Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2016-09-21
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden 2016-09-09 1(2) Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 75 55 E-post: barn.och.ungdomsnamnden@halmstad.se Plats: Nymansgatan 23, Slottet Sammanträdesdatum: 2016-09-21 Tid: 9:00-ca 16:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Kristina Arleving
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Barn- och ungdomsnämnden 2016-09-09 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2016/0001 Delegationsbeslut 4 BU 2015/0440 Lokalprogram för Sofiebergsskolan 5 BU 2015/0630 Funktions- och lokalprogram för förskola 6 BU 2016/0165 Ökat antal studie- och planeringsdagar i förskola och fritidshem 7 BU 2016/0350 Bibliotekspolicy 8 BU 2016/0235 Skolinspektionen, Östergårdsskolan 2 och Andersbergsskolan 1 och 2 9 BU 2016/0002 Delårsrapport 2 med budgetuppföljning 10 BU 2016/0011 Information -Verksamhetsplan -Budgetprocessen -Lärarlönelyftet -Kommunrevisorerna -Interkulturalitet och rutin för nyanlända -Övningsförskolor 11 BU 2016/0013 Övriga frågor
1(1) Anmälningsärende delegation 2016-09-06 Diarienummer: BU 2016/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Planeringsavdelningen Siv-Britt Håkansson E-post: siv-britt.hakansson@halmstad.se Telefon: Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A ALLMÄN nr. 4-5, B VERKSAMHET nr. 225-248, C PERSONAL nr. 721-766, D EKONOMI nr. 12-14. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammaställningarna till handlingarna. 1
BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT AUGUSTI 2016 NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT A ALLMÄN 4 5 2015/0504 2016/0229 Granskning av detaljplan gällande del av Skedala 1:40, Skedala Granskning av detaljplangällande del av HALMSTAD 2:16 Planeringsutvecklare M-A Öberg Planeringsutvecklare M-A Öberg 225 226 227 2016/0808 2016/0811 BU 2016/0321 B VERKSAMHET Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 7 i skollagen 2010:800 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Yttrande till Skolinspektionen angående anmälan om mottagande i grundsärskolan Förskolechef Lennart Hall Förskolechef.Lotta Edvardsson Svensk Kvalitets- och utvecklingschef 228 BU 2016/0310 Komplettering till yttrande avseende anmälan om kränkande behandling vid Vallåsskolan Kvalitets- och utvecklingschef 229 230 BU 2016/0332 201608/17 Beslut att bevilja ansökan om byte av skolenhet för elev CB mot den ene vårdnadshavarens vilja. Beslut om Utbildning i fritidshem enligt 14 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förvaltningschef Rektor Tony Roth 231 BU 2016/0234 Komplettering, yttrande till Skolinspektionen avseende skolsituationen för en elev vid Haverdals byskola Kvalitets- och utvecklingschef 232 2016/0811 Beslut om Utbildning i fritidshem enligt 14 kap. 5 & 6 i skollagen 2010:800 Rektor Ingrid Andersson 233 2016/0818 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Caroline Ydén Pihl 234 2016/0811 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 7 i skollagen 2010:800 Förskolechef Carina Norén Sundén 235 2016/0822 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Ann- Charlotte Jönsson 236 2016/0822 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Ann- Charlotte Lönsson
BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 237 238 2016/0822 2016/0823 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Ann- Charlotte Jönsson Förskolechef Lennart Hall 239 2016/0822 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Carina Norén Sundén 240 BU 2014/0264 Svaromål till Förvaltningsrätten i Göteborg, mål angående tillämpning av skollagen, fullgörande av vårdnadshavares skyldigheter avseende skolplikt, föreläggande vid vite Kvalitets- och utvecklingschef 241 21608/30 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Agneta Meldegren 242 201608/30 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Agneta Meldegren 243 201608/15 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Agneta Meldegren 244 2016/0816 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Lena Karlsson 245 2016/0816 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Lena Karlsson 246 2016/0823 Beslut om Utbildning i fritidshem enligt 14 kap. 6 i skollagen 2010:800 Rektor Bodil Wichtel 247 2016/0823 Beslut om Utbildning i fritidshem enligt 14 kap. 5 i skollagen 2010:800 Rektor Bodil Wichtel 248 2016/0830 Beslut om Utbildning i förskola enligt 8 kap. 5 i skollagen 2010:800 Förskolechef Caroline Ydén Pihl
BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT C PERSONAL 721 20160621 Tidsbegränsad anställning, förskollärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-22 tom 2017-06-30 Lina von Eggerts Patron 722 20160630 Tidsbegränsad anställning adminstrativt närstöd 50% och lärare 10% inom skolområde Söder from 2016-08-08 tom 2017-02-07 Karin Nordenfelt 723 20160628 Tidsbegränsad anställning resurs 50% inom Skolområde Söder from 2016-08-22 tom 2017-06-16 Malin Burman 724 20160628 Tillsvidareanställning specialpedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Katarina Lönn 725 20160628 Tillsvidareanställning utvecklingspedagog 20% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Bodil Wichtel 726 20160712 Tillsbegränsad anställning resurspedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 tom 2017-06-21 Megime Sulejmani 727 20160712 Tidsbegränsad anställning lärare 50% inom skolområde Söder from 2016-08-15 tom 2017-06-21 Andreas Hjertqvist 728 20160712 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 80% inom skolområde Söder from 2016-06-13 tom 2017-06-21 Johanna Håkansson 729 20160712 Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Söder from 2016-10-01 Rebecca Sundén 730 20160712 Tidsbegränsad anställning lärare 100% inom skolområd Söder from 2016-08-15 tom 2017-06-22 Joakim Kärrman 731 20160714 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Roger Wiberg 732 20160809 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-01-11 tom 2017-06-21 Emilie Bondesson 733 20160809 Tidsbegränsad anställning lärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 tom 2017-06-21 Cecilia Ellingsen 734 20160809 Tillsvidareanställning elevassistent 100% inom skolområde Söder from 2016-08-08 Linuz Söderberg Rektor Ann- Charlotte Jönsson Rektor Linda Svensson Rektor Helén Smith Rektor Magnus Ljungdahl Förskolechef Lennart Hall Rektor Helén Smith Rektor Jonas Angeria Rektor Jonas Angeria Förskolechef Ann- Charlotte Jönsson Rektor Jonas Angeria Rektor Fredrik Samuelsson Rektor Ingrid Andersson Rektor Ingrid Andersson Rektor Ingrid Andersson
BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT 735 20160810 Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-01 Emmy Davidsson 736 20160810 Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-01 Tobias Linde 737 20160810 Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-22 Natallia Baranava 738 20160811 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Katarina Cederbratt Hognert 739 20160811 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Söder from 2016-08-08 Kim Engman 740 20160812 Tillsvidareanställning specialpedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Cecilia Ståhl Krogness 741 20160815 Tillsvidareanställning specialpedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 Karin Hassellöf 742 20160701 Tidsbegränsad anställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-15 tom 2017-06-21 Jasmina Reljanovic 743 20160720 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-15 Lisa Nilsen Tennfors 744 20160809 Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-01 Caroline Sköneman 745 20160810 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-10-03 Ulrika Tellander 746 20160810 Tillsvidareanställning barnskötare 50% inom skolområde Norr from 2016-09-01 Kerstin Svensson 747 20160722 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 17% för barnskötare Monika Petersson under perioden 2016-08-15 tom 2017-08-31 748 20160801 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 100% inom skolområde Centrum from 2016-09-02 tom 2017-06-15 Emelie Melanoz 749 20160809 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 100% inom skolområde Centrum from 2016-08-11 tom 2017-03-31 Johan Persson 750 20160815 Tillsvidareanställning, lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-15, Wackelin-Stierna Christina 751 20160816 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 5% för lärare Jeanette Engström under perioden 2016-08-15 tom 2017-06-21. 752 20160818 Tillsvidareanställning lärare 85% inom Skolområde Norr from 2016-08-15, David Dahlgren 753 20160819 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-15, Regina Hellström Malmberg 754 20160819 Tidsbegränsad anställning, lärare 50% inom skolområde Norr from 2016-08-22 tom 2017-06-21, Thomas Klenze DELEGAT Förskolechef Carina Norén sundén Förskolechef Carina Norén Sundén Förskolechef Carina Norén Sundén Rektor Helén Smith Rektor Ralf Lind Rektor Ralf Lind Rektor Ingrid Andersson Rektor Kristina Ahlström Rektor Birgitta Almén Förskolechef Agneta Meldegren Rektor Birgitta Almén Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Ylva Johansson Rektor Camilla Lithander Rektor Helena Hyttfors Jonsson Rektor Chatarina Mardell Rektor Tony Roth Rektor Kristina Ahlström Rektor Ulla Rischél Rektor Ola Ekstrand
BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT 755 20160822 Tillsvidareanställning fritidsledare 100% inom skolområde Norr from 2016-08-15, Pierre Rosén 756 20160822 Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad 15% för lärare David Dahlgren under perioden 2016-08-15 tom 2017-06-21. 757 20160822 Tidsbegränsad anställning, lärare 60% inom skolområde Norr from 2016-08-15 tom 2017-06-21 Eduardo Martinez Fuenzalida 758 20160824 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 75% inom skolområde Norr from 2016-09-05 tom 2017-06-16, Christoffer Carlqvist 759 20160824 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-09-01, Oskar Karlsson 760 20160824 Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2016-09-26 Betina Berggren 761 20160815 Tidsbegränsad anställning, arbetsmiljökonsult, 100% inom Planeringsavdelningen from 2016-11-21 tom 2017-05-20, Henrik Lind Spaniol. 762 20160819 Tillsvidareanställning förskollärare100% inom skolområde Söder from 2016-07-01, Helene Braun. 763 20160822 Tidsbegränsad anställning resurspedagog 100% inom skolområde Söder from 2016-08-15 tom 2017-06-10, Ahlam Al Samerae 764 20160825 Tillsvidareanställning förskollärare100% inom skolområde Söder from 2016-09-01, Linda Jönsson 765 20160825 Tillsvidareanställning utan poolanställning elevassistent 100% inom skolområde Söder, from 2016-08-15 Ann-Charlotte Alexander 766 20160825 Tillsvidareanställning utan poolanställning barnskötare 100% inom skolområde Söder, from 2016-08-22, Helene Stigborg DELEGAT Rektor Susanne Thorén Rektor Kristina Ahlström Rektor Charles Lundholm Rektor Birgitta Almén Rektor Margaretha Eriksson Rektor Birgitta Almén Avdelningschef Karin Quander Förskolechef Malin Rydhög Rektor Jamshid Jalouli Förskolechef Malin Rydhög Rektor Ingrid Andersson Förskolechef Carina Norén Sundén 12 13 14 20160701 Nr 66 20160825 Nr 6 Fr.o.m. 2016-08- 08 T.o.m. 2016-08- 31 D EKONOMI Avstängning från förskole- och/eller fritidsplats pga upprepad utebliven betalning av avgift Avgiftsbefrielse beviljad för perioden 160701-161231 AAZ Beslut skolskjuts läsår 2016/2017 nr 59-201 Chef Redovisning Mari Remse Controller Charlotte Holmgren Vik. skolskjutssamordnare Sanna Lovén
1(3) Tjänsteskrivelse 2016-08-31 Diarienummer: BU 2015/0440 Version:1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Mari-Anne Öberg E-post: mari-anne.oberg@halmstad.se Telefon:133507 Lokalprogram för tillbyggnad av Sofiebergsskolan, F-3 Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna lokalprogram för tillbyggnad vid Sofiebergsskolan för årskurserna F-3. Placering av tillbyggnad föreslås ske så att alla tre arbetsenheterna kan nå den gemensamma delen på samma villkor samt ha likvärdig tillgänglighet till utemiljö. Beslut om program för utemiljön fattas under hösten. 2. Barn- och ungdomsnämnden överlämnar beslutet till kommunstyrelsen. Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden beslutade i 65, 2016-05-18 att godkänna lokalprogram för en ny skola på Kärleken för årskurserna 4-9. Beslut om program för utemiljö kommer under hösten. Nämnden konstaterar att den nya skolan bör placeras så att den i framtiden kan byggas till. Barn- och ungdomsnämnden beslutade att återremittera lokalprogram för tillbyggnad vid Sofiebergsskolan för årskurserna F-3, för att få en tydligare redovisning av vilka funktioner som idag saknas vid skolan. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadskontoret utrett att möjlighet för tillbyggnad finns och att utemiljön räcker till. De funktioner som idag saknas för att klara 300 elever samt läroplanens krav samt en god arbetsmiljö är bla bibliotek, musik, matsal, elevhälsa, arbetsrum för lärare och fler utrymmen för elever i klassrum/fritidshem. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram för tillbyggnad vid Sofiebergsskolan för årskurserna F-3. Placering av tillbyggnad föreslås ske så att alla tre arbetsenheterna kan nå den gemensamma delen på samma villkor samt ha likvärdig tillgänglighet till utemiljö. Förslag till program för utemiljön redovisas under hösten. 1
Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden beslutade i 65, 2016-05-18 att godkänna lokalprogram för en ny skola på Kärleken för årskurserna 4-9. Beslut om program för utemiljö kommer under hösten. Nämnden konstaterar att den nya skolan bör placeras så att den i framtiden kan byggas till. Barn- och ungdomsnämnden beslutade att återremittera lokalprogram för tillbyggnad vid Sofiebergsskolan för årskurserna F-3, för att få en tydligare redovisning av vilka funktioner som idag saknas vid skolan. Bakgrund I skolorganisationsutredningen våren 2015 föreslog förvaltningen en ny skola för Kärleken F-9 för samtliga elever i området. Nämnden beslutade i november 2015 att lokalprogram för ny skola ska tas fram för 500 elever årskurserna F-9 med Sofiebergsskolan kvar som skola för årskurserna F-3 Nämnden har i maj 2016 beslutat om en ny skola för årskurserna 4-9 och fritidshem. Skolan får utrymme för 540 elever, tre klasser per årskurs. Med Sofiebergsskolan kvar som F-3-skola föreslås en tillbyggnad ske där för totalt 300 elever och fritidshem. Enligt prognoserna kommer området att ha elever för tre klasser per årskurs. Analys, förslag och motivering Med Sofiebergsskolan kvar som F-3-skola föreslås en tillbyggnad ske där. Enligt prognoserna kommer området att ha elever för tre klasser per årskurs. Sofiebergsskolan föreslås därför byggas till för F-3 med totalt 300 elever och fritidshem. Tillbyggnad föreslås så att arbetsenheterna blir likvärdiga och placeras så att alla tre arbetsenheterna kan nå den gemensamma delen Hjärtat på samma villkor. Samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med förvaltningen utrett att möjlighet för tillbyggnad finns och att utemiljön räcker till. De funktioner som idag saknas för att klara 300 elever samt läroplanens krav samt en god arbetsmiljö är bla bibliotek, musik, matsal, elevhälsa, arbetsrum för lärare och fler utrymmen för elever i klassrum/fritidshem. Enligt utredningen är tillbyggnadsytan ca 1 250 kvm. I Sofiebergsskolan föreslås arbetsrum finnas för rektorer för F-3 och förskolechefer. Lokalprogrammet följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om 2016-04-20. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram för tillbyggnad vid Sofiebergsskolan för årskurserna F-3. Placering av tillbyggnad föreslås ske så att alla tre arbetsenheterna kan nå den gemensamma delen på samma villkor samt ha likvärdig tillgänglighet till utemiljö. Förslag till program för utemiljön redovisas under hösten. 2
Konsekvenser Nämnden har beslutat att Sofiebergsskolan ska finnas kvar för F-3. Med detta beslut behöver skolan få ytterligare lokaler för att få hela elevgruppen i de årskurserna på samma plats och de lokaler/funktioner som krävs utifrån läroplan och arbetsmiljö. Med en tillbyggnad enligt lokalprogrammet kan skolan uppfylla de kraven. Förvaltningen har redovisat att det bästa för verksamheten är en samlad skola med F-9 på samma plats då det ger både pedagogiska fördelar och driftvinster. I andra hand en samlad skola för F-3 och 4-9. Se rektorernas pedagogiska/organisatoriska beskrivning i bilaga 2. Ärendets beredning Inom kommunen Ledning inom skolområdet och verksamhetsområdet i samverkan med referensgrupp och tjänstemän. Andra grupper Fackliga organisationer Lokalsamverkansgrupp behandlar ärendet 2016-06-16. Central samverkansgrupp 2016-09-07. Lista över bilagor 1. Protokoll från central samverkansgrupp 2016-09-07. 2. Protokoll från lokal samverkansgrupp 2016-06-16. 3. Lokalprogram för totalt 300 elever, F-3 vid Sofiebergsskolan. För barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Karin Quander Chef planeringsavdelningen 3
2016-04-22 LOKALPROGRAM FÖR SOFIEBERGSSKOLAN F-3, 300 elever Rumsbehov Studieplatser Rumsbel. - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal totalt/rum Huvudentré Vindfång 1 8 8 1 Entréhall 1 35 35 Huvudentré, med närhet till reception. Plats för information, sittplatser, utställningar, 20 skorum för besökare, rwc. RWC 1 5 5 48 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Administration Kontor 4 10 40 Skolledning/adm förskola/f-3 4 Samtalsrum 0 12 0 samnyttjas m elevhälsa 0 Konferensrum 1 16 16 14 Kopieringsrum 1 6 6 Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. 2 Förråd - brandsäkert 1 6 6 Brandsäkert närfrd 1 Närförråd/Vaktmästarexpedition (8kvm) 1 15 15 Fördelas på två ytor. 12+8 kvm Materialfrd/verkstad/arbetsyta (data) 1 WC 1 2 2 85 1 Personalutrymmen Vilrum / Samtal 1 10 10 6 Kapprum/förrum 1 20 20 Klädförvaring, värdeskåp, posthantering 20 Konferensrum 1 20 20 25 Pausrum/Personalrum 30 pers, pentry 1 45 45 Pentry med DM, KF, Micro, spishäll med 4 plattor 50 WC 1 2 2 1 RWC/D 1 5 5 102 Duschmöjlighet för personal. Litet förvaringsskåp med dörrar. 2 Elevhälsovård Skolsköterska 1 16 16 Lokalen ska gränsa till RWC och vilrum. Glas i dörren in till vilrummet. Diskbänk, Enskilt handfat, låsbar medicinsk kyl, arkivskåp, Högsta ljudklass Kurator 1 12 12 6 Samtalsrum 6 personer 1 12 12 10 Vilrum 1 8 8 2 Väntrum 1 12 12 8 RWC/Dusch 1 5 5 65 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 6 1
Arbetsenheter 3st F-3 Abetsenhet 1, F-3 100 elever / Fritidshem Vindfång 1 6 6 3 Torkrum 2 8 16 4 Entré, Kapprum 1 110 110 En våtdel för skor och en torr del Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder Verkstad/ateljé - Pedagogiskt kök-fritids 1 40 40 14 Fritidshem / Rastaktivitet. Dörr Köksinredning med diskbänk, Spis, KF, DM, till utemiljö. micro 25 Grupprum 2 12 24 12 8 Grupprum 2 20 40 20 12 Grupprum och undervisningsrum (i olika Undervisningsrum 4 60 240 100 storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 30 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum 6 personer 2 30 60 Placeras intill varandra 12 Konferensrum / Samtal 1 20 20 14 Kopieringsrum 1 6 6 Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum 1 8 8 Skola / Fritidshem 2 WC 6 2 12 studieplatser/elev 1 RWC 0 5 0 582 146 1,46 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Abetsenhet 2, F-3 100 elever / Fritidshem Vindfång 1 6 6 3 Torkrum 2 8 16 4 Entré, Kapprum 1 110 110 Verkstad/ateljé - Pedagogiskt kök-fritids 1 40 40 14 En våtdel för skor och en torr del Fritidshem / Rastaktivitet. Dörr till utemiljö. Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder Köksinredning med diskbänk, Spis, KF, DM, micro 40 40 25 2
Grupprum 2 12 24 12 8 Grupprum 2 20 40 20 12 Undervisningsrum 4 60 240 100 Grupprum och undervisningsrum (i olika storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 30 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum 6 personer 2 30 60 Placeras intill varandra 12 Konferensrum / Samtal 1 20 20 14 Kopieringsrum 1 6 6 Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum 1 8 8 Skola / Fritidshem 2 WC 6 2 12 studieplatser/elev 1 RWC 0 5 0 582 146 1,46 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Abetsenhet 3, F-3 100 elever / Fritidshem Vindfång 1 6 6 3 Torkrum 2 8 16 4 Entré, Kapprum 1 110 110 En våtdel för skor och en torr del Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder Verkstad/ateljé - Pedagogiskt kök-fritids 1 40 40 14 Fritidshem / Rastaktivitet. Dörr Köksinredning med diskbänk, Spis, KF, DM, till utemiljö. micro 25 Grupprum 2 12 24 12 8 Grupprum 2 20 40 20 12 Grupprum och undervisningsrum (i olika Undervisningsrum 4 60 240 100 storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 30 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum 6 personer 2 30 60 Placeras intill varandra 12 Konferensrum / Samtal 1 20 20 14 Kopieringsrum 1 6 6 Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum 1 8 8 Skola / Fritidshem 2 WC 6 2 12 studieplatser/elev 1 RWC 0 5 0 582 146 1,46 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 40 3
Flexenhet - F-3, 12 elever 1 25 25 8 Placeras i lugnt läge. Ljudklass C. Har egen ingång. En flexenhet per stadium. 12 Grupprum för flexenhet 1 10 10 4 Grupprum och undervisningsrum fördelas så att samband finns från undervisningsrum till grupprum. 4 Grupprum för flexenhet 1 8 8 2 Arbetsrum för specialpedagog 1 8 8 Förvaringsskåp med dörrar. 3 WC 1 2 2 53 12 1 Bild, Slöjd Bild/slöjd Kreativ ateljé 1 70 70 25 Diskbänk med kant - Gipsavskiljare 32 Föråd/förvaring av elevarbeten 1 6 6 Hyllor, skåp med dörrar, hissbar torkställning 4 Förråd 1 8 8 Konsoller med hyllplan, bild 1 Förråd 8 8 Konsoller med hyllplan, slöjd WC 0 2 0 Samnyttjas med hela skolan RWC 0 5 0 92 25 Samnyttjas med hela skolan Bild/slöjd Verkstad 1 70 70 25 Används även av fritidshem, nås neutralt diskbänk 32 Föråd/förvaring av elevarbeten 1 6 6 Hyllor, skåp med dörrar, hissbar torkställning 4 Förråd 1 8 8 WC 0 2 0 Samnyttjas med hela skolan RWC 0 5 0 84 25 Samnyttjas med hela skolan 4
Musik Dans/Drama/Musik 1 70 70 25 Nära restaurang Musik-dans/drama samverkar. Akustik utformat för ämnet. 32 Instrument- och materialförråd 1 8 8 2 WC 0 2 0 Samnyttjas med hela skolan RWC 0 5 0 78 25 Samnyttjas med hela skolan Bibliotek Bibliotek 1 50 50 20 35 Bokförråd 1 8 8 1 Grupprum 1 12 12 6 14 Tyst rum 1 8 8 4 8 Arbetsrum för bibliotekarie 1 8 8 86 2 Hjärtat Mötesplatser/Sittplatser 3 15 45 45 0 I Hjärtat. 15 Restaurang 300 elev. + personal = 340 3 sittningar Restaurang / Mötesplats 75 platser 1 90 90 75 Restaurang, tyst del / Mötesplats 45 platser 1 55 55 30 Restaurangen skall utformas så att lokalerna även kan användas för undervisning och 45 studier. WC 2 2 4 1 RWC 1 5 5 154 30 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Gemensamt WC 4 2 8 Totalt ska det finnas minst 1 wc/15 elever Samnyttjas med hela skolan 1 Kompaktförråd 1 15 15 2 Förråd (Skolan) 3 3 9 32 Jämnt fördelade 1 LOA 2670 LOA/elev 8,90 5
