SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN värdering TB 3.8 Klippans kommun 264 80 KLIPPAN Upprättad: 2013-04-05 Ver: 2 U.nr: 811-036 Org nr 556747-0181 Kungsgatan 18 411 19 Göteborg www.structor.se Fax 031-711 44 50
Klippans kommun Sid 2 (19) 811-036 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 URVAL AV ÅTGÄRDSALTERNATIV... 3 3 RISKVÄRDERING... 3 4 ANALYS AV ÅTGÄRDER INOM DELOMRÅDEN... 5 5 UPPDATERAT ÅTGÄRDSALTERNATIV... 10 6 FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV... 17 Bilagor: 1. värderingsmatris, alternativ 3, 4a, 4c
Klippans kommun Sid 3 (19) 811-036 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Klippans kommun (kommunen) har (Structor) genomfört en uppdaterad åtgärdsutredning vid Klippans läderfabrik. Som en del av uppdraget har Structor utarbetat underlag för kommunens beslutsprocess för att välja åtgärdsalternativ att söka statligt bidrag för. Vid projektgruppsmöten har Structor redovisat åtgärdsförslag, detaljerade analyser och underlag för riskvärdering för utvalda alternativ. Synpunkter har successivt inarbetats i underlaget i en iterativ beslutsprocess som resulterat i ett av projektgruppen förordat åtgärdsalternativ. Beslutsprocessen redovisas översiktligt i detta PM medan teknik och åtgärdsfärslag redovisas i den uppdaterade åtgärdsutredningen. Kostnader har successivt uppdaterats och kan därför skilja sig något mellan olika redovisningar även för samma typ av åtgärd. 2 Urval av åtgärdsalternativ Efter diskussioner med projektledningen presenterades inledningsvis åtta alternativ med en successivt stegrande ambitionsnivå och kostnad. Alternativen baseras primärt på urschaktning och täckning av markförorening i varierande omfattning. Ambitionsnivån sträcker sig från enkla restriktioner utan fysiska ingrepp till totalsanering där all förorening körs bort. Av de åtta alternativen valdes fyra ut för en fördjupad analys (alternativ 3, 4a, 4b, 4c). Alternativen bedömdes ha möjlighet att uppfylla projektets åtgärdsmål och Naturvårdsverkets vägledande aspekter för statsfinansierat saneringsprojekt. Centrala aspekter som tagits fasta på är att åtgärden bör vara av engångskaraktär, vara tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig samt resultera i att framtida markanvändning begränsas så lite som möjligt. 3 värdering I den inledande riskvärderingen vägs olika åtgärdsalternativ mot varandra baserat på ett antal aspekter. Typiskt för en riskvärdering är att även icke tekniska och icke ekonomiska aspekter vägs in. Syftet är att få fram det sammantaget bästa alternativet som sedan kommunen söker bidrag för. Structors inledande underlag för riskvärdering är kvalitativ och beskrivande där aspekter värderas i en fyrgradig färgskala från grönt (bäst) till rött (sämst) för varje aspekt. I tabell 1 nedan redovisas de aspekter som värderats. Av de fyra åtgärdsalternativen som valdes ut till den fördjupade analysen valdes tre ut för en inledande riskvärdering. Alternativen som värderats är: Alternativ 3. Kvalificerad täckning och schaktsanering Alternativ 4a. Utökad schaktsanering (¼ av utfyllnadsområdet) Alternativ 4c. Utökad schaktsanering (hela utfyllnadsområdet)
Klippans kommun Sid 4 (19) 811-036 Tabell 1. Aspekter som beaktats vid värdering. Aspekt Utgångspunkt för värdering 1. reduktion och måluppfyllelse: Övergripande och mätbara åtgärdsmål Platsspecifika riktvärden 2. Begränsning i markanvändning Nuvarande markanvändning 3. Långtidsverkan och beständighet Underhållskrav skyddsåtgärder Förändring kemi (ökad mobilitet) 4. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym 5. Negativ påverkan på omgivningen under åtgärd Avlägsnade mängder Täckta ytor (ifa) Buller, damning, vibrationer, trafik, störning, recipient 6. Tidsåtgång Planering (projektering, tillstånd) Entreprenad 7. Teknisk genomförbarhet Genomförda (sanerings-)entreprenader av samma karaktär i Sverige 8. Acceptans hos allmänhet samt miljöprövning Störningar för allmänheten Upplevd förbättring av miljön Framgångsrik miljöprövning 9. Landskap, natur- och kulturvärden Störning nuvarande förhållanden Återskapa naturlig topografi 10. Investeringskostnad Relativa kostnadsuppskattningar 11. Underhållskostnader Relativa kostnadsuppskattningar Avser underhåll och kontroller Resultatet av den inledande riskvärderingen som presenterades för projektgruppen 2012-05-29 redovisas i en matris i bilaga 1. Av värderingen framgår att åtgärdsmål uppnås med varierande säkerhet genom täckning eller genom att schakta ur förorening och behandla avfallet på extern behandlingsanläggning. Vilket som är bäst baseras på övervägande kring beständighet och begränsningar i markanvändning. Krav på beständighet förutsätter dock en hög investeringskostnad eller ständigt underhåll. Skyddsåtgärder som förutsätter ständigt underhåll är dock inget som kommunen eller Naturvårdsverket värderar högt. Åtgärdsutredningen visar dock att det innebär mycket stora kostnader att eliminera restriktioner och framtida underhåll. Projektgruppen kunde inte fatta beslut om vilket av alternativen 3, 4a eller 4c som var det bästa alternativet att jobba vidare med. Structor fick därför uppdraget att analysera och presentera risker och åtgärder för enskilda delområden för sig i stället för som en helhet. Det bedömdes därigenom vara lättare att väga nyttan (riskreduktion) mot kostnad för olika åtgärdsalternativ.
