Broboberget och Lannaberget,

Vindkraftsparkerna Broboberget och Lannaberget, utökad verksamhet Juni 2013 Kompletterande underlag för samråd

Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1. Presentation av bolagen... 6 2.2. Varför vindkraft... 6 3. PROJEKTBESKRIVNING... 9 3.1. Bakgrund till förslaget om att utöka projekten... 9 3.2. Elanslutning...10 3.3. Utökning av Brobobergets vindkraftspark... 11 3.4. Utökning av Lannabergets vindkraftspark... 12 3.5. Ökning av maximal storlek på vindkraftverken... 13 3.6. De utökade områdenas förutsättningar för vindkraft... 14 3.7. Planförhållanden... 14 3.8. Omfattning och utformning... 15 3.9. Alternativ lokalisering... 17 3.10. Nollalternativ... 17 4. TEKNISK BESKRIVNING... 18 4.1. Typ av vindkraftverk... 18 4.2. Anläggningsskedet... 18 4.3. Driftsskedet... 19 4.3.1. Ljud... 19 4.3.2. Skuggor... 20 4.3.3. Hinderbelysning... 20 4.3.4. Service och kontroll... 20 4.4. Avvecklingsskedet... 20 4.5. Elanslutning... 20 4.6. Vägar och transporter... 21 5. OMRÅDESBESKRIVNING... 22 5.1. De utökade tableringsområdenas användning och karaktär... 22 5.2. Skyddad natur... 23 5.3. Nyckelbiotoper och lokala naturvärden... 24 5.4. Fåglar... 26 5.5. Andra djur och växter... 26 5.6. Kulturmiljö och arkeologi... 26 2

5.7. Friluftsliv... 26 6. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 27 6.1. Påverkan på människor... 27 6.1.1. Visuell påverkan... 27 6.1.2. Ljud... 33 6.1.3. Skuggor... 36 6.1.4. Friluftsliv... 37 6.1.5. Risker... 37 6.2. Naturvärden... 37 6.2.1. Planerade undersökningar... 37 6.3. Fåglar... 38 6.3.1. Planerade undersökningar... 38 6.4. Fladdermöss... 38 6.5. Andra däggdjur... 39 6.6. Kulturmiljö och arkeologi... 39 7. INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA... 40 7.1. Lokal ägande... 40 7.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng... 41 8. SAMRÅD OCH TILLSTÅNDSPROCESS... 42 8.1. Remisser... 42 8.2. Synpunkter och frågor... 43 3

1. Administrativa uppgifter Sökanden: wpd Onshore Broboberget AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Organisations nr: 556853-1015 wpd Onshore Lannaberget AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Organisations nr: 556853-1007 Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Kontaktperson: Björn Grinder, Projektledare b.grinder@wpd.se +46 (0) 8 501 091 68 De planerade vindkraftsparkerna har Prövningskod 40.90. Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande I2012/0308 4

2. Bakgrund wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs län. wpd Onshore Lannaberget AB planerar för en vindkraftsanläggning på Lannaberget med omgivningar i Rättviks kommun i Dalarnas län. Avståndet mellan de båda vindkraftsprojekten är ca sju km. Samråd för de båda projekten genomfördes under våren och sommaren 2012 och responsen var övervägande positiv. Under sommaren och hösten 2012 har inventeringar och vindmätning utförts. wpd har även varit i kontakt med Svenska Kraftnät som äger de båda stamledningar som passerar vindkraftsparkerna. Svenska Kraftnät har meddelat att antagligen inte finns kapacitet att ansluta på den västra ledningen. Att ansluta på den östra ledningen kan utredas, men då måste den totala effekten överstiga 300 MW. Vindmätningen visar att vinden är tillräckligt bra även söder om de tidigare föreslagna projektområdena på Lannaberget och Broboberget. wpd undersöker därför möjligheterna att utöka storleken på de båda vindkraftsparkerna vilket beskrivs i det här samrådsunderlaget. Utökningen bedöms kunna genomföras med en kombination av följande åtgärder: En utökning av Brobobergets vindkraftspark från 37 km 2 till 41 km 2, vilket kan öka antalet vindkraftverk där från 60-103 st till 70-112 st. Den maximala installerade effekten kan komma att öka från 250 MW till 275 MW. En utökning av Lannabergets vindkraftspark från 6 km 2 till 14 km 2, vilket kan öka antalet vindkraftverk där från 15-25 st till 30-53 st. Den maximala installerade effekten kan komma att öka från 75 MW till 150 MW. En ökning av största storlek på vindkraftverken. Det pågår en snabb teknikutveckling mot högre vindkraftverk med större rotordiametrar och högre effekt. För att kunna använda vindkraftverk av en större storlek som inte finns i dag föreslår wpd följande ändringar: Totalhöjden ökas från 200 m till 230 m, maximal rotordiameter ökas från 120 m till 160 m och maximal uteffekt ökas från 4 MW till 6 MW. En ökning av storleken på vindkraftverken ger generellt sett en större elprodukt på samma projektyta. wpd Onshore Broboberget AB och wpd Onshore Lannaberget AB avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningarna med tillhörande vägar och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Dalarnas län. Från den 1 juni 2012 tog Länsstyrelsen i Dalarnas län över prövningen av alla tillståndsärenden för verksamheter i Gävleborgs län. Denna handling utgör kompletterande samrådsunderlag. wpd Onshore Broboberget AB och wpd Onshore Lannaberget AB genomför samråd för dessa projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan enligt miljöbalken 6 kap 4. Inför miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier. I det här samrådsunderlaget finns det information om de utökade vindkraftsparkerna på Broboberget och Lannaberget och om hur de kan komma att påverka miljön. 5

