Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar

Transkript

1 Mall-ID Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar för verksamhetsåret 2014 Avdelning Folkhälsa och hållbarhet, 2015:2 Sara Sjölin

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Datainsamling Deltagarfrekvens för 40-åringarna Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer Deltagarna Bakgrundsfaktorer Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes Allmänt hälsotillstånd Stress Sömn Rökning Snusning Fysisk aktivitet Stillasittande tid Matvanor Alkohol Övervikt, fetma och midjemått Blodtryck Blodfetter Blodsocker Förändringsvilja Struktur och process Bilaga (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

3 Sammanfattning Under 2014 erbjöds hälsosamtal på 39 av länets 41 hälsocentraler. Av de knappt 3400 invånare i länet som fyllde 40 år 2014 bjöds 94 procent in till hälsosamtal. Av de inbjudna deltog 56 procent. Utslaget på länets alla 40- åringar deltog 52 procent. Såväl andel inbjudna samt andel deltagare har ökat sedan föregående år. Hur hälsocentralerna bjöd in till hälsosamtal varierade, vilket avspeglas i deltagarfrekvensen. Bland de hälsocentraler som bjöd in med förbokad tid deltog 60 procent av de inbjudna och bland de som bjöd in och uppmanade 40-åringen att själv ta kontakt med hälsocentralen för att boka tid deltog 20 procent. 1. Inledning I Landstinget Gävleborg har ett hjärtkärlprogram innehållandes hälsosamtal med 40-åringar pågått sedan 2001 i Gästrikland och sedan 2006 i Hälsingland. Från år 2014 benämns insatsen som Gävleborgs hälsosamtal. Då infördes bland annat en ny hälsosamtalenkät och ett nytt pedagogiskt visuellt verktyg, den så kallade stjärnprofilen. Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor från Hälsovalsval Gävleborg till hälsocentralen. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal, för dessa patienter utgår ingen ersättning. Det övergripande målet med hälsosamtalen är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande genom att höja dennes medvetande om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Under hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och en eventuell åtgärdsplan. Hälsosamtalet genomförs enligt en viss metodik utifrån manual (se Datainsamling En blankett (se bilaga) med ett antal frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, det vill säga de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Alla hälsosamordnare besvarade blanketten för verksamhetsåret Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. en grundar sig också på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 3 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

4 2. Deltagarfrekvens för 40-åringarna Målsättningen är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och att deltagandet uppgår till 60 procent. 39 av länets 41 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i mer eller mindre utsträckning under år 2014 vilket innebar att 94 procent av länets 40-åringar blev inbjudna till ett hälsosamtal (3182 av 3373). Deltagandet uppgick till 56 procent av de inbjudna (1768 st). Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 52 procent. Deltagandet varierar betydligt mellan hälsocentralerna. Några hälsocentraler har uppnått ett deltagande på drygt 80 procent och några ligger på knappt 20 procent. Skillnad i deltagande kan härröras till olika inbjudningsrutiner. Deltagarfrekvensen för de 23 hälsocentraler som erbjöd hälsosamtal endast med förbokad tid uppgick till 60 procent (1134 deltagare av 1875 inbjudna). Deltagande för de fyra hälsocentraler som rutinmässigt påminde (skickade en påminnelse via brev en vecka innan förbokad tid eller ringde upp de som uteblev) uppgick till 74 procent (226 deltagare av 306 inbjudna). För de fem hälsocentraler som erbjöd hälsosamtal endast utan förbokad tid uppgick deltagandet till 20 procent (96 deltagare av 482 inbjudna). Deltagandet för den hälsocentral som ringde och bjöd in blev 78 procent (14 deltagare av 18 inbjudna). En hälsocentral skickade i inbjudan med en svarstalong och svarskuvert som den intresserade deltagaren fick returnera för att sedan få en inbokad tid. Deltagandet för denna hälsocentral blev 49 procent (47 deltagare av 96 inbjudna). Fem hälsocentraler hade under årets gång varierat sina inbjudningar, det vill säga de ringde några, bjöd in med förbokad tid till några och/eller bjöd in utan förbokad tid till några. Deras deltagande hamnade på 60 procent (162 av 269 inbjudna). I tabell 1 på nästa sida presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde. 4 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

5 Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal och andel 40-åringar som bjöds in till hälsosamtal, antal deltagare samt andel deltagare av de inbjudna och i förhållande till populationen 40 åringar, per hälsocentral. Hälsocentral Totalt listade Antal inbjudna Andel inbjudna Antal deltagare Andel deltagare (av de inbjudna) Andel deltagare (av populationen) Aleris Bollnäs % 63% Aleris Voxnadalen % 78% Alfta % 72% Andersberg % 43 57% 36% Arbrå % 82% Baldersnäs % 56% Bergsjö % 61% Capio Bomhus % 28% Capio Brynäs % 56% Capio Gävle % 48% City % 61% Delsbo/Friggesund % 36 51% 48% Edsbyn E-hälsan Eira % 44% Färila/Los % 24 69% 63% Gävle Strand % 81% Hamrånge Harmånger % Hedesunda/Färnebo % 53% Hofors % 49% Hudiksvall % 82 58% 5 Hälsopartner % 56% Iggesund % 54% Järvsö % 84% Kilafors % 23 77% 74% Linden % 69% Ljusdal/Ramsjö % 88 65% 64% Ljusne % 56% Ockelbo % 19% Oxtorget Sandviken Norra % 49% Sandviken Södra Storvik % 16% Strömsbro % 21% Sätra % 69% Söderhamn % 29 78% 33% Söderhamnsfjärden % 75% Södertull % 14% Valbo % 72% Varvet % 57% Wasahuset 21 0 Totalt % % 52% 5 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

