuas av SR Jönköping TEXT O FOTO HENRIK JOHANSSON 23

Marie Bergendahl föreläste under tisdagen på Vidablick utanför Jönköping. Maries lillebror dödades av rattfyllerist För sex år sedan förlorade Marie Bergendahl sin lillebror Erik i en rattfylleriolycka. Nu föreläser hon om rattfylleriets konsekvenser och om sina egna känslor att hantera sorgen efter Erik. I maj träffade hon ett hundratal studenter från högskolan i Jönköping inom ramen för arbetet med Don t drink and drive. - Visst känner jag ilska och hat mot den som körde ihjäl Erik. Men samtidigt hjälper inte ilskan mig att få tillbaka min lillebror. Istället kan jag få ut något konstruktivt av det här, förklarade hon. För andra året i rad utbildar NTF i Jönköpings län ett hundratal blivande faddrar på högskolan i Jönköping i frågor om alkohol och trafik. Informationen och utbildningen är en del av Vägverkets årliga informationskampanj Don t drink and drive, som syftar till att stävja antalet rattfylleribrott bland ungdomar i 16-24 årsåldern. Anledningen till att NTF samarbetar med Studentkåren på högskolan i Jönköping är flera. Vice ordförande på Studentkåren och ansvarig för sociala frågor, Camilla Egelström förklarar varför: - Vi vet att det festas mycket under insparksperioden. Därmed finns också risken att någon väljer att köra bil eller annat fordon på fyllan. Förebyggande Högskolan i Jönköping ser mycket allvarligt på att många studenter kör onyktra eller åker med berusade förare. För att förebygga rattfylleribrott i samband med årets insparksveckor, informerades under tisdagen ett hundratal blivande huvudfaddrar på högskolan. Informationstillfället gavs i samband med den tvådagarsutbildning Marie intervjuas av Maria Rymell i SR Jönköpings program Lasso. Foto:Henrik Johansson av faddrar som årligen sker på Vidablick utanför Jönköping. På plats fanns 25-åriga Marie Bergendahl, ursprungligen från Stockholm men numera bosatt i Luleå. För sex år sedan förlorade hon sin lillebror Erik Bergendahl i en rattfylleriolycka. Erik kördes ihjäl av en rattfyllerist när han var på väg till sin innebandyträning. Fick låna en ängel - Det går inte en dag utan att jag tänker på Erik. Han var den bästa lillebror man kunde ha, så rolig och så livfull. Erik Bergendahls öde ligger till grund för den uppmärksammade dokumentär Vi fick låna en ängel, som visats på TV 4 vid flera tillfällen. Sångerskan Shirley Clamp blev så berörd av dokumentären att hon senare skrev låten Jag fick låna en ängel. FOTO O TEXT HENRIK JOHANSSON 24

Drograttfyllerist körde på Lina llt fler tar avstånd från rattfylleri bland studenterna på högskolan i Jönköping. Trots A det har så många som var tredje student åkt med en rattfull förare. Var tionde har själv kört bil på fyllan. - Det är för mig ofattbart, säger studerande Lina Hertzberg, som själv föll offer för en drograttfyllerist i början av augusti 2007. Lina Hertzberg, Henrik Johansson, NTF och Camilla Egelström från Studentkåren. Foto: Jnytt För andra året i rad har NTF genomfört en omfattande enkätundersökning på högskolan i Jönköping. Frågor som berör studenternas alkoholkonsumtion över lag, förhållande till alkohol och festande, samt rattfylleri har tagits upp i undersökningen. -Det är andra året som vi genomför en sådan här undersökning tillsammans med NTF. Och de senaste åren har vi även haft fokus på alkoholpreventivt arbete, säger Camilla Egelström, vice ordförande på Studentkåren med ansvar för sociala frågor, till Jönköpings-Nytt. Samarbetet mellan NTF och Studentkåren är som sagt ett led i skolans förebyggande arbete mot alkohol och droger. De senaste åren har högskolan i Jönköping fått ta emot en del kritik i samband med insparken om supande och högljudda studenter. Flera rapporter