Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Relevanta dokument
Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Ha ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Dialogmöte. Hälsoval

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

PROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Levnadsvanor för patienter med

Goda levnadsvanor gör skillnad

Frågeområde fysisk aktivitet

Gävleborgs Hälsosamtal

Goda levnadsvanor gör skillnad

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Gävleborgs Hälsosamtal

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Genomförande av Hälsokurvan

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Hälsa på lika villkor?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Beskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Information till deltagaren

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Handledning kring levnadsvanor 2014

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

4. Behov av hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Hälsa på lika villkor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Transkript:

Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och deltagande... 4 2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer... 6 3. Deltagarna 2015... 6 3.1 Bakgrundsfaktorer... 6 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes... 6 3.3 Allmänt hälsotillstånd... 7 3.4 Stress... 7 3.5 Sömn... 7 3.6 Rökning... 8 3.7 Snusning... 8 3.8 Fysisk aktivitet... 8 3.9 Stillasittande tid... 9 3.10 Matvanor... 9 3.11 Alkohol... 9 3.12 Övervikt, fetma och midjemått... 9 3.13 Blodtryck... 10 3.14 Blodfetter... 10 3.15 Blodsocker... 10 4. Struktur och process... 10 Bilaga... 12 2 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

1. Inledning I Landstinget Gävleborg, nuvarande Region Gävleborg, har ett hjärtkärlprogram innehållandes hälsosamtal med 40-åringar pågått sedan 2001 i Gästrikland och sedan 2006 i Hälsingland. Från år 2014 benämns insatsen som Gävleborgs hälsosamtal. Då infördes bland annat en ny hälsosamtalenkät och ett nytt pedagogiskt visuellt verktyg, den så kallade stjärnprofilen. Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor från Hälsovalsval Gävleborg till hälsocentralen. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal, för dessa patienter utgår ingen ersättning. Det övergripande målet med hälsosamtalen är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande genom att höja dennes medvetande om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och eventuell åtgärdsplan. Samtalet genomförs utifrån en strukturerad metodik och utgår från en manual (se www.regiongavleborg.se/halsosamtal). Inför år 2015 genomfördes två förändringar i inbjudningsförfarandet med syfte att öka deltagandet: - Personliga förbrev skickades ut från Hälsovalskontoret till alla 40 åringar med information om att de under året skulle bli inbjudna till hälsosamtal från sin hälsocentral. - Det bestämdes att alla hälsocentraler ska bjuda in med förbokad tid. Det genomfördes även en informationskampanj med syfte att öka kännedomen om hälsosamtalen, både bland befolkningen och bland personalen i hälso- och sjukvården. Kampanjen bestod i: - Informationsmaterial för arbetsplatsträffar. - En 20 sekunders reklamfilm som visades på TV4 och TV7 under fyra veckor. - Ett bildmaterial som relaterade till reklamfilmen visades på väntrumsskärmar och affischer under året. 1.1 Datainsamling En blankett (se bilaga) med ett antal frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, det vill säga de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Alla hälsocentraler besvarade blanketten för verksamhetsåret 2015 utom den hälsocentral som inte erbjudit sina 40-åringar hälsosamtal. Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. 3 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