Lokalvård, Serviceutrymmen Omklädningsrum med WC/Dusch 1 6 6 Städförråd utplacerade 2 3 5 Städcentral/Tvättstuga 1 20 20 Möbelförråd 1 20 20 Förråd för förbrukningsmaterial 1 10 10 61 Servicenämnden Tillagningskök 1 150 150 Ca yta Serveringslokal 1 40 40 Bakrum Varuintag Kylrum Mejerivaror Kylrum Kött och fisk Kylrum Grönsaker Frysrum Torrförråd Renseri Diskrum Städutrymme Arbetsrum kökspersonal Omklädningsrum 3 pers med WC/Dusch 190 Teknikutrymmen Fastighetsnämnden Elcentral 1 15 15 Ca yta Data, tele 1 15 15 Ca yta Undercentral fjärrvärme, vatten 1 20 20 Ca yta Fläktrum 1 120 120 170 Ca yta LOA inklusive lokalvård, serviceutr., tillagningskök & teknikutrymmen 3091 LOA/elev 10,30 Utomhus Förråd Skola / Fritidshem 1 15 15 Placeras i utemiljön Miljöstation 1 25 25 vid logistikentre Pedagogisk uterum 1 40 40 80 Skärmtak, gradänger, utekök med vatten och el Övrigt Idrottslokal För 300 elever behövs tillgång till 1 idrottslokal Alla undervisningsrum skall dimensioneras för elever + personal Teknik- och fritidsförvaltningen Utreds i samverkan med teknik- och fritidsförvaltningen 6
1(4) Tjänsteskrivelse 2016-08-31 Diarienummer: BU 2015/0630 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Kent Roslund, Mari-Anne Öberg E-post: mari-anne.oberg@halmstad.se Telefon: 035-137553 Funktions- och lokalprogram för förskola Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna funktions- och lokalprogrammen. 2. Funktionsprogrammet överlämnas till samhällsbyggnadskontoret som har kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommunen. 3. Förvaltningen redovisar under hösten ett förslag till program för utemiljö. Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat att varje nämnd ska upprätta funktionsprogram, vilka ska syfta till att bilda underlag till en kommunövergripande lokalförsörjningsplan. Samhällsbyggnadskontoret har uppdraget. Barn- och ungdomsförvaltningen har i jämförelse med nuvarande modell utökat ytan för grupprum för att barnen ska få plats att sova inomhus, en ny yta för ett tyst rum för barn som är i behov av en lugnare miljö tillkommer och entréytan är ändrad för en våt och en torr zon. Skollagen föreskriver att lokaler och miljön ska vara ändamålsenliga. Barn och personal i förskolelokaler med utformning enligt funktions- och lokalprogrammet får rikliga möjligheter till ett varierat lärande. Barn utvecklas utifrån de upplevelser och erfarenheter som de är med om. Ett barn som går i en innehållsrik förskola bär med sig fler erfarenheter, har mer ord och begrepp samt har större nyfikenhet på sin omgivning. Lokaler och utemiljö uppfyller krav från myndigheter. 1
Förvaltningschefen föreslår barn- och ungdomsnämnden besluta att godkänna funktions- och lokalprogrammen. Funktionsprogrammet överlämnas till samhällsbyggnadskontoret som har kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommunen. Förvaltningen redovisar under hösten ett förslag till program för utemiljö. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har beslutat att varje nämnd ska upprätta funktionsprogram, vilka ska syfta till att bilda underlag till en kommunövergripande lokalförsörjningsplan. Samhällsbyggnadskontoret har uppdraget. Lokalprogram finns sedan 2009 för en förskola i Halmstadsmodellen för 4 avdelningar. Den är använd i flera förskolebyggnationer både i nybyggnad och för om- eller tillbyggnad samt i olika antal avdelningar. Förvaltningen väljer att i samband med att funktionsprogrammen ska tas fram också revidera lokalprogrammet så att det överensstämmer med de krav som ställs på förskolelokaler. Modellen kan användas för förskolor i olika storlek. Bakgrund Skollagen föreskriver att lokaler och miljön ska vara ändamålsenliga. Av sammanfattningen av Skolverkets allmänna råd för förskolan (2016) framgår följande: Lokalens storlek, utformning, material och utemiljö ska stödja förskolans uppdrag och dess undervisning för alla barn som deltar. Lokaler, miljö och material ska vara utformat så att de främjar lek och lärande med såväl skapande och livlig rörelse, som vila och lugna aktiviteter. Utemiljön ska ge utrymme för platsbundna lekar och utforskande aktiviteter. Barn ska ges möjlighet att pröva, undersöka, utforska, reflektera, experimentera, leka, skapa och konstruera. Miljön ska kunna förändras och anpassas över tid eftersom barngruppen förändras och behoven skiftar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bidar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolans syfte - Skollagen 8 Kap, 2. 2
Analys, förslag och motivering Barn och ungdomsförvaltningen vill att all gestaltning av förskolelokalerna i Halmstads kommun ska utgå från värdena: Lärande samspelande demokratisk säker. Med detta funktionsprogram vill förvaltningen att den förändrade synen på barndom och förskolans förstärkta utbildningsuppdrag ska bli synlig i gestaltningen. Utforskande lek, lärande och delaktighet behöver främjas i framtidens förskola. Värdeorden ska integreras till en helhet och inte ses var för sig. De ska komma till uttryck på olika sätt i gestaltningen. Varje arbetsenhet utformas för både små och stora barn för att skapa flexibilitet. Därför dimensioneras varje grupp för 22 barn och 5 vuxna. Det ger också möjlighet att vid behov göra om verksamheten till en F-3 skola. Det är därför en fördel att placera förskola och grundskola nära varandra, gärna på angränsande tomter. Det skapar också förutsättningar för god samverkan och underlättar övergångar när barn börjar i förskoleklass. Funktions- och lokalprogram framgår av bilaga 2. I samband med att funktionsprogrammen tas fram föreslås också lokalprogrammet revideras så att det överensstämmer med de krav som ställs på förskolelokaler från verksamhet och miljöförvaltning. Barn- och ungdomsförvaltningen har i jämförelse med nuvarande modell utökat ytan för grupprum för att barnen ska få plats att sova inomhus, en ny yta för ett tyst rum för barn som är i behov av en lugnare miljö tillkommer och entréytan är ändrad för en våt och en torr zon. Detta innebär att lekytan nu är 7,5 m 2 per barn. Miljöförvaltningen har sammanställt krav på lokaler och utemiljö, se bilaga 3. Där framgår att lekytan per barn inomhus ska vara minst 7,5 m 2, vilket tillgodoses i föreslagen revidering av lokalprogrammet. Lokalerna ska utföras med tillräcklig ventilation så att det finns flexibilitet för att pedagogiskt kunna arbeta i olika grupperingar. Utelekytan ca 40 m 2 per barn. Förvaltningschefen föreslår barn- och ungdomsnämnden besluta att godkänna funktions- och lokalprogrammen. Funktionsprogrammet överlämnas till samhällsbyggnadskontoret som har kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommunen. Förvaltningen redovisar under hösten ett förslag till program för utemiljö. Konsekvenser Barn och personal i förskolelokaler med utformning enligt funktions- och lokalprogrammet får rikliga möjligheter till ett varierat lärande. Barn utvecklas utifrån de upplevelser och erfarenheter som de är med om. Ett barn som går i en innehållsrik 3
förskola bär med sig fler erfarenheter, har mer ord och begrepp samt har större nyfikenhet på sin omgivning. Lokaler och utemiljö uppfyller krav från myndigheter. Lokaler och utemiljö uppfyller krav från myndigheter. Ärendets beredning Inom kommunen Vid två tillfällen har en referensgrupp inom förvaltningen träffats för genomgång och diskussion. Gruppen har bestått av förskolechefer, rektorer, fackliga representanter, skyddsombud, huvudskyddsombud och tjänstemän. Därutöver har en grupp fackliga representanter träffat tjänstemän för genomgång av funktions- och lokalprogrammet. Andra grupper Fackliga organisationer Central samverkansgrupp 2016-09-07. Lista över bilagor 1. Protokoll från central samverkansgrupp 2016-09-07 2. Funktions- och lokalprogram för förskola För barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Tf Förvaltningschef Karin Quander Chef planeringsavdelningen Patrik Engström Chef kvalitet- och utvecklingsavdelningen 4
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Att vara barn i förskolan 2016... 3 1.2 Lokaler i förskolans styrdokument... 3 1.2.1 Halmstads kommuns måldokument... 4 1.2.2 Skollagen... 4 1.2.3 Skolverkets allmänna råd för förskolan... 4 1.3 Funktionsprogrammets värden... 4 1.4 Lärande... 5 1.5 Samspelande... 5 1.6 Demokratisk... 5 1.7 Säker... 6 1.8 Hur värdeorden samspelar med varandra... 6 2 Funktionsprogram... 7 2.1 Planlösning... 8 2.2 Tekniskt utförande... 8 2.3 Entréer... 9 2.4 Avdelningen... 9 2.5 Gemensamma pedagogiska utrymmen... 9 2.6 Administration... 10 2.7 Övrigt... 10 Bilagor 1 Funktionsprogram 2 Lokalprogram 3 Miljöförvaltningens sammanställning av begränsande faktorer 4 Utemiljöns utformning Sid 2
Funktions- och lokalprogram förskola Halmstadmodellen är en förskola med fyra avdelningar och med cirka 70 barn inskrivna. Modellen bygger på kommunfullmäktigebeslutet kring 17,4 barn i snitt per barngrupp (avdelning). Modellen kan utökas till att omfatta två eller tre sektioner med åtta respektive tolv avdelningar. Se vidare under punkt 2.1 Planlösning. Vid varje planering ska hänsyn tas till behov av extra utrymme för förskolans/områdets ledning samt rum för specialpedagog. Förskolor med särskild pedagogisk inriktning, eller nattomsorg kräver särskilt framtagna lösningar. 1 Inledning 1.1 Att vara barn i förskolan 2016 Barn utforskar oupphörligen sin omgivning och är nyfikna på hur världen fungerar. Förskolan är en mötesplats där barn lär i samspel med andra, både barn och vuxna. Personalen ska ge möjlighet till utforskande och problemlösande utifrån olika ämnesområden. Barn vill och har en rätt att vara delaktiga och utforma sin vardag och sin framtid. De flesta barn börjar i förskolan innan de fyllt två år och bland 3-5åringar går nästan alla barn i förskolan. Därmed är förskolan en betydelsefull utbildningsarena för barnet under flera år, och är början på det livslånga lärandet. Genom forskning vet vi att trygghet skapas i mötet och samspel med andra. Tidigare trodde vi att det skedde i den vuxnes knä. Barn är dock sårbara om miljön är osäker eftersom de har svårare att bedöma faror och de påverkas mer av exempelvis giftiga ämnen än vad vuxna gör. Synen på barn och förskolans uppdrag har ändrats radikalt de senaste 25 åren. Tidigare ansågs barn utvecklas automatiskt genom olika stadier. Förskolan skulle därför ge god omsorg och möjlighet till att leka fritt. I dag vet vi att barn utvecklas utifrån de upplevelser och erfarenheter som de är med om. Ett barn som går i en innehållsrik förskola bär med sig fler erfarenheter, får med sig fler ord och begrepp samt har större nyfikenhet på sin omgivning. Förr eftersträvade vi en hemlik miljö i förskolan. Morgondagens förskola ska ge barnen nya perspektiv och skapa utrymme för kreativitet, aktivitet och ett lustfyllt lärande. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bidar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolans syfte - Skollagen 8 Kap, 2. 1.2 Lokaler i förskolans styrdokument De pedagogiska idéer som styr förskolan gestaltar sig i hur vi organiserar oss vilket möjliggörs av miljön. Våra pedagogiska idéer synliggörs i våra styrdokument. Sid 3
1.2.1 Halmstads kommuns måldokument Halmstads kommuns planeringsdirektiv anger följande. Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute. En av förvaltningens målbilder lyder: I Halmstads förskolor och skolor utbildar vi världsmedborgare! Vi lär tillsammans i meningsskapande sammanhang, i utmanande och utforskande miljöer. 1.2.2 Skollagen Skollagen föreskriver att lokaler och miljön ska vara ändamålsenliga. 1.2.3 Skolverkets allmänna råd för förskolan I en sammanfattning av Skolverkets allmänna råd för förskolan (2016) framgår följande: Lokalens storlek, utformning, material och utemiljö ska stödja förskolans uppdrag och dess undervisning för alla barn som deltar. Lokaler, miljö och material ska vara utformat så att de främjar lek och lärande med såväl skapande och livlig rörelse, som vila och lugna aktiviteter. Utemiljön ska ge utrymme för platsbundna lekar och utforskande aktiviteter. Barn ska ges möjlighet att pröva, undersöka, utforska, reflektera, experimentera, leka, skapa och konstruera. Miljön ska kunna förändras och anpassas över tid eftersom barngruppen förändras och behoven skiftar. En god miljö har inte enbart pedagogiska perspektiv utan också hälsosam och säker. Lokalerna ska erbjuda god luft, hög ljudmässig kvalitet, rikligt med ljus och ett materialval som är säkert och hälsosamt. Möjlighet till kontakt och åtskildhet är faktorer som behöver existera parallellt. 1.3 Funktionsprogrammets värden Många av våra äldre förskolor signalerar en hemlik miljö med exempelvis små fönster och ett kök i mitten som alltid kräver att aktiviteter avbryts och städas undan inför måltider. Med detta program vill vi att den förändrade synen på barndom och förskolans förstärkta utbildningsuppdrag ska bli synlig i gestaltningen. Utforskande lek, lärande och delaktighet behöver främjas i framtidens förskola. Barn och ungdomsförvaltningen har därför valt att all gestaltning av förskolelokalerna i Halmstads kommun ska utgå från värdena: Lärande samspelande demokratisk säker. Sid 4
Lärande Demokratisk Samspelande Värden Säker 1.4 Lärande Lärande innebär bland annat att barn ska kunna möta en modern lärmiljö och kunna arbeta och utmanas utifrån många uttrycksformer. De ska kunna utvecklas personligt och fysiskt. Lek och lärande hänger intimt samman i förskolans undervisning. Miljön ska kunna erbjuda undervisning så väl språkligt, samhällsvetenskapligt, estetiskt, matematiskt, naturvetenskapligt som tekniskt. Bland saker att leka med finns skapande material, byggmaterial, experimentutrustning, spel, digitala verktyg och några få färdigtillverkade leksaker. Lärmiljön ska vara utmanande, utforskande och stödjande. Möjligheten att arbeta tematiskt och i projekt ska vara god. 1.5 Samspelande Samspelande innebär att det ska finnas ett genomtänkt flöde mellan rummen, transparens och flexibla mötesplatser för varierande grupper. Lokalerna och miljöerna behöver liksom undervisningen möjliggöra tillsammanslärande. Det ska finnas plats att samla alla i gruppen där ringen är en väl beprövad samlingsform. I en modern förskola kombineras den med att kunna projicera digitala bilder mot en vägg och rikliga möjligheter att skapa utställningar av barnens alster. Samtidigt ska det kunna råda arbetsro i lärandet, därför behöver onödiga passager elimineras. Någonstans ska barn också kunna dra sig tillbaka för stillhet och vila. Barn i behov av särskilt stöd behöver tydliga, trivsamma och lugna miljöer som möjliggör avspänd koncentration. 1.6 Demokratisk Sid 5
Förskolan har både ett lärandeuppdrag och ett demokrati och värdegrundsuppdrag. Undervisningen blir demokratisk när den bygger på flerstämmighet. Genom att synliggöra allas röster förstår vi mer tillsammans. Demokratisk innebär exempelvis att även de yngsta barnen ska kunna se ut genom förstret. Toaletter, kapprum etc. ska vara utformade så barn i så stor utsträckning som möjligt kan klara sig självständigt. Rummen ska gestaltas så barn kan tränas i att välja och ta ansvar för sina val. Barn som har funktionshinder ska inte uppleva barriärer i verksamheten. 1.7 Säker Säker innebär bland annat att personalen ska kunna ha överblick. Inga prång och skymda utrymmen. Riskbedömningen är gjord innan byggnationen med ett säkerhetsfrämjande tänk i fokus. Det handlar om olycksrisk där fall och klämskador är områden att tänka kring men också exempelvis frågor kring smittspridning och hygien. Modern teknik ska användas för exempelvis digitala låssystem. Halmstad arbetar för en giftfri förskola. En dialog kring materialval ska alltid innehålla denna aspekt och vara uppdaterad utifrån aktuell forskning. 1.8 Hur värdeorden samspelar med varandra Värdeorden ska integreras till en helhet och inte ses var för sig. De ska komma till uttryck på olika sätt i gestaltningen. Värdeorden kan ibland krocka och därför krävs det att varje detalj är väl motiverad i sin utformning. Mellan två rum kan värdeorden samspelande och demokratisk leda till att en lättöppnad skjutdörr monteras. Mellan två andra rum dominerar värdeordet säker, vilket kräver en dörr med handtag som kanske kompenseras med ett glasparti. En nära samverkan mellan byggnad och inredning krävs för att nå uppsatta mål. I inredningen ska värdeorden vara vägledande för att bilda en helhet. Ljusinsläpp, rymd och färgval är viktiga komponenter för helheten. Gråskalans färger tillsammans med exempelvis en av färgerna blått, rött, orange eller grönt skapar både harmoni, identitet och tidlöshet för förskolebyggnaden. Färgsättningen ska planeras så barns egna alster kan komma i förgrunden. Sid 6
2 Funktionsprogram Nedan finns en schematisk skiss över planlösning och eftersträvansvärda samband mellan rum och funktioner. I en förskola med en, två eller tre sektioner kan det se ut så här: Hjärtat är uppdelat och servar fyra avdelningar. Förskolan kan finnas byggas i ett eller två plan. Sid 7
2.1 Planlösning Förskolan organiseras i fyra avdelningar som arbetar parvis. Mellan paren finns ett Hjärta i två delar som fungerar som matsal och allaktivitetsrum som delas av alla. I de olika planprocesserna behöver kommunen ta ställning till förskolans storlek utifrån olika perspektiv. Förskolan kan byggas i en, två eller tre liknande sektioner med upp till 12 grupper. Samordningsvinster som exempelvis uppstår om man bygger en förskola med åtta avdelningar istället för två med fyra avdelningar varar länge. Det är inte bara tomt och byggkostnader utan också pedagogiska vinster som kan uppnås genom samutnyttjande av specialfunktioner som exempelvis utökad specialpedagog, bildpedagog, utvecklingsledare eller försteförskollärare. Förskolan blir mindre sårbar om vikarier inte finns tillgängliga. Om det i något fall inte är möjligt att bygga en hel sektion byggs alltid ett jämt antal avdelningar (exempelvis inte 5 men 6). Syftet är att skapa möjlighet till samarbete parvis och ett jämnt flöde i ålderskullarna. Om tomtens förutsättningar skapar problem med att få en sammanhållen huskropp bör alternativet vara att bygga förskolan i två plan. Sockavstånd, det vill säga möjligheten att nå hela förskolan utan att behöva gå utomhus, är en mycket viktig detalj i det pedagogiska samarbetet. Mathantering blir dessutom dyr och mycket komplicerad vid andra lösningar. Två våningar kan också skapa möjlighet till en mer kreativ utemiljö genom att en mindre del av tomtytan bebyggs. Ingen förskola ska utformas så barn riskerar att inte bli sedd eller uppmärksammad. Varje avdelning ska därför ha en tydlig avgränsning även om det ska vara lätt att samverka parvis och att mötas i allaktivitetsrummet. I en större förskola med flera sektioner ska barn kunna känna närhet i den egna sektionen. Sektionerna ska aldrig byggas så att fler än fyra avdelningar samverkar kring allaktivitetsrum/ matsal och utemiljö. Varje arbetsenhet utformas för både små och stora barn för att skapa flexibilitet. Därför dimensioneras varje grupp för 22 barn och 5 vuxna. Det ger också möjlighet att vid behov göra om verksamheten till en F-3 skola. Det är därför en fördel att placera förskola och grundskola nära varandra, gärna på angränsande tomter. Det skapar också förutsättningar för god samverkan och underlättar övergångar när barn börjar i förskoleklass. 2.2 Tekniskt utförande Golv ska väljas utifrån rumsfunktion. Akustikdämpande, städbarhet och våtsäkerhet beaktas. I tamburen som lätt blir blöt krävs halkfri golvbeläggning. Alla rum ska ha golvvärme. Väggar ska vara lätta att rengöra och tåliga. Mellanväggar ska vara ljuddämpande. Utsatta hörn skos med hörnskydd. Dörrar i verksamheten ska vara glasade upp och nertill och ha inbyggda klämskydd. Dörrar i administration ska vara glasade upptill. Skjutdörr mellan konferens- och personalrum ska ha hög ljudklass. Samtliga förråd ska vara låsbara. Ett fönster i varje rum ska vara öppningsbart och försett med barnsäkerhetsspärrar. Fönsterbröstning ska anpassas så krypande barn kan se ut där det är lämpligt. Vid dessa fönster ska anpassningar mot kallras genomföras. Solskydd, förutom i norrläge. Innertak ska vara akustikdämpande. Ventilationen ska utformas enligt gällande bestämmelser. Dimbar belysning ska finnas i verksamhetsutrymen samt personal- och mötesrum. Sid 8
Eluttag Modern digital teknik kräver rikligt med uttag. Förutom eluttag vid golv och arbetsbänkar placeras eluttag över varje fönster samt ett vid taklist i mötesrummet, arbetsrummen och vid anslagstavlor i tamburer och administration. Även avdelningsförråden ska ha eluttag eftersom digitala verktyg laddas och låses in där över natten. Pedagogisk spis förses med timer. Trådlöst nätverk ska nå alla verksamhetsrum, administration samt kök och uteateljé. Nätverksuttag vid kopiator. Passagesystem kombineras med inbrotts- och brandlarm. Dörrar mellan brandceller förses med magnetuppställning. Fasadbelysning mot gata och belysningsstolpar i lekmiljön tidsstyrs var för sig. 2.3 Entréer Barnens entréer är vända mot utemiljön. Trånga entréer skapar lätt konflikter. Därför är de luftigt utformade så varje barn lätt kan orientera sig mot sin egen sko- och klädförvaring. Regnkläder och stövlar har en särskild plats. Det finns WC vid entrén, liten grovvask för leriga stövlar, torkrum samt anslagstavla till föräldrar. Golvmaterialet är extra tåligt och blir inte halt vid väta. Det finns skogaller både inne och ute som förhindrar att grus kommer vidare in i lokalen. 2.4 Avdelningen Varje avdelning har ett allrum, ett grupprum, en ateljé, ett tyst/samtalsrum och ett mindre arbetsrum till sitt förfogande samt låsbart förråd och skötrum med wc. Det tysta/samtalsrummet och arbetsrummet kan delas med paravdelningen. Rummen är utformade för en god kommunikation. Det finns insyn för barn och överblickbarhet för vuxna mellan rummen. Det är fönster i vuxenhöjd mot skötrum från allrummet om det är möjligt. Väggytor för dokumentation och utställning av barns alster finns på flera ställen och i samtliga rum. Allrummet kan möbleras flexibelt så rum i rummet skapas. Den enda fasta inredningen är en arbetsbänk/diskbänk med över och underskåp. Det finns altandörr ut. Grupprummet ska dimensioneras för 14 sovande barn och ha förvaring för madrasser och bäddutrustning, samt en väggyta för digital projektion/tv. Ateljén har hyllförvaring för färg, papper, penslar som finns i anslutning till vask - såväl i barn som vuxenhöjd. I anslutning till avdelningen finns en taktäckt uteverkstad med ljusinsläpp ovanifrån. Den bjuder in till skapande och lek. Med en inbrottssäker utformning ger den möjlig att ha material och alster framme hela tiden trots att den är ute. Det finns tillgång till vatten och el. 2.5 Gemensamma pedagogiska utrymmen Hjärtat med allaktivitetsrummet/ matsalen nås via en dubbeldörr. Det är möblerat för gemensamma aktiviteter och måltider. Bord i mellanhöjd dominerar. En kyl för livsmedel som tillhör serveringen ska finnas. I anslutning finns ett allaktivitetsrum med ett pedagogiskt kök med vask, spishäll, ugn/micro, kyl/frys och diskmaskin för rengöring av leksaker. I ett högskåp finns förvaring av gemensam pedagogisk utrustning. Sid 9