Klippans kommun Sid 5 (19) 811-036 4 Analys av åtgärder inom delområden Utöver ett önskemål om en mer detaljerad beskrivning av åtgärder inom varje delområde enades projektgruppen om en gemensam prioriteringsgrund vid värdering av åtgärder för att en objektiv jämförelse skulle vara möjlig: 1. Åtgärder som innebär att direktexponering minimeras 2. Åtgärder som innebär att sannolikheten för spridning minskar 3. Åtgärder som innebär att markanvändningsrestriktioner inte behöver läggas Vid projektgruppsmötet den 19 juni 2012 presenterades enligt överenskommelse åtgärdsalternativ med olika ambitionsnivå och kostnad uppdelat per delområde. I tabell 2 nedan redovisas en detaljerad analys för fabriksområdet. Tabell 2. Analys av åtgärder inom fabriksområdet. Urschaktning 1 m Fullständig urschaktning Förorenad yta 10 000 m 2 Förorenad mängd 11 000 m 3, 21 000 ton 15 000 m 3, 28 000 ton Urschaktning (1 m) och återfyllning med ren jord Direktexponering, spridning gv Inga markanvändningsrestriktioner Urschaktning (lokalt 5 m) och återfyllning med ren jord Kostnad 16 Mkr 22 Mkr Reduktion (mängd) 1-2 ton Cr, As 2-3 ton Cr, As reduktion 100% / direktexponering 100% / allt Restriktioner Nyttoanalys Schaktning >1 m Växter/djur >1 m Hög kostnad för att reducera måttlig/hög risk Inga restriktioner Hög kostnad för att eliminera måttlig/hög risk Vid mötet konstaterades att hela fabriksområdet skulle kunna saneras inklusive djup förorening till en relativt låg marginalkostnad vilket skulle resultera i ett område utan markanvändningsrestriktioner.
Klippans kommun Sid 6 (19) 811-036 I tabell 3 redovisas analys av åtgärder inom utfyllnadsområdet. Tabell 3. Analys av åtgärder inom utfyllnadsområdet. 100% täckning 0% schakt (Alt 3) 75% täckning 25% schakt (Alt 4a) Förorenad yta 10 000 m 2 Mängd Kvalificerad täckning (ifadeponi) 50% täckning 50% schakt (Alt 4b) 40 000 m 3, 72 000 ton Direktexponering, spridning gv Parkmark Kvalificerad täckning (ifadeponi) Konventionell schaktning, externt omhändertagande 0% täckning 100% schakt (Alt 4c) Konventionell schaktning, externt omhändertagande Kostnad 6 Mkr 15 Mkr 25 Mkr 42 Mkr Reduktion (mängd) reduktion Restriktioner Underhåll Nyttoanalys (relativ) 0 ton 10 ton As, Cr 20 ton As, Cr 40 ton As, Cr Direktexp. Markeko >1 m Ja >1,5 m Ja Låg kostnad reducerar stora risker Direktexp. Markeko >1 m Ja >1,5 m Ja Måttlig kostnad reducerar stora risker Direktexp. Markeko >1 m Ja >1,5 m Ja Måttlig/hög kostnad reducerar stora risker 100% / allt Nej Nej Hög kostnad eliminerar stora risker Av tabellen ovan kunde projektgruppen inte direkt utläsa vilket alternativ som var bäst varför Structor fick i uppdrag att presentera ett tekniskt och estetiskt optimalt alternativ baserat på den teknik som utretts. Utgångspunkten skulle vara att släntlutningar skulle ge god stabilitet och bra avrinning samtidigt som sluttäckning skulle kunna dras ner till naturlig marknivå och avrundas på ett naturligt sätt mot befintlig deponi. Vidare skall inget avfall lämnas under grundvatten och tätskärmen skulle vara så kort som möjligt och kunna installeras direkt ner i naturlig jord.