visar också att alkoholkonsumtionen är mycket hög under studieperioden. Camilla Egelström vill dock poängtera att högskolan i Jönköping inte sticker ut nämnvärt i jämförelse med andra högskolor och Universitet. Var tionde På onsdagen presenterades undersökningen för media. Den visar bland annat att så många som var tredje student åkt med en berusad förare vid något tillfälle. Tio procent har kört bil påverkade. - Det är en anmärkningsvärt hög siffra i jämförelse med andra undersökningar vi gjort, säger Henrik Johansson på NTF i Jönköpings län. Lina Hertzberg, ursprungligen från Göteborg, studerar vid högskolan i Jönköping. Som insparksansvarig och fadder tänker hon föra budskapet om nej till rattfylleri vidare till nya studenter. Lina vet vad hon pratar om - hon har själv drabbats. I början av augusti blev hon påkörd av en drograttfull förare på en väg utanför Jönköping. Föraren smet från platsen men kunde senare gripas tack vare Linas beskrivning av förare och fordon. - Jag var precis på väg att göra en omkörning när en bil kör rakt in i sidan på mig, berättar hon för Jönköpings-Nytt. Skador i nacken Lina hade tur i oturen. Hon klarade livhanken men dras fortfarande med rygg och nackbesvär samt huvudvärk. Hon känner av sviterna och en stor vit stödkrage vittnar om olyckan. Trots det är hon vid intervjutillfället pigg och glad. Hon ser fram emot att få dela med sig av sina erfarenhet till nya studenter. - Det är bra att det kommer ut, det är bra för de nya studenterna att ha en fadder som faktiskt varit med om något sånt här, säger hon. HENRIK JOHANSSON 25

Föräldrar tillåter trimning av moped Å tta av tio föräldrar känner till att deras barn kör en trimmad moped. Så många som var femte hjälper till och med till att trimma mopeden. Det visar en undersökning som NTF presenterade i oktober. Antalet olyckor med moped har ökat lavinartat i Jönköpings län de senaste fyra åren. Tre gånger fler olyckor inträffade förra året i jämfört med år 2003. Redan i oktober månad hade rekordmånga mopedolyckor inträffat. - Vi har i oktober månad över 80 olyckor med ungdomar, berättar chefskonsulent Åke Qvarnström. Mopedutredning Under hösten 2007 har NTF genomfört en enkätundersökning på fem högstadieskolor i Jönköpings kommun bland elever i årskurs nio. En liknande undersökning genomfördes för fem år sedan. Den fick mycket uppmärksamhet i media och ledde fram till en debatt kring moped och säkerhet. - Undersökningen ledde fram till att regeringen påbörjade en utredning kring mopedfrågor, berättar Qvarnström. Brist i ansvar Precis som för fem år sedan visar enkätsvaren på kunskapsbrister hos mopedungdomarna, men även brister i attityder till hastighet, rattfylleri och trimning. Anmärkningsvärt i sammanhanget är många föräldrar känner till detta, och många gånger godkänner det. Så många som åtta av tio föräldrar känner till att deras barn trimmar mopeden. En femtedel av föräldrarna hjälper till och med till att trimma den. Det bristande ansvaret hos föräldrarna får Åke Qvarnström att undra om föräldrarna verkligen är medvetna om vad de sysslar med. - Trimmade maskiner är rena dödsmaskinerna. Att föräldrarna accepterar detta är både uppseendeväckande och dumdristigt, säger han. Chefskonsulent Åke Qvarnström presenterade i oktober undersökningen för media. Foto: Henrik Johansson Krock med bil Sedan år 2003 har antalet mopedolyckor i Jönköpings län tredubblats. För fyra år sedan inträffade 34 olyckor med 40-talet skadade. Förra året inträffade totalt 90 olyckor med 96 skadade ungdomar. En sammanställning av antalet olycksrapporter, som baseras på material från Vägverket och polisen i länet, visar att närmare hälften av olyckorna inte är singelrelaterade. Det handlar istället om kollisioner mellan moped och personbilar, många gånger i korsningar och tätortmiljöer. En förklaring till att antalet olyckor ökar är självklart att allt fler mopeder säljs. Men det är långt ifrån sanningen menar Åke Qvarnström. - Det finns en koppling mellan trimmade mopeder och okunskap i trafiken. De höga hastigheterna och brister i hur man för sig i trafikmiljön får allvarliga konsekvenser. 26