I dessa två utrymmen är ljusinsläppet och en känsla av rymd viktig, samtidigt som ljuddämpningen är effektiv. I anslutning finns ett gemensamt förråd och hwc. 2.6 Administration Administrationen rymmer yta för rast, vila och möten i tre rum. Denna del är vänd mot gatan och personalentrén är väl belyst och känns säker för den som öppnar och stänger förskolan. Entrén har wc, en kapphylla för besökare och personalens personliga kläder samt låsta personliga förvaringsskåp. Personalen förvarar sina arbetskläder i barnens kapprum. Kopiering, varudistribution och posthantering (vid bänk med över och underskåp) sker utan att störa raster och mötesverksamhet. Plats för projektion/tv samt ytor för anslag finns i rummen för vila och möten. I personaldelen kan personalen förvara och värma medhavd mat och det finns diskmöjlighet. En del förskolor har utrymme för områdets förskolechefer och specialpedagog i administrationsdelen. 2.7 Övrigt Tillagningskök, tvätt och städ dimensioneras och byggs enligt normer för livmedelssäkerhet och hygienbestämmelser. Köket är orienterat för en säker leverans av varor och med närhet till sopsortering. Sid 10
Förskola - 4 avdelningar Används för organisation i 4-12 avd För fler avdelningar än 4, läggs motsvarande ytor till. Förskolan byggs upp i sektioner om 4 avd där 2 avd ligger i anslutning till varandra och samverkar om vissa ytor. 4 avd samverkar om gemensamma ytor som HJÄRTAT - allaktivitetsrum/matsal. Krav på arbetsmiljö, ytor, material, teknik och utemiljö enligt bilagor. Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Nyttjandegrad % Beskrivning Administration Entrehall 1 2 100 Kpr, värdeskåp 16 st. Rwc, dusch 1 2 Litet förvaringsskåp med dörrar Städ 1 Servicenämnden Tvätt 1 TM, TT, förvaringsskåp med låsbar dörr Vilrum, samtal 1 6 50 Ljudklass C Personalrum 1 12 75 Pentry med DM, KF, spishäll 2 plattor, micro Kopiering 1 Plats för skrivare. Skåp med förvaring med dörrar. Möte 1 10 75 Skjutdörr mot personalrum (hög ljudklass), skall kunna öppnas upp till ett gemensamt rum. Arbetsrum 2 4 100 Förläggs i direkt anslutning till avdelningar. Minst ett rum / två avd. Kontor förskolechef/chefer 5 100 Antalet bedöms per projekt Kontor för specialpedagog 3 100 Antalet bedöms per projekt Avdelning 1+2+3+4 15-22 (17,4) barn/enhet Allrum 4 27 100 Diskbänk med vask. Kyl & Micro i en av två arbetsenheter. Plats för inst av kyl/micro även på den andra avd Grupprum 4 14 100 Madrasskåp, flexibel inredning till vanliga hyllplan. Ateljé 4 12 100 Diskbänk med hög kant, vask. Gipsavskiljare. Tyst rum/samtal 4 5 100 Förråd 4 Hyllor på konsoller. Entré, kapprum 4 15 100 Skoavtorkning fördelat på tre zoner, varav en utomhus. Sko/stövelställ i våtzon. Vask för avspolning. Klädförvaring med skåp. Sittbänk. Klädförvaring för personalens arbetskläder. Krokar för
besökande. Informationsvägg med spotlight. Torkrum 4 2 Flexibel inredning med hissbar del. Skötrum 4 2 100 Elektriskt höj-och sänkbart skötbord med inbyggd tvättho. Högskåp med dörrar. Separat handfat intill skötbord. Tvättränna med 2-3 kranar. Höjd 55 cm. WC med låg stol för 1-3 år med tvättställ 50 cm, hög stol 3-5 år med tvättställ 70 cm. Pottspolning vid wc. Wc 8 100 Wc vid varje entré hög stol med tvättställ 70 cm. Anpassning för funktionshindrade 100 Bedöms i varje projekt. 1-2 avd i större fsk anpassas. Särskilt skötbord, större förråd mm. Gemensamhetsytor för arbetsenheter Allaktivitetsrum/Piazza 1 60 100 Matsal, Lek mm. Köksinredning för verksamheten med KF, DM (snabbdisk), spishäll och ugn. Kyl för serviceförvaltningen? Delbart i två ytor, flexibelt 1 22 100 rum Förråd 1 Hyllplan på konsoller Wc, varav 1 Rwc 2 Litet förvaringsskåp med dörrar Servicenämnden Kök Teknikutrymmen Barn och ungdomsnämnden föreslår tillagningskök i alla större förskolor Fastighetsnämnden
Kommentarer - generellt för lokalerna Ventilation Ventilation i verksamhetsutrymmen enligt angiven fyllnadsgrad. Ljud Samtliga mellanväggar och dörrar till verksamhetsutrymmen ska vara ljuddämpande. Ljus Dimbar allmän belysning i samtliga verksamhetsrum. Golv Golvärme Halkfria golv där det kan förekomma fukt, ex entréer, verkstäder, ateljéer och wc. Elutag Allrum 2-3 dubbeluttag i golvnivå. 2 uttag utmed taklist. Grupprum 2 dubbeluttag. Ett uttag intill taklist. Ateljé 2 dubbeluttag. Ett uttag intill taklist. Relax/Samtal 1 dubbeluttag. Ett uttag intill taklist. Entré/kpr 1 dubbeluttag vid infotavla. Allaktivitetsrum/Piazza - 4 dubbeluttag. 2 uttag intill taklist. 1 golvuttag med 2-4 kontakter. Arbetsrum 2-3 dubbeluttag. Konferensrum 2-3 dubbeluttag. Ett uttag intill taklist. Kopieringsrum 2 dubbeluttag samt dataanslutning. Öppningsbara fönster Minst ett öppningsbart fönster med fast handtag i varje rum. Dokumentationsyta, yta för barnens alster Monteras från golv och 120-140 cm upp på så många ytor som möjligt i alla verksamhetsutrymmen för flexibel användning/möblering. IT Trådlöst nätverk nåbart i alla utrymmen samt utomhus. Giftfri arbetsmiljö Enligt projekt i Halmstads kommun, byggnation, inventarier och undervisningsmaterial. I övrigt ska åtgärder vidtas enligt krav i lagar, förordningar och riktlinjer.
LOKALPROGRAM FÖRSKOLA - 4 AVD Rumsbehov Förskoleplats Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 ) Lekyta Yta m2 / barn Totalt antal pers/rum Administration & Personal Entréhall 1 10 10 Värdeskåp, klädförvaring för 16 pers. 2 RWC/Dusch 1 5 5 Litet förvaringsskåp med dörrar. 2 Städ 1 4 4 TM för städ. 1 Tvätt 1 4 4 TM,TT för verksamhet. Förvaringsskåp med låsbara dörrar. 2 Vilrum /Samtal 1 8 8 Ljudklass C väggar och dörr. 6 Personalrum 1 20 20 Pentry med DM, KF,Micro, spishäll 2 pl. 12 Kopiering 1 5 5 Samband Kommentar Plats för skrivare. Skåp med dörrar till förvaring. 2 Konferensrum 1 12 12 Skjutdörr (hög ljudklass) mot personalrum, skall kunna öppnas upp till ett gemensamt rum. 10 Arbetsrum för 2-4 pers 2 5 10 78 Förläggs i direkt anslutning till avdelningar. Ett rum/två avdelningar alternativt ett rum Hög ljudklass i dörr och väggar 4 per avd. Kontor för förskolechef/chefer 12 Antal rum bedöms i varje projekt 5 Kontor för specialpedagog 10 Antal rum bedöms i varje projekt 3 Avdelningar 4 st 15-22 (17,4) barn/enhet Avdelning 1. 15-22 barn Allrum 1 40 40 Arbetsbänk/vask med över och underskåp. Ett överskåp är låsbart. Kyl & Micro i en av två avdelningar. Plats för inst av kyl/micro 27 även på den andra avd. Grupprum / vila/ lek 1 24 24 Madrasskåp, flexibel inredning till vanliga hyllplan. 14 Ateljé 1 24 24 93 Rostfri diskbänk i två höjder med hög kant. Gipsavskiljare. Låsbart överskåp. 14 Tyst rum/samtalsrum 0,5 10 5 Delas av 2 avd. Tillgängligt Bra ljudklass i dörr och väggar. neutralt. 5 Förråd 1 3 3 Hyllor på konsoller. 1 Entré, Kapprum 1 20 20 Entré med avtorkning utanför entré, våtzon innanför dörr, kapprum i torrzon. För 22 barn: Sko + stövelställ i entré, vask för avspolning. Kapprumsinredning med skåp, 20 sittbänk. Kapprumsinredning för personal, krokar för besökande. Informationsvägg med spotlight. Torkrum 1 4 4 Torkrum nära ytterdörr i anslutning till våtzon. Flexibel inredning med hissbar del. 2 Skötrum 1 8 8 WC 2 2 4 132 Antingen separat skötrum per avdelning eller 1 större med åtkomst från två arbetsenheter. 1 WC precis innanför entré. 1 i kpr. Avdelning 2. 15-22 (17,4) barn 132 Som ovan Som ovan Elektriskt höj-och sänkbart skötbord med inbyggd tvättho. Högskåp med dörrar. Separat handfat intill skötbord. Tvättränna med 2-3 kranar. Höjd 55 cm. Lång golvbrumm. Spegel.1 WC med låg stol för 1-3 år med tvättställ 50 cm, hög stol 3-5 år med tvättställ 70 cm. Pottspolning vid wc. Tvättställshöjd 70 cm. 1 6-8 Avdelning 3. 15-22 (17,4) barn 132 Avdelning 4. 15-22 (17,4) barn 132 Anpassning för funktionshindrade Bedöms i varje projekt. 1-2 avd per fsk. Särskilt skötbord, större frd m m. Gemensamhetsytor för avdelning 1-4 RWC 1 5 5 Litet förvaringsskåp med dörrar. 2 HJÄRTAT Allaktivitetsrum/matsal 1 110 110 Köksinredning för verksamheten med KF, DM (snabbdisk), spishäll och ugn. Ev kyl för 60 Matsal, lek mm. serviceförvaltningen. delbar i två ytor flexibelt 1 40 40 150 22 Förråd 1 12 12 Hyllor på konsoller. 1 WC 2 2 4 171 Personal 1 LOA Lekytor/avdelning inkl gemensam del 7,5 Samtliga lekytor per arb.enhet / 17,4 LOA totalt exklusive teknikutrymmen & kök 606 8,7 Kök 1 75 75 Servicenämnden Teknikutrymmen 1 35 35 110 Fastighetsnämnden Utomhus Förråd 2 15 30 Placeras i utemiljön. Hyllplan på konsoller i trä/metall. Asfalterad botten, ansluten till mark, dubbeldörrar utan tröskel. Skåpsförvaring på förrådets utsida. Modell Kärlekens fsk. Ett av förråden görs frost/fuktfritt till förvaring av förskolans vagnar/barnbussar. Ute Ateljé under tak, fristående i utemiljö, enligt Diskbänk med hög- och låg del. El och 1 modell Kärlekens fsk. möjlighet att koppla på vatten via slang. Miljöstation 1 12 12 Fastighetsnämnden/Servicenämnden Ute Ateljé 2 16 32 1 Uteatljé / 2 avdelningar kopplade till inneateljéerna 2016-03-23 1
Sammanställning av begränsande faktorer för antalet barn, ytor och ventilation 2016-03-22 Lekyta inomhus Det behövs en yta inomhus på minst 7,5 m 2 för varje barn i förskolan (Folkhälsomyndigheten). Ytan definieras som ytor dit barnen har tillgång för lek, vila, aktivitet och matsituationer. I den ytan räknas inte förråd, kök, personalutrymmen, entré, toalett och skötrum in i normalfallet. För bedömning om det är en lekyta får tillsyn av verksamhetens rutiner och lokalens förutsättningar avgöra. Det är viktigt att lokalerna inte är för små och begränsande så att de innebär risker för barnens hälsa. En orsak till att smitta sprids på förskolor är att det är många barn på liten yta. Om ytorna är för små inomhus kan de innebära risker för barnens hälsa. Ventilation i utrymme som ingår i lekyta I de rum barnen har tillgång till ska uteluftsflödet minst vara 7 l/s per person (vid stillasittande sysselsättning) och med ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea. Frisk uteluft ska tillföras rum barnen har tillgång till och rum utan tilluft är inte lämpligt. Städning av utrymme som ingår i lekyta Lekyta ska städas dagligen. Städningen ska omfatta rengöring av golv, bord, bänkar, stolar, stoppade möbler och mattor samt ytor som man ofta tar i med händerna som handtag och lysknappar. Entreér För att räknas som lekyta ska rummet ha tillräcklig tilluft och städning (uteluftsflöde och städning se ovan). Ytterkläder och skor ska placeras avskilt ifrån del där lek kan ske. Lekyta är inte en yta med entrémattor, grus/smuts och blöta ytor. Ventilation och städning vara rätt dimensionerat för lekyta. Lekyta utomhus En förskola ska ha tillgång till egen utomhuslekyta. Varje barn ska i normalfallet ha en utomhuslekyta på ca 40 m 2. I lekytan räknas inte byggnader och parkering in. Forskning har visat att den totala storleken på friytan helst ska vara över 3000 m 2 för att stimulera barnens lek och rörelse. Antal barn Lekytan begränsar antalet barn som kan vara närvarande vid samma tillfälle i förskolan. Miljöförvaltningen bedömer antalet barn som verksamheten är lämplig för utifrån tillgänglig lekyta. Tilluften begränsar antalet personer i varje utrymme i förskolans lokaler. Miljöförvaltningen bedömer antalet personer som samtidigt kan närvara utifrån Folkhälsomyndighetens riktvärde för uteluftsflöde. När kontroll görs av yta och ventilation räknas det på antalet närvarande barn/personer. Det ska finnas minst en toalett per 15 barn och dessutom en personaltoalett. Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel 035-13 70 00 Fax 035-13 70 92 Organisationsnr: 212000-1215 Bankgiro 991-2171 Postgiro 11300-1 E-post: miljoforvaltningen@halmstad.se www.halmstad.se
1(4) Tjänsteskrivelse 2016-06-10 Diarienummer: BU 2016/0165 Version: 2:0 Beslutsorgan: BUN Enhet: BUF Kvalitet och utveckling Kent Roslund E-post: kent.roslund@halmstad.se Telefon: 072-963 98 90 Ökat antal studie- och planeringsdagar i förskola och fritidshem (Reviderad tjänsteskrivelse) Förslag till beslut 1. Barn och ungdomsnämnden beslutar att utöka antalet studie- och planeringsdagar i förskola och fritidshem från två till fyra dagar per termin från fr. o. m. augusti 2016. 2. Barn och ungdomsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att göra motsvarande ändringar i kommunens anvisningar för plats i förskola och fritidshem. 3. Barn och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att följa upp förändringen under hösten 2017 samt att redovisa resultatet av uppföljningen för nämnden. Sammanfattning 2012 infördes nya bestämmelser i förskolans läroplan kring att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och undervisningen. Fritidshemmet har fått ett fristående kapitel kring uppdrag och mål i grundskolans läroplan 2016. Detta innebär att verksamheten har fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag som kräver utökat samarbete för att utveckla kvalitén. Det finns därför ett starkt önskemål bland skolledare och förvaltningsledningen att utöka antalet studie- och planeringsdagar i förskola och fritidshem. Det skulle ge verksamheten möjlighet att arbeta tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Matematiklyftet för förskolan, ett kommande språklyft, att fullt ut implementera läroplansförändringarna i fritidshem och utveckla former för att ta emot nyanlända barn i förskola och fritidshem är områden som behöver gemensam tid. Under hösten implementeras lärplattformen Unikum. 1
Förskola och fritidshem har haft fyra studie- och planeringsdagar per läsår sedan 1999. Då är verksamheten stängd. Omsorg erbjuds på närliggande förskola eller fritidshem. Med fyra studie- och planeringsdagar per termin skulle skolledningen kunna samla sin pedagogiska personal i tillräcklig omfattning för att bedriva gemensamt utvecklingsarbete. För att efterhöra hur vårdnadshavare ställer sig till förslaget att utöka antalet planeringsdagar i förskola och fritidshem genomfördes en enkätundersökning under maj 2016. I denna framkommer det att det finns några vårdnadshavare som starkt motsätter sig en utökning. Det behöver beaktas i det fortsatta arbetet. En majoritet av vårdnads havarna menar att en utökning med 1-2 dagar är positiv. Att utöka ytterligare är lika många emot som för. Ärendet Uppdrag Det finns ett önskemål hos såväl förskolechefer och rektorer som hos medarbetare om att skapa fler tillfällen för personal i förskola och fritidshem att kunna mötas tillsammans för att utveckla verksamheten. Skolverket godkänner att verksamheter stänger vissa dagar för att personalen ska få möjlighet att arbeta med utvecklingsarbete. Huvudmannen har en skyldighet att anordna omsorg under dagtid på vardagar 6.30-18.30 för dem som har behov av det. Därför måste huvudmannen tillse att det finns alternativ vid studie och planeringsdagar till vårdnadshavarna och att detta är känt. Syftet med ärendet är att utöka möjligheterna för alla medarbetare att samtidigt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i förskola och fritidshem. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till vårdnadshavarnas åsikter kring tillgänglighet och trygghet. Därför undersöks vilka åsikter och behov de ser för sig och sina barn kring studie- och planeringsdagarna. Bakgrund 1999 fattade den dåvarande Barn och ungdomsnämnden beslut om att införa fyra så kallade stängningsdagar efter att förskolan fått sin första läroplan. För att garantera föräldrar som inte kunde ordna omsorg på annat sätt infördes samtidigt bestämmelser kring att en annan förskola eller fritidshem skulle erbjuda omsorg för de barn som behövde det. Förskolans uppdrag har ytterligare förtydligats för att ta tillvara barns potential för lärande och utveckling. Uppdraget att arbeta med uppföljning och utvärdering är idag starkare. En parallell utveckling har skett i fritidshemmet. Under våren infördes ett särskilt uppdrag i läroplanen kring fritidshemmens verksamhet och mål för undervisningen. Dessa dagar har varit mycket uppskattade och har använts för det systematiska kvalitetsarbetet. Exempel på innehåll är: Överenskommelse om årets prioriteringar, 2
kompetensutvecklingsinsatser, utarbeta gemensamt pedagogiskt förhållningssätt, eller genomföra övergripande uppföljningar och utvärderingar. Det finns därför ett starkt önskemål bland skolledare och medarbetare att utöka antalet studie- och planeringsdagar i förskola och fritidshem. Förvaltningen ser i sin uppföljning att enheterna gör nödvändiga prioriteringar men att man väljer bort viktiga utvecklingsinsatser för att tiden inte räcker till. Matematiklyftet för förskolan, ett kommande språklyft, att fullt ut implementera läroplansförändringarna i fritidshem och utveckla former för att ta emot nyanlända barn i förskola och fritidshem är områden som är svåra att organisera tid för. Under hösten ska även en ny lärplattform introduceras. Analys, förslag och motivering Förskolor och fritidshem har idag möjlighet att ha fyra studie- och planeringsdagar per år. Mycket få barn har behövt alternativ omsorg dessa dagar. En förklaring kan vara att föräldrar och barn känner obehag om barnet ska gå i en annan verksamhet så man gör allt för att undvika det. En annan förklaring kan vara att man lätt ordnar egen omsorg enstaka dagar. För att få inblick i vårdnadshavarnas åsikter har därför förvaltningen genomfört en undersökning bland var tionde vårdnadshavare i förskola och fritidshem. I enkäten frågas om vilka förutsättningar de har behov av om studie- och planeringsdagarna utökas. Detta för att verksamheten ska kunna planeras i så god överensstämmelse med brukarnas behov och åsikter. Resultatet redovisas mer detaljerat i bilaga 1. Det finns vårdnadshavare som starkt motsätter sig en utökning. Fram för allt att utöka dem med 3-4 dagar. Det behöver beaktas. Dessa vårdnadshavares önskemål behöver bli lyssnade till så de kan lämna sina barn tryggt och säkert alla dagar. Samtidigt finns det föräldrar som är neutrala eller tycker att en utökning av dagarna är positiv. Merparten är positiva till att utöka med 1-2 dagar. I enkäten till vårdnadshavarna fanns frågor om förutsättningarna för dagens och eventuellt utökade dagar. De högst rankade önskemålen var att det bör finnas känd vikarie vid den alternativa verksamheten, att förskola och skola samordnade sina dagar mer, att några dagar inföll på lov och att alternativet var känt i god tid. Något lägre rankades att få information om studiedagens innehåll och att de annonserades tidigare än tre månader. Det fanns ett motstånd mot delade dagar. Om kommunen utökar antalet studie- och planeringsdagar kan ett ökat antal föräldrar få behov av omsorg. Samtidigt känner en del föräldrar oro inför det. Känd personal tycks vara en kärnfråga. Det är viktigt att skolledningen ser till att det finns trygg omsorg att tillgå i närheten för de barn som är aktuella dessa dagar. Förvaltningen ska utarbeta anvisningar för skolledarna som utgår från resultatet i enkäten. En utökning med ytterligare fyra dagar, d v s sammanlagt fyra dagar per termin fr o m hösten 2016 skulle ge goda möjligheter för verksamheten såväl kort- som långsiktigt. Även ett beslut om en mindre utökning skulle underlätta för verksamheten. Konsekvenser Ett beslut skulle gynna barns utveckling och lärande genom att personalen ges möjlighet att utveckla verksamheten i förskola och fritidshem. Med en ny lärplattform får 3
vårdnadshavare en större insikt i förskola och skolas arbete och det skapas möjlighet till en utvecklad dialog mellan personal och vårdnadshavare kring barnets/elevens lärande och utveckling. I ett långsiktigt perspektiv påverkas måluppfyllelse i grundskolan om förskolan och fritidshemmet tidigt kunnat arbeta mer målinriktat mot olika lärprocesser. Bland vårdnadshavarna fanns det en delad bild där några visade ett högt motstånd mot att utöka, även med 1-2 dagar. För dessa kommer det att upplevas negativt. Det påverkar deras inställning och möjlighet att studera och förvärvsarbeta dessa dagar. Övervägande delen bland vårdnadshavarna är neutrala eller tycker att det är en bra idé. Särskilt till att utöka med 1-2 dagar. För dessa kommer de positiva effekterna i verksamheten överväga de negativa konsekvenserna för tillgängligheten dessa dagar. För de föräldrar som undviker alternativ omsorg kan det påverka ekonomin negativt. Förslaget kommer inte att få några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för förvaltningen, förutom att anställa känd vikarie på den alternativa förskolan om det blir aktuellt. Ärendets beredning Inom kommunen Verksamhetsutvecklare Kent Roslund har handlagt ärendet på uppdrag av BUF ledningsgrupp. En enkät till 10 % av vårdnadshavarna har skickats ut. Svarsfrekvensen är knappt 50%. Fackliga organisationer BufSam har behandlat ärendet den 9/3 utan invändningar. Efter samverkan har Kommunal lämnat en medlemsenkät som visar på önskan att utöka kompetensutvecklingen och Lärarförbundet har lämnat en skrivelse till stöd för utökningen. För Barn och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm-Lindberg Förvaltningschef 4
Föräldraenkät angående studie och planeringsdagar i förskola och fritidshem Enkäten skickades ut till var 10:e vårdnadshavare i förskola och fritidshem. Det har gått ut en påminnelse. Svarsfrekvensen är 45 %, vilket kan anses vara nöjaktig. Föräldrarnas åsikter om planeringen av dagarna I enkäten fick föräldrarna inledningsvis värdera påståenden som berör hur förskolor och fritidshem arrangerar sina dagar. Här följer frågorna i rangordning: (siffran inom parentes anger i procent andelen som anger påståendet som mycket viktig) 1. Veta att det finns minst en känd vikarie på den alternativa förskolan/fritidshemmet, om jag inte kan ordna omsorgen själv. (77 %) 2. Att förskola och grundskola/fritidshem samordnar sina studie- och planeringsdagar i så stor utsträckning som möjligt. (68 %) 3. Att några dagar planeras in under skollov. (57 %) 4. Att i förväg veta på vilken förskola/fritidshem alternativ kommer att ges. (56 %) 5. Att få information om vad personalen gjort och kommit fram till under studie och planeringsdagen. (52 %) 6. Att få reda på dagarna tidigare än tre månader innan. (50 %) 7. Att verksamheten har två halva dagar istället för en hel dag. Då skulle verksamheten stänga cirka kl 12.30. (27 %) Föräldrarnas uppfattning om utökning av dagar Hur villiga är föräldrarna att utöka studie och planeringsdagarna så att personalen kan utveckla verksamheten? Vi har ställt två frågor. En om ytterligare 1-2 dagar per år och en om ytterligare 3-4 dagar per år. De har rangordnat från absolut inte (lågt värde) till mycket bra (högt värde) 1-2 dagar. 1) 7,1 %, 2) 10,3 %, 3) 27,5 %, 4) 29,2 %, 5) 26 %. 3-4 dagar. 1) 20,4 %, 2) 18,0, % 3) 24,1, %, 4) 20 %, 5) 17,5 %.