Klippans kommun Sid 7 (19) 811-036 I tabell 4 redovisas analys av åtgärder inom uppehållsdammen. Tabell 4. Analys av åtgärder inom uppehållsdammen. Förorenad yta 2 000 m 2 Förorenad mängd Kostnad Reduktion (mängd) 300 ton sediment, FA Muddring/urschaktning Direktexponering (hälsa, miljö), spridning Bäljane å Parkmark, minskad spridning till ån Urschaktning 0,5-1 Mkr reduktion 100% Restriktioner Nyttoanalys 0,1-0,5 ton Cr, As Återkommande sanering (1 ggr/10 år) om ingen övrig sanering Låg kostnad reducera måttlig risk Åtgärder inom uppehållsdammen är varken dyra eller komplicerade och har därför inte behövts diskuterats mer ingående i projektgruppen. I tabell 5 redovisas analys av åtgärder inom skogsområdet. Tabell 5. Analys av åtgärder inom skogsområdet. Hot spots täckning Urschaktning Förorenad yta 20 000 m 2 Förorenad mängd 12 000 m 3, 20 000 ton Övertäckning med ren jord (1 m), hot spots Direktexponering, markekosystem Parkmark/skog Urschaktning (0,5-1 m) och återfyllning med ren jord Kostnad 6 Mkr 14 Mkr Reduktion (mängd) 0,5 ton As, Cr 3-4 ton As, Cr reduktion 100% / direktexponering 100% / allt Restriktioner Schaktning >1m Växter/djur >1m Inga restriktioner Nyttoanalys Låg kostnad för att reducera måttlig risk Måttlig kostnad för att eliminera måttlig risk
Klippans kommun Sid 8 (19) 811-036 Projektgruppen konstaterade att kostnaden även var relativt hög för det enklare alternativet med täckning. Eftersom huvuddelen av föroreningen finns i de översta 0,5 m föreslogs att ett alternativ med ytlig schakt med efterföljande tät kontrollprovtagning skulle utarbetas till nästa möte. I tabell 6 redovisas analys av åtgärder inom Cöster dal. Tabell 6. Analys av åtgärder inom Cösters dal. Täckning Urschaktning Förorenad yta 15 000 m 2 Förorenad mängd 15 000 m 3, 25 000 ton jord Betande djur, markekosystem, As tillskott Bäljane å Parkmark/betesmark utan förhöjd risk Minskad belastning Bäljane å Övertäckning med ren jord (1 m) Urschaktning (1 m) och återfyllning med ren jord Kostnad 3 Mkr 12 Mkr Reduktion (mängd) 0 ton 1 ton As reduktion 100% / direktexponering 100% / allt Restriktioner Schaktning >1m Växter/djur >1m Inga restriktioner Nyttoanalys Låg kostnad för att reducera måttlig risk Hög kostnad för att eliminera måttlig risk På samma sätt som för skogsområdet beslutade projektgruppen att ett mellanalternativ med ytlig schaktning (0,5 m) i kombination med aktiv saneringskontroll skulle utarbetas. Även i Cösters dal är huvuddelen av de förhöjda halterna som uppmätts koncentrerade till de översta 0,5 m även om det lokalt förekommer betydligt djupare.
Klippans kommun Sid 9 (19) 811-036 I tabell 7 redovisas analys av åtgärder i Bäljane å. Tabell 7. Analys av åtgärder inom Bäljane å. Täckning Urschaktning Breddning, erosionsskydd Förorenad yta 2 000 m 2 Förorenad mängd Övertäckning med sten (0,1 m) 200 m 3 (0,1 m djup), 300 ton sediment Miljö sediment/vattenfas, erosion/spridning Minskad belastning Bäljane å Urschaktning (0,1 m) Urschaktning norr Stenskoning Kostnad 0,5 Mkr 0,5 Mkr 4 Mkr Reduktion (mängd) 0 kg 200 kg Cr 0 kg reduktion Restriktioner Underhåll Nyttoanalys Direktexponering Erosion åbotten Ja Ja Låg kostnad reducera liten risk 100% / åbotten Erosion åkant mot slamdeponi Nej Nej Låg kostnad eliminera liten risk Nej Ja Låg kostnad långsiktigt skydd Kostnaderna för åtgärder i och i anslutning till Bäljane å är i sammanhanget små. Om och i vilken omfattning åtgärder kommer att bli aktuellt blir ett övervägande mellan den långsiktiga miljörisken i ån och de miljöskador som temporärt uppstår under åtgärden. Den enskilt största kostnaden är erosionsskydd längs slamdeponin vilket dock kan anläggas utan omfattande störningar i ån. Åtgärden är en väsentlig del i ett långsiktigt skydd av slamdeponin och därmed en av de mer kostnadseffektiva åtgärderna. I dialog med Naturvårdsverket beslutade projektledningen att alternativet att bredda ån i höjd med läderfabriksområdet genom utgrävning på norra sidan inte var aktuellt eftersom nyttan med åtgärden sannolikt inte kan garanteras. I tabell 8 redovisas analys av metoden inneslutning eller avskärande tätskärm. Åtgärdens omfattning beror av hur mycket av utfyllnadsområdet som grävs ur alternativt täcks (tabell 3). Projektgruppen var ense om att så mycket rent grundvatten som praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart skulle ledas förbi deponierna vilket skulle resultera i en skärm på ca 300 m.