6 Andelen inbjudna och andelen deltagare har varierat över åren. I figuren nedan ses en nedgång i deltagande mellan Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt, men hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i både andel inbjudna samt andel deltagare har skett sedan 2012 och ökade ytterligare De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppfylldes dock inte. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare (av de inbjudna) Andel inbjudna Andel deltagande Gävleborgs hälsosamtal Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. I länet har det rapporterats att 35 hälsosamtal med riskpatienter enligt metodiken Gävleborgs hälsosamtal genomförts under Sedan 2007 har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit, se tabell 2. Det genomförs dock samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bland annat enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. Tabell 2: Antal hälsosamtal med riskpatienter (ej 40-åringar) mellan (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

7 3. Deltagarna Bakgrundsfaktorer Av deltagarna var 47 procent män och 53 procent kvinnor. Fördelningen av 40-åriga män och kvinnor i populationen var 50 procent av vardera kön. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 48 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 54 procent av kvinnorna. Tio procent av männen och nio procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 57 procent av männen 44 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen och 34 procent av männen och 47 kvinnorna hade eftergymnasialutbildning. 75 procent av männen och 72 procent av kvinnorna arbetade som anställda, 13 procent av männen och sju procent av kvinnorna var egna företagare, fem procent av männen och sex procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och två procent av männen och tre procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga fem procent av männen och 12 procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 88 procent av männen och 87 procent av kvinnorna kom från Sverige. 12 procent av männen och 13 procent av kvinnorna kom från annat land. 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes 19 procent av männen och 18 procent av kvinnorna uppgav att de hade ärftlighet för hjärtkärlsjukdom, det vill säga att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. 18 procent av männen och 18 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos föräldrar eller syskon. 7 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

8 3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön % 56% 3 16% 15% 24% 21% 1 3% 4% 1% 0,5% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt n=818, n= Stress Figur 3: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 4% 3% 27% 17% 43% 42% 27% 6% 12, Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta n=818, kvinnor n= Sömn 21 procent av männen och 24 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 8 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

9 3.6 Rökning Figur 4: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön % 66% Har aldrig varit rökare 19% 13% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 1% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan n= 814, Kvonnor n=899 7% 8% 1 4% Röker, men inte dagligen Röker dagligen 3.7 Snusning Figur 5: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön % 89% Har aldrig varit snusare 12% 4% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan 2% 4% 1% 24% 6% Har slutat snusa Snusar, men inte Snusar dagligen för mindre än dagligen sex månader sedan n= 816, n= Fysisk aktivitet Gränsen för tillräcklig fysisk aktivitet är satt till 150 eller fler aktivitetsminuter i veckan. Av deltagarna uppgav 79 procent att de rörde sig fler än 150 aktivitetsminuter i veckan. Statistik uppdelat på kön är inte tillgängligt för detta. 9 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

10 Aktivitetsminuter i veckan är sammanslagning av antal minuter i veckan av vardagsmotion och fysisk träning (varav fysisk träning räknas dubbelt). I figurerna nedan redovisas deltagarnas vardagsmotion och fysisk träning. Figur 6: Andel av deltagarna som en vanlig vecka ägnar sig åt vardagsmotion, uppdelat i perioder av minuter, fördelat på kön. 4 35% 3 25% 15% 1 5% 1 9% 5% 3% % 3 34% <30 min 30-<60 min 60-<90 min 90-<150 min 150-<300 min n=802, n=886 24% 24% 300 min Figur 7: Andel av deltagarna som en vanlig vecka ägnar sig åt fysisk träning uppdelat i perioder av minuter, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 38% 44% 4% 6% 11% 1 6% 5% 41% 36% <30 min 30-<60 min 60-<90 min 90-<120 min 120 MIN n=802, n= (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

11 3.9 Stillasittande tid Figur 8: Andelen deltagare som tillbringar 0-4 timmar, 4-8 timmar eller 8 timmar och mer stillasittande i samband med arbete, studie och transporter i hemmet och på sin fritid under vardagar, fördelat på kön. 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 25% 32% 39% 42% 36% 0-<4 tim 4-<8 tim 8 tim n=799, n=850 26% Figur 9: Andelen deltagare som tillbringar 0-4 timmar, 4-8 timmar eller 8 timmar och mer stillasittande i samband med arbete, studie och transporter i hemmet och på sin fritid under helger, fördelat på kön % 53% % 36% 1 14% 12% 0-<4 tim 4-<8 tim 8 tim n=797, n= Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 23 procent av deltagarna hade ett bra kostindex vilket innebär att de i stort sett följde livsmedelsverkets kostråd. 61 procent hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 17 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. Generellt ses dock av svaren 11 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