1(4) Tjänsteskrivelse 2016-09-08 Diarienummer: BU 2016/0350 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Förvaltnings chef: Pauline Broholm Lindberg E-post: pauline.broholmlindberg@halmstad.se Telefon: 070-248 52 21 Policy för biblioteksverksamhet - Biblioteksplan 2017-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta Policy för biblioteksverksamheten - biblioteksplan 2017-2020, enligt bilaga 1. Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppdragit åt kulturnämnden, att i samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta fram policy för biblioteksverksamheten - biblioteksplan. Bibliotekslagen från 2013 sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen gäller all biblioteksverksamhet som är finansierad med offentliga medel. Bibliotekslagen betonar bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och den grundläggande roll de spelar för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Enligt bibliotekslagen ska också varje kommun anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Halmstads kommun antog år 2012 en biblioteksplan för åren 2013-2016. En uppföljning av planen gjordes 2015 och kommunstyrelsen gav i maj samma år direktiv för att ta fram en ny plan för åren 2017-2020. Förslaget till biblioteksplan 2017-2020 har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunens barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning, kulturförvaltning, stadskontor samt en extern projektsekreterare. Arbetsgruppen har haft kontinuerliga möten och fört dialog med en styrgrupp, bestående av förvaltningschefer för nämnda förvaltningar. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att förslå kommunfullmäktige att anta Policy för biblioteksverksamheten biblioteksplan 2017-2020, enligt bilaga 1. 1
Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har uppdragit åt kulturnämnden, att i samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndeta fram policy för biblioteksverksamheten (biblioteksplan) 2017-2020. Biblioteksplanen ska ge en beskrivning av ansvarsförhållanden och uppdrag för olika biblioteksverksamheter i kommunen samt beskriva utmaningar och framtida utveckling, samverkansmöjligheter mellan biblioteksverksamheten inom kommunen. Friskolornas möjligheter att samverka med kommunala biblioteksverksamheter ska också beskrivas. Det ska vidare anges med vilken frekvens uppföljning av biblioteksverksamheten ska ske och vad som då ska redovisas. Bakgrund Bibliotekslagen från 2013 sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen gäller all biblioteksverksamhet som är finansierad med offentliga medel. Enligt bibliotekslagen tillförsäkras alla i Sverige fri tillgång till avgiftsfria boklån. Lagen fastslår att varje kommun ska ha folkbibliotek, som ska finnas tillgängligt för alla och verka för demokratisk utveckling. Skolbiblioteken regleras numera via skollagen och bestämmelserna om skolbibliotek gäller såväl kommunala skolor som sådana som drivs av fristående huvudmän. Inom grundskolan gäller lagen från och med förskoleklasserna. Angående skolbibliotek finns från 2011 föreskriften: eleverna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest fastslår att folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur och att des tjänster i princip ska vara avgiftsfria. Skolbibliotek ska spela en viktig roll för utbildning och kultur samt vara en del i utbildningsväsendet och ledas av en fackutbildad skolbibliotekarie som samarbetar med skola, folkbibliotek och andra aktörer. Kommunfullmäktige antog enligt lagarnas regelverk en biblioteksplan för Halmstads kommun den 25 september 2012, KF 95, för åren 2013-2016. En uppföljning av planen gjordes i maj 2015 och kommunstyrelsen gav den 26 maj 2015, 185, direktiv för att ta fram en ny plan för åren 2017-2020. Analys, förslag och motivering I Halmstads kommun finns år 2016 inom kulturförvaltningen folkbibliotek med stadsbiblioteket, närbibliotek och bokbuss samt integrerade folk- och skolbibliotek. Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns skolbibliotek och inom utbildnings- och 2
arbetsmarknadsförvaltningen gymnasiebibliotek. De fysiska biblioteken kompletteras med det virtuella. Genom webben ges tillgång till bland annat databaser och e-media. Folk- och skolbibliotek har många beröringspunkter, men har också olika funktion. Skolors tillgång till skolbibliotek kan i viss mån tillhandahållas via avtal om skolbiblioteksverksamhet med folkbibliotek eller andra skolbibliotek. Förslaget till biblioteksplan för åren 2017-2020 har tagit avstamp i den utvärdering som gjordes 2015 (bilaga 2). Det som framkommer tydligast i uppföljningen är biblioteksplanens betydelse för utveckling av samverkan mellan de olika biblioteken. Här visar det sig att en av de största vinsterna som framkommit är klarläggandet av skillnaderna mellan folkbibliotek och skolbibliotek. En rollfördelning och definition av de olika uppdragen har bidragit till ökad tydlighet. Vilket i sin tur har inneburit att samarbeten enklare kunnat växa fram. En struktur för samarbete mellan de tre förvaltningarna har tagits fram med en övergripande strategigrupp på ledningsnivå och arbetsgrupper i olika konstellationer och olika uppdrag. Utmaningar har identifierats, några är kvar från nuvarande plan och nya har tillkommit. Då en struktur för samarbete och samverkan är uppbyggd tar förslaget till ny biblioteksplan fasta på en fördjupad samverkan internt men höjer också blicken för en utökad samverkan med andra parter utanför den rena bibliotekssfären. Den nya biblioteksplanen är mer kortfattad och mer fokuserad på VAD som ska eftersträvas och att samverkan är avgörande för HUR utmaningarna ska mötas. Den nya bibliotekslagen och rådande samhällsklimat har varit vägledande för att ta fram vilka gemensamma utmaningarna som arbetsgruppen ser som mest angelägna att samverka kring: Demokrati, inkludering och likvärdighet Barns och ungdomars språkutveckling Källkritik och informationskompetens Digitala medier och information Teknik och medier Vidgad kompetens inom biblioteken Utöver dessa utmaningar har både folkbiblioteket, skol- och gymnasiebiblioteken utmaningar som är specifika för respektive biblioteksform. I förslaget till biblioteksplan regleras hur uppföljning av planen ska ske och hur ansvaret fördelas. Konsekvenser Riktlinjer för biblioteksverksamhet utgår från Vision 2020 och dess värdegrund. I samband med arbete med budget och verksamhetsplanering behöver kulturnämnden ta hänsyn till ekonomiska konsekvenser kopplade till biblioteksverksamheten. 3
Ärendets beredning Inom kommunen Riktlinjerna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunens barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning, kulturförvaltning, stadskontor samt en extern projektsekreterare. Arbetsgruppen har haft kontinuerliga möten och fört dialog med en styrgrupp, bestående av förvaltningschefer för nämnda förvaltningar. Hearings och möten för insamling av fakta, idéer och behov samt förankring har hållits med olika grupper bestående av rektorer, lärare och elever i kommunens grundskolor och gymnasier, friskolor och bibliotekarier. Andra grupper Handikapprådet, representant för högskolebiblioteket, Folkbildningsförbundet och Regionbibliotek Halland har varit delaktiga vid hearings och möten för insamling av fakta, idéer etc. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020. 2. Uppföljning av biblioteksplan 2013-2016, maj 2015 3. Biblioteksplan 2013-2016 För Kulturförvaltningen För Barn- och ungdomsförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Lena Roosberg Ekebring Enhetschef 4
Riktlinjer för biblioteksverksamheten (biblioteksplan 2013 2016)
Uppdraget...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Genomförande...4 Uppföljning...4 Arbetsmodell...5 Definitioner och avgränsningar...5 Nuläge...6 Olika former av bibliotek...6 Skillnader mellan folkbiblioteks- och skolbiblioteksverksamhet...6 Likheter mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet...7 Utmaningar...8 Gemensamma utmaningar för folk- och skolbiblioteken...8 Barns läsförmåga och läsförståelse...8 Informationskompetens i en alltmer komplex medievärld...8 Bibliotekspersonalens behov av vidgad kompetens...8 Överblickbara kostnader för E-boksutlåning...8 RFID för rationalisering och bättre tillgänglighet...9 Övergång till Europagemensamma Dewey-klassifikationen...9 Folkbibliotekets utmaningar...9 Prioriterade målgrupper...9 Mötesplats...9 Kunskapscentrum...10 Upplevelserum...10 Skolbibliotekens utmaningar...11 Implementering av skollagens bestämmelser om skolbibliotek...11 Lära...11 Läsa...11 Mötas...11 Elever i behov av särskilt stöd...12 Kompetens och kvalitet...12 Samverkansmöjligheter...13 Strukturerade samarbeten...13 Samordnad biblioteksverksamhet...13 2
Uppdraget Bakgrund Enligt bibliotekslagen från 1996 1 tillförsäkras alla i Sverige fri tillgång till avgiftsfria boklån. Lagen fastslår att varje kommun ska ha folkbibliotek och att dessa ska främja intresset för läsning, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Lagen kompletterades 2004 2 med föreskriften bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Den uppgiften kvarstår i det förslag till revidering av bibliotekslagen, som 2010 lades fram efter en utvärdering av bibliotekslagen. Angående skolbibliotek har dessutom skollagen som gäller från 2011 3 föreskriften eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Situationen för skolbiblioteken är ny i och med att regleringen för dem har flyttats från bibliotekslagen till skollagen. Den nya skollagens bestämmelse om skolbibliotek gäller nu även skolor som drivs av fristående huvudmän. Inom grundskolan gäller lagen från och med förskoleklasserna. Skollagen innehåller ingen precisering av vad ett skolbibliotek är, men skolinspektionen hänvisar till propositionen 4, där regeringen menar att med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen skriver i sitt informationsblad 5 att eleverna ska ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och en del av deras utbildning. I samma informationsblad skriver skolinspektionen lagens val av uttrycket tillgång till, i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar, under förutsättning att kraven på hur skolbibliotek ska fungera är uppfyllda. Skolinspektionen bedömer att följande krav 6 ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning Myndigheten kommer att utgå från dessa krav i sin tillsyn. 1 SFS 1996:1596 2 SFS 2004:1261 3 SES 2010:800 4 Prop. 2009/10:1645 s. 283 5 Informationsblad 2011-09-30 6 Ibid. 3
Med lagstiftningen och bibliotekens roll i kommunens vision om Halmstad som Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden som grund har kommunstyrelsen 7 uppdragit åt kulturnämnden att i form av utmaningar och beskrivning av samarbetsmöjligheter ta fram riktlinjer för biblioteksverksamheten. De ska uppfylla lagkravet på en biblioteksplan men utformas som de riktlinjer Halmstads kommun generellt tillämpar i arbetet och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Syfte Riktlinjerna ska ange hur biblioteksverksamheterna ska inriktas för att möta dagens och kommande utmaningar med god kvalitet samt hur de olika biblioteksverksamheterna ska samverka för att ge medborgarna bästa möjliga biblioteksservice. Genomförande Utmaningarna i riktlinjerna ska fungera som en del av ingångsmaterialet i arbetet med planeringsdirektiv och successivt inarbetas och konkretiseras i de berörda nämndernas verksamhetsplaner, implementeras i verksamheterna och följas upp i verksamhetsredovisningarna. Uppföljning I verksamhetsredovisningarna ska nämnderna redovisa: Andelen Halmstadbor som besöker folkbiblioteken Andelen Halmstadbor som aktivt ägnar sig åt läsning Andelen Halmstadbor som använder Internet Besök på det virtuella biblioteket Ansvar: Kulturnämnden Andel elever i grundskolan och grundsärskolan med tillgång till skolbibliotek Antal årsarbetande fackutbildade skolbibliotekarier i grundskolan och grundsärskolan. Ansvar: Barn- och ungdomsnämnden Andel elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med tillgång till skolbibliotek Antal årsarbetande fackutbildade skolbibliotekarier i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Ansvar: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Hur samverkansformerna etableras och vilka effekter de får ska redovisas i sammanställningar byggda på de olika verksamhetsredovisningarna med åtgärder och resultat från perioderna 2013 2014 respektive 2015 2016. Ansvar för sammanställningarna: Kulturnämnden 7 KS 36, 2011-02-01 4
Arbetsmodell Riktlinjerna bygger på ett utförligare bakgrundsdokument, som har arbetats fram i processinriktat samarbete mellan Halmstads tre kommunala förvaltningar som ansvarar för bibliotek kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning och stadskontoret. Definitioner och avgränsningar Kommunens samtliga bibliotek inom kulturnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden omfattas av riktlinjerna. Den berör också samverkan med friskolorna och tangerar högskolebiblioteket. Region Hallands bibliotek berörs inte av riktlinjerna, men hänsyn har tagits till intentionerna i Region Hallands biblioteksstrategi 2010-2020 om samverkan och samordning mellan regionens kommuner inom följande biblioteksområden: Biblioteksservice för alla Delaktighet och skapande Profilerade mötesplatser Digitala bibliotek Livslångt lärande Allas kompetens som resurs för utveckling 5
Nuläge Olika former av bibliotek Inom Halmstads kommun finns år 2012 folkbibliotek med stadsbiblioteket, en bokbuss och åtta närbibliotek, varav fem är integrerade folk- och skolbibliotek med service för närbelägna grundskolor. De fysiska biblioteken kompletteras med det virtuella. Genom webben ges tillgång till bland annat databaser och utlån av e-media. Barn- och ungdomsförvaltningen har dessutom renodlade skolbibliotek på fem skolor. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen finns fyra gymnasiebibliotek, varav ett för vuxenutbildningen. Folk- och skolbibliotek har många beröringspunkter, men har också olika funktion, vilket är ett av skälen till att de har skilda huvudmän. Skillnader mellan folkbiblioteks- och skolbiblioteksverksamhet Folkbibliotek Knutna till kultursektorn, tillgängliga på fritid, bygger på frivillighet och personliga intressen. Skolbibliotek Knutna till utbildningssektorn, tillgängliga under skoltid, ingår i undervisning och ämnesmässig utveckling. Belägna i centrumbildningar, där många människor rör sig. Verksamhet i skolmiljö med naturliga möten för skolans elever och personal. En kulturinstitution, som arbetar enligt kommunens kulturpolitiska mål. En del av skolans pedagogiska resurs med samma mål som övrig skolverksamhet. Tillgängligt för alla medborgare på samma villkor och med samma servicenivå och därmed enbart ett komplement till skolbiblioteken. Lagstadgad verksamhet inom skolan, specialanpassad för skolans elever och personal. Tillhandahåller allsidig media enligt medborgarnas behov och önskemål. Tillhandahåller media enligt skolans pedagogiska behov. Bibliotekspersonal arbetar med upplevelser samt fritt och frivilligt läsande och lärande utan knytning till läroplaner. Skolbibliotekspersonal ingår i skolans pedagogiska personal och arbetar med lärande och läsande utifrån läroplaner. Tillgängligheten styrs av medborgarnas behov. Tillgängligt under skoldagar enligt skolans behov. 6
Likheter mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet Har medier och digital teknik som en central utgångspunkt Har behov av väl fungerade fysiska rum som stödjer respektive biblioteks uppdrag Behöver biblioteksdatasystem för mediehantering som katalog och cirkulation. Systemet måste ständigt utvecklas för att passa nya krav och medieformer Fackkunskap är nödvändig hos dem som ska sköta biblioteksverksamheten, vilket även innefattar kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen Är beroende av nätverk för att utveckla biblioteksservicen för såväl elever och skolpersonal som medborgare Är beroende av väl fungerande avtal och samordning för inköp av böcker, tidskrifter, databaser och annan media Halmstads kommuns värdegrund som gäller all kommunal verksamhet förenar också folkbibliotek och skolbibliotek. Demokrati vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla Halmstadbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad är både folkbiblioteken och skolbiblioteken källor till information, kunskap och lärande, vilket är viktigt för att varje medborgare ska kunna ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Lika värde I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I Halmstad är bemötandet pedagogiskt, serviceinriktat och likvärdigt för alla besökare på såväl folk- som skolbibliotek. Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I Halmstad arbetar både folk- och skolbibliotek med att sprida kunskap om såväl naturresurser, miljöpåverkan och global varsamhet som tolerans och demokratiska värdens grundläggande roll för ett stabilt samhälle. Biblioteken är också av avgörande betydelse för det livslånga lärandet. 7
Utmaningar Såväl folk- som skolbiblioteken är i grunden uppbyggda för ett annat mediesamhälle än dagens. Tidigare baserades biblioteksverksamheten mest på behovet att förvara och låna ut media. Numera är verksamheten inom biblioteken betydligt mer innehållsmässigt inriktad och styrs av kulturnämndens folkbiblioteksuppdrag 8 respektive skolbiblioteksuppdraget 9 som antagits av både barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. För att möta dagens och morgondagens behov finns dessutom många utmaningar för båda biblioteksformerna. Gemensamma utmaningar för folk- och skolbiblioteken De samhälleliga faktorer som utmanar såväl skol- som folkbibliotek är många gånger de samma ny teknologi, nya medier, höga krav på informationskompetens, nya vägar till upplevelse, kunskap och kreativa möjligheter. Svaren på utmaningarna är däremot inte alltid de samma, men inom vissa områden ska de mötas gemensamt. Barns läsförmåga och läsförståelse Utmaningen att stärka barns läsförmåga och läsförståelse ska mötas genom att utveckla metoder och lyhördhet, som stimulerar pojkars och flickors läsglädje, läsförståelse, kreativa skrivglädje och öppnar möjligheter att få prata om vad man läst och skrivit. Kvalitativ läsning ska uppmuntras, så att barnen inte bara läser mekaniskt utan stimuleras till läsning, som leder till fördjupad förståelse och kunskap. Informationskompetens i en alltmer komplex medievärld Utmaningen att höja informationskompetensen hos såväl barn och ungdomar som vuxna ska mötas genom formulering och spridning av sökstrategier och källkritiskt tänkande. Syftet ska vara allas möjlighet att inse sina informationsbehov, identifiera informationskällor och effektivt kunna söka, välja och tolka information. Bibliotekspersonalens behov av vidgad kompetens Utmaningen inom den breddade medieverksamheten ska mötas genom att identifiera vilka kompetenser som behövs för att uppfylla de olika biblioteksformernas uppdrag och att anställa rätt personal enligt dessa behov. Tillgängligheten och innehållet i verksamheten ska prioriteras framför uppgiften som organisatör av bokmagasin för den tryckta boken. Överblickbara kostnader för E-boksutlåning Utmaningen att komma ifrån beroendet av ett helt dominerande företag och de skenande kostnader som ersättning per e-bokslån innebär ska mötas genom att gemensamt med övriga bibliotek i Sverige få fram en ny avtalskonstruktion, som innebär överblickbara och rimliga kostnader för e-boksutlåning. 8 Folkbiblioteksuppdraget antogs av kulturnämnden 2011-09-21 9 Skoliblioteksuppdraget antogs av barn och ungdomsnämnden 2012-03-26 och av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-04-23 8
RFID för rationalisering och bättre tillgänglighet Utmaningen med att utnyttja RFID-tekniken 10 på effektivaste sätt ska mötas genom att vidareutveckla dess användningsområden för att uppfylla folk- respektive skolbiblioteksuppdragen. Inom skolbiblioteken ska möjligheten att skapa självbetjäning med RFID beaktas, så att de kan vara öppna hela skoldagen och ha utlåningsmöjligheter även när skolbibliotekspersonalen arbetar med den innehållsinriktade verksamheten inom skolbiblioteksuppdraget. Övergång till Europagemensamma Dewey-klassifikationen Utmaningen för att få kompatibilitet genom Deweyklassifikationen 11, ska mötas genom att övergången genomförs så smidigt som möjlig för samtliga biblioteksbesökare och för deras skull om möjligt ske samordnat mellan samtliga bibliotek i Halmstad oavsett huvudman. Folkbibliotekets utmaningar Utmaningarna ligger såväl fysiskt som digitalt inom utvalda prioriterade målgrupper samt inom folkbiblioteksuppdragets tre områden Mötesplats, Kunskapscentrum och Upplevelserum. Prioriterade målgrupper Inbjudande och tydliga barnbibliotek Utmaningen att utveckla barnbiblioteken och barns och ungdomars rätt till kultur, vilket ingår i de nationella kulturpolitiska mål 12 som är styrande för den nya kultursamverkansmodellen 13 ska mötas genom att skapa rum, strategier och metoder för att engagera barnunder deras fritid. Det innebär att på inbjudande sätt arbeta med pojkars och flickors egna behov av mötesplatser, upplevelser och nyfikenhetsbaserad kunskapsinhämtning med sikte på mening och betydelse i vardagen. Utformning för att passa behoven hos unga vuxna Utmaningen att folkbiblioteken ska vara attraktiva för unga vuxna (16 25 år) ska mötas genom att söka lösningar för att kunna utnyttja dagens och morgondagens gränsöverskridande medier och erbjuda nya användarstyrda kunskaps- och upplevelsemöjligheter. Tillgänglighet för medborgare med funktionsnedsättning Utmaningen för full tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar ska mötas genom att folkbiblioteksverksamheten kontinuerligt granskas och utvecklas i tillgänglighetsperspektiv med särskilt fokus på media, fysiska och virtuella rum samt ett individanpassat bemötande. Mötesplats Tillvaratagande av bibliotek som varumärke Utmaningen att ta vara på, utveckla och kommunicera biblioteket som varumärke ska mötas genom att definiera kärnan i folkbibliotekets varumärke och hur det kan användas i strategisk kommunikation för att fler ska ta del av bibliotekets utbud och tjänster. I utmaningen ingår 10 Radio Frequency IDentification, chipbaserad klassifikation 11 Sifferbaserad DDC-klassifikation eller Dewey Decimal Classification 12 Prop. 2009/10:3 13 SOU 2010:11 9