Klippans kommun Sid 10 (19) 811-036 Tabell 8. Analys av åtgärd inneslutning (avskärande tätskärm). Vad Syfte Teknik Pris Omfattning Kommentar Minska diffus spridning via grundvatten från deponier och avfall Skära av grundvattenflöde mot deponier/avfall Sänka grundvattennivå uppströms deponier/avfall Plast-, stålspont, slitsmurar (vedertagen) 3 10 Mkr beroende på omfattning 1 200 m 2 (4 m x 300 m) 5 Mkr 5 Uppdaterat åtgärdsalternativ Efter projektgruppens synpunkter från analysen av åtgärder inom respektive delområden enligt ovan, utarbetades ett nytt uppdaterat alternativ från den fördjupade analysen som presenterades på ett extrainsatt projektgruppsmöte den 21 augusti 2012. Centrala aspekter som framförts var, utöver att projektets åtgärdsmål skulle uppnås, även att etablerad teknik skulle användas och att kommunens eget återställningsarbete skulle kunna ta vid direkt. Nedan redovisas åtgärder inom respektive delområde för det nya uppdaterade alternativet. Fabriksområdet I figur 1 nedan redovisas schematiskt vilka områden som schaktas ur i fabriksområdet, dels ytligt (steg 1) dels även på djupet (steg 2). I tabell 9 redovisas underlag för analys av respektive steg. Figur 1. Sanering steg 1: Ytlig fyllning (1 m), ytliga konstruktioner, återfyllning. Sanering steg 2: Djup förorening (5 m) i jord, djupa konstruktioner, återfyllning.
Klippans kommun Sid 11 (19) 811-036 Av tabell 9 nedan framgår att det i samanhanget är en begränsad merkostnad att göra en fullständig sanering och därmed eliminera direktexponering och diffus spridning via grundvatten från fabriksområdet. Tabell 9. Detaljerad analys av åtgärder inom fabriksområdet. Steg 1. Urschaktning 1 m ytlig fyllning Steg 2. Urschaktning djupa ledningar och jord Förorenad yta 10 000 m 2 3 000 m 2 Förorenad mängd 11 000 m 3 (21 000 ton) 4 000 m 3 (7 000 ton) Direktexponering Direktexponering (djup schakt) Spridning via grundvatten Parkmark Parkmark Urschaktning (1 m), separering av betong och återfyllning med ren jord Urschaktning (5 m) och återfyllning med ren jord, grundvattensänkning, spont Reduktion (mängd) 1-2 ton Cr, As 0,5-1 ton Cr, As reduktion 90% direktexponering 10% spridning Restriktioner Schaktning >1 m, Växter/djur >1 m 10% direktexponering 90% spridning Inga restriktioner (förutsatt steg 1) Delkostnad 16 Mkr 6 Mkr Totalkostnad 22 Mkr Utfyllnadsområdet I figur 2 nedan redovisas det nya alternativet som innebär att halva utfyllnadsområdet schaktas ur och resten av ytan mot spaltläderdeponin täcks. I tabell 10 redovisas de antaganden och bedömningar som gjorts för delområdet. Figur 2. Schaktning (streckat) samt täckning av utfyllnadsområdet.
Klippans kommun Sid 12 (19) 811-036 Tabell 10. Detaljerad analys av åtgärder inom utfyllnadsområdet. Urschaktning 50% Täckning 50% Förorenad yta 5 000 m 2 5 000 m 2 Förorenad mängd 20 000 m 3, 36 000 ton 20 000 m 3, 36 000 ton Urschaktning, sortering/ klassning, extern behandling Direktexponering Spridning via grundvatten Parkmark / deponiområde Sluttäckning ifa-deponi Avledande tätskärm Reduktion (mängd) 20 ton As, Cr avlägsnas Förorening kvar reduktion 50% direktexponering 50% spridning 50% direktexponering 45% spridning Restriktioner Inga restriktioner Alla markarbeten Delkostnad 20 Mkr 5 Mkr Tätskärm 5 Mkr Kostnad total 30 Mkr Ovanstående alternativ innebär att de tekniska och estetiska krav som projektgruppen formulerat på tidigare möte uppfylls, bl a att avfall inte lämnas under grundvattenytan och tätskärmen kan installeras direkt i naturliga jordlager utan kontakt med avfall. Projektgruppen bedömde också det optimalt att installera skärmen runt kvarlämnade utfyllnadsmassor och en bit norrut längs befintliga deponier på en sammanlagd sträcka om ca 300 m. Befintligt deponiområde I det nya alternativet som utarbetats lämnas befintliga deponier orörda. Enda åtgärden är att ledningar under deponierna pluggas för att minska spridningen av lakvatten (ca 0,5 Mkr). Sluttäckningen som utfördes 1996 är ambitiös med dubbla tätskikt (bentonitmatta och 1,5 mm HDPE-duk) som motsvarande kravet på 50 mm/år för en ifa-deponi. Täckningen är dock 1 m (skyddsskikt 0,7 m, dräneringslager 0,3 m) vilket är tunnare än dagens praxis. Idag förordas 1,5 m enligt allmänna råd till 31 i deponeringsförordningen (2001:512). Det kan därför vara motiverat med en komplettering av skyddsskiktet med 0,5 m skyddsjord. Uppehållsdamm I tabell 11 redovisas underlag för en analys av åtgärder i uppehållsdammen.