en grundar sig också på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 2. Inbjudna och deltagande Uppdraget är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och målsättningen är att deltagandet uppgår till 60 procent. 42 av länets 43 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i någon utsträckning under 2015. Andelen inbjudna 40-åringar hamnade på 87 procent (2799 av 3216). Deltagandet uppgick till 62 procent av de inbjudna (1744 av 2799). Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 54 procent (1744 av 3216). Detta kan jämföras med föregående år då 94 procent blev inbjudna, deltagandet bland de inbjudna blev 56 procent och sett till populationen alla 40-åringar i länet 2014 var deltagandet 52 procent. Andelen inbjudna och andelen deltagare har varierat över åren, liksom hur hälsocentralerna bjudit in, med eller utan förbokad tid. I figur 1 nedan ses en nedgång i deltagande mellan 2010-2012. Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt, men hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i andel inbjudna sågs 2012-2014. Andelen deltagare har ökat sedan 2012 och ökade ytterligare 2015. De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppfylldes dock inte. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare 2002-2015 10 9 8 7 6 5 4 3 1 Andel inbjudna Andel deltagare av inbjudna Andel deltagare av populationen 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 I tabell 1 nedan presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde för året 2015. 4 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal och andel inbjudna, antal och andel deltagare i relation till antal som bjöds in samt till populationen per hälsocentral. Hälsocentral Totalt listade 40-åringar Antal inbjudna 40-åringar 5 (12) Andel inbjudna Antal deltagare Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015 Andel deltagare av de inbjudna Andel deltagare av populationen Aleris Bollnäs 195 195 10 141 72% 72% Aleris Voxnadalen 19 19 10 14 74% 74% Alfta 39 39 10 24 62% 62% Andersberg 122 89 73% 69 78% 57% Arbrå 34 34 10 24 71% 71% Baldersnäs 34 34 10 19 56% 56% Bergsjö 43 43 10 23 53% 53% Capio Bomhus 113 20 18% 20 10 18% Capio Brynäs 113 113 10 76 67% 67% Capio Gävle 116 110 95% 54 49% 47% Delsbo/Friggesund 65 64 98% 40 63% 62% Edsbyn 65 64 98% 40 63% 62% E-hälsan 21 21 10 14 67% 67% Eira 51 51 10 40 78% 78% Färila/Los 41 40 98% 24 6 59% City 122 122 10 83 68% 68% Gävle Strand 69 69 10 39 57% 57% Hamrånge 30 30 10 20 67% 67% Harmånger 32 32 10 17 53% 53% Hedesunda/Färnebo 28 28 10 16 57% 57% Hofors 66 66 10 34 52% 52% Hudiksvall 139 139 10 89 64% 64% Hälsopartner 92 65* 71%* 40 62%* 43% Iggesund 61 61 10 35 57% 57% Järvsö 38 32 84% 23 72% 61% Kilafors 34 33 97% 22 67% 65% Linden 41 31 76% 19 61% 46% Ljusdal/Ramsjö 125 125 10 76 61% 61% Ljusne 19 19 10 11 58% 58% Ockelbo 59 56 95% 25 45% 42% Oxtorget 45 45 10 33 73% 73% Sandviken Norra 137 137 10 85 62% 62% Sandviken Södra 153 101 66% 58 57% 38% Storvik 80 80 10 41 51% 51% Strömsbro 159 118 74% 77 65% 48% Sätra 104 104 10 68 65% 65% Söderhamn 85 0 2 2% Söderhamnsfjärden 70 70 10 50 71% 71% Södertull 87 31 36% 14 45% 16% Valbo 134 134 10 86 64% 64% Varvet 93 93 10 45 48% 48% Wasahuset 22 22 10 7 32% 32% Håstaholmen 21 20 95% 7 35% 33% Summa 3216 2799 87% 1744 62% 54% *Icke bekräftad uppgift, beräknat medelvärde utifrån länsgenomsnittet.

2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. I länet har det rapporterats att 23 hälsosamtal med riskpatienter enligt metodiken Gävleborgs hälsosamtal genomförts under 2015. Sedan 2007 har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit, se tabell 2. Det genomförs dock samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bland annat enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. Tabell 2: Antal hälsosamtal med riskpatienter (ej 40-åringar) mellan 2007-2015. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 459 482 352 203 177 155 63 35 23 3. Deltagarna 2015 3.1 Bakgrundsfaktorer Det har uppgivits att 1744 40-åringar deltog i hälsosamtal 2015. I Hälsosamtalwebben finns registreringar på parameter med som flest 1713 deltagare. Av deltagarna var 47 procent män och 53 procent kvinnor. Fördelningen av 40- åriga män och kvinnor i populationen 40-åringar var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 49 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 54 procent av kvinnorna. Sju procent av männen och nio procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 60 procent av männen 42 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen och 33 procent av männen och 50 kvinnorna hade eftergymnasial utbildning. 78 procent av männen och 75 procent av kvinnorna arbetade som anställda, 13 procent av männen och fem procent av kvinnorna var egna företagare, fem procent av männen och sex procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och en procent av männen och fyra procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga tre procent av männen och tio procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 89 procent av männen och 87 procent av kvinnorna kom från Sverige. Elva procent av männen och 13 procent av kvinnorna kom från annat land. 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes 17 procent av männen och 19 procent av kvinnorna uppgav att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. Fem procent av männen och kvinnorna visste inte om dessa sjukdomar förekommit hos sina föräldrar eller syskon före 60 års ålder. 6 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

18 procent av männen och 21 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos föräldrar eller syskon. Tre procent av männen och kvinnorna visste inte om denna sjukdom förekommit hos föräldrar eller syskon. 3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön. 7 6 5 4 58% 54% Män Kvinnor 3 16% 16% 23% 23% 1 5% 2% 1% 1% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=806, Kvinnor n=899 3.4 Stress Figur 3: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 3% 2% 25% 17% 44% 43% 26% 12% 8% Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=805, kvinnor n=894 Män Kvinnor 3.5 Sömn 24 procent av männen och 27 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 7 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