även att kompetensen för att bygga, förvalta och förmedla varumärket ska säkras hos bibliotekspersonalen. Insatser för integration och mångkultur Utmaningen att vara självklar mötesplats för alla medborgare, både med svensk och utländsk bakgrund ska mötas med fokus både på integration och mångkulturella yttringar. Delaktighet Utmaningen att skapa möjligheter för medborgare att vara delaktiga i folkbiblioteksutvecklingen, kunna framföra sina åsikter och önskemål och ha möjlighet att delta i verksamhet som de själva påverkar, ska mötas genom utveckling av metoder för delaktighet och användarinflytande. Anpassning av närbiblioteken till närmiljön Utmaningen för närbiblioteksverksamhetens legitimitet ska mötas genom att de tydligt utvecklas i samverkan med det egna närsamhället. Inom utmaningen ska även nyetablering eller förflyttning av närbibliotek ses som en möjlighet när det tillkommer nya områden där stor del av befolkningen är barnfamiljer och/eller äldre som har behov av service i sin närmiljö. Bokbussen som flexibelt närbibliotek Utmaningen för att nå flexibilitet i folkbiblioteksverksamheten ska mötas genom att bokbussens verksamhet anpassas efter medborgarnas behov genom att snabbt flytta hållplatser och även ha ett aktivt förhållningssätt till icke-besökare. Virtuellt folkbibliotek likvärdigt med de fysiska Utmaningen att likställa virtuellt bibliotek med fysiskt ska mötas genom konsekvent och lyhörd bevakning av hur digital teknik bäst ska användas för utvecklingen av virtuella biblioteksrum med dynamiskt användargenererat innehåll. Utmaningen innebär även att identifiera metoder för hur feedback från användarna ska samlas in och användas för att vidareutveckla det virtuella biblioteksrummet enligt deras behov. Kunskapscentrum Aktiviteter för ökad demokrati Utmaningen att folkbiblioteken ska spela en viktig roll i det demokratiska samhället ska mötas genom att ge plats för de viktiga samhällsfrågorna, vara forum för debatter och aktivt arbeta med det som är aktuellt och berör medborgarna. Resurs för livslångt lärande Utmaningen inom livslångt lärande ska mötas genom att folkbiblioteken utifrån sitt uppdrag och utan att identifieras som skolbibliotek erbjuder stöd i medborgarnas eget lärande och kunskapsinhämtning från förskoleåldern och livet ut. Minskning av den digitala klyftan Utmaningen att öka den digitala jämställdheten ska mötas genom arbete för att överbrygga de digitala klyftorna med inriktning på att alla ska ha möjlighet till att aktivt söka och aktivt bruka information och tjänster, som i allt högre grad erbjuds i digital form. Upplevelserum Aktör på den kulturella arenan Utmaningen för folkbibliotekens roll som breda kulturinstitutioner ska mötas genom att de förbättras som attraktiva rum för inspiration samt förmedling av upplevelser som ger 10
besökaren lust att gå utanför sina egna val och välja att komma tillbaka. I utmaningen ingår även att folkbiblioteken ska vara en av länkarna i arbetet med att uppnå målet att Halmstad ska vara ett konstcentrum. Forum för kreativitet Utmaningen att bidra till medborgarnas kreativitet ska mötas genom att tillhandahålla verktyg som stödjer kreativitet och utveckla kreativa mötesplatser, där olika uttrycksformer kan berika varandra och där medborgarna ges möjlighet att exponera egna verk. Ökad läsaktivitet Utmaningen att inspirera till läsning bland alla medborgare, såväl de som brukar läsa som de som inte läser regelbundet, ska mötas genom utveckling av personalens roll som litteraturförmedlare och främjare av läsning i såväl digital som tryckt form. Skolbibliotekens utmaningar Utmaningarna gäller utveckling av skolbibliotek i enlighet med skollagen och skolinspektionens förtydliganden samt inom skolbiblioteksuppdragets konkretiserade områden Lära, Läsa och Mötas. Dessutom ligger de inom insatser för elever i behov av särskilt stöd samt kompetenskrav och kvalitetssäkring. Implementering av skollagens bestämmelser om skolbibliotek Organisation av skolbiblioteksverksamheten Utmaningen för alla utbildningsanordnare i Halmstad, kommunala såväl som fristående, att uppfylla lagstiftningens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, ska mötas genom att för varje skola finna och organisera den skolbiblioteksverksamhet som bäst stödjer processen som hjälper eleverna att nå sina mål. Etablering av skolbiblioteksverksamheten Utmaningen att förankra skolbiblioteksverksamhet som del i skolornas verksamhet ska mötas genom förankring av nämndernas antagna skolbiblioteksuppdrag hos rektorer och annan skolpersonal och utifrån det arbeta med att lösa de grundläggande förutsättningarna som personal, lokaler, medier och anslag, datasystem, nätverk och fortbildning. Lära Rollen inom undervisning i kritiskt tänkande och analys Utmaningen att aktivt medverka i elevernas process för att omvandla information till kunskap ska mötas genom att arbeta fram metoder för systematisk undervisning i informationssökning. Läsa Inspiration till läsning Utmaningen att öka elevernas intresse för läsning och läsförståelse ska mötas genom systematiskt arbete med metoder som med individuell inriktning stimulerar elevernas lust att läsa. Mötas Skolbibliotek som en levande biblioteksverksamhet Utmaningen att varje skola ska ha någon form av bibliotek ska mötas genom att för varje skola arbeta fram lösningar för fysisk bibliotekslokal med arbetsplats för skolbibliotekarien samt att 11
efter skolornas behov även skapa en levande biblioteksverksamhet på andra fysiska och/eller virtuella platser. Elever i behov av särskilt stöd Likvärdig tillgänglighet för alla elever Utmaningen att skolbiblioteket ska vara tillgängligt för alla elever på lika villkor ska mötas genom att elever som är i behov av särskilt stöd identifieras och att skolbibliotekarien, elevernas lärare och skolans specialpedagog gemensamt och systematiskt arbetar för att hitta och förse dessa elever med individuellt anpassade verktyg, hjälpmedel, böcker och media. Flerspråklighet och integration Utmaningen att erbjuda elever med annat modersmål än svenska likvärdiga villkor ska mötas såväl genom att systematiskt identifiera behovet av media på andra språk än svenska och tillhandahålla dem som genom att göra insatser för flerspråklighet och integration. Kompetens och kvalitet Skolbibliotekarier Utmaningen är att skolbibliotekarierna ska vara fackutbildade och ses som självklara pedagogiska resurser inom skolorna. Kvalitet i verksamheten Utmaningen för skolbiblioteksverksamheten att vara en kvalitativ del i arbetet att nå ökad måluppfyllelse för alla elever ska mötas genom att implementera den som en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Stödstrukturer och strategiskt arbete ska även etableras för skolbiblioteksverksamheten. 12
Samverkansmöjligheter Folkbibliotek och skolbibliotek kan tillsammans utveckla goda synergieffekter. För bästa resultat är det viktigt att skillnaden mellan de båda biblioteksformerna är tydlig och att samverkan stödjer bådas uppdrag på ett kostnadseffektivt sätt. I dag när bibliotek är så mycket mer än att förvara och låna ut böcker finns vinsterna av samverkan inte bara i biblioteksrummen och skolornas tillgång till folkbibliotekens mediesamlingar. De ligger mer inom kompetensutveckling, projektsamarbeten, teknikutveckling och gemensam upphandling och det är formerna för denna typ av samarbeten som ska utvecklas. I de här sammanhangen skiljer sig inte friskolorna från de kommunala. Strukturerade samarbeten Olika typer av strukturella nätverk för utbyte av erfarenheter och utveckling av personalens yrkeskompetens är ett angeläget samarbetsområde. Det gäller områden som stöd och erfarenhetsutbyte, genomförande av gemensamma projekt som har stöd i de olika bibliotekens respektive uppdrag, logistiska och tekniska samarbeten samt upphandlingar och avtal. Samordnad fortbildning inom frågor som berör biblioteksområdet skulle dessutom både stärka och säkra kompetens och samhörighet. Nätverk och möjligheter till samarbeten behöver formeras med högskolebiblioteket i Halmstad, även om verksamheten där inte omfattas av bibliotekslagen eller krav på reglerad samverkan i en biblioteksplan. Viktig är också regionbibliotekets etablerade roll för nätverk mellan biblioteken i Hallands olika kommuner. Utmaningen att etablera samarbete mellan de olika biblioteksformerna i Halmstad ska mötas genom gemensamma strukturella nätverk med tydliga uppdrag på både ledningsnivå och praktisk biblioteksnivå. Samordnad biblioteksverksamhet Lösningar för hur skolbiblioteksverksamhet läggs upp tillåts enligt skollagen skifta utifrån lokala förutsättningar. Skollagen säger att eleverna ska ha tillgång till bibliotek. Det öppnar för kommunala skolor och friskolor som inte har elevunderlag nog för eget skolbibliotek att kunna teckna överenskommelser eller avtal om skolbiblioteksverksamhet med folkbibliotek eller med andra utbildningsanordnare, som har skolbibliotek. Fem av närbiblioteken inom Halmstads folkbiblioteksverksamhet är integrerade folk- och skolbibliotek. De befintliga och etablerade samarbetsformerna mellan de fem närbiblioteken och aktuella skolor har funnits under lång tid. Såväl folkbibliotekets personalresurser som biblioteksverksamheten har anpassats efter det dubbla uppdraget. Även Bokbussen är ett närbibliotek, som ger viss service till skolor inom de ramar det är möjligt med hänsyn till turlistans och fordonets begränsningar. Den uppfyller dock inte skolbiblioteksuppdraget i sin helhet. När det gäller gemensamma lokaler och media är förutsättningarna goda för samordning mellan folk- och skolbiblioteksverksamheten för närbiblioteken, som ofta ligger nära skolor. På sikt behöver den personal som arbetar med skolbiblioteksuppdrag fasas in i skolornas personalresurs för att tydligt vara del i skolans arbetslag och som den pedagogiska personalen ha skolans rektor som chef. Om ny samordnad folk- och skolbiblioteksverksamhet etableras ska personalfördelningen genomföras redan från början. 13
Stadsbibliotekets unika position som hela kommunens bibliotek gör det olämpligt för specialservice till enskilda skolor och kan därför inte vara annat än ett komplement till skolornas bibliotek. Grundpelaren för stadsbiblioteket är att vara tillgängligt för alla elever på lika villkor. Skolbiblioteksuppdrag skulle inverka splittrande på den önskvärda helhetssynen i folkbiblioteksuppdraget. Att etablera samarbete mellan olika skolor om gemensam skolbiblioteksverksamhet är en möjlig lösning, Att ge ett skolbibliotek uppdrag att även fungera som ett folkbibliotek kan också vara en möjlighet om det stora behovet är en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet och delar av folkbiblioteksuppdraget är en begränsad mindre del. Utmaningen att samordna biblioteksverksamhet ska mötas genom att all samordnad biblioteksverksamhet läggs fast i skriftliga överenskommelser eller avtal som reglerar mediehantering, lokalanvändning, uppdragets genomförande. Det ska även framgå att varje huvudman bär kostnaden för sin biblioteksverksamhet. 14
Uppföljning av biblioteksplan 2013-2016 Maj 2015
Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1 Genomförande... 3 1.2 Kommentar till arbetet med uppföljningen... 3 2. Gemensamma utmaningar för folk- och skolbiblioteken... 4 2.1 Barns läsförmåga och läsförståelse... 4 2.2 Informationskompetens i en alltmer komplex medievärld... 4 2.3 Bibliotekspersonalens behov av vidgad kompetens... 5 2.4 Överblickbara kostnader för e-boksutlåning... 5 2.5 RFID för rationalisering och bättre tillgänglighet... 6 2.6 Övergång till Europagemensamma Dewey-klassifikationen... 6 3. Folkbibliotekens utmaningar... 7 3.1 Prioriterade målgrupper... 7 3.2 Mötesplats... 8 3.3 Kunskapscentrum...10 3.4 Upplevelserum...11 4. Skolbibliotekens utmaningar - Gymnasieskola...13 4.1 Implementering av skollagens bestämmelser om skolbibliotek...13 4.2 Lära...14 4.3 Läsa...15 4.4 Mötas...15 4.5 Elever i behov av särskilt stöd...16 4.6 Kompetens och kvalitet...17 5. Samverkansmöjligheter...19 5.1 Strukturerade samarbeten...19 5.2 Samordnad biblioteksverksamhet...19 2
1. Bakgrund och syfte Strategigruppen för biblioteksfrågor med representanter från kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har uppföljningsansvar för biblioteksplanen. På deras uppdrag har en uppföljning av biblioteksplanen 2013-2016 i Halmstads kommun genomförts. Uppföljningens syfte är: att undersöka hur folkbibliotek och skolbibliotek arbetat med utmaningarna som identifierats i biblioteksplanen 2013-2016 att undersöka vilka samverkansformer som har etablerats mellan förvaltningarna 1.1 Genomförande Uppföljningen har genomförts genom intervjuer och enkäter. På barn- och ungdomsförvaltningen har intervjuer genomförts med berörd skolområdeschef, och enkäter har skickats till kommunala grundskolor med skolbibliotek. På kulturförvaltningen har intervjuer genomförts med biblioteksavdelningens avdelningschef och samtliga enhetschefer. På utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har intervjuer genomförts med berörd gymnasiechef, rektorer och skolbibliotekarier vid de tre kommunala gymnasieskolorna. Till fristående grundskole- och gymnasieverksamheter har enkäter skickats ut. 1.2 Kommentar till arbetet med uppföljningen För de kommunala grundskolorna har en uppföljning enbart kunnat genomföras för de gemensamma utmaningarna. Att skolbibliotekens utmaningar inte kan redovisas för grundskoleverksamheten beror på att underlag inte har inkommit från alla tre skolområden. En separat uppföljning för grundskolan kan sammanställas i efterhand om ett komplett underlag från samtliga tre skolområden lämnas in. 3
2. Gemensamma utmaningar för folk- och skolbiblioteken 2.1 Barns läsförmåga och läsförståelse Folkbiblioteken Det läsfrämjande arbetet har hög prioritet i bibliotekens verksamheter och en läsfrämjandeplan har tagits fram för barn och unga mellan 0-15 år. Här ingår också samverkan med förskolor, även om de ligger inom barn- och ungdomsförvaltningens ansvarsområde. Under folkbibliotekets utmaningar längre fram nämns flera av de satsningar som gjorts för barns läsförmåga och läsförståelse. Det inkluderar även insatser för barn med funktionsnedsättningar, samt för barn med annat modersmål än svenska. Grundskolornas bibliotek Det har nyligen tagits fram en strategiplan för skolbiblioteken, där läsfrämjandet ses som en huvudprocess i hela förvaltningen. Skolbibliotekarierna är en central del av det arbetet, men där anses också lärarna vara avgörande för vilket genomslag läsfrämjandet får. Lärarna har därför fortbildats i bokläsning och kompetensutveckling sker kontinuerligt. Läslyftet är en satsning som påbörjas under 2015. Det är en statligt finansierad fortbildning i språk-, läs- och skrivundervisning. Beslut har också tagits om att genomföra Läslyftet oavsett om huvudmannen tilldelas statsbidrag eller inte. Inom förskolan har det arbetats strategiskt med de kreativa miljöerna, där böckerna har gjorts mer tillgängliga med ambitionen att bli en naturlig del av skolans vardag. Samarbete med kulturförvaltningen finns också kring kapprumslån, där barn och föräldrar på ett enkelt sätt får tillgång till litteratur att ta med sig hem. Gymnasieskolornas bibliotek Utmaningen bemöts genom olika typer av punktinsatser. Gemensamt för de kommunala skolbiblioteken är att man tillhandahåller ett stort utbud av böcker, och man har boktips vid hyllorna såväl som via skolbibliotekens respektive bloggar. Inom bloggarna involveras elever, vilka kan skriva bokrecensioner som publiceras på bloggarna. Vid inköp av tidningar och böcker är man lyhörda för de behov och intressen som finns bland eleverna, och anpassar utbudet efter dessa. 2.2 Informationskompetens i en alltmer komplex medievärld Folkbiblioteken Utmaningen hänger samman med den digitala utvecklingen. Kvalitetsbedömning av källor och sökstrategier efterfrågas inte i särskilt hög utsträckning av besökarna på folkbiblioteken, även om kompetensen finns hos personalen. Vanliga frågor handlar istället om tillgänglighet till den nya tekniken och förmåga att använda den. Biblioteken kan däremot erbjuda många olika källor om det efterfrågas. Flera databaser finns och hänvisas till om någon söker mer svårtillgänglig information. Det finns också ett stort utbud av tidskrifter, ungefär 560 stycken, med olika teman och ämnesområden. 4
Grundskolornas bibliotek I uppföljningen framkommer att behovet av källkritik och informationssökning ser annorlunda ut idag. Det lyfts som kanske den viktigaste kompetensen i det framtida lärandet, där skolbibliotekarierna är kärnan i det arbetet. En del av strategiplanen för skolbiblioteken har gått ut på att ta fram en digital strategi. Här ligger utmaningen i att undervisa eleverna i källkritiskt tänkande och ge dem verktyg att kunna navigera i informationsflödet. En svårighet har varit att hitta bra och kvalitetsgranskade böcker och läromedel för elever med annat modersmål än svenska. En modersmålsbibliotekarie kommer därför att anställas som bland annat ska arbeta med de frågorna. Gymnasieskolornas bibliotek Inom de kommunala gymnasieskolorna bedrivs ingen systematisk undervisning i informationskompetens i anslutning till skolbiblioteksverksamheten, men kompetensen som krävs finns inom skolbiblioteken. I nuläget arbetar man istället med punktinsatser, där skolbibliotekarier på efterfrågan från lärare eller på egna initiativ, kan ha undervisning för klasser/grupper i informationskompetens. 2.3 Bibliotekspersonalens behov av vidgad kompetens Folkbiblioteken Baskompetenser som anses krävas för att kunna tjänstgöra på biblioteken har tagits fram och baseras på: IT-kompetens, bemötande, litteraturkompetens och medarbetarskap. Nästa steg är att identifiera vad som behövs utöver baskompetensen. En viktig fråga som framkommit handlar om vilka specialisttjänster som behövs för att möta utmaningarna i biblioteksverksamheten. Vissa ändringar i yrkestitlar har också skett, för att anpassas till personalens faktiska arbetsuppgifter. Grundskolornas bibliotek I uppföljningen framgår behovet av att skolbibliotekarier möts över förvaltningsgränserna och utbyter erfarenheter, vilket i dagsläget sker i en skolbiblioteksgrupp. I strategiplanen som nämns ovan är målet att varje skola har en egen skolbibliotekarie som utformar det pedagogiska arbetet utifrån skolans behov. Gymnasieskolornas bibliotek Samtliga av de tre kommunala gymnasieskolorna har fackutbildade skolbibliotekarier, och det finns en utbredd kompetens tillgänglig inom respektive skolbiblioteksverksamhet. 2.4 Överblickbara kostnader för e-boksutlåning Folkbiblioteken En dominerande aktör för e-boksutlåning finns fortfarande kvar. Ett nytt avtal har tecknats fr.o.m. november 2014, där avtalskonstruktionen skiljer sig åt i pris beroende på böckernas utgivningsår. Utmaningen ligger i att det finns begränsade ekonomiska resurser för att tillgodose behoven. 5
Grundskolornas bibliotek E-boksfrågan inventeras inom förvaltningen och kontakt finns med gymnasieskolor för att se om en bättre avtalskonstruktion än den nuvarande finns. Gymnasieskolornas bibliotek Av de kommunala gymnasieskolorna är det enbart Kattegattgymnasiet som har e-böcker, genom ElibU vilket är ett nytt system för skolbibliotek innehållandes främst skönlitteratur, men även referenslitteratur. 2.5 RFID för rationalisering och bättre tillgänglighet Folkbiblioteken Självbetjäning genom RFID-teknik finns numera på alla folkbibliotek. Målet i framtiden är Meröppet, baserad på RFID-tekniken, för att öka tillgängligheten ytterligare. Detta är något som anses krävas för att utmaningen ska kunna mötas. Grundskolornas bibliotek I dagsläget finns flera olika system för utlåning och sökning på skolbiblioteken. Vissa system är digitala och andra mer manuella. I de integrerade folk- och skolbiblioteken finns dock tillgång till samma system som kulturförvaltningen använder. Gymnasieskolornas bibliotek I dagsläget används inte RFID inom de kommunala gymnasieskolorna, eftersom tekniken inte finns. Skolbiblioteken förbereder sig för den nya tekniken genom att nya böcker beställs in med RFID-märkning. 2.6 Övergång till Europagemensamma Dewey-klassifikationen Folkbiblioteken Sedan biblioteksplanens tillkomst har inget folkbibliotek i Sverige helt gått över till Deweyklassifikationen. I dagsläget sker en omvärldsbevakning av hur andra bibliotek implementerar det nya systemet och vilka lärdomar som kan dras av det. Grundskolornas bibliotek Ingen egen anpassning till Dewey-klassifikationen har genomförts, utan folkbibliotekens eventuella införande avvaktas. Gymnasieskolornas bibliotek De kommunala gymnasieskolorna kommer att följa stadsbiblioteket i övergången till Deweyklassifikationen, och avvaktar tills vidare den processen. 6
3. Folkbibliotekens utmaningar 3.1 Prioriterade målgrupper Inbjudande och tydliga barnbibliotek Under intervjuerna framkommer att det finns en stor skillnad mellan folkbibliotekens och skolbibliotekens inriktning mot barn. Folkbiblioteken har uppdraget att nå barnen på deras fria tid, medan skolbiblioteken når barnen som en del av skolans pedagogiska uppdrag. Det innebär att folkbiblioteken arbetar mycket med att erbjuda kreativa miljöer på barnens egna villkor. Ett exempel är projektet Någon annanstans, ett nytt barnrum som är under utformande på Stadsbiblioteket, med målgruppen 0-15 år. Här arbetas mycket med delaktighet, där barnen själva är med och utformar ytorna. En grupp barn var exempelvis med under framtagandet av förstudien och kom med åsikter och idéer. För närvarande, maj 2015, pågår också en utställning där barn och föräldrar får komma med förslag på hur barnrummet kan se ut. Utformning för att passa behoven hos unga vuxna Förutom ordinarie verksamhet på biblioteken finns en anställd ungbibliotekarie med särskilt uppdrag att arbeta med ungdomar och unga vuxna i åldern 15-25 år. Exempel på insatser som gjorts/görs: Skrivkramp, ett skrivarläger för unga under sommarlovet, som arrangeras tillsammans med Region Halland och andra halländska kommuner Flera olika läsecirklar och skrivarcirklar för unga och unga vuxna Referensgrupp för unga, där synpunkter och önskemål samlas in. Det sker ofta genom workshops med fokus på delaktighet och inflytande Särskilda avdelningar med litteratur och tidskrifter riktade till unga vuxna Egen sida på Facebook med anpassat material och information om aktiviteter och arrangemang Bloggar och bloggworkshops Tillgänglighet för medborgare med funktionsnedsättning Tillgänglighetsperspektivet är integrerat i bibliotekens verksamheter. Stadsbiblioteket fick bland annat pris för bästa lättlästa bibliotek 2014. En satsning finns särskilt när det gäller barn med funktionsnedsättningar. Samarbete finns med BVC, Habiliteringen på sjukhuset, samt med logopeder på Kärnhuset och Region Halland. Det finns även ett specialanpassat medieutbud för barn med funktionsnedsättningar. Exempel på fler insatser inom tillgänglighetsområdet: Logopeddagen Program och aktiviteter under Dyslexiveckan Tillgänglighetsdagen på Stadsbiblioteket Daisy (talböcker) 7