Samrådshandlingen riktar sig till föreningar, företag, organisationer och myndigheter. En sammanfattning av det här dokumentet kommer även att skickas till boende och markägare samt övriga eventuellt berörda i närheten av Broboberget och Lannaberget. I det fortsatta arbetet planerar wpd att göra ytterligare natur- och kulturmiljöinventeringar som kommer att fungera som underlag för kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Ett annat viktigt underlag i wpd:s fortsatta arbete är de synpunkter, fakta och frågor som inkommer under samrådsprocessen från de som bor i närheten av etableringsområdet eller har intressen och kunskaper om området. Den kunskap som inhämtas under samråd kommer tillsammans med annan information att ligga till grund för projektets fortsatta utformning. 2.1. Presentation av bolagen Projektet Vindkraftspark Broboberget drivs av projektbolaget wpd Onshore Broboberget AB, projektet Vindkraftspark Lannaberget drivs av projektbolaget wpd Onshore Lannaberget AB. Båda bolagen ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige genomförs utvecklingsarbetet med hjälp av det svenska dotterbolaget wpd Scandinavia AB. wpd Scandinavia AB arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshore projekten Tandsjö och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av 1 500 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2500 MW. Vi är idag 860 medarbetare i 20 länder. Med en projektportfölj på 6 700 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 2.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004. 6

Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med ca 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade år 2012 ca 7,2 TWh el, vilket motsvarar drygt 5 % av elkonsumtionen i Sverige. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får ca 30 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2012 till ca 800 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 3 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter och avgifter är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från andra nybyggda kraftverk. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 4 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kwh (inklusive elhandlarens påslag) för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kwh går alltså inte mer än lite drygt 1 öre/kwh till vindkraften. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 5 2 Driftuppföljning Vindkraft 2012, Energimyndigheten 2013. 3 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 4 El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011. 5 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 7

Bild från området söder om Lannaberget 8

3. Projektbeskrivning 3.1. Bakgrund till förslaget om att utöka projekten Vindkraftsprojekten på Broboberget och Lannaberget påbörjades i februari 2012. Under våren och sommaren 2012 genomfördes samråd angående de ursprungliga projektplanerna. Gensvaret från allmänheten var övervägande positivt till projekten på Broboberget och Lannaberget. wpd har under det senaste året låtit inventera naturvärden, kulturhistoriska värden och fågelfauna inom projektområdena. Resultatet av inventeringarna visar att det går att uppföra de båda vindkraftsparkerna med begränsad påverkan på närmiljön. Resultatet av första årets vindmätning visar att vinden i området är tillräckligt bra för att motivera att projektet drivs vidare. 9