3.6 Rökning Figur 4: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön. 8 7 6 5 4 3 1 68% 68% Har aldrig varit rökare 16% 19% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 1% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n= 805, Kvonnor n=898 Män 8% 4% 7% 8% Röker, men inte dagligen Kvinnor Röker dagligen 3.7 Snusning Figur 5: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön. 10 9 8 7 6 5 4 3 1 53% 9 Har aldrig varit snusare 12% 4% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan 1% 3% 1% Har slutat snusa för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n= 807, Kvinnor n=897 Män Snusar, men inte dagligen Kvinnor 31% 5% Snusar dagligen 3.8 Fysisk aktivitet Men tillräcklig fysisk aktivitet menas mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Aktivitetsminuter i veckan är sammanslagning av antal minuter i veckan av vardagsmotion och fysisk träning (varav fysisk träning räknas dubbelt). Av deltagarna uppgav 74 procent av männen och 73 procent av kvinnorna att de var fysisk aktiva mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. 8 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

3.9 Stillasittande tid Figur 6: Timmar som deltagare som sitter still under ett normalt dygn om de räknar bort sömnen, fördelat på kön. 4 35% 3 25% 15% 1 5% 2% 3% 1% 2% Så gott som hela dagen 13-15 timmar 12% 8% 10-12 timmar 25% 25% 7-9 timmar 37% 33% 4-6 timmar Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=714, Kvinnor n=818 Män 27% 24% 1-3 timmar Kvinnor 1% 1% Aldrig 3.10 Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 21 procent av deltagarna hade ett bra kostindex vilket innebär att de i stort sett följde livsmedelsverkets kostråd. 64 procent hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 15 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. Generellt ses dock av svaren på de enskilda frågorna i enkäten att män mer sällan åt grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär än kvinnorna. Intaget av fisk och skaldjur samt kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft skiljde sig inte nämnvärt åt mellan könen. 3.11 Alkohol 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna uppgav att de aldrig dricker alkohol. När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav en procent av männen och en halv procent av kvinnorna att de konsumerade nio respektive 14 standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav att de intensivkonsumerade alkohol, dvs. fyra standardglas eller fler för kvinnor respektive fem standardglas eller fler för män vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare. Detta gjorde 23 procent av männen och sex procent av kvinnorna. 3.12 Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 69 procent av männen och 49 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 23 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade ett BMI på 30 eller mer. 9 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

Figur 7: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och 30, fördelat på kön. 6 5 51% Män Kvinnor 4 3 31% 31% 15% 23% 21% 1 8% >25 25-<28 28-<30 >30 Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=810, Kvinnor n=901 Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor. 43 procent av männen hade ett midjemått under 94 cm och 35 procent av kvinnorna hade ett midjemått under 80 cm. Detta innebar att 57 procent av männen och 65 procent av kvinnorna hade bukfetma i varierande grad. 3.13 Blodtryck 18 procent av männen och sex procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck. 15 procent av männen och tio procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliska blodtryck. 3.14 Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2015 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 348 deltagare, det vill säga på 20 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 58 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns. 3.15 Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. Fyra procent av både männen och kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos. 4. Struktur och process Som tidigare nämnts bestämdes det inför 2015 att alla hälsocentraler skulle erbjuda hälsosamtal med förbokad tid, vilket också genomförts. Några hälsocentraler har dock ringt och bjudit in sina 40-åringar. Om de inte fått tag i dem via telefon har de sedan skickat en inbjudan med förbokad tid. 10 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

Några hälsocentraler genomförde någon form av påminnelse. Fem hälsocentraler skickade sms-påminnelse till de 40-åringar som de haft kontakt med samt vid ombokningar. Två skickade brevpåminnelse 1-2 veckor innan eller försökte ringa så många som möjligt. Fyra hälsocentraler skickade ny kallelse eller ringde upp de som kom eller inte hört av sig. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Tio hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller före detta rökare. Tre hälsocentraler erbjöd konditionstest, tre hälsocentraler vägde sina deltagare på impedansvåg och en hälsocentral tog rutinmässigt kolesterolprov på alla innan hälsosamtalet. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla svarade också att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade nästan alla (39 av 42) att det användes. Tre besvarade inte denna fråga. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade tre nej. Det önskade mer riktlinjer kring lipidsvaren och något mer konkret kostförslag på måltider. Det framfördes även synpunkter om att frågorna kring fysisk aktivitet är svår att fylla i för deltagarna och att det blir osäkra uppgifter. Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2015 till 47 personer. 41av dessa (87 procent) hade genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI). 2016-03-18 Sara Sjölin, Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 11 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015

Bilaga 12 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015