Satsningar för synskadade Lättläst litteratur Äppelhyllan, som erbjuder särskilt anpassad och lättläst litteratur för barn med funktionsnedsättningar Språkrecept, vilket innebär att barn får litteratur på recept från logopeder, där biblioteken plockar ihop lämpliga böcker och media När det gäller den fysiska tillgängligheten finns det däremot vissa brister på biblioteken. Hörslinga finns exempelvis inte på Stadsbiblioteket eller på närbiblioteken. I intervjuerna upplevs den fysiska tillgängligheten som central, där behovet är att identifiera vilka trösklar för deltagande som finns i verksamheten. 3.2 Mötesplats Tillvaratagande av bibliotek som varumärke I de intervjuer som genomförts upplevs det här som ett stort utvecklingsområde. I dagsläget finns inte ett övergripande strategiskt varumärkesarbete i den omfattning som hade önskats. Däremot finns det en bra kommunikation kring arrangemang, aktivititeter och liknande som sker på biblioteken, både i tryckt form och på nätet. 2014 arbetades en gemensam kommunikationsstrategi fram, men den ligger nu vilande i väntan på att kommunikationen ska samordnas över avdelningsgränserna. Målet är nu istället en kommunikationsstrategi för 2016 och framåt, där begreppen hemstaden, kunskapsstaden, upplevelsestaden används. Mycket av grundarbetet är dock redan gjort i och med den tidigare strategin. Insatser för integration och mångkultur Det har lagts mycket fokus på det här området de senaste åren. Exempel på insatser: Språkcafé. Arrangeras av bibliotekarier samt ett antal medspråkare (frivilliga från bland annat ideella föreningar). Deltagarna sitter i grupper och samtalar, med fokus på att lära sig svenska. Språkcaféet har blivit en populär mötesplats, inte bara för språkutveckling utan även för att knyta kontakter och skapa ett socialt sammanhang. Träffarna har blivit mycket populära med i snitt 100 deltagare per tillfälle, och intresset växer Biblioteken erbjuder mycket media på olika språk (hemspråkslitteratur) Hela bibblan dansar, en särskild dag med olika internationella teman Världsmusikarrangemang, i samarbete med Kultur i Halland Filmvisningar Utställningar Barn med andra språk än svenska är en prioriterad målgrupp. Här finns bland annat ett samarbete med modersmålslärare. Det finns också samarbete med det sociala företaget Goda 8
Livet, som anordnar sagostunder på andra språk. Kapprumslån på förskolor finns också, där föräldrar och barn har möjlighet att låna med sig böcker hem. Det har inneburit att böcker på andra språk har blivit mer synliga och efterfrågan har ökat markant. Delaktighet När det gäller delaktighet finns flera projekt och aktiviteter, förutom de som nämnts under tidigare rubriker. Åsikten är ett verktyg som använts under längre tid, där besökare kommer med synpunkter och förbättringsförslag på bibliotekens verksamheter. Alla åsikter sätts upp på en anslagstavla fullt synliga för medarbetare att läsa, och ansvariga chefer svarar på de åsikter som kommit in. Exempel på insatser som gjorts/görs för delaktighet: Medborgarundersökningar genomförs Programklubben. Medlemmarna får nyhetsbrev med kommande arrangemang och aktiviteter, samt inbjudan till medlemsträffar där synpunkter och förslag samlas in Programutbudet på biblioteken utgår från ett jämställdhetsperspektiv, både när det gäller målgrupper och inbjudna gäster/arrangörer Inköpsförslag. Besökare får komma med önskemål om inköp av böcker och media. Biblioteken köper in i princip alla önskemål, vilket har blivit väldigt uppskattat. I uppföljningen ses inköpsförslagen som en av de viktigaste insatserna för delaktighet. Anpassning av närbiblioteken till närmiljön Det här ses som nästa stora utvecklingsområde. I det sammanhanget inväntas framförallt Meröppet, som skulle innebära ökad tillgänglighet för boende i närområdet. Ett exempel på hur biblioteken samverkar med närområdet i dagsläget är de olika lokala dagar som anordnas i samarbete med hembygdsföreningar och det lokala näringslivet. Bland annat finns Söndrumsdagen, Vallåsdagen, Fyllingedagen och Oskarströmsdagarna. Vid dessa tillfällen sker olika typer av aktiviteter på biblioteken. De insatser som nämns ovan är dock punktinsatser. Ett behov som framkommit i intervjuerna är en mer kontinuerlig samverkan med närområdet. Här efterfrågas forum/nätverk med civilsamhället och boende i området, där utbyte och inhämtande av synpunkter sker. Utvecklingsprogram har genomförts från centralt håll i ett flertal orter i kommunen. Utvecklingsprogrammen är breda samarbeten mellan kommun, föreningar och ortsbefolkning för att utveckla samhällena. Biblioteken är med i den processen och visar på kulturens roll. Det har framkommit att många ortsbor ser det lokala biblioteket som en central mötesplats, och en viktig symbol för att orten lever. Bokbussen som flexibelt närbibliotek Bokbussen har mycket fokus på skolor i dagsläget. Det finns en fastställd turlista för vilka skolor, orter och adresser som bokbussen trafikerar. Här görs förändringar och anpassningar i turlistan löpande när behov uppstår. Så länge skolorna efterfrågar tjänsten lika mycket som i 9
dagsläget, finns inte möjligheten att utvidga turlistan i den utsträckning som kan vara önskvärd. Bokbussen används också till mer riktade insatser vid särskilda evenemang. Exempelvis har bokbussen varit på plats under Halmstadsgillet. Virtuellt folkbibliotek likvärdigt med de fysiska Bibliotekswebben är under ständig utveckling och besökssiffror visar att den används mer och mer som informationskälla. Mail med synpunkter och frågor från användare och besökare kommer dagligen. Svar skickas alltid och är ett exempel på hur användarsynpunkter samlas in i verksamheten. Kalendarium, programblad och allt tryckt material finns också i digital form på webben. På webben finns också bloggar utifrån olika teman (i dagsläget barnblogg, vuxenblogg, film och tv-spelsblogg, samt fackblogg). När det gäller sociala medier finns Facebook, samt ett Instagramkonto som är under utveckling. Några fler exempel på insatser som gjorts/görs: Extra fokus på förstasidan på bibliotekswebben, för att säkerställa att det finns något där som tilltalar alla målgrupper Kartläggning av bilder utifrån ett jämställdhetsperspektiv Översyn av den språkliga utformningen, för att tillgänglighetsanpassa och nå ut med lättläst information Anpassade sidor för barn och unga 3.3 Kunskapscentrum Aktiviteter för ökad demokrati, Resurs för livslångt lärande Dessa rubriker kommenteras gemensamt med tanke på de beröringspunkter som finns mellan de båda utmaningarna. Biblioteken har valt att fokusera på att skapa möjligheter för ökat deltagande/inflytande i de demokratiska processerna. I det sammanhanget erbjuds möjlighet till utveckling och kunskap som sedan i förlängningen kan bidra till ett ökat deltagande. Under supervalåret 2014 fokuserades det särskilt på ett ökat valdeltagande. Exempel på insatser: Anordnande av politiska debatter. Här har fokus legat både på kommunal, regional, statlig och EU-nivå. Det har varit goda besökssiffror på de debatter som genomförts, och särskilt de regionala debatterna har fått stort genomslag Föreläsningsserier Författarbesök för facklitteratur utifrån dagsaktuella teman Studiestöd och läxhjälp, både för unga och vuxna Tillhandahållande av vetenskapliga databaser, medier och facktidskrifter 10
Minskning av den digitala klyftan Att motverka den digitala klyftan är relativt nytt arbetsområde för biblioteken, och ligger i linje med breddningen av biblioteken som kunskapscentrum. Den digitala klyftan var tidigare en fråga om att inte ha tillgång till den digitala tekniken. De allra flesta har idag tillgång till tekniken, men många saknar däremot tillräcklig kompetens att använda den. Stadsbiblioteket erbjuder en satsning i form av Ord- och bildverkstaden. Det är en mötesplats för kompetensutveckling inom digital teknik. Här kan man få hjälp med bland annat surfplattor, smartphones, bildredigering och internetsökningar. Det finns också specialanpassade verktyg för personer med läs- och skrivsvårigheter och för synskadade. Det anordnas även aktiviteter med olika teman, som bygger på och anpassas efter de önskemål som kommer från besökarna. Ord- och bildverkstaden har en stor besöksgrupp och besöksantalen ökar snabbt, framförallt bland nyblivna pensionärer och nyanlända. 3.4 Upplevelserum Aktör på den kulturella arenan Här finns flera satsningar och aktiviteter och i uppföljningen framkommer att fokus ligger på att erbjuda en stor kulturell bredd på biblioteken. Söndrums bibliotek har också en särskild konstprofil. Exempel på insatser som gjorts/görs: Öppen scen på Stadsbiblioteket, i samarbete med Nolltrefem Utställningar för amatörkonstnärer Lunchmusik ett antal gånger per år, i samarbete med Region Halland Konsertserier med bland annat klassisk musik och experimentell musik Barnvagnsbio Nordisk speldag, med fokus på tv- och brädspel Bokcirklar i samarbete med Mjellby konstmuseum En särskild utställningsyta på Stadsbiblioteket, för bland annat konst Helg- och lovaktiviteter för barn, med exempelvis musik, teater och dans Framöver finns också en tanke om att inventera alla närbibliotek för att se vilka utställningsmöjligheter som finns. Ökat samarbete med Mjellby konstmuseum ska också undersökas, för att exempelvis exponera konstlitteratur anpassat till museets utställningar. Forum för kreativitet Många av de insatser som görs under området kreativitet återfinns under övriga rubriker. Därför ges bara en schematisk bild här, med några exempel. Exempel på insatser: Skrivarcirklar och läsecirklar för olika målgrupper 11
Nytt barnrum på Stadsbiblioteket Appverkstäder, där möjlighet ges att ge varandra tips om användbara appar Skrivarläger Stickcafé Utställningar för amatörkonstnärer Bloggworkshop för unga Ökad läsaktivitet Biblioteken arbetar med flera läsfrämjande processer utifrån olika målgrupper. Fokus ligger på hur biblioteken kan öka läsaktiviteten och läsglädjen, samt erbjuda ett attraktivt utbud. Tidigare har redogjorts för insatser för barn och unga vuxna, för personer med funktionsnedsättningar, samt för personer med andra språk än svenska. Exempel på ytterligare insatser som gjorts/görs: Författarbesök och bokträffar Världsbokdagen uppmärksammas med aktiviteter, exempelvis bokbyten Läsecirklar med olika teman Läsbloggar på nätet Läslysten, en aktivitet där deltagare samtalar fritt om bland annat böcker Höstens och vårens nya böcker, en aktivitet där bibliotekarier tipsar om nya böcker Utbildning för läsecirkelledare Läsombud inom äldreomsorgen Boken kommer, en service för äldre som inte själva har möjlighet att ta sig till biblioteken. En uppsättning böcker levereras till boende på servicehus och äldreboenden men även till hemadresser. 12
4. Skolbibliotekens utmaningar - Gymnasieskola 4.1 Implementering av skollagens bestämmelser om skolbibliotek Organisation av skolbiblioteksverksamheten Kommunala gymnasieskolor De tre kommunala gymnasieskolorna har varsitt skolbibliotek, med fackutbildade skolbibliotekarier. Skolbiblioteksverksamheten vid Kattegattgymnasiet är idag uppdelad på två adresser, men från och med hösten 2015 kommer biblioteket vara samlat på ett ställe. Vid de övriga två gymnasieskolorna har man en större lokal centralt belägen på skolan. I medieutbudet vid skolbiblioteken finns fack- och skönlitteratur, tidsskrifter, ljud- och talböcker, filmer, e-böcker (Kattegatt), låneläromedel samt anpassade verktyg och hjälpmedel för elever med särskilda behov. Den digitala plattformen som används är Fronter, men biblioteken har även varsin biblioteksblogg och egna sidor på facebook. Ett arbete med en ny gemensam skolarena pågår. Fristående gymnasieskolor Bland de fristående gymnasieskolorna har två utav fyra aktörer uppgett att man har ett skolbibliotek; Aspero idrottsgymnasium och Ljud- och bildskolan (LBS). En aktör uppger att man i dagsläget inte har ett skolbibliotek, och att det är ett arbete under utveckling. En aktör har inte besvarat frågan. Båda de fristående aktörerna har ett fysiskt rum för skolbiblioteket. Medieutbuden består av böcker, fack- och kurslitteratur, tidningar och SYV-info. Eleverna kan låna böcker antingen själva, eller via lärare. Inom Aspero används ett rum i Fronter, där det finns sökfunktion för böcker och länkar till sökmotorerna. Från LBS beskrivs skolbiblioteket fungera som en lugn miljö att studera i. De båda verksamheterna har inga skolbibliotekarier. Etablering av skolbiblioteksverksamheten Kommunala gymnasieskolor De tre gymnasieskolorna har fungerande biblioteksverksamheter med fackutbildad personal, anpassade lokaler och ett brett medieutbud. Vid Kattegattgymnasiet är skolbibliotekets lokal i nuläget begränsad på grund av den särskilda situation som verksamheten befinner sig i. Vad gäller skolbiblioteksverksamhetens förankring som en del i skolornas verksamhet, så är det ett utvecklingsområde för samtliga tre gymnasieskolor. Det finns i nuläget inget strukturerat arbete som sammanbinder skolbiblioteksverksamheten med skolornas övriga verksamhet. Den integrering som skolbiblioteksverksamheten har med övrig verksamhet görs genom olika typer av punktinsatser på efterfrågan från lärare och/eller skolbibliotekarier. Exempel på punktinsatser: Undervisning i informationskompetens vid gymnasiearbetet Bokvagnar kopplat till olika tema i undervisning (på efterfrågan från lärare) 13
Tipsar om läromedel när nya alternativ finns tillgängliga Fristående gymnasieskolor Inom de fristående gymnasieskolorna arbetar man med att få in skolbiblioteket som en mer naturlig del av den ordinarie undervisningen. Vid Aspero sker integreringen genom att ämneslärarna tar med eleverna till biblioteket, samt genom att studiehandledning förläggs till biblioteket. Inom LBS arbetar man med att utveckla skolbiblioteket genom att regelbundet köpa in litteratur, prenumerationer m.m. efter behov och önskemål. Man ser en svårighet i att integrera skolbiblioteket i all övrig verksamhet, då det faller sig mer naturligt i en del ämnen (svenska, engelska) än i andra. 4.2 Lära Rollen inom undervisning i kritiskt tänkande och analys Kommunala gymnasieskolor Det bedrivs ingen systematisk undervisning i informationskompetens kopplat till skolbiblioteksverksamheten inom de kommunala gymnasieskolorna. I nuläget arbetar man med punktinsatser, där skolbibliotekarier på efterfrågan från lärare och/eller egna initiativ, kan ha undervisning för klasser/grupper i informationskompetens (informationssökning och källkritik). Den kompetens som behövs för undervisning i informationskompetens finns tillgänglig inom skolbiblioteken. Vid skolorna ser man att den gemensamma skolarenan, som är under utveckling, kommer att ha en viktig roll i arbetet med informationskompetens eftersom den skapar möjligheter för skolbiblioteken att få en mer aktiv roll inom området. Exempel på insatser: Sannarp: tidigare haft ett arbete inom informationskompetens genom projektet FUSK (vilket avslutades på grund av tidsbrist) Sannarp: kommer under våren 2015 börja använda MIK-rummet (medie- och informationskunnighet), vilket är ett initiativ från Statens medieråd, och handlar om medveten medieanvändning. Fristående gymnasieskolor Inom de fristående skolorna har skolbiblioteket en liten roll i att utveckla elevernas informationskompetens. Vid Aspero är det respektive lärare som ansvarar för att bidra till elevernas utveckling gällande informationssök, medan skolbiblioteket utvecklar elevernas informationskompetens främst genom information i fysiska böcker. Inom LBS bedrivs ingen undervisning i informationssökning, utan det som görs handlar främst om källkritik. Man arbetar även med fördjupningsuppgifter där eleverna får söka efter information på internet och får feedback på använda källor. 14
4.3 Läsa Inspiration till läsning Kommunala gymnasieskolor I nuläget bemöts utmaningen genom punktinsatser, och det finns inget systematiskt arbete avseende metoder, med individuell inriktning, för att stimulera elevernas läslust inom skolbiblioteksverksamheten. Gemensamt för skolbiblioteken är att man tillhandahåller ett stort utbud av böcker, och man har boktips vid hyllorna såväl som via skolbibliotekens respektive bloggar. Inom bloggarna involveras elever, vilka kan skriva bokrecensioner som publiceras på bloggarna. Vid inköp av tidningar och böcker är man lyhörda för de behov och intressen som finns bland eleverna, och anpassar utbudet efter dessa. Exempel på insatser: Gemensam inspirationsdag i samband med världsbokdagen Bokprat och boksamtal Besökt stadsbiblioteket vid författarbesök Fristående gymnasieskolor Vid Aspero är det främst lärarna i svenska som arbetar med att öka elevernas läslust. Inom skolan upplever man att det har blivit svårare att stimulera eleverna till att läsa längre texter. Båda verksamheterna anpassar litteraturen efter elevernas intressen och förmågor, för att öka deras motivation. LBS nämner att elevernas läslust ökar när de känner att de kan behärska nivån på litteraturen som används. Exempel på insatser: Använda litteratur som berör elevernas intressen Använda lättlästa böcker och ljudböcker Boksamtal och litteratursamtal i klassrum 4.4 Mötas Skolbibliotek som en levande biblioteksverksamhet Kommunala gymnasieskolor De tre kommunala gymnasieskolorna har varsitt fysiskt skolbibliotek, och således en fysisk arbetsplats för skolbibliotekarierna vid respektive verksamhet. Samtliga skolor har en levande skolbiblioteksverksamhet, som utöver den fysiska lokalen, finns virtuellt på bloggar. Under utveckling är även den gemensamma skolarenan, en i framtiden central virtuell arena. Fristående gymnasieskolor De fristående verksamheterna har varsin fysisk lokal för skolbiblioteket, och Aspero har även en virtuell plattform genom ett rum i Fronter. 15
4.5 Elever i behov av särskilt stöd Likvärdig tillgänglighet för alla elever Kommunala gymnasieskolor Skolbibliotekens fysiska lokaler är anpassade, och tillgängliga för elever på lika villkor. Samtliga skolor har ett brett utbud av hjälpmedel till elever i behov av särskilt stöd. I utbudet ingår bland annat ljud- och talböcker (tjänster via Legimus och Daisy), CD-böcker, lättläst litteratur, böcker med stor stil samt inläsningstjänst på svenska och engelska. Exempel på insatser: Bevakar lättläst litteratur och köper in det till biblioteken. Vid efterfrågan från lärare eller elever kan det köpas eller lånas individuellt anpassade verktyg och hjälpmedel. Eleverna har via skolorna egna surfplattor eller datorer, beroende på skola, vilka fungerar som individuella tekniska hjälpmedel. Skolbiblioteksverksamhetens roll i arbetet med elever med behov av särskilt stöd skiljer sig åt mellan de kommunala gymnasieskolorna. Vid Sturegymnasiet finns ett strukturerat samarbete mellan skolbibliotekarier och specialpedagoger och lärare, med tydliga roller och en ansvarsfördelning. Arbetet gäller främst verktyg och hjälpmedel, men är även kopplat till inläsningstjänsten. Skolbibliotekarierna är även uppmärksamma och hjälper elever på plats i biblioteket. Vid Sannarpsgymnasiet finns ett samarbete mellan skolbibliotekarierna och arbetsterapeuter och specialpedagoger, gällande verktyg och hjälpmedel. I arbetet fungerar skolbiblioteket som en resurs. Vid Kattegattgymnasiet har skolbiblioteket inte någon roll i arbetet med elever med särskilda behov, utöver inköp av de hjälpmedel som efterfrågas av lärare och elever. Individuellt anpassade läromedel beställs av specialpedagoger och arbetsterapeuter. Lärare kan dock ta med elever till biblioteket för att få hjälp med särskilda hjälpmedel. Fristående gymnasieskolor Inom de fristående verksamheterna har andra funktioner inom verksamheterna än skolbiblioteket en roll i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd: Aspero: Skolbiblioteket är tillgängligt för alla elever. Inom skolan finns en specialpedagog som införskaffar och undersöker vilka verktyg och hjälpmedel som finns. LBS: Skolbiblioteket är tillgängligt för elever under hela skoldagen. De elever som har särskilda behov får dessa tillgodosedda i form av hjälpmedel av olika slag. Inom verksamheten ser man att detta arbete är mer knutet till respektive elev än till skolbiblioteket. 16
Flerspråkighet och integration Kommunala gymnasieskolor Medieutbudet vid skolbiblioteken är tillgängligt på svenska och skolspråken. För medier på andra språk (modersmål) hänvisas eleverna till stadsbiblioteket. Det finns inget systematiskt arbete med att identifiera behovet av media på andra språk. Inom skolbiblioteket upplevs det vara svårt för ett enskilt skolbibliotek att kunna ha ett eget utbud av modersmålsböcker. Dels på grund av spridningen i språk, där behoven varierar, och dels då man inom biblioteken inte har kunskap om vilka böcker som i så fall bör finnas i utbudet. En samordning inom kommunen avseende modersmålsböcker efterfrågas. Fristående gymnasieskolor Det finns inget systematiskt arbete med att identifiera behovet av media på andra språk. Behovet av medier på andra språk har inte funnits och/eller efterfrågats. 4.6 Kompetens och kvalitet Skolbibliotekarier Kommunala gymnasieskolor Skolbibliotekarierna inom den kommunala gymnasieverksamheten är samtliga fackutbildade. I nuläget ses skolbibliotekarierna vid de kommunala gymnasieskolorna inte som självklara pedagogiska resurser. Det finns inget strukturerat arbete mellan skolbiblioteken och den övriga verksamheten, utan det handlar istället om begränsade punktinsatser utefter behov och efterfrågan. Rätt kompetens finns inom skolbiblioteken, men används inte på grund av bl.a. tidsbrist och/eller brist på kunskap om de resurser som finns inom skolbiblioteken. Fristående gymnasieskolor De fristående gymnasieskolorna har inte några skolbibliotekarier inom deras verksamheter. Kvalitet i verksamheten Kommunala gymnasieskolor Vid samtliga gymnasieskolor finns det ett strategiskt arbete i utvecklandet av respektive skolbiblioteksverksamhet. I arbetet har skolbibliotekarierna en drivande roll, och det finns en samverkan mellan skolbiblioteken i utvecklingsarbetet bl.a. gällande skolarenan. Exempel på insatser: Skolbibliotekarierna sätter upp egna mål för verksamheten Är aktiva i arbetet med att integrera skolbiblioteket i den övriga verksamheten Håller sig uppdaterade om utvecklingen inom områden kopplade till biblioteket Initierar nya projekt bl.a. den gemensamma skolarenan (pilotprojekt) Fristående gymnasieskolor Skolbibliotekets roll skiljer sig åt mellan de två fristående verksamheterna; 17