3.2. Elanslutning Elströmen som produceras i de båda vindkraftsparkerna måste levereras till elnätet. Den lokala nätägaren Fortum planerar för en transformatorstation norr om Los i Ljusdals kommun. Till denna transformatorstation är det tänkt att ansluta flera vindkraftsprojekt i Dalarnas, Gästriklands och Jämtlands län. Att ansluta vindkraftsparkerna till stationen vid Los kan ge lägre kostnader eftersom fler projekt delar på samma transformator. Nackdelarna med denna lösning är att det blir en lång och dyr anslutningsledning som medför intrång på fastigheter längs ledningen. De andra projekten kan, om de byggs fullt ut, förbruka den lediga kapaciteten i stamledningen så att det inte går att ansluta även om det finns kapacitet i transformatorn. wpd blir dessutom uppbundna vid en lösning som kan komma att genomföras vid en för vår del ofördelaktig tidpunkt och kostnad. I värsta fall så byggs ingen transformatorstation och wpd kan då komma att stå med två byggklara vindkraftsprojekt utan möjlighet att få avsättning för producerad elektricitet. Ovanstående resonemang fick wpd att överväga alternativa anslutningsmöjligheter. Eftersom det går 400 kv stamnätsledningar längs både Broboberget och Lannaberget så kontaktade wpd Svenska Kraftnät som äger ledningarna för att undersöka möjligheterna till en direktanslutning. Enligt Svenska Kraftnäts regler måste en vindkraftsanläggning ha en sammanlagd effekt överstigande 300 MW för att få tillstånd att ansluta till 400 kv ledningarna. wpd har analyserat olika stora vindkraftverk och olika parklayouter för de båda vindkraftsprojekten. Analyserna har anpassats för att skydda naturvärden och fornlämningar och för att begränsa påverkan för närboende. Inga vindkraftverk har placerats på platser med dålig vind eller på myrmarker och annan svårbebyggd mark. Resultatet av wpd:s analyser visar att med nuvarande projektområden för projekten på Broboberget och Lannaberget blir effekten mellan 260 och 280 MW beroende på placering och typ av vindkraftverk. Vindmätningen visar att vinden är tillräckligt bra även söder om de tidigare föreslagna projektområdena på Lannaberget och Broboberget. För att ha möjlighet att direktansluta till stamnätet behöver wpd utöka de båda vindkraftsprojekten i förhållande till vad som presenterades under samrådet sommaren 2012. Utökningen bedöms kunna genomföras med en kombination av följande åtgärder: En utökning av Brobobergets vindkraftspark med 4 km 2. En utökning av Lannabergets vindkraftspark med 8 km 2. En ökning av maximal storlek på vindkraftverken. Om wpd söker och får tillstånd enligt dessa villkor så kommer Svenska Kraftnäts anslutningsgräns på 300 MW klaras med god marginal. 10

3.3. Utökning av Brobobergets vindkraftspark Efter att ha studerat olika möjligheter att expandera vindkraftsparken på Broboberget har wpd valt att föreslå att projektområdet utökas med ett större område i sydväst och en remsa runt den sydöstra delen. Det här innebär att Brobobergets vindkraftspark ökar i storlek från 37 km 2 till 41 km 2 vilket kan öka det antalet vindkraftverk där från 60-103 st till 70-112 st. Den maximala installerade effekten kan komma att öka från 250 MW till 275 MW. Vindmätningen visar att det blåser bra inom detta område. En utökning av projektområdet här skulle ge måttlig påverkan för närboende och skyddsvärd natur. För en utförligare beskrivning av förväntad miljöpåverkan, se kapitel 5. 11

3.4. Utökning av Lannabergets vindkraftspark För Lannabergets vindkraftspark föreslår wpd att projektområdet ökar från 6 km 2 till 14 km 2 vilket kan öka antalet vindkraftverk där från 15-25 st till 30-53 st. Den maximala installerade effekten kan komma att öka från 75 MW till 150 MW. Utökningen är tänkt att ske inom det intensivt brukade skogsområdet söder om Lannaberget, mellan Ekopark Ejheden och gränsen till Orsa kommun. Smärre justeringar görs även av projektområdesgränsen i norr och öster. Det utökade området ger möjligheter att bygga ytterligare 15-28 vindkraftverk. Vindmätningen visar att det blåser bra inom detta område. En utökning av projektområdet här skulle ge måttlig påverkan för närboende och skyddsvärd natur. För en utförligare beskrivning av förväntad miljöpåverkan, se kapitel 5. 12

3.5. Ökning av maximal storlek på vindkraftverken wpd föreslår en ökning av vindkraftverkens maximala totalhöjd, rotordiameter och den installerade effekten. 31 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 114 m rotordiameter. Det här är den största totalhöjden enligt det ursprungliga förslaget. Lannaberget från norr. 17 st vindkraftverk med totalhöjden 230 m och 160 m rotordiameter. Det här är den största totalhöjden enligt det utökade förslaget. Lannaberget från norr. 13