Klippans kommun Sid 13 (19) 811-036 Tabell 11. Detaljerad analys av åtgärder inom uppehållsdammen. Muddring/urschaktning Förorenad yta 2 000 m 2 Förorenad mängd 300 ton sediment (0,1 m) Reduktion mängd reduktion Kostnad Direktexponering (primärt djur och växter) Spridning till Bäljane å (sekundär källa) Parkmark, naturmark Minskad spridning till ån Urschaktning, slamsugning 0,1 m 0,1-0,5 ton Cr, As 100% exponering och spridning 0,5 Mkr Dammen lämnas kvar då den bedöms utgöra ett positivt tillskott till naturbilden. Den kan även fortsättningsvis fungera som sedimentfälla och ge möjlighet till övervakning av diffust läckage från slam- och spaltläderdeponin. Skogsområdet I tabell 12 redovisas ett underlag för en analys av två metoder för skogsområdet. Tabell 12. Detaljerad analys av åtgärder inom skogsområdet. Förorenad yta 20 000 m 2 Urschaktning och täckning Förorenad mängd Reduktion mängd 10 000 m 3, 20 000 ton Direktexponering, markekosystem Parkmark / naturmark Urschaktning 0,5 m med efterkontroll (lab), hot-spot, ledningar Återfyllning för växtetablering 0,3 m 2-3 ton As, Cr reduktion 95% Restriktioner Kostnad Schaktning >0,5m, växter/djur >0,5m (liten risk!) 14 Mkr Övertäckning 1 m, schakt kända hot-spots 6 Mkr Urschaktning (1 m), återfyllning 0,3 m för växtetablering 17 Mkr Tidigare kalkyl för en meters urschaktning (14 Mkr) var underestimerad och beräknas nu till 17 Mkr inklusive återfyllning med ett växtetableringsskikt.
Klippans kommun Sid 14 (19) 811-036 Cöster dal I tabell 13 redovisas en detaljerad analys av åtgärder i Cösters dal. Av tabellen framgår att kostnaden för att göra Cösters dal i det närmaste restriktionsfritt kan sänkas till ca 8 Mkr genom att enbart de översta 0,5 m jord schaktas ur följt av en systematisk schaktkontroll. Principer redovisas i figur 3 nedan. Eventuell fläckvis restförorering som inte upptäcks vid kontrollen kommer inte vara fritt exponerad utan ligga under ett växtetableringslager. Med en sådan strategi skulle i storleksordning 6 Mkr kunna sparas. Tabell 13. Detaljerad analys av åtgärder inom Cösters dal. Förorenad yta 15 000 m 2 Urschaktning och täckning Förorenad mängd 15 000 m 3, 25 000 ton jord Direktexponering, markekosystem Spridning till Bäljane å Parkmark / naturmark Minskad belastning till Bäljane å? Urschaktning 0,5 m med efterkontroll As (XRF), hot-spot Återfyllning för växtetablering 0,3 m reduktion 95% (100%?) Reduktion mängd Restriktioner Kostnad 0,5 ton As Schaktning >0,5 m, växter/djur >0,5 m (liten risk!) 8 Mkr Övertäckning 0,5 m ren jord - 2 Mkr Urschaktning 1 m återfyllning 0,3 m växtetablering - 14 Mkr Tidigare kalkyl för en meters urschaktning (12 Mkr) var underestimerad och beräknas nu till 14 Mkr inklusive återfyllning med ett växtetableringsskikt. Figur 3. Alternativet enbart urschaktning av de översta 0,5 m i Cösters dal skulle kunna spara ca 4 Mkr och ändå ge ett närmast restriktionsfritt område.