Dålig mopedutbildning Åke Qvarnström anser också att dagens mopedutbildning har stora brister. Bland annat lägger man inte tillräckligt mer resurser på ansvar i trafiken. Att man inte heller får öva sig i verklig trafik under utbildningen är inte bra. Det skapar en falsk trygghet för mopedungdomen menar han. - Vi vill ha liknande utbildning som i dag finns för motorcykel. Övningskörning i trafik ska vara ett stående moment. Dagens EU-körkort är inte heller återkalleligt. Det betyder i praktiken att en ungdom som kör full på moped, blir tagen av polisen, kan fortsätta köra moped några dagar senare utan att körkortet dras in. - Det ska vara samma regler som motorcykel och personbil, anser Åke Qvarnström. Barn och Förskola HENRIK JOHANSSON Säkra barn i bil Under året har NTF Jönköpings län genomfört ett 30-tal informationsträffar i 10 av länets 13 kommuner, information till i första hand förstagångsföräldrar i samverkan med Landstinget, på BVC/familjecentraler samt öppna förskolor. Informationstillfällena är inriktade på Bilens inre säkerhet med inriktning Barn i bil, samt användning av cykelhjälm för dom små barnen, från den 1 januari 2005 är det lag på att alla ska använda cykelhjälm upp till 15 år. Föräldrar, BVC personal m fl har fått ta del av, visningsmaterial, i form av bilbarnstolar, cykelhjälm samt OH presentation och broschyrer. Rekommendationen är att använda bilbarnstol för bakåtvänt åkande till 4-5 år eller så länge som möjligt. Diskussioner angående när det är lämpligt att vända barnet framåt i bilbarnstolen samt att det är mycket frågor kring krockkudden på passagerarsidan i framsätet. Öppet hus Under hösten har NTF deltagit vid Vårdcentralerna i Forserum och Smålandsstenar vid öppet hus med information om trafiksäkerhet, med tyngden på barn i trafiken. En barnfamilj vid besök på ÖPPET HUS på Vårdcentralen i Smålandsstenar. Foto Inger Norrlin Bakåtvänt är Rättvänt Barn under 4-5 år åker säkrast bakåtvänt. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till den lilla kroppen. Muskler och skelett är inte färdigutvecklade. Åker barnet framåtvänt kastas huvudet framåt vid en kollision och resultatet kan bli ödesdigert för ditt barn. För mer information gå in på www.ntf.se/konsument 27

Säkra barn i bil Under året har NTF tillsammans med Folksam tagit fram en ny film och informationsmaterial. Till filmen som är i DVD format finns två informationsblad. Säkra barn i bil 0-4 år och Säkra barn i bil 4-10 år. Detta material finns för utlåning på NTFs kansli. Samtliga BVC inom länet kommer att ha tillgång till filmen och informationsmaterialet. Säkra barn i bil En film om hur du skyddar ditt barn I Sverige är vi bra på att skydda våra barn i bilen bland annat tack vare våra bakåtvända bilbarnstolar. I filmen får du lära dig varför det är så viktigt att åka bakåtvänt. Frågan om passagerarkrockkudde tas också upp samt hur större barn ska sitta fastspända i bilen. Trafiksäkerhet till nya svenskar Trafiksäkerhet på SFI Under hösten har NTF Jönköpings län genomfört trafiksäkerhetsinformation i 6 grupper på SFI (svenska för invandrare) i Jönköping och Vetlanda kommun. Informationen omfattade områden som bilbälte, bilens inre säkerhet (barn i bil), cykelhjälm och reflexanvändning. Dagen var upplagd och genomfördes teoretiskt, med följande visningsmaterial: bilbarnstolar, cykelhjälmar