Inom Aspero beskrivs skolbibliotekets roll handla om informationssök, träning i källkritik och kritisk granskning, samt att fungera som en stimulerande miljö. Inom skolan arbetar man med förbättringsåtgärder inom både den virtuella och den fysiska biblioteksmiljön. Inom LBS upplevs skolbiblioteket ha en liten roll i elevernas utbildning. I de områden där biblioteket används så handlar det om att öka elevernas lästlust och läsförståelse, samt för att eleverna ska kunna lära sig enkel biblioteksstruktur i form av att kunna söka upp önskad litteratur. Biblioteket ger även en möjlighet till studieplats och information. Inom skolan finns ett strategiskt arbete med att utveckla skolbiblioteket. 18
5. Samverkansmöjligheter En av de största vinsterna som framkommit är klarläggandet av skillnaderna mellan folkbibliotek och skolbibliotek (s. 6 i biblioteksplanen 2013-2016). En rollfördelning och definition av de olika uppdragen har tidigare efterfrågats och bidrar nu till ökad tydlighet. Det har också inneburit att samarbeten enklare kunnat växa fram. 5.1 Strukturerade samarbeten En struktur för samarbete mellan kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har tagits fram. Det finns sammanlagt fem arbetsgrupper i olika konstellationer och med olika uppdrag. En övergripande strategigrupp finns med representanter på ledningsnivå från de tre förvaltningarna. Här diskuteras utvecklingsfrågor, samarbeten, avtal och gruppen har även uppföljningsansvar för biblioteksplanen. Under strategigruppen finns flera grupper på praktisk biblioteksnivå, där bibliotekarier träffas inom och mellan förvaltningarna för att diskutera bland annat strategier och metodutveckling. Grundtanken är att grupperna ska fånga upp idéer, tankar och erfarenheter som sedan lyfts vidare till strategigruppen, och samtidigt utveckla det vardagsnära arbetet. Det finns exempel på fler förvaltningsövergripande samarbeten, som beskrivits närmare i andra delar av uppföljningen. Exempel på dessa samarbeten är: Kapprumslån på förskolor Läsfrämjande för barn med andra modersmål än svenska Läsfrämjande för barn med funktionsnedsättningar Gemensamma digitala system på de integrerade folk- och skolbiblioteken Gemensamma biblioteksdatabaser När det gäller möjligheter till externa samarbeten nämns högskolebiblioteket på Högskolan i Halmstad, samt Regionbiblioteket. Inget nätverk har dock bildats med högskolebiblioteket, men däremot finns en utarbetad nätverksstruktur med Regionbiblioteket. Här samverkas kring frågor som: barn och unga, digitala bibliotek, kompetensutveckling och regional läsplan. Nätverken är gemensamma mellan biblioteken, med ett roterande ordförande- och sekreterarskap. 5.2 Samordnad biblioteksverksamhet Fem av närbiblioteken inom Halmstads kommun fungerar också som skolbibliotek, så kallade integrerade folk- och skolbibliotek. Nya avtal är tecknade mellan kulturförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen respektive utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, och rör samarbetet på de integrerade biblioteken. Avtalen löper numera 1 år i taget och reglerar bland annat mediehantering, lokalanvändning, personaltimmar och inköp av nya media. Däremot finns inga skriftliga avtal gällande bokbussen, då frågan är mer komplex. I dagsläget är det många faktorer som spelar in, bland annat vilka fasta skolbibliotek som är under utveckling. 19
I biblioteksplanen 2013-2016 finns en ambition att skolbibliotekarierna ska vara en tydlig del av skolornas arbetslag och allra helst ha skolans rektor som chef. Den förändringen har dock inte implementerats, även om öppningar har skett på vissa skolor. Det här anses vara en ambition som framförallt nås när skolorna har egna skolbibliotek med egna anställda skolbibliotekarier. 20
Förslag till Policy för biblioteksverksamhet - Biblioteksplan 2017 2020 Barn- och ungdomsförvaltningen
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning och avgränsningar... 3 Definitioner... 4 Dokumentets namn... 4 Olika former av bibliotek... 4 Skillnader mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet... 4 Styrande principer... 5 Utmaningar... 6 Gemensamma utmaningar för folk- och skolbibliotek... 6 Folkbibliotekens utmaningar... 7 Skolbibliotekens utmaningar... 8 Samverkan... 9 Ansvar och uppföljning... 10 Metodik och projektorganisation Policy för biblioteksverksamheten i Halmstad, vidare benämnd som biblioteksplanen, har tagits fram genom processarbete i en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kulturförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, stadskontoret och en extern projektsekreterare. Kulturförvaltningen har haft ordförandeskapet. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 2
Bakgrund Enligt bibliotekslagen från 2013 1 tillförsäkras alla i Sverige fri tillgång till avgiftsfria boklån. Lagen fastslår att varje kommun ska ha folkbibliotek, som ska finnas tillgängligt för alla och verka för demokratisk utveckling. Skolbiblioteken regleras numera via skollagen och bestämmelserna om skolbibliotek gäller såväl kommunala skolor som sådana som drivs av fristående huvudmän. Inom grundskolan gäller lagen från och med förskoleklasserna. Angående skolbibliotek finns från 2011 2 föreskriften: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest 3 fastslår att folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur och att dess tjänster i princip ska vara avgiftsfria. Skolbibliotek ska spela en viktig roll för utbildning och kultur samt vara en del i utbildningsväsendet och ledas av en fackutbildad skolbibliotekarie som samarbetar med skola, folkbibliotek och andra aktörer. Halmstads kommun antog enligt lagarnas regelverk den 25 september 2012, KF 95, en biblioteksplan för åren 2013-2016. En uppföljning av planen gjordes i maj 2015 och den 26 maj 2015 i KF 185 gavs direktiv för att ta fram en ny plan för åren 2017-2020. Biblioteksplanen ska även belysa bibliotekens roll i kommunens vision om Halmstad som Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. 4 Planen ska uppfylla lagkravet på en biblioteksplan och därtill ska mer detaljerade riktlinjer antas av facknämnderna. Syfte Biblioteksplanen ska ge en beskrivning av ansvarsförhållanden och uppdrag för olika biblioteksverksamheter i kommunen samt beskriva utmaningar och framtida utveckling, samverkansmöjligheter mellan biblioteksverksamheten inom kommunen. Friskolornas möjligheter att samverka med kommunala biblioteksverksamheter ska också beskrivas. Det ska vidare anges med vilken frekvens uppföljning av biblioteksverksamheten ska ske och vad som då ska redovisas. Omfattning och avgränsningar Biblioteksplanen ska vara kortfattad. Den ska gälla kommunens samtliga bibliotek inom kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN). Utmaningarna i biblioteksplanen ska fungera som en del av ingångsmaterialet i arbetet med planeringsdirektiv och successivt inarbetas och konkretiseras i de berörda nämndernas verksamhetsplaner, implementeras i verksamheterna och följas upp i verksamhetsredovisningarna. 1 SFS 2013:801 2 SFS 2010:800 3 Svenska Unescorådets skriftserie 1/2006 4 KS 36 2011-02-01 Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 3
Regionbibliotek Halland berörs inte av planen, men hänsyn har tagits till intentionerna i regionens biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 om samverkan och samordning mellan regionens kommuner inom följande biblioteksområden: Biblioteksservice för alla Profilerade mötesplatser Livslångt lärande Delaktighet och skapande Digitala bibliotek Allas kompetens som resurs för utveckling Definitioner Dokumentets namn I enlighet med övriga dokument för olika verksamheter i Halmstads kommun, som antas av kommunfullmäktige, används rubriceringen Policy. Detta dokument är att betrakta som en sådan, men eftersom bibliotekslagen föreskriver att en biblioteksplan ska göras benämns dokumentet genomgående så i detta dokument. Olika former av bibliotek I Halmstads kommun finns år 2016 inom kulturförvaltningen (KUF) folkbibliotek med stadsbiblioteket samt integrerade folk- och skolbibliotek, närbibliotek och bokbuss. Inom barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) finns skolbibliotek och inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) gymnasiebibliotek. De fysiska biblioteken kompletteras med det virtuella. Genom webben ges tillgång till bland annat databaser och e-media. Folk- och skolbibliotek har många beröringspunkter, men har också olika funktion. Skillnader mellan folkbiblioteks- och skolbiblioteksverksamhet inom grundskolor och gymnasier 5 Folkbibliotek Skolbibliotek Knutna till kultursektorn, tillgängliga på fritid, bygger på frivillighet och personliga intressen. Belägna i centrumbildningar, där många människor rör sig. En kulturinstitution, som arbetar enligt kommunens kulturpolitiska mål. Lagstadgat och tillgängligt för alla på samma villkor och med likvärdig servicenivå. Därmed är det enbart ett komplement till skolbiblioteken Tillhandahåller allsidig media enligt användarnas behov och önskemål. Bibliotekspersonal arbetar med upp- Knutna till utbildningssektorn, tillgängliga under skoltid, ingår i undervisning och ämnesmässig utveckling. Verksamhet i skolmiljö med naturliga möten för skolans elever och personal. En del av skolans pedagogiska resurs med samma mål som övrig skolverksamhet. Lagstadgad verksamhet inom skolan, specialanpassad för skolans elever och personal. Tillhandahåller media enligt skolans pedagogiska behov. Skolbibliotekspersonal ingår i skolans 5 Tabellen är inspirerad av Limberg, L. Konferensmaterial från 19th IASL conference, July 8-12, 1991, Umeå, Sweden I nöd och lust: en metodutredning om integrerade folk- och skolbibliotek. Rapport från Statens Kulturråd 1991:7. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 4
levelser samt fritt och frivilligt läsande och lärande utan knytning till läroplaner. Tillgängligheten styrs av användarnas behov och politisk vilja. pedagogiska personal och arbetar med lärande och läsande utifrån läroplaner. Tillgängligt under skoldagar enligt skolans behov och politisk vilja. Skolors tillgång till skolbibliotek kan i viss mån tillhandahållas via avtal om skolbiblioteksverksamhet med folkbibliotek eller andra skolbibliotek. Stadsbibliotekets unika position som hela kommunens bibliotek gör det olämpligt för specialservice till enskilda skolor och kan därför inte vara annat än ett komplement till skolornas bibliotek. Styrande principer Gemensam värdegrund, som gäller all kommunal verksamhet i Halmstad, förenar folkbibliotek och skolbibliotek. Demokrati vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad är både folkbiblioteken och skolbiblioteken källor till information, kunskap och lärande, vilket är viktigt för att varje medborgare ska kunna ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Lika Värde I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I Halmstad är bemötandet pedagogiskt, serviceinriktat och likvärdigt för alla besökare på såväl folk- som skolbibliotek. Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I Halmstad arbetar både folk- och skolbibliotek med att sprida kunskap om tolerans och demokratiska värdens grundläggande roll för ett stabilt samhälle. Biblioteken är också av avgörande betydelse för det livslånga lärandet. Verksamheten inom biblioteken styrs av bibliotekslagen och kulturnämndens uppdrag 6 respektive grundskolans skolbiblioteksuppdrag 7 och strategiplan 8 för skolbibliotek samt skolinspektionens krav och respektive nämnders verksamhetsplaner. 6 Kulturnämndens uppdrag antogs av KN 126, KN 2015/0011 7 Skolbiblioteksuppdraget antogs av BUN 2012-03-26. 8 Strategiplan för skolbibliotek, BUF dnr 2016/0250 Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 5
Utmaningar De samhälleliga faktorer som utmanar såväl skol- som folkbibliotek är många gånger desamma ny teknologi, nya medier, höga krav på informationskompetens och läs- och skrivförmåga, nya vägar till upplevelser, kunskap och kreativa möjligheter. Svaren på utmaningarna är däremot inte alltid desamma, men inom vissa områden ska de mötas gemensamt. De olika biblioteksformerna möter i viss utsträckning samma målgrupper men i olika sammanhang i skolan och på fritiden. Gemensamma utmaningar för folk- och skolbibliotek Demokrati, inkludering och likvärdighet Alla bibliotek har en utmaning i att medverka till att stärka det demokratiska samhället och ge plats för viktiga samhällsfrågor samt för att förmedla den värdegrund som antagits av Halmstads kommun. Biblioteken har en utmaning i att inkludera alla i Halmstad utifrån individuella förutsättningar. Biblioteken har en utmaning i att vara tillgängliga och ge likvärdig service för alla. Barns och ungdomars språkutveckling Både folk- och skolbibliotek har en viktig funktion i att från förskolan och genom skolåren stödja och stärka alla barns och ungas språkutveckling, läs- och skrivförmåga och läsförståelse. Källkritik och informationskompetens Folk- och skolbibliotek har en viktig funktion i att höja informationskompetensen och den källkritiska medvetenheten hos alla i dagens samhälle. Biblioteken ska tillgängliggöra information och tillhandahålla redskap för att hantera den. Biblioteken har en viktig roll som stödjande funktion samt för att identifiera informationsbehov, tillgodose dem och se till att informationen kan användas på sätt som passar användarna. Digitala medier och information Biblioteken behöver samverka för att tillgängliggöra och organisera den digitala infrastrukturen och informationsresurser utifrån ett användarperspektiv. Biblioteken behöver utveckla och bidra till den digitala åtkomsten samt begränsa den digitala inlåsningen, som exempelvis innebär svårigheter att komma åt material som digitaliserats och enbart finns åtkomligt via specifik lokal på annan ort. Teknik och medier Det finns flera områden där biblioteken har samma behov och som gynnas extra av samverkan i syfte att skapa hög aktivitet och tillgänglighet för alla. Det gäller medieförsörjning, arbetssätt och hur Halmstad ska anpassa sig efter nationella och internationella standarder för att på bästa sätt, med hjälp av datasystem och effektiva rutiner, kunna ge god service. Vidgad och utvecklad kompetens inom biblioteken Utifrån ovanstående utmaningar behöver kompetensen inom biblioteken identifieras, kompletteras och utvecklas. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 6
Folkbibliotekens utmaningar Folkbiblioteken ska förhålla sig till Bibliotekslagen, kulturnämndens uppdrag till KUF och upprättad verksamhetsplan. De flesta utmaningarna är gemensamma med biblioteken inom BUF och UAF, men det specifikt unika för folkbiblioteken är att nå alla. För folkbiblioteken står det lustfyllda och livslånga läsandet och lärandet i fokus tillsammans med likvärdig tillgång till information i såväl tryckt som digital form. För att möta flera av utmaningarna behövs samverkan i högre grad. Läsfrämjande Utmaningen är att alla ska kunna använda språket som ett verktyg för god livskvalitet och ökad delaktighet. Folkbiblioteken ska särskilt uppmärksamma barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera dem till läsglädje samt inspirera och medvetandegöra vuxna i barnens närhet om deras betydelse för barns språkutveckling. Folkbiblioteken ska arbeta läsfrämjande genom att tillhandahålla och förmedla medier utifrån användarnas behov och ha ett utbud som präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet samt främja litteraturen för dess egna konstnärliga värde. Verksamhet utifrån att mötas, uppleva och lära Områdena Mötas, Uppleva och Lära är definierade som centrala inom folkbiblioteken. Utmaningen inom området mötas är att vara tillgänglig för alla, ge möjlighet till delaktighet, gott bemötande och god service utifrån vars och ens individuella behov. Utmaningen inom området uppleva är att folkbiblioteken ska förmedla upplevelser i syfte att inspirera, möjliggöra och berika utifrån berättandets olika former. En utmaning inom området lära är att folkbiblioteken aktivt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. En annan är att kunna arbeta partipolitiskt obundet men samtidigt politiskt främjande. Det är även en utmaning att finna en strategi, som ger balans vad gäller utbudet mellan yttrandefrihet och fri åsiktsbildning respektive Halmstads kommuns värdegrund. Likvärdighet och inkludering Folkbiblioteken ska aktivt arbeta för inkludering och särskild uppmärksamhet ska ägnas personer med funktionsvariationer, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska arbeta för ökad jämställdhet och jämlikhet samt verka för att människor kommer tillsammans i syfte att öka graden av social hållbarhet samt bidra med ökad förståelse och dialog. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 7
Folkbiblioteken ska arbeta för att minska det digitala utanförskapet, så att alla ska ha möjlighet till delaktighet, genom att tillgängliggöra digitala verktyg och visa hur de kan användas. Tillgängliga bibliotek Alla folkbibliotek ska vara en självklar del i samhällsutvecklingen, finnas med attraktiva lokaler i närmiljön samt ha en service, som är likvärdig i alla kommundelar. Utmaningen ska mötas genom att vidareutveckla digitala bibliotek, närbibliotek och mobila bibliotek för att utöka graden av tillgänglighet och anpassning efter användarnas och respektive närområdes behov. Skolbibliotekens utmaningar Skolbiblioteken ska förhålla sig till skollagen, skolinspektionens förtydliganden samt bygga på aktuella styrdokument, verksamhetsplaner och strategiplaner i respektive förvaltning. Flera av utmaningarna är gemensamma med biblioteken inom KUF, men det specifikt unika för skolbiblioteken är att de är till för skolan och dess verksamhet. För skolbiblioteken står elevers måluppfyllelse i fokus. För att möta flera av utmaningarna behövs samverkan i högre grad. Etablering av skolbiblioteksverksamheten Utmaningen är att skolbibliotekens verksamhet ska utformas och inkluderas i skolans verksamhet genom samverkan mellan skolbibliotekspersonal, ledning, pedagoger och elever. Skolbiblioteksverksamheten ska vara en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete samt en del i arbetet för att nå ökad måluppfyllelse för alla elever. Verksamhet utifrån att läsa, lära och mötas Skolbiblioteksuppdraget har specifikt angett de tre konkretiserade områdena Läsa, Lära och Mötas. Utmaningen är att utifrån dessa områden ha en verksamhet på skolbiblioteken som fokuserar på elevernas ökade måluppfyllelse utifrån individuella behov och samverkan med berörda aktörer. Utmaningen inom området läsa är att öka elevernas läsintresse, läsförmåga och läsförståelse genom att vara en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete och utgå från elevernas behov och intressen. Utmaningen inom området lära är att stödja elevernas förmåga att analysera, systematisera och kommunicera såväl information som kunskap genom kritiskt tänkande. Elevernas informationskompetens ska utvecklas med ett progressivt fokus från förskoleklass till dess eleven lämnat gymnasiet. Utmaningen inom området mötas är att genom samverkan utforma skolbiblioteket till en inkluderad del av skolans verksamhet och en resurs i undervisningen. Skolbiblioteken ska erbjuda en studiemiljö och vara en plats för samarbeten i arbetet för ökad måluppfyllelse för alla elever. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 8
Elever i behov av särskilt stöd Utmaningen är att skolbiblioteken ska vara tillgängliga för alla elever på likvärdiga villkor och utifrån identifierade behov erbjuda stödjande resurser och verktyg inom skolbibliotekens verksamhetsområden. Flerspråkiga elever Utmaningen är att skapa en inkluderande verksamhet och utifrån identifierade behov erbjuda elever med annat modersmål än svenska adekvat tillgång till media med syfte att stödja såväl läsintresse som språk- och kunskapsutveckling. Skolbibliotekariernas specifika kompetensutveckling Utmaningen är att personalen på skolbiblioteken ska vara fackutbildade bibliotekarier och ha en definierad medpedagogisk roll i sitt uppdrag. Skolbibliotekariernas särskilda kompetens behöver kontinuerligt utvecklas med fortbildning utifrån skolornas och elevernas identifierade behov. Samverkan Utifrån utmaningarna har ett antal områden identifierats, som särskilt lämpliga för samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek och även med utomstående aktörer. De kommunala biblioteken kan tillsammans utveckla goda synergieffekter och mervärde för invånarna i Halmstad. För bästa resultat är det samtidigt viktigt att skillnaden mellan de olika biblioteksformerna är tydlig och att samverkan stödjer deras respektive mål och uppdrag på ett kostnadseffektivt sätt. Oavsett biblioteksform behöver biblioteken i Halmstad vidareutvecklas och bli tydligare för att gemensamt kunna möta de utmaningar som har identifierats. Det behövs för att ge god hushållning, vidgad kompetens och för att stödja verksamhetens utveckling. Det innebär behov av att utveckla befintliga och nya plattformar för samarbete och samverkan. Förutom mellan de olika kommunala biblioteksverksamheterna behövs samverkan med andra kommunala förvaltningar samt institutioner och föreningsliv på såväl lokal som regional och nationell nivå liksom med näringslivet. Samverkan kan ske i olika former som exempelvis avtal, nätverk, överenskommelser och projekt. Skolor och folkbibliotek kan samverka kring skolbiblioteksverksamhet genom skriftliga överenskommelser. Dessa överenskommelser ska utgå ifrån verksamheternas gemensamma utmaningar med barns och elevers behov i fokus. Vid överenskommelser ska likvärdighet utifrån verksamheten på skolor med egna skolbibliotek eftersträvas. Då skolbibliotek och folkbibliotek är olika verksamheter med delvis skilda mål och fokus ska begränsningar utifrån detta beaktas vid överenskommelser mellan skola och folkbibliotek. Det finns därmed ett fortsatt behov av att förtydliga utvecklingen av samverkansavtal vad gäller folk- och skolbibliotek. Att etablera samarbete mellan olika skolor om gemensam skolbiblioteksverksamhet är en annan möjlig lösning, Att ge ett skolbibliotek uppdrag att även fungera som ett folkbibliotek kan också vara en möjlighet, om det stora behovet är en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet och folkbiblioteksuppdraget är en begränsad mindre del. Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 9