Klippans kommun Sid 15 (19) 811-036 Bäljane å I tabell 14 redovisas en detaljerad analys av åtgärder i Bäljane å. Av tabellen framgår att det uppdaterade alternativet omfattar erosionsskydd längs slamdeponin med motivet att det är den mest kostnadseffektiva åtgärden som kan förhindra allvarliga skador på miljön på lång sikt. Tabell 14. Detaljerad analys av åtgärder i Bäljane å. Förorenad yta 2 000 m 2 Anläggning av strandskoning Förorenad mängd Restriktioner Reduktion mängd reduktion Kostnad 200 m 3 (0,1 m djup), 300 ton sediment Miljö i sediment och vatten Spridning via erosion och lakning Minskad belastning Bäljane å Stenskoning (erosionsskydd) Ja (måste vara kvar) 0 kg Erosion strandbrink mot slamdeponi 2 Mkr
Klippans kommun Sid 16 (19) 811-036 Sammanfattning av uppdaterat alternativ I tabell 15 redovisas totalkostnaden för uppdaterat alternativ. Tabell 15. Sammanfattning av uppdaterat alternativ (Mkr). Delområde Kostnad Anm. Fabriksområde & deponier 1. Fabriksområdet 22 Schakt ca 1 5 m 2. Utfyllnadsområde 25 Schakt 50%, täckning 50% 3 Tätskärm 5 300 m 4. Deponier (slamdeponin och spaltläderdeponin) 0,5 Enbart pluggning 4. Slamdeponin - Ev. extra täckning Delkostnad sanering 52,5 Mkr Naturområde och recipient 5. Uppehållsdammen 0,5 Mkr Sedimentsanering 6. Skogsområdet 14 Mkr 0,5 m, hot-spots, växtskikt 7. Cösters dal 8 Mkr 0,5 m, hot-spots, växtskikt 8. Bäljane å 2 Mkr Erosionsskydd Delkostnad sanering 24,5 Projektering, kontroller, projektledning m m 14 Mkr 15% av totalkostnaden Summa kostnad (avrundat) 91 Mkr Av tabell 15 framgår att de enskilt största kostnaderna är åtgärder inom fabriksområdet och utfyllnadsområdet. Den största kostnaden utgörs där i sin tur av extern behandling av det avfall som schaktas upp. Eftersom det rör sig om stora volymer kommer även små förändringar av behandlingskostnad (kr/ton) att få stor betydelse för totalkostnaden. En marginell ökning i behandlingskostnad på igenomsnitt 50 kr/ton ger en merkostnad för projektet på ca 5 Mkr. Det råder stora variationer i behandlingskostnad för olika typer av avfall. Det avfall som genereras inom utfyllnadsområdet är svårt att karakterisera och det är uppenbart att detta innebär en betydande projektrisk ekonomiskt. För att minska osäkerheten har skriftliga kontakter tagits med flera avfallsanläggningar i södra Sverige för att få indikativa prisuppgifter. Vid skarpt konkurrensutsatt läge brukar normalt priserna sjunka vilket i sin tur brukar kompeneseras av att avfallsvolymen blir större än vad som initialt antagits.
Klippans kommun Sid 17 (19) 811-036 6 Förordat åtgärdsalternativ Synpunkter från mötet den 21 augusti 2012 inarbetades i det uppdaterade alternativet och resulterade i ett slutligt förordat alternativ se figur 4. Åtgärder som adderats är sedimentmuddring i Bäljane å, kompletterande skyddsskikt på befintliga deponier samt återetablering (insådd) på sanerade råytor. Beslut om sedimentsanering i Bäljane å togs vid ett möte med Naturvårdsverket den 28 augusti 2012 där utöver projektledningen även Länsstyrelsen deltog. Projektledningen har även gjort en reviderad kostnadskalkyl för projektering, projektledning och kontroller. I samråd med Naturvårdsverket och Structor beslutade också projektledningen att befintligt skyddsskikt på deponier skulle kompletteras för att motsvara dagens krav. Figur 4. Förordat åtgärdsalternativ. Sammanfattande argument för det förordade alternativet är: Hela fabriksområdet blir restriktionsfritt. Djupt belägen förorening som bidrar till diffus spridning åtgärdas till en i sammanhanget måttlig merkostnad (6 Mkr). Utfyllnadsområdet grävs ur så långt att kvarvarande förorening ligger över grundvattenytan och inte lakar och så att täckningen mot spaltläderdeponin blir optimal med god avrinning och stabilitet. Tätskärmens längd begränsas och den kan installeras utan kontakt med avfall och blir därmed en långsiktigt hållbar lösning. Slänten mot fabriksområdet kan anpassas till övriga naturliga slänter i området. Cösters dal och Skogsområdet grävs ur så långt att ett i det närmaste helt restriktionsfritt område skapas. Genom en aktiv saneringskontroll bedöms ca 6 Mkr kunna sparas i Cösters dal och 3 Mkr i Skogsområdet.
