RAPPORT. Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler? Analys & Strategi

RAPPORT Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler? 2011-10-13 Analys & Strategi

Analys & Strategi

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i kalkylerna? Redaktör: Matts Andersson WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se WSP Analys & Strategi Telefon 08-688 60 00 Org nr: 556057-4880 Arenavägen 7 Fax 08-688 69 16 Styrelsens 121 säte: 88 Stockholm-Globen www.wspgroup.se www.wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson

Förord I denna rapport behandlas frågan om huruvida värderingen av tid, olyckor och miljö bör öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler. Frågan har mycket stor betydelse för utfallet av kalkylerna men är sparsmakat behandlad i ASEKrapporterna. Rapporten är skriven av Matts Andersson, Esbjörn Lindkvist (Movea) och Willy Andersson. Esbjörn, Willy och Matts har skrivit kapitlet om implementering i Samkalk, övriga kapitel har Matts skrivit. Sirje Pädam har kommenterat. Roger Pyddoke (VTI) opponerade på rapporten på ett seminarium under juni 2011. Rapporten finansieras av Trafikverket. Camilla Hjorth har varit kontaktperson på Trafikverket. Rapporten är en del av FUD-projektet Lång sikt. Stockholm i oktober 2011 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

Innehåll 1 INLEDNING...6 2 KOMMER DE BETALNINGSVILJEBASERADE VÄRDERINGARNA ATT ÖKA ÖVER TIDEN?...8 3 BÖR DE BETALNINGSVILJEBASERADE VÄRDENA ÖKA ÖVER TIDEN I KALKYLEN?...9 3.1 Vad säger ASEK och HEATCO?...9 3.2 Vad säger litteraturen?...11 4 HUR IMPLEMENTERA I SAMKALK?...14 5 SLUTSATSER...20 Analys & Strategi 5

1 Inledning Främst tid, olyckor och vissa miljövärden värderas utifrån betalningsvilja i dagens samhällsekonomiska kalkyler. Att de betalningsviljebaserade värderingarna kommer att öka över tiden torde de flesta vara eniga om. Huruvida ökningen av de betalningsviljebaserade värderingarna ska tas med i den samhällsekonomiska kalkylen råder det däremot oenighet om. I denna rapport gör vi ett försök att reda ut: 1. Med vilken takt betalningsviljebaserade värderingar ökar över tiden 2. Om de ska tillåtas öka i kalkylen. 3. Hur detta i så fall bör implementeras i Samkalk, Trafikverkets kalkylmodell för större infrastrukturprojekt. Den första frågan behandlas i kapitel 2. En viktig fråga här är om samma tillväxttakt bör tillämpas för alla värden. En tämligen grundlig litteraturgenomgång om detta har gjorts av både HEATCO och ASEK, 1 varför vi i rapporten inte gör någon ny genomgång utan endast sammanfattar dessa kort. Den andra frågan behandlas mer grundligt, i kapitel 3 går vi igenom både argumenten i ASEK/HEATCO och i den vetenskapliga litteraturen. Kapitel 3 handlar naturligt mycket om räntan då argumentationen i ASEK för att inte låta värdena öka över tiden rör just kopplingen till räntan. Syftet är dock inte att behandla frågan om räntans storlek i sig, det finns många aspekter på räntan som inte berörs (om den bör vara konstant över tiden, om den bör innehålla en riskpremie mm.). I kapitel 4 behandlas hur en rekommendation om ökade värden över tiden bör implementeras i Samkalk. I kapitel 5 sammanfattas slutligen huvudförfattarens slutsatser. En kort beskrivning av den övergripande frågeställningen kan behövas för att ge läsaren en överblick. En kalkyl för ett infrastrukturobjekt eller ett styrmedel utgår från en resandeprognos för jämförelsealternativet och en för utredningsalternativet. Prognoserna baseras dels på infrastrukturen i jämförelse- respektive utredningsalternativet, dels på en rad omvärldsförutsättningar. Omvärldsförutsättningar i meningen att de är exogena i förhållande till den studerade infra- 1 HEATCO är ett försök att ta fram harmoniserade riktlinjer för CBA inom Europa, främst för TEN-projekt. Material från HEATCO ligger på http://heatco.ier.unistuttgart.de. ASEK tar fram rekommendationer för samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn i Sverige. Den nu gällande ASEK-versionen, ASEK 4, ligger på www.trafa.se. Analys & Strategi