I samrådsmaterialet från år 2012 beskrevs vindkraftverk med en största totalhöjd av 200 m vilket motsvarar de största som byggs i dag. Utvecklingen de senaste årtiondena går hela tiden mot större och större turbiner. Eftersom det kan dröja till år 2017 innan byggstart så kan det då finnas lämpliga vindkraftverk med en högre totalhöjd än 200 m. Om tillståndet för vindkraftsparkerna på Lannaberget och Broboberget då är begränsat till 200 m så måste tillståndsprocessen göras om på nytt om man då vill bygga exempelvis 210 m höga vindkraftverk. För att kunna optimera projektet även i en framtid med högre vindkraftverk som ger större energiproduktion så föreslår wpd att högsta totalhöjd för vindkraftverken i projekt Broboberget och projekt Lannaberget ökas från 200 m till 230 m. Av samma skäl ökas maximal rotordiameter från 120 m till 160 m och maximal uteffekt ökas från 4 MW till 6 MW. Det här innebär inte att wpd beslutat att bygga 230 m höga vindkraftverk utan bara att möjligheten finns om det skulle visa sig lämpligt. Om storleken på vindkraftverken ökar så kommer avståndet mellan vindkraftverken att öka och det får plats färre vindkraftverk inom projektområdena. wpd har valt att illustera detta med en tänkt framtida design med 230 m totalhöjd och 160 m rotordiameter. I vår studie får det enbart plats 17 vindkraftverk av denna storlek på Lannaberget och 40 på Broboberget. Den totala energiproduktionen blir dock större. 3.6. De utökade områdenas förutsättningar för vindkraft Utökningen av projektområdena sker helt i Rättviks kommun. Norra delen av projekt Broboberget ligger delvis i Ovanåkers kommun men det utökade området ligger på Rättviks sida om kommungränsen. Markägare i båda projektområdena är Sveaskog. Avstånd till närmaste bostads- eller fritidshus är drygt en km. I etableringsområdena finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för naturvård eller skyddade som reservat, men i omgivningen finns ett antal naturreservat som även är skyddade enligt Natura 2000, vilka redogörs för i kapitel 5, Områdesbeskrivning. De utökade områdena på Broboberget och Lannaberget lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna och de få konkurrerande markanvändningsintressena. 3.7. Planförhållanden Rättviks kommuns nuvarande översiktsplan är från år 1992 och projektområdena beskrivs där som skogsbruksområden. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen har påbörjats. I februari 2011 antog kommunen ett tillägg till översiktsplanen med namnet Vindkraft i Rättviks kommun. I denna vindbruksplan pekas Broboberget och Lannaberget ut som prio 1 och prio 2 områden för vindkraftsetablering. Rättviks kommuns vindbruksområden är valda för att de uppvisar en kombination av god årsmedelvind, stor yta, inga bostäder och begränsad påverkan på naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv och landskapsbild. De områden som föreslås för utökningen av projektområdena går utanför de områden som kommunen pekat ut. Kommunens vindbruksområden är placerade i områden där det blåser mer än 6,5 m/s på 103 m höjd efter en datamodell över vindresurser (MIUU-modellen). De vindmätningar som wpd låtit göra visar att det blåser mer än så i de här områdena och om man studerar vinden på 120 m höjd så är vindstyrkan betydligt högre. 14

De här förändrar förutsättningarna för en vindkraftsetablering vilket Rättviks kommun själv nämner i vindbruksplanen: Då det är svårt att förutsäga begränsningarna i framtidens vindenerginyttjande och utvecklingen är snabb på teknikområdet, så kan områden som idag inte har så stort vindenergiinnehåll bli intressanta med framtida ny teknik. 6 3.8. Omfattning och utformning Maximala antalet vindkraftverk i anläggningen på Broboberget ökar enligt förslaget från 103 st till 112 st och den maximala installerade effekten ökar till 275 MW. På Lannaberget ökar maximala antalet vindkraftverk från 25 st till 53 st och den maximala installerade effekten ökar till 150 MW. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. Antal vindkraftverk och placering wpd har tagit fram preliminära parklayouter med mellan 40 och 112 vindkraftverk på Broboberget och mellan 17 och 53 på Lannaberget. Avstånden mellan vindkraftverken är ca 400-600 meter. Inga vindkraftverk placeras inom områden med fornlämningar, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler eller i myrar och andra våtmarksområden. Parklayouterna kommer att förändras beroende på vindmätningar, remissvar, synpunkter som framkommer vid samråd och för att ta hänsyn till resultatet av olika inventeringar. Parklayout med vindkraftverk av typen Vestas V90. På bilden visas sammanlagt 165 vindkraftverk varav 112 på Broboberget och 53 på Lannaberget. Varje vindkraftverk har en effekt av 2 MW och totalauteffekten blir 330 MW. 6 Vindkraft i Rättviks kommun, 2011. 15