och reflexer. Ett bra sätt att föra ut information är också genom filmvisning, eleverna fick se filmerna Säkra barn i bil och Säkrast så. Frågor och diskussioner handlar ofta om var man köper och hur man ska montera skyddsutrustningen i bilen. Det finns ofta krockkudde på passagerarplats fram, måste man ta bort den? Kan mitt barn sitta på en kudde framför en aktiv krockkudde? Undersökning Krockkudde och bilbarnstol Enligt en enkätundersökning av Väg- och transportforskningsinstitutet VTI, sitter ungefär två procent av barn i åldern två till åtta månader då och då framför en inkopplad krockkudde. Av barnen i åldern nio månader till tre år är andelen fem procent. Krockkudde och bilbarnstol farlig kombination, mellan 5 000 och 10 000 barn sitter i bilen framför en inkopplad krockkudde och riskerar att dödas av den. 28

Födda barn under 2006 i Jönköpings län Undersökning gjord av NTF Jönköpings län, genom kontakt med BB och barnfackhandelsbutiker i länet. Under 2006 föddes 3 741 barn i länet, fördelade på Jönköpings BB, Värnamo BB och Eksjö BB. Undersökningen visar att uthyrning av babyskydd (bilbarnstol för barn 0- ca 7 mån) minskar och den grupp av föräldrar som köper ny skyddsutrustning ökar i antal. Foldern Åk tryggt med ditt barn som är framtagen för information till småbarnsföräldrar, som lämnas ut på BB, finns fortfarande på landstingets centralförråd, där den beställs av personalen på BB. INGER NORRLIN BVC i Vetlanda -filmen Pelle Pedal. I vår har vi haft besök av 152 6-åringar som fått komma till BVC för att få information om vikten av att använda cykelhjälm. Vi lär dem att bara tuffingar använder hjälm. De som inte använder cykelhjälmar när de cyklar är FEGISAR, och att det inte har något med ålder att göra. Att visa dem, att släppa ett ägg med och utan hjälm, är effektivt, eftersom man inte kan laga ägg. Man får många roliga svar, idag kommenterade en lite kille att man kan ju tillaga ett trasigt ägg. Innan de går hem får de med sig häftet: Cykla, som de kan arbeta med på de olika förskolorna. Detta har vi hållit på med åtminstone de 12 senaste åren. Det är en bra ålder, för de minns vad de sett och hört. Dessutom blir det ett bra slut på BVC-tiden innan skolan tar över. För oss som personal känns det bra, för trots att filmen är gammal, så håller de flesta avsnitten i den. Lagen om cykelhjälm Alla under 15 år ska använda cykelhjälm gäller även barn som skjutsas i sits eller kärra. Du vet väl att om du är 10 år eller äldre så får du inte bli skjutsad? BVC sköterska Eva Jansson NTF Konsumentprojekt och marknadsöversikter. - Ett nationellt uppdrag. Under året har uppdrag genomförts och branscher granskats. Samtliga busscharterbolag i länet har granskats samt även barnfackhandels kunskap och tjänster när det gäller barn i bil har kontrollerats. Alla resultat går att läsa på NTFs konsument hemsida, som uppdateras varje vecka med nyheter och information om trafiksäkra produkter. Länk till en bra hemsida: www.ntf.se/konsument. DANIEL QVARNSTRÖM 29

Samverkan med myndigheter och organisationer Landstinget Inom ramen för Landstingets Barndialogen har NTF haft uppdraget att göra en tillståndsmätning av cykelhjälmsanvändningen på barn. Mätningen omfattade 6 stycken skolor i 5 kommuner. Dessa mätningar kommer att genomföras flera år i följd, skolorna som deltar i undersökningen är slumpmässigt utvalda, men Jönköpings kommun är alltid med i undersökningen med 2 st skolor. Resultatet är ganska väntat, där låg- och mellanstadieklasserna har en betydligt högre cykelhjälmsanvändning än de ungdomar som går på högstadiet. Totalt omfattade höstens mätning 719 observationer. Cykelhjälmsanvändning 5 skolor i 5 kommuner högstadiet,september 2007 100% 80% 60% 40% 20% Källa: NTF