Klippans kommun Sid 18 (19) 811-036 Genom att uppgradera deponiområdet med ytterligare 0,5 m skyddslager till dagens standard för ifa-deponier förlängs livslängden och beständigheten för den del av området där störst mängd förorening finns. Genom att sanera sedimenten i Bäljane å i höjd med läderfabriksområdet elimineras källan till den enda mätbara spridningen i ytvatten. Förutsättningen att säkert kontrollera effekten av övriga åtgärder kommer också att förbättras. I tabell 16 redovisas hur kostnaderna fördelas för det förordade alternativet. Tabell 16. Kostnader och omfattning för förordat alternativ Delområde Omfattning Kostnad Fabriksområde & deponier 1. Fabriksområdet Urschaktning ytlig fyllning, återfyllning, insådd Urschaktning djupa ledningar och jord, återfyllning 2. Utfyllnadsområde Urschaktning 50%, extern behandling, återfyllning Sluttäckning ifa-deponi 3. Tätskärm Tätskärm runt utfyllnadsområde och delar av deponiområdet 23 Mkr 25 Mkr 5 Mkr 4. Deponier (slamdeponin och spaltläderdeponin) Extra skyddstäckning och återetablering växtlighet Ledningar pluggas 4 Mkr Delkostnad sanering 57 Mkr Naturområde och recipient 5. Uppehållsdammen Sedimentsanering 0,5 Mkr 6. Skogsområdet Schakt 0,5 m, efterkontroll, schakt av hot-spots Återfyllning hot-spots, växtetablering övrigt 7. Cösters dal Schakt 0,5 m, efterkontroll, schakt av hot-spots Återfyllning hot-spots, växtetablering övrigt 14 Mkr 8 Mkr 8. Bäljane å Muddring, erosionsskydd mot slamdeponin 3 Mkr Delkostnad sanering Projektering, kontroller under åtgärd, projektledning Kontrollprogram och uppföljning Summa kostnad (avrundat) 25,5 Mkr 20 Mkr 4,5 Mkr 107 Mkr
Klippans kommun Sid 19 (19) 811-036 Underlaget till kostnader i tabell 16 baseras på dagens prisläge (2012). Ingen generell säkerhetsfaktor har lagts in för framtida förändrad konkurrenssituation, lagändringar, teknikförbättringar d v s aspekter som det bara kan spekuleras kring. Kalkylen tar heller inte höjd för indexering för de fall entreprenaden påbörjas flera år efter att ansökan skickats in eller generalla påslag för allmänn ekonomisk osäkerhet vid entreprenader. Av åtgärdsutredningen och kapitel 5 framgår att den enskilt största ekonomiska osäkerheten i projektet är hanteringen av de förorenade massor (avfall) som skall schaktas upp. Orsaken är att volymerna är mycket stora vilket gör att även små variationer i volymförändringar och behandlingskostnader påverkar den totala kostnaden väsentligt. En ökning av kalkylerad volym förorenade massor (ca 100 000 ton) på 30% innebär en ökad kostnad på ca 15 Mkr. En ökning av den genomsnittliga behandlingskostnaden på 30% innebär även det en ökad kostnad på ca 15 Mkr. Att den verkliga mängden massor kommer att öka med 30% vid sanering bedöms inte vara ett otroligt scenario (mer förorening påträffas, otydligt projekteringsunderlag). Att den genomsnittliga behandlingskostnaden är 30% högre än vad som antagits i föreliggande kalkyl (prisnivå 2012) bedöms mindre troligt än att volymerna ökar. Antagna priser baseras på skriftlig förfrågan på indikativa priser för olika avfallsklasser från flera anläggningar i södra Sverige varav det högre mest troliga priset använts i kalkylen. Att både mängden och behandlingskostnaden skulle öka med 30% innebär en fördyring på ca 30 Mkr vilket är ett mindre troligt scenario som kan vara svårt att motivera i en budgetkalkyl. En form av bästa scenario skulle kunna baseras på att kostnaden för schakt och sortering i realiteten blir 15% lägre än vad som antagits i nuvarande kalkyl och att mottagningskostnaden blir 30% lägre (mer svårbedömt á-pris). Detta skulle innebära en reduktion av kostnaden på 16 Mkr (totalt 91 Mkr). Göteborg 2013-04-05 Per Hübinette Anders Bank