Parklayout med vindkraftverk av typen Repower M114. På bilden visas sammanlagt 105 vindkraftverk varav 74 på Broboberget och 31 på Lannaberget. Varje vindkraftverk har en effekt av 3,2 MW och totala uteffekten blir 336 MW. Parklayout med ett tänkt vindkraftverk med 230 m totalhöjd och 160 m rotordiameter. På bilden visas sammanlagt 57 vindkraftverk varav 40 på Broboberget och 17 på Lannaberget. Varje vindkraftverk har en effekt av 6 MW och totala uteffekten blir 342 MW. 16

3.9. Alternativ lokalisering Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar. Frågan om alternativa lokaliseringar blir enligt domstolen istället främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område. 7 wpd har inte kunskap om alla vindkraftsprojekt i området men gör för det fall det skulle föreligga risk för överetablering följande bedömning: Alternativa lokaliseringar inom vindbruksområden av samma storlek som Broboberget och Lannaberget finns inte i vare sig Rättviks eller Ovanåkers kommuner. För att få motsvarande kapacitet får man exempelvis bygga vindkraftverk på alla de tre närliggande, ännu obebyggda, vindbruksområdena Radaberget, Gundåsmoren och Svinberget i Rättviks kommun. De centrala delarna av kommunen är mer tätbefolkade varför en omfattande etablering här kan komma att upplevas som ett större intrång. Det skulle även bli en kraftig påverkan på landskapsbilden vid Siljansringen och Amungen, vilket eventuellt kan komma i konflikt med turistnäringen i kommunen. wpd gör därför bedömningen att en alternativ lokalisering till de tre närliggande vindbruksområdena är sämre. Frågan om alternarnativ lokalisering kommer att behandlas mer ingående i Miljökonsekvensbeskrivningen. 3.10. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparkerna kommer till stånd eller inte. En utökning av vindkraftsparkerna ger en alternativ möjlighet till elanslutning och ökar därmed möjligheterna att vindkraftsprojekten genomförs. En parklayout med exempelvis 165 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på ca 1155 GWh och skulle räcka för att försörja drygt 385 000 personer med hushållsel. (Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person.) Den totala elanvändningen i Sverige är knappt 150 TWh per år. Om vindkraftsanläggningarna inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 1155 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Broboberget och Lannaberget skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med ca 1155 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 8 Detta motsvarar CO2 utsläppen från drygt 640 miljoner mils bilkörning. 9 7 För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. 8 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till ca 1 kilo koldioxidutsläpp). 17

4. Teknisk beskrivning 4.1. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt på 2-6 MW. Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 80-170 meter högt och en rotordiameter på upp till 160 meter. Om det är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken att öka och antalet vindkraftverk blir då färre. Eftersom det i tidigt skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpad för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån tre olika parklayouter, se kap 3.8. En parklayout med vindkraftverk av modell Vestas V90 har totalt 165 vindkraftverk med 175 meters totalhöjd och 90 meters rotordiameter fördelade på de båda vindkraftsparkerna. Den andra parklayouten med Repower M114 har 105 vindkraftverk, 200 meters totalhöjd och 114 meters rotordiameter. Den tredje layouten har tagits fram för att illustrera hur en park med 230 meters totalhöjd och 160 m rotordiameter skulle kunna se ut. 4.2. Anläggningsskedet De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En ca 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs ca fem veckor innan vindkraftsaggregaten levereras. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. 9 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO 2 /mil. 18

Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd 4.3. Driftsskedet Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser ca 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid ca 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså ca 80 % av tiden. 4.3.1. Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet från en diskmaskin. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa ljud är inte hörbara för människan. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. 19

Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis, se kapitel 6.1.2 om påverkan. 4.3.2. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts, se kapitel 6.1.3 om påverkan. 4.3.3. Hinderbelysning I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, kommer vindkraftverken markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden blir över 150 meter krävs blinkande högintensivt vitt ljus. Blinkande vitt ljus krävs på de yttersta vindkraftverken i parken och fast ljus kan användas på de övriga verken. Föreskrifterna ger även utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än fem km från verken. De blinkande ljusen synkroniseras mellan vindkraftverken så att de blinkar samtidigt. 4.3.4. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en central driftcentral via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftsskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. 4.4. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 4.5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en beskrivning av den planerade elanslutningen. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. För elanslutningen till stamnätet studeras nu flera alternativ. Att ansluta direkt till endera av stamnätsledningarna som passerar genom projektområdena vore att föredra eftersom det minskar både kostnad, energiförlust och markintrång för anslutningsledningar. För att ha möjlighet att ansluta direkt till stamnätet har wpd valt att expandera vindkraftsparkerna vilket beskrivs i denna samrådshandling. Den andra anslutningslösningen är att man bygger en gemensam transformatorstation för flera olika vindkraftsprojekt norr om Los i Ljusdals kommun. För att ansluta till denna transformator 20