strukturförändringen. En av de viktigaste omvärldsförutsättningarna är tillväxten i ekonomin, mått som används här är real BNP och disponibel inkomst (vilket tidigare approximerades med privat konsumtion). När modellerna skattas är det en svår fråga hur man på bästa sätt beaktar tillväxtens påverkan på resandet. En svårighet är att inkomstökningar över tiden inte nödvändigtvis har samma effekt som inkomstskillnader i populationen (i tvärsnittet). Principen att man ska beakta detta så gott det går torde dock alla vara överens om, ingen förespråkar att man ska låta bli att ta hänsyn till att ökad inkomst påverkar resandet. De flesta torde även vara överens om att ökade inkomster ger ökad betalningsvilja för tid, miljö och hälsa. Den svåra diskussionen är om detta innebär att vi bör låta värdena öka över tiden i kalkylen. Denna fråga är av mycket stor vikt för resultatet (som vi visar med räkneexempel i kapitel 4). Framförallt påverkas kalkylernas absolutvärden, men även de relativa lönsamheterna påverkas. Det är viktigt att skilja på denna diskussion och diskussionen om sk. genuina värderingsförändringar, det vill säga förändringar i relativa värderingar. Diskussionen om huruvida människors värderingar kommer att förändras i framtiden brukar komma upp inför varje planeringsomgång. Exempelvis menar en del att värderingen av miljö kommer att öka över tiden. Hittills har inga relativa framtida värderingsförändringar slagits fast av ASEK (HEATCO rekommenderar dock att koldioxidvärderingen ska förändras över tid). Det är också viktigt att skilja på de betalningsviljebaserade värderingarna (som denna rapport behandlar) och kalkylvärden som baseras på priser som sätts på en marknad. Exempel på marknadssatta priser är fordonskostnader, investeringskostnader och biljettpriser. Dessa kan också ändras över tiden, både uppåt och nedåt realt sett. Bedömningen av dessa prisers utveckling görs dock på andra grunder än elasticiteter med avseende på inkomstutvecklingen. Analys & Strategi 7

2 Kommer de betalningsviljebaserade värderingarna att öka över tiden? Huruvida de betalningsviljebaserade värderingarna kommer att öka över tiden diskuteras i litteraturen på två sätt: principiellt och ekonometriskt. I den principiella diskussionen finns två huvudargument (avseende tidsvärden): arbetstiden minskar trendmässigt över tiden (vilket talar för ett lägre värde) medan löneinkomsterna ökar (vilket talar för ett högre värde). Det finns dock ett antal motargument mot den minskade arbetstidens påverkan: 2 - Om inkomstelasticiteten är högre än priselasticiteten (på varan fritid ) ökar efterfrågan ändå. Detta är ett vanligt resultat i arbetsmarknadslitteraturen. - Den trendmässiga minskningen av arbetstiden har avtagit. De senaste två decennierna minskade den endast marginellt i Norge medan den ökade i Sverige och Danmark. Den ekonometriska litteraturen på området är omfattande. I ASEK 4 finns en utförlig redogörelse för denna litteratur, det är därför inte motiverat att göra en ny sådan i denna rapport. ASEK 4 rekommenderar att uppräkningen görs med elasticiteten 1 för alla betalningsviljebaserade värden och att uppräkningen sker mot real BNP per capita. ASEK 4:s rekommendationer följer HEATCO:s förutom när det gäller tidsvärden, där HEATCO rekommenderar elasticiteten 0,7. HEATCO:s rekommendation stämmer rimligt med empirin (som tyder på att olycks- och miljövärden har en elasticitet runt ett, men tidsvärden något lägre). ASEK resonerar om att en elasticitet lägre än ett för tidsvärden kan förklaras med att man sett på bruttoinkomst istället för disponibel inkomst (det förra måttet ger än lägre elasticitet på grund av progressiv beskattning). Denna distinktion gäller dock främst i tvärsnittsjämförelser, inte vid intertemporala jämförelser. ASEK:s motiv till att rekommendera elasticiteten 1 är istället att principerna bör vara enhetliga. Observera att ASEK:s rekommendation gäller när en ny uppsättning kalkylvärden ska tas fram, inte för uppräkning under kalkylperioden. Om rekommendationerna även ska gälla under kalkylperioden får de mycket större betydelse, då kan korrekthet väga tyngre än enhetlighet (vilket talar för att vi bör följa HEATCO:s rekommendation om 0,7 för tidsvärden). I den nya svenska tidsvärdesstudien beräknas hur inkomstförändringar påverkar tidsvärdet, resultatet redovisas i form av skattningstabeller. 3 Dessa skattningar bör tolkas och beaktas inför nästa ASEK-omgång. 2 En bra redogörelse för dessa finns i Nytte-kostnadsanalyse av høyhastighetstog i Norge, Econ rapport 2008-154, kapitel 2.7.3. 3 Se WSP Rapport 2010:11 Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08 sid 73 ff (ligger på wspgroup.se/analys). Analys & Strategi