RISKVÄRDERINGSMATRIS 2012-05-29 KLIPPANS LÄDERFABRIK 811-036 Aspekt Åtgärdsalternativ Alternativ 3 Kvalificerad täckning & schaktsanering Alternativ 4a Utökad schaktsanering - Urschaktning ¼ utfyllnadsområdet Alternativ 4c Utökad schaktsanering Urschaktning hela utfyllnadsområdet Sammanfattande beskrivning Urschaktning ytlig fyllning fabriksområde Deponitäckning utfyllnadsområde Enkel täckning skogsområde, Bäljane å, Cösters dal Sedimentsanering damm Restriktioner och underhåll deponier Total urschaktning fabriksområdet och skogsområdet Deponitäckning utfyllnadsområde (80%) urschaktning rest Jordtäckning Cösters dal Sedimentsanering Bäljane å och damm Restriktioner och underhåll deponier Total urschaktning fabriksområdet, skogsområdet, utfyllnadsområde, Cösters dal Sedimentsanering Bäljane å och damm Restriktioner och underhåll deponier 1. reduktion & måluppfyllelse PRV överskrids i djup jord inom fabriksområdet uppnås inom övriga områden genom rena tillförda massor och täckning av sediment i Bäljane å uppnås för alla delområen inklusive fabriksområdet uppnås för alla delområen inklusive fabriksområdet 2. Begränsningar i markanvändning Restriktioner djup jord fabriksområdet Restriktioner på deponiområden, täckta områden Restriktioner damm och Bäljane å Restriktioner på deponiområden, och täckta områden (Cösters dal) Inga restriktioner i övrigt Restriktioner på deponiområden och damm Inga restriktioner i övrigt 3. Långtidsverkan och beständighet Deponitäckningen och övrig täckning kräver underhåll för bibehållen skyddsnivå Uppehållsdammen måste rensas regelbundet Deponitäckningen kräver underhåll för bibehållen skyddsnivå Uppehållsdammen måste renas regelbundet Deponitäckningen kräver underhåll för bibehållen skyddsnivå (bara befintliga deponier) Uppehållsdammen måste renas regelbundet 4. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym 30 000 ton förorenade massor avlägsnas 10 000 m 2 avfall täcks (ifa krav) 36 000 m 2 täcks med skyddsjord Ingen förändring av toxicitet (eller mobilitet) 60 000 ton förorenade massor avlägsnas 7 500 m 2 avfall täcks (ifa krav) 2 000 m 2 täcks med skyddsjord Ingen förändring i toxicitet (eller mobilitet) 140 000 ton förorenade massor avlägsnas 2 000 m 2 avfall täcks (ifa krav) Ingen förändring i toxicitet (eller mobilitet) 5. Negativ påverkan på omgivningen under åtgärd 2 000 lastbilar med släp vid urschaktning och återfyllning 1 500 lastbilar med släp vid täckning Viss störning maskiner utläggning av massor Viss störning Bäljane å vid skyddstäckning 3 000 lastbilar med släp vid urschaktning och återfyllning (40%) 1 100 lastbilar med släp vid täckning Viss störning maskiner utläggning av massor Störning Bäljane å vid muddring 6 000 lastbilar med släp vid urschaktning och återfyllning (40%) 300 lastbilar med släp vid täckning Viss störning maskiner utläggning av massor Störning Bäljane å vid muddring 6. Tidsåtgång Förberedelse 1-2 år, Genomförande 1-2 år Förberedelse 1-2 år, Genomförande 2 år Förberedelse 1-2 år, Genomförande 2-3 år 7. Teknisk genomförbarhet Etablerad teknik (schaktning, sortering, deponitäckning) Etablerad teknik (schaktning, sortering, deponitäckning) Muddring Bäljane å och erosionsskydd riskfyllda moment Etablerad teknik (schaktning, sortering, deponitäckning) Muddring Bäljane å och erosionsskydd riskfyllda moment 8. Acceptans allmänhet samt miljöprövning Tillståndsansökan vattenverksamhet täckning Bäljane å Tunga lastbilstransporter Relativt lång genomförandetid, mycket avfall lämnas kvar Tillståndsansökan vattenverksamhet muddring Bäljane å Fler tunga lastbilstransporter Relativt lång genomförandetid, mindre avfall lämnas kvar Tillståndsansökan vattenverksamhet muddring Bäljane å Ännu fler tunga lastbilstransporter Lång genomförandetid (begränsat buller), befintliga dep. kvar 9. Landskap, natur- och kulturvärde Två nya natur-/parkområden skapas (begr. växtlighet) Anpassning av f d tippslänter till omgivande landskap Naturvärden i skogsområdet kan bevaras då träd inte fälls Naturvärden i Bäljane å kommer att påverkas negativt temporärt Två nya natur-/parkområden skapas (begränsningar växtlighet) Anpassning av f d tippslänter till omgivande landskap Naturvärden i skogsområdet (skog, markekosystem) och kommer att påverkas negativt temporärt Naturvärden i Bäljane å kommer att påverkas negativt temporärt Två nya natur-/parkområden skapas Anpassning av sanerade ytor till omgivande landskap Naturvärden i skogsområdet (skog, markekosystem) och Cösters dal (markekosystem) kommer att påverkas negativt temporärt Naturvärden i Bäljane å kommer att påverkas negativt temporärt 10. Investeringskostnad Låg (40 Mkr) Måttlig (75 Mkr) Hög (120 Mkr) 11. Underhållskostnader 300 kkr/år (mycket stora ytor att underhålla) 200 kkr/år (stor ytor att underhålla) 100 kkr/år (endast befintliga deponier och damm) Structor Miljö Göteborg