krävs det dock en 40-50 km lång anslutningsledning. Denna lösning är dessutom beroende av att flera vindkraftsprojekt tillhörande andra bolag genomförs vilket i sig är en osäkerhetsfaktor. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Mellan vindkraftsparkerna planeras en anslutningsledning enligt två olika alternativ, antingen norr eller söder om sjön Storejen. Denna ledning är i första hand tänkt att gå nedgrävd längs vägarna som markledning under passagen genom Ekopark Ejheden. 4.6. Vägar och transporter Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet, exempelvis hamnen i Gävle. Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna vägnätet till Broboberget och Lannaberget. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig transportväg och även utreda om vägen behöver förbättras på något ställe. Projektområdena hyser redan många befintliga skogsbilvägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär fem meter bred med en hindersfri yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. 21

5. Områdesbeskrivning I detta kapitel beskrivs den fakta som är kända i det här skedet av projektet. Som underlag för miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan kommer dessa delar att undersökas närmare. 5.1. De utökade tableringsområdenas användning och karaktär Projektområdena ligger i norra delen av Rättviks kommun. Marken i etableringsområdena ägs av Sveaskog som här bedriver modernt skogsbruk i förhållandevis stor omfattning. I områdena finns även ett antal mindre sjöar och våtmarker. Nedanstående kartor återger vilka avverkningar som skett de senaste 40 åren. Den närmaste bebyggelsen till det utökade området vid Broboberget finns i Korsåsen ca 2 km öster om projektområdet. 22

Från det utökade området söder om Lannaberget är det drygt 2 km till bebyggelsen vid Skålbygget i sydväst. 5.2. Skyddad natur Trollmosseskogen och Gåsberget söder om det utökade området vid Broboberget är två Naturreservat tillika Natura 2000-områden som har avsatts för att skydda en gammal tallurskog och en större lövbränna. Expansionen av området innebär att vindkraftverk placeras närmare dessa reservat än tidigare. Avståndet till vindkraftverken blir dock minst 500 m för Trollmosseskogen och 1500 m för Gåsberget. En vindkraftsetablering bedöms ge mycket liten påverkan på de värden som naturreservaten är avsedda att skydda. Ungefär 2 km sydväst om det utökade projektområdet vid Lannaberget ligger Oreälv-Oreåsen som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet enligt 3 kap. 6 i Miljöbalken. Ore älv flyter här fram i en smal älvdal i barrskogsmiljö. Påverkan bedöms bli mycket liten på de värden som omfattas av riksintresset. Markägaren Sveaskog har även avsatt ett större område mellan etableringsområdena som Ekopark Ejheden. En Ekopark är ett frivilligt åtagande där Sveaskog avstår från skogsbruk på större delen av marken. Projektområdets storlek och utbredning har anpassats i samråd med Sveaskog för att begränsa påverkan på Ekoparken. 23

Riksintressen och skyddad natur. 5.3. Nyckelbiotoper och lokala naturvärden Nyckelbiotoper är skogsområden med höga naturvärden. Naturvärdeslokaler är skogsområden med höga naturvärden som på sikt kan utvecklas till Nyckelbiotoper. Restaureringsskogar är skogar där markägaren med aktiva insatser skapar förutsättningar för högre naturvärden i framtiden. Skogsvårdsstyrelsen och Sveaskog har identifierat 12 nyckelbiotoper, 18 naturvärdeslokaler och 3 restaureringsskogar helt eller delvis inom de utökade projektområdena, se nedanstående kartor. wpd har i arrendeavtalet med markägaren Sveaskog förbundit sig att i möjligaste mån bevara dessa småbiotoper vid uppförande av vindkraftverk och anslutningsvägar. Under sommaren 2013 planerar wpd att inventera områdena för att identifiera ytterligare naturvärden i likhet med vad som gjorts i de ursprungliga projektområdena. 24