Jönköpings län Pojkar Flickor 0% Attarpsskolan (Jkp) Bäckaskolan (Gno) Hjortsjöskolan (Vag) Ölmestadsskol an (Gis) Rosenholmssk ola (Näs) Total användning Pojkar 69,6% 17,9% 3,6% 22,2% 30,0% 30,7% Flickor 62,5% 13,2% 4,3% 0,0% 28,6% 22,3% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Attarpsskol an (Jkp) Cykelhjälmsanvändning 7 skolor i 6 kommuner låg/mellanstadiet, september 2007 Talavidssko lan (Jkp) Hjortsjöskol an (Vag) Källa: NTF Jönköpings län Ölmestadss kolan (Gis) Rosenholm sskolan (Näs) Vrigstadsko lan (Säv) Sommenss kola (Tran) Pojkar 100,0% 100,0% 70,6% 95,5% 82,4% 78,3% 100,0% 88,1% Flickor 100,0% 97,7% 73,7% 90,9% 75,0% 85,7% 100,0% 87,4% Pojkar Flickor Total användning 30

Kommunerna på höglandet (Vetlanda, Nässjö, Eksjö och Sävsjö) Under året har kommunerna på höglandet tillsammans med Vägverket finansierat ett cykelhjälmsprojekt som NTF genomfört. Målgrupperna är ungdomar och vuxna, där cykelhjälmanvändningen är som lägst. I projektet har det också genomförts cykelhjälmsmätningar i varje kommun. Projektet består av tre delar: Skolan (högstadium, gymnasium) Ett företag i varje kommun Två allmänna aktiviteter i varje kommun. Cykelhjälmsmätningarna har gjorts två gånger, en på våren och en på hösten, det samlande resultatet ger att 17% av de observerade cyklisterna använder hjälm, total har det gjorts 1589 stycken observationer. På skolorna har vi varit och informerat om vikten att använda hjälmen, vi har också genomfört en frågetävling bland eleverna kring cykelsäkerhet. Via skolan har vi mött drygt 1000 elever med informationen. Vid allmänna aktiviteter som torgdagar, marknader har vi genom bl a cykelfrämjandet och SKBR varit med och låtit folk prova en cykelhjälm, samt delat ut informationsbroschyrer mm. Genom de allmänna aktiviteterna har vi nått flera tusen personer, och haft personlig kontakt med ca 750 personer som deltagit i utlottningen av bland annat cykelhjälmar. Genom de lokala företagen har vi informerat personalen om cykelhjälmar, men också vikten av att använda reflex vid höstträffarna. Totalt har vi nått ca 500 personer på företagen. Pilotprojekt kring trafiknykterhet Sedan 1997 har andelen alkohol- och/eller drogpåverkade avlidna personbilsförare ökat. Under 2003 var andelen 29 %. 27 personer i åldern 15-24 år dog i singelolyckor och hela 74 % av dem hade alkohol i blodet. När det gäller mopedolyckor är 15-åringarna i särklass den mest utsatta åldersgruppen. I NTFs undersökning av unga mopedförare 2003 angav 20 % att de någon gång kört alkoholpåverkade. Många ungdomar utsätter sig också för stora risker som passagerare till onyktra förare. Det visar vikten av att i god tid arbeta förebyggande med rattfylleriproblemet bland ungdomar. Innan de kommer ut på vägarna som nya körkortsinnehavare. De som i första hand kan påverka barns och ungdomars hälsa och säkerhet är föräldrar och andra vuxna de kommer i kontakt med. Det visar studier från bland annat Folkhälsoinstitutet. Därför är det viktigt att arbeta med vuxna som finns kring barn och ungdomar för att uppnå en så säker och trygg uppväxt som möjligt. Ett forskningsprojekt vid Örebro Universitet har visat att det på ett framgångsrikt sätt går att minska alkoholdrickandet bland högstadieelever till hälften genom att rikta informationen mot föräldrarna istället för direkt mot ungdomarna. Det är inte bara föräldrar som har stort inflytande över barns och ungdomars värderingar, attityder och beteenden. Andra viktiga vuxna går att finna i skolan, fritidsverksamhet, föreningsliv osv. Källa: Vägverkets årsrapport 2004, Vägverkets djupstudier av dödsolyckor, 2004:34, NTFs undersökning av unga mopedförare 2003, Örebro Prevention Program, Stattin/Koutakis, Folkhälsoinstitutet, 2003:20. 31