Samtliga skolor, oavsett huvudman, är enligt skollagen skyldiga att ha ett skolbibliotek. Stöd från kommunala bibliotek kan ges till friskolor i deras arbete med att etablera och utveckla sin skolbiblioteksverksamhet. KUF och BUF har sedan länge samverkat i syftet att stödja barns språkutveckling, en samverkan som ska vidareutvecklas med såväl kommunala som fristående förskolor och förtydligas genom att upprätta en gemensam taxonomi. 9 De fristående förskolorna ska även erbjudas att ta del av det utbud som kommer av denna samverkan, såsom kapprumslån och vissa fortbildningar. Ansvar och uppföljning Ansvaret för bibliotekens verksamhet delas av KN för folkbiblioteken, BUN för grundskolornas bibliotek och UAN för gymnasiebiblioteken. Biblioteksverksamheten ska löpande följas upp i nämndernas verksamhetsredovisningar, där det årligen ska redovisas: Biblioteksrelaterade nyckeltal och resultat från den regelbundna kulturundersökning, som genomförs av KUF. Ansvar: Kulturnämnden Andel elever i grundskolan och grundsärskolan med tillgång till skolbibliotek inom såväl kommunal som fristående verksamhet. Antal årsarbetande fackutbildade skolbibliotekarier inom såväl den kommunala som den fristående grundskolan och grundsärskolan. Ansvar: Barn- och ungdomsnämnden Andel elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med tillgång till skolbibliotek inom såväl kommunal som fristående verksamhet. Antal årsarbetande fackutbildade skolbibliotekarier inom såväl den kommunala som den fristående gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ansvar: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Hur samverkansformerna enligt biblioteksplanen har utvecklats och vilka effekter de fått ska både kvantitativt och kvalitativt redovisas i en sammanställning byggd på de olika nämndernas verksamhetsredovisningar med åtgärder och resultat från perioden 2017 2019. Ansvar för sammanställningen: Kulturnämnden 9 Ögland, Malin Taxonomier för biblioteksutveckling Regionbibliotek Stockholm Skriftserie 13 Förslag till Policy för biblioteksverksamhet Biblioteksplan 2017-2020 10
Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-08 Utfall 2016-08 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter 188 319 120 518 144 046 163 662 189 562 25 900 35 900 23 528-10 000 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -1 082 424-715 790-773 149-1 160 221-1 159 721 500-25 500-57 359 26 000 Lokalkostnader -235 602-153 938-168 862-259 456-265 756-6 300-8 000-14 924 1 700 Kapitalkostnader -10 197-6 722-6 724-10 785-10 185 600 400-2 200 Därav avskrivningar -8 600-5 657-5 764-9 345-8 745 600 400-107 200 Därav internränta -1 597-1 064-960 -1 440-1 440 0 0 105 0 Övriga kostnader -485 484-309 918-323 795-483 815-495 515-11 700-2 800-13 877-8 900 Därav realisationsförluster -280 0-42 0 0 0 0-42 0 Verksamhetens kostnader -1 813 707-1 186 368-1 272 530-1 914 278-1 931 178-16 900-35 900-86 162 19 000 Periodens resultat / nettokostnad -1 625 388-1 065 849-1 128 484-1 750 616-1 741 616 9 000 0-62 634 9 000 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -1 625 108-1 065 849-1 128 442-1 750 616-1 741 616 9 000 0-62 593 9 000 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-08 Utfall 2016-08 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster 0 0 0 Investeringsutgifter -5 781-3 555-5 361-20 477-16 477 4 000 500-1 807 3 500 Investeringsnetto -5 781-3 555-5 361-20 477-16 477 4 000 500-1 807 3 500 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola / Barnomsorg Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Kostnader för volymökningar, kommunal och fristående verksamhet (barn/elevpeng fördelas för bibehållen personaltäthet) Ej förbrukad barn/elevpeng pga eftersläpning vid rekrytering av nya pedagoger Statsbidrag Lågstadiesatsning Statsbidrag Minskade barngrupper i förskolan Ökade hyres- och städkostnader skolpaviljonger ht Prognostiserat överskott förvaltningsgemensamma budgetposter (inkl kapitalkostnader) Högre kostnader för barn i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) Tillfälligt stöd för nyanlända 20 Mkr, behövs inte för att täcka volymökningen fsk och skola, kan omfördelas till förstärkning till nyanlända. Hinner inte förbrukas under 2016. Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring 0-3 400 3 400 3 000 3 000 0 0 4 500-4 500 0 4 500-4 500-6 000-8 000 2 000 2 000 1 400 600-2 000-2 000 0 12 000 12 000 0 0 0 0 0 0 9 000 0 9 000
Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-08 Utfall 2016-08 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter 4 147 2 104 3 933 3 580 4 780 1 200 200 1 829 1 000 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 Lönekostnader -21 177-14 145-14 010-21 782-21 032 750 500 135 250 Lokalkostnader -2 947-1 961-1 666-2 622-2 622 0 0 295 0 Kapitalkostnader -316-208 -206-322 -322 0 0 2 0 Därav avskrivningar -269-177 -177-278 -278 0 0 0 0 Därav internränta -47-31 -29-44 -44 0 0 2 0 Övriga kostnader -3 569-2 091-1 967-2 614-4 314-1 700-700 124-1 000 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -28 011-18 405-17 848-27 340-28 290-950 -200 557-750 Periodens resultat / nettokostnad -23 863-16 301-13 915-23 760-23 510 250 0 2 386 250 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -23 863-16 301-13 915-23 760-23 510 250 0 2 386 250 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-08 Utfall 2016-08 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster 0 0 0 0 Investeringsutgifter -314-203 -114-287 -287 0 0 89 0 Investeringsnetto -314-203 -114-287 -287 0 0 89 0 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter: Kulturupplevelser samt Skapande skola Lönekostnader: Lägre kostnad då personalkostnad i stället regleras via faktura Lönekostnader: Ej ersatt frånvaro eller tillsatt vakans Övriga kostnader: Debitering av personalkostnad Övriga kostnader: Kulturupplevelser samt Skapande skola Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring 1 200 200 1 000 500 500 0 250 0 250-500 -500 0-1 200-200 -1 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 250 0 250
Barn- och Ungdomsnämnden Verksamhet 641 Grundskola / Barnomsorg Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Intäkterna är 23 437 kkr (19,4%) högre under perioden jämfört med föregående år. Det beror på högre statsbidrag från Migrationsverket (etableringsreformen) och Skolverket jämfört med samma period 2015. Lönekostnaderna är 57 359 kkr (8,0%) högre än föregående år, vilket beror på löneökningar samt fler årsarbetare på grund av fler barn och elever i verksamheten. Lokalkostnaderna är 14 924 kkr (9,7%) högre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet lokaler har ökat mellan åren. Övriga kostnader är 13 855 kkr (4,5%) högre jämfört med föregående år. Måltidskostnaderna är ca 5 627 kkr högre på grund av fler barn och elever. Ökade kostnader för fristående verksamhet är ca 6 742 kkr på grund av fler barn och elever samt att bidraget per barn/elev är högre 2016 jämfört med 2015. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Förvaltningen prognostiserar även i år att ha betydligt fler elever än budgeterat i grundskolan. Den stora ökningen av antalet nyanlända gör att prognostiserad avvikelse mot budget och kommunens prognos är 285 fler grundskolelever. Avvikelsen för förskola prognostiseras däremot till 136 färre än budget. Eftersom antalet barn och elever prognostiseras bli färre än tidigare, blir kostnaderna för barn/elevpeng som fördelas ut till verksamheterna lägre. Det prognostiseras nu ingen avvikelse mot budget när det gäller volymförändringar. Då förvaltningen fått del av tillfälligt stöd för flyktingmottagande har budgeten utökas med 15 000 kkr för att möta det prognostiserade underskottet för volymökningarna. När antalet förskolebarn nu prognostiseras till färre än budget innebär det att budgeten inte behövs för att
täcka volymökningen totalt. Medlen kan användas för att förstärka bemanning ute i verksamheten där de nyanlända finns, men förvaltningen gör bedömningen att det kommer vara svårt att hinna förbruka alla medel under 2016. Förvaltningen har stora svårigheter att kunna rekrytera behörig personal i takt med den snabba volymökningen. Förvaltningen bedömer att denna eftersläpning leder till att barn- och elevpengen inte hinner förbrukas fullt ut, + 3 000 kkr. Lokalkostnaderna avviker mot budget med -6 000 kkr, vilket beror på de stora volymökningarna. För att bereda plats åt alla elever till höstterminen behöver flera skolor kompletteras med paviljonger. Även städkostnaderna avviker negativt mot budget, förutom ovan orsak beror det på utökad städning med anledning av folkhälsomyndighetens allmänna råd som ställer högre krav på städinsatser. Förvaltningsgemensamma poster prognostiserar överskott på + 1 500 kkr. Det beror på lägre kostnader för skolskjutsar och telefoni, som förvaltningen arbetar aktivt med att se över och effektivisera. Även kapitaltjänstkostnaderna avviker positivt mot budget på grund av positiv avvikelse på investeringskostnaderna 2015. Skollagen kräver tidiga insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan tillgodose barnens behov. Verksamheterna ser ett ökat antal barn och elever i behov av stöd, men har redan idag svårt att tillgodose alla behov inom budgetramen. Kostnaderna för beviljade tilläggsbelopp till barn och elever med funktionsnedsättning som behöver extraordinärt stöd ökar mer än budgeterat. Avvikelsen beräknas till -2 000 kkr. Åtgärder för att nå ekonomisk balans Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Den prognostiserade avvikelsen är förändrad med +9 000 kkr sedan föregående prognos. Den största förändringen beror på att antalet förskolebarn prognostiseras till färre (-163) än tidigare, även antalet elever beräknas bli något färre (-74). Eftersom antalet barn och elever prognostiseras bli färre, blir kostnaderna för barn/elevpeng som fördelas ut till verksamheterna lägre. Det prognostiseras nu ingen avvikelse mot budget när det gäller volymförändringar. Då förvaltningen fått del av tillfälligt stöd för flyktingmottagande har budgeten utökas med 15 000 kkr för att möta det prognostiserade underskottet för volymökningarna. När antalet förskolebarn nu prognostiseras till färre än budget innebär det att budgeten inte behövs för att täcka volymökningen totalt. Medlen kan användas för att förstärka bemanning ute i verksamheten
där de nyanlända finns, men förvaltningen gör bedömningen att det kommer vara svårt att hinna förbruka alla medel under 2016. När det gäller statsbidragen för lågstadiesatsningen och minskade barngrupper i förskolan kommer förvaltingen genomföra fler insatser då det ekonomiska läget förändrats med anledning av ovan nämnda orsaker. Båda statsbidragen ska återredovisas i höst och beslut väntas inte förrän i december. Förvaltningens prognostiserar i dagsläget att kunna behålla medlen, men hur återredovisningen ska göras är fortfarande osäker då blanketter för återredovisning inte publicerats ännu. Underskottet för lokalkostnader beräknas minska med 2 000 kkr jämfört med föregående prognos. Hyres- och städkostnaderna beräknas bli lägre eftersom flera förskolepaviljonger kommer starta senare än beräknat. Avvikelse är fortfarande osäker då förvaltingen inte fått uppgifter om alla kostnader från Fastighetskontoret. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Förändringen mellan åren är -1 807 kkr, vilket beror på att fler inköp till nystartade förskolor och skolor gjorts i år jämfört med samma period förra året. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Prognostiserad avvikelse är +4 000 kkr. Inventariemedel för nya förskolor och dåliga lokaler prognoseras ett totalt överskott på 1 000 kkr. Det beror på att Kastanjealléns 4 avdelningar och Skeppets förskolas 4 avdelningar startar först 2017, samt försenade startdatum för flera paviljonger och att medlen därför inte hinner förbrukas under 2016. Även inventarier medel Frennarps byskola, 170 kkr, kommer inte att förbrukas under 2016 eftersom renovering inte kommer att starta under året. Tilläggsanslag som beviljades för nya lokaler på Furulundsskolan, Nyhemsskolan, Andersbergsskolan och Valhallaskolan hinner inte tas i anspråk fullt ut under 2016 och prognostiserar ett totalt överskott på 2 800 kkr.
Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Förändring sedan föregående prognos +3 500 kkr. Förändringen beror på försenade startdatum för flera paviljonger och att medlen därför inte hinner förbrukas under 2016. Tilläggsanslag som beviljats för nya lokaler på Furulundsskolan, Nyhemsskolan, Andersbergsskolan och Valhallaskolan hinner inte tas i anspråk fullt ut under 2016 och prognostiserar därför överskott. Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Periodresultatet innevarande år är -13 915 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -16 301 kkr, en förändring med +2 386 kkr. Intäkterna är betydligt högre under perioden 2016 (+1 829 kkr) eftersom Kulturskolan fått statsbidrag för projektet Skapande skola. Intäkten avser läsåret 2016/2017, vilket innebär att halva beloppet kommer att interimsbokföras vid bokslutet. Även BUN:s satsning på kulturupplevelser ökar årets intäkter samtidigt som den utåtriktade verksamheten har lägre intäkt under perioden innevarande år. Lokalkostnaderna är lägre (+295 kkr) innevarande år beroende på lägre hyreskostnader. Övriga kostnader är något lägre 2016 (+124 kkr)på grund av högre kostnader för den utåtriktade verksamheten under perioden föregående år, kopplade till de högre intäkterna. Kostnader för köpta tjänster är däremot högre innevarande år då personalkostnader betalas via faktura i stället för att belasta lönebudgeten. Lönekostnaderna är marginellt lägre (+135 kkr). En något högre bemanning i år och avtalsenliga löneökningar borde ge en högre lönekostnad innevarande år, men eftersom personalkostnader regleras genom faktura och redovisas under övriga kostnader syns inte ökningen på lönekostnaderna.
Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram (inklusive RB 2015) är +250 kkr. Intäkterna beräknas avvika med ca +1 200 kkr beroende på en av BUN beslutad satsning på kulturupplevelser, där beloppet flyttats över till Kulturskolan via interndebitering samt statsbidrag till projektet Skapande skola (belopp för läsår 2016/2017 i utfall men hälften kommer att interimsbokföras till vt 2017 i bokslutet). Kopplat till dessa intäkter finns också en prognostiserad ökad övrig kostnad på motsvarande belopp då dessa medel används. Likt föregående år kommer personalkostnader under innevarande år att belasta övriga kostnader genom köpt tjänst i stället för utbetalning av lön, beräknar en avvikelse på +500 kkr för lönekostnaderna och -500 kkr på övriga kostnader. Frånvaro och vakanser som inte kunnat ersättas/tillsättas fullt ut ger ett prognostiserat överskott på lönekostnaderna med +250 kkr. Detta belopp behöver föras med till nästa år då kurser som startas upp nu följer läsåret och därför fortsätter under våren 2017. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Budgetavvikelsen har förändrats med +250 kkr jämfört med föregående prognos. Förändringen förklaras av att frånvaro och vakanser inte kunnat ersättas/tillsättas fullt ut, vilket ger ett prognostiserat överskott på lönekostnaderna med +250 kkr. Detta belopp behöver föras med till nästa år då kurser som startas upp nu följer läsåret och därför fortsätter under våren 2017. Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I).
Periodens investeringsnetto innevarande år är -114 kkr. Föregående år var motsvarande periods investeringsnetto -203 kkr, förändringen på +89 kkr förklaras av att färre inköp gjorts hittills i år. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram (inklusive OB 2015) är +/- 0 kkr. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Ingen förändring av budgetavvikelsen jämfört med föregående prognos.
Delårsbokslut 2016 Kulturskolan Delårsbokslut 2016 Delårsbokslut 2016 1 Kulturskolan Halmstads kommun
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Väsentliga händelser... 4 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål... 5 Konkretiserat mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid.... 5 4 Ekonomisk redovisning... 8 Delårsbokslut 2016 2 Kulturskolan Halmstads kommun
1 Inledning Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Prognosen är att målet kommer att nås Prognosen är att målet inte kommer att nås Prognos för målet går inte att göra Delårsbokslut 2016 3 Kulturskolan Halmstads kommun
2 Väsentliga händelser Nya lokaler är efterlängtade Arbetet med att utforma de nya lokalerna dit verksamheten kommer att flytta har varit stimulerande och hoppfulla. Rektor och personal ser stora förbättringar i verksamheten för elever, föräldrar och personal. Samarbetet kommer att kunna för bättras avsevärt. Arbetsmiljön är och har länge varit ett stort problematiskt område. Ny kulturgaranti i kommunen I samverkan med Kulturförvaltningen har en ny kulturgaranti för professionell scenkonst tagits fram som båda nämnderna antagit. Det är strategiskt viktigt. Barn och ungdomsnämnden har också utökat resurserna för professionella kulturupplevelser vilket givit Kulturskolan än större möjligheter att uppfylla målet om minst en professionell scenkonstupplevelse per läsår. Samarbetet med förvaltningens kvalitets och utvecklingsavdelning kring Skapande skola har också fått fastare former och arbetet kommer att kunna fördjupas i det följande. Internationella samarbeten I samverkan med Kulturverket genomfördes workshop i februari med den argentinska gruppen Carlos Quilici's orchestra vilket var givande för eleverna i Stråkensemblen. Nova Cantica, äldsta kören, turnerade till Paris och uppträdda bland annat i Notre Dame-katedralen. Konserter med fortsatt god kvalitet En av de starkaste konserterna som Kulturskolan gör 2016 ägde rum i februari. I samverkan med en vuxenorkester, Halland Wind Band, genomförde äldsta blåsorkestern Symphonic band en konsert i Immanuelskyrkan där verket "Banja Luka" framfördes. Insamling till Rädda barnens flyktingarbetet gjordes av föräldraföreningen och Halmstadmedborgare som tvingats fly till Sverige under Bosnienkriget talade. Även skolans bild och formelever medverkade med starka bilder inspirerade av verket. Att samverka med det ideella musiklivet ger oftast mycket bra resultat, såväl konstnärligt som socialt. I samband med Melodifestivalen samverkade några av Kulturskolans orkestrar med kulturförvaltningen i ett lyckat arrangemang vid Halmstads Teater. Likaså deltog skolans elever i den årliga fyrverkerifestivalen i augusti. Delårsbokslut 2016 4 Kulturskolan Halmstads kommun
3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Konkretiserat mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. Mål 1 Halmstads Kulturskola ska nå fler elever 2016 än föregående år. Halmstads Kulturskola har under ett par år fått utökade resurser för lärarinsatser, framför allt inom dans, bild och form och drama. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet elever stigit med 200 elever. Under hösten kommer organisationen av de nya grupperna utvecklats och med allra största sannolikhet kommer mätningen i slutet av året visa att Kulturskolan når fler elever än 2015. Den för jämförelsen korrekta antalet mäts efter faktureringarna i slutet av 2016. Fortfarande finns begränsningar i lokalernas möjlighet att öka gruppantalet i piano och gitarr. Under 2017 kommer detta hinder att vara undanröjt efter beslut om nya lokaler för Kulturskolan. Målet är också att kunna öka antalet rytmiktimmar ute i grundskolan, så att fler av eleverna i årskurs ett kan nås, utöver den obligatoriska undervisningen i förskoleklass. Mätetal Målvärde Utfall Antal elever i Kulturskolans frivilliga undervisning 2 200 Antal pojkar i den frivilliga undervisningen. Aktiviteter Rytmikundervisning i grundskolan. Kommentar Rytmikundervisningen, att barn får lära sig sång, musik och dans i förskoleklass och så långt det är möjligt i årskurs ett, har varit en satsning från Halmstads Kommun sedan 1991. Det ger en rad positiva effekter. Alla barn i kommunen får se möjligheterna att lära sig sjunga, spela och dansa, något som sedan kan fortsätta inom den frivilliga kulturskolan. Men undervisningen tjänar också de processer som såväl läroplan som barnoch ungdomsförvaltningen systematiska kvalitetsarbete eftersträvar: Förutom kunskaper i musik och dans stimuleras fler sätt att lära, underlättar samarbete och koncentration, stimulerar barnens fantasi och inlevelseförmåga, stärker jämställdheten, möjliggör för nyanlända att delta i på samma villkor som inhemska barn, fortbildar den ordinarie personalen och bidrar också till möjliga aktiviteter av sammanhållande karaktär på skolorna vid föräldrakvällar, luciaavslutningar med mera. Dessutom hjälper den Kulturskolan att rekrytera från alla bostadsområden och olika socialgrupper. Delårsbokslut 2016 5 Kulturskolan Halmstads kommun
Konkretiserat mål 8: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten Mål 2 Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade aktiviteter. Halmstads Kulturskolas utåtriktade verksamheter arrangeras av pedagogiska skäl. Detta hindrar dock inte att de framträdanden som utförs är en viktig del av Halmstads Kulturliv. Återkommande evenemang som Lussekonserterna i december, Ensemblefestivalen och dansföreställningarna i maj är uppskattade av en långt större publik än de nära och kära. Under våren 2016 har lärarna också gjort program för skolorna, såväl av konstnärliga skäl som av rekryterande. Mätetal Målvärde Utfall Antal evenemang 200 Delårsbokslut 2016 6 Kulturskolan Halmstads kommun