25

5.4. Fåglar Broboberget och Lannaberget är inte kända som viktiga områden för häckande eller rastande fåglar. Under 2012-13 har wpd låtit inventera kungsörn vid projektområdena och resultatet visar att arten inte häckar i projektområdena eller i dess närhet. Dessa inventeringar inkluderar även de utvidgade områdena. wpd har även inventerat övriga rovfåglar, tjäder, orre och lommar i projektområdena. Bland övriga rovfåglar sågs tornfalk och bivråk men en etablering av vindkraft i projektområdet bör kunna ske utan nämnvärda negativa konsekvenser för de lokala populationerna dessa arter. Inga viktiga spelplatser för tjäder och orre har påträffats och i de undersökta sjöarna pågår inte häckning av lommar. Inventeringarna och wpd:s bedömning av eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i MKB:n i samband med tillståndsansökan. 5.5. Andra djur och växter wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Broboberget. De fladdermusarter som har sitt utbredningsområde så här långt norrut är Nordisk Fladdermus, Brandts Fladdermus, Vattenfladdermus och Långörad fladdermus. Dessa fyra arter tillhör de vanligaste i Sverige och ingen av dem är rödlistad även om de i likhet med alla fladdersmusarter är fridlysta. Under våren 2013 genomför wpd en inventering för att bedöma projektområdenas potential för fladdermöss. Under de naturvärdesinventeringar som wpd låtit genomföra sommaren 2012 har fem rödlistade arter lavar och tickor påträffats på sammanlagt 27 träd. Detta är förhållandevis få rödlistade arter för ett så stort område vilket antagligen är kopplat till att storskaligt skogsbruk har bedrivits här under lång tid. Typiska arter som normalt finns i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland annat älg, rådjur, skogshöns och hackspettar. Även björn och varg finns i trakten och spår av båda har setts under inventeringarna. 5.6. Kulturmiljö och arkeologi I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns inga fornlämningar registrerade i de utökade projektområdena. wpd har låtit inventera fornlämningar inom båda ursprungliga projektområdena med mycket olika resultat. I projektområdet på Broboberget påträffades över 100 kulturlämningar och fornminnen, 90 % av dessa är lämningar efter kolmilor och kolarkojor. I projektområdet på Lannaberget påträffades enbart grunden av en skogshuggarkoja och en trädristning. Under sommaren 2013 planerar wpd att inventera fornminnen i de utökade projektområdena. 5.7. Friluftsliv Vanliga friluftsaktiviteter i området är jakt och skoteråkning. Även skogsvandringar, bärplockning och svampplockning förekommer. Älvarna Voxnan och Ore älv av riksintresse för friluftslivet och här bedrivs fiske, kanotpaddling, forsränning, bad och camping. Ekopark Ejheden är även det ett besöksmål för friluftslivet. 26

6. Förutsedd miljöpåverkan 6.1. Påverkan på människor 6.1.1. Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att de kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står. Landskapet innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet där vindkraftsparken planeras är täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. En studie på Gotland har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild. Av de tillfrågade som bor på Näsudden, där det står 81 vindkraftverk, ansåg ytterst få (13 %) att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 10 Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, kommer vindkraftverken förses med hinderbelysning. För vindkraftverk med en totalhöjd lägre än 150 meter krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus vid gryning, skymning och mörker. Om totalhöjden blir över 150 meter krävs blinkande högintensivt vitt ljus. Blinkande vitt ljus krävs på de yttersta vindkraftverken i parken och fast ljus på de övriga verken. Föreskrifterna ger även utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än fem km från verken. De blinkande ljusen synkroniseras mellan vindkraftverken så att de blinkar samtidigt. Visualiseringar Fotomontage har tagits fram som ger en bild av hur etableringen kan komma att se ut från olika platser, se nedan. Ytterligare fotomontage kommer att tas fram inför miljökonsekvensbeskrivningen. 10 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 27

Platser för fotomontage. Bild 1a. Lannaberget från vägen mellan Tackåsen och Håven. 53 st vindkraftverk med totalhöjden 170 m och 90 m rotordiameter. 28

Bild 1b. Lannaberget från vägen mellan Tackåsen och Håven. 17 st vindkraftverk med totalhöjden 230 m och 160 m rotordiameter. Bild 2a. Lannaberget från sjöstranden vid Ejheden. 31 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 114 m rotordiameter, en del vindkraftverk skyms bakom träden. 29

Bild 2b. Lannaberget från sjöstranden vid Ejheden. 17 st vindkraftverk med totalhöjden 230 m och 160 m rotordiameter, en del vindkraftverk skyms bakom träden. Bild 3. Broboberget från höjden norr om Korsåsen. 74 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 114 m rotordiameter, en del vindkraftverk skyms bakom träden. Vindkraftverken till vänster och i mitten är nytillkomna, de två skymda till höger ingår i det ursprungliga området. 30