12 på de enskilda frågorna i enkäten att män mer sällan åt frukt och grönt än kvinnorna. Intag av fisk och skaldjur samt kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft skiljde sig inte nämnvärt åt mellan könen Alkohol 10 procent av männen och 16 procent av kvinnorna uppgav att de aldrig dricker alkohol. När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav två procent av männen och en halv procent av kvinnorna att de konsumerade nio respektive 14 standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav däremot att de intensivkonsumerade alkohol, dvs. fyra standardglas eller fler för kvinnor respektive fem standardglas eller fler för män vid ett och samma tillfälle. Detta gjorde 20 procent av männen och åtta procent av kvinnorna Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 65 procent av männen och 55 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 19 procent, både bland männen och bland kvinnorna, hade ett BMI på 30 eller mer. Figur 10: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och 30, fördelat på kön % 33% % 13% 9% 19% 19% >25 25-<28 28-<30 30 n=835, n=916 Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor. 46 procent av männen hade ett midjemått under 94 cm och 35 procent av kvinnorna hade ett midjemått under 80 cm. Detta innebar att 54 procent av männen och 65 procent av kvinnorna hade bukfetma i varierande grad. 12 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

13 3.13 Blodtryck 16 procent av männen och fem procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck. 17 procent av männen och sju procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliska blodtryck Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2014 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 405 deltagare, det vill säga på 23 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 63 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. Tre procent av både männen och kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos Förändringsvilja Kring levnadsvanorna tobak, fysisk aktivitet, matvanor och konsumtion av alkohol ställs frågor om förändringsvilja. Av de som rökte eller snusade ville 48 procent av männen och 56 procent av kvinnorna sluta. En knappt femtedel av både männen och kvinnorna uppgav att de behövde stöd. När det gällde fysisk aktivitet ville 77 procent av männen och 76 procent av kvinnorna öka sin fysiska aktivitet varav 7 procent av männen och 14 procent av kvinnorna uppgav att de behövde stöd. 46 procent av männen och 54 procent av kvinnorna ville förändra sina matvanor varav sex procent av männen och 12 procent av kvinnorna uppgav att de behövde stöd. 10 procent av männen ville minska sin alkoholkonsumtion varav en procent uppgav att de behövde stöd. Bland kvinnorna ville fyra procent minska sin alkoholkonsumtion men ingen uppgav sig behöva stöd. 4. Struktur och process Som tidigare nämnts har hälsocentralerna under 2014 bjudit in till hälsosamtal på olika sätt. 23 av 39 hälsocentraler (59 procent) angav att de erbjöd hälsosamtal endast med förbokad tid. Fem hälsocentraler (13 procent) angav att de erbjöd hälsosamtal endast utan förbokad tid. Fem hälsocentraler (13 procent) hade under årets lopp varierat sina inbjudningar, det vill säga, en del av 40-åringarna erbjöds hälsosamtal med förbokad tid, en del erbjöds utan förbokad tid och/eller några hade bjudits in via telefonsamtal. En hälsocentral hade ringt upp alla sina 40-åringar och en annan hälsocentral hade med inbjudan skickat en svarstalong och 13 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

14 svarskuvert som 40-åringen fick skicka tillbaka med visat intresse och därefter bokades en tid. Fyra hälsocentraler (10 procent) genomförde någon form av påminnelse. Två ringde upp uteblivna 40-åringar rutinmässigt och en påminde med ett nytt brev en vecka innan bokad tid. Hur hälsocentralerna bjuder in verkar spela en betydande roll för deltagandet, se kapitel 2. Inför 2015 har det bestämts att alla 40-åringar ska erhålla en förbokad tid i samband med inbjudan. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Nio hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller före detta rökare. Tre hälsocentraler erbjöd konditionstest, fem hälsocentraler vägde sina deltagare på impedansvåg och två tog rutinmässigt kolesterolprov på alla. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla svarade också att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade nästan alla (35 av 39) att det används, en svarade nja och tre lämnade tomt. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade 36 av 39 ja, en svarade nja och två lämnade tomt. Fyra önskade mer material. De angav att de saknade informationsmaterial om kost samt information om olika webbsidor och appar som kan vara användbara för att öka deltagarens motivation och kunskap runt fysisk aktivitet och kost. Någon ville ha mer och bättre material om förhöjda blodfetter. Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2014 till 49 personer. 44 av dessa (90 procent) hade genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI) Sara Sjölin, Avdelning Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 14 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014

15 Bilaga 15 (15) Titel: Hälsosamtal Gävleborg. Kvalitetsindikatorer och riskfaktorer hos deltagande 40-åringar. för verksamhetsåret 2014