Bild 4a. Broboberget från Övrehammarns bad vid Voxnabruk.74 st vindkraftverk med totalhöjden 200 m och 114 m rotordiameter. Bild 4b. Övrehammarns bad vid Voxnabruk. 112 st vindkraftverk med totalhöjden 170 m och 90 m rotordiameter. 31

Bild 4c. Övrehammarns bad vid Voxnabruk. 40 st vindkraftverk med totalhöjden 230 m och 160 m rotordiameter. Bild 5. Lannaberget från Ärteråsens utkikstorn. Vindkraftverken skymtar till vänster om trädet i mitten. 32

Bild 6. Broboberget från Ärteråsens fäbod. Vindkraftverken är markerade med röda cirklar vid överkanten av gärdesgården. 6.1.2. Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Källa: Boverket 33

Vindkraftverk kan, som beskrivits i kapitel fyra, alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa ljud är inte hörbara för människan. och är inte skadliga för människans hälsa vi de nivåer som alstras vid vindkraftverk. 11 På nära avstånd kan ljudet från vindkraftverken uppfattas som störande. Människor upplever störningar från ljud på olika sätt. I en studie utförd vid Göteborgs Universitet framgår dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig som störda av vindkraftverk. 12 Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i ett flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db. Det har även konstaterats att man blir mer störd av ljudet om man samtidigt kan se vindkraftverken. Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt branschpraxis. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverken ger. Ljudemissionen mäts när det blåser ca åtta m/s på tio meters höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet delvis av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för vilka bullernivåer som kan tillåtas vid bostadshus. 13 Praxis 40 db(a) överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus. Då rekommenderade riktvärden för bostäder följs väntas påverkan bli liten. 11 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011. 12 Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. Eja Pedersen, 2007. 13 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. 34

Ljudberäkning med 165 st Vestas V90 vindkraftverk varav 53 st på Lannaberget och 112 st på Broboberget. Den gröna linjen markerar riktvärdet 40 db(a). Ljudberäkning med 105 st Repower M114 vindkraftverk varav 31 st på Lannaberget och 74 st på Broboberget. Den gröna linjen markerar riktvärdet 40 db(a). 35

6.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. 14 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Ingen hänsyn tas vid beräkningarna till att träd och byggnader kan skymma skuggorna. Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten. Om skuggorna ändå skulle bli störande kan skuggdetektorer som automatiskt stänger av turbinerna under den kritiska tiden monteras på aktuella vindkraftverk. Enligt den tidigare nämnda studien på Gotland ansåg relativt få (6 %) av de tillfrågade att de stördes av skuggor från vindkraftverken. 15 Beräkning av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar för 105 st Repower M114. De gröna, gula och röda ytorna ligger över riktvärdet på 30 timmars teoretisk skuggtid per år. 14 MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04) 15 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005. 36

6.1.4. Friluftsliv Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Friluftsaktiviteter såsom jakt, skoteråkning svampplockning och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering. 6.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 16 Det finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men ett säkerhetsavstånd till exempelvis järnvägar och bebyggelse kan rekommenderas. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten. För att ytterligare minimera risken för skador kommer vindkraftverken att vara utrustade med avisningssystem och varningsskyltar kommer att sättas upp. Vindkraftverken är även utrustade med övervakningssystem, vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att utrustas med åskledare ansluten till jord. 6.2. Naturvärden Den planerade vindkraftsparken ligger relativt långt ifrån naturreservat och riksintressen i ett kuperat skogslandskap varför påverkan i form av buller och visuella störningar beräknas bli liten. Parklayouten har anpassats så att vindkraftverken inte placeras i skyddsvärda naturområden eller direkt i sumpskog/myrmark. Vid den fortsatta planeringen kommer påverkan på känsliga områden minimeras. Vindkraftverken placeras i första hand på avverkningsytor och i uppväxande planterad skog av lågt skyddsvärde ur naturvårdssynpunkt. Påverkan på växtligheten beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken kan floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. 6.2.1. Planerade undersökningar För att få en bättre kunskap om vilka naturvärden som finns i områdena planerar wpd att genomföra en mark- och vegetationsundersökning i de utökade områdena under sommaren 2013. Hela området bedöms först utifrån tidigare kända värden. Fältinventering sker sedan genom besiktning av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark - och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) i den mån de påträffas inom inventeringsområdet. 16 Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000 37