3 Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i kalkylen? 3.1 Vad säger ASEK och HEATCO? ASEK ger ut rekommendationer om vilka kalkylvärden som ska användas i svenska samhällsekonomiska kalkyler för transportinvesteringar. Fram till 2010 leddes ASEK av dåvarande SIKA, i och med omorganiseringen av transportmyndigheterna leds ASEK av Trafikverket. Frågan om huruvida de betalningsviljebaserade värdena ska räknas upp med tiden har inte getts särskilt mycket utrymme i ASEK, vi kan därför kosta på oss att ge en fullständig redogörelse. I ASEK 2 4 berörs frågan inte alls. I ASEK 3 5 står: Vi föreslår inte någon uppräkning av kalkylvärdena med hänsyn till stigande inkomst under kalkylperioden, dvs. med hänsyn till den förväntade ökningen i inkomst under den period som kalkylen (t.ex. NNK-beräkning) avser. Anledningen är att en sådan uppräkning även skulle innebära att en högre ränta vore motiverad (se kapitel 3). I kapitel 3 står sedan: En annan del av den helhet som räntan utgör en del av är antaganden om framtida inkomster, värderingar och priser. Ett antagande om en viss ränta förutsätter således ett bestämt förhållande mellan dagens inkomster och värderingar och morgondagens. Vi föreslår inte någon uppräkning av kalkylvärdena med hänsyn till stigande inkomst under kalkylperioden. Denna rekommendation är densamma som i tidigare ASEK-översyner. Det är i och för sig rimligt att anta att värderingarna stiger när inkomsterna stiger. En sådan uppräkning skulle öka värdet av t.ex. tidsvinster och trafiksäkerhetsvinster. En uppräkning för inkomstökningar skulle dock även innebära att en högre ränta vore motiverad eftersom det generellt är mindre motiverat för dagens generation att köpa nyttoeffekter för kommande generationer om dessa förutsätts bli rikare. En högre ränta ger motsatt effekt på kalkylerna jämfört med de högre kalkylvärdena. 4 SIKA Rapport 1999:6. 5 SIKA Rapport 2002:4 Analys & Strategi 9

I ASEK 4 6 finns ett kapitel med titeln Uppräkning av kalkylvärden (sid 63 ff). I detta kapitel skrivs Reala förändringar av värdering av ickemarknadsprissatta resurser, som tidsvinster, trafiksäkerhet och miljövärden, bör justeras med hänsyn till inkomstförändringar. Det övriga kapitlet handlar sedan om med vilken faktor värdena ska räknas upp. ASEK 4 verkar alltså komma med motsatt rekommendation än ASEK 1 3. Vad ASEK 4 faktiskt rekommenderar är dock något oklart. Under rubriken ASEK 4 rekommenderar, underrubriken Uppräkning av värden över kalkylperioden står att Frågan om uppräkning av priser under kalkylperioden är en fråga inom ramen för framtida utveckling av utformning och tillämpning av modellsystemet. Man får här intrycket att det teoretiska är utrett, men att det återstår en del modellutveckling innan det kan implementeras. Värderingarna antas inte öka över tiden i de faktiska kalkyler som gjorts sedan ASEK 4, någon rekommendation om att räkna upp värdena över tiden har alltså inte börjat användas i planeringen. ASEK 4:s rekommendation (som vi tolkar den) följer HEATCO:s rekommendation. HEATCO:s rekommendation i frågan baseras på pm:an General Issues in Costing Analysis: Units of account, Base years, and Currency conversion. 7 I denna pm sägs att We recommend that changes in the future value of a resource should be fully reflected in the unit value(s) related to that resource in a TEN-T project appraisal. Current transport appraisal guidance generally links directly the rate of growth in GDP to the rate of growth in unit values. Ingen problematisering görs med avseende på effekten på räntan. I räntekaptitlet i HEATCO:s huvudrapport 8 kommenterar man problematiken, man skriver att One might regard the determination of the discount rate for distant time periods one which has equity implications, in the sense that in the process of discounting, assumptions about the utility future generations will place on their consumption are being made. Thus, discussion of long term discount rates overlaps with consideration of inter-generational equity in cost benefit analysis. Det finns dock ingen återkoppling till de rekommendationer om de betalningsviljebaserade värdenas ökningstakt över tiden som faktiskt görs. 6 SIKA Rapport 2008:3. 7 Skriven av Alistar Hunt från University of Bath, ligger på http://heatco.ier.unistuttgart.de/ 8 Deliverable 5 - Proposal for Harmonised Guidelines, sid 73. Analys & Strategi

3.2 Vad säger litteraturen? Den samhällsekonomiska diskonteringsräntan brukar definieras som 9 : i = z + n*g Där: z = den rena tidspreferensen (människors otålighet gör att nytta idag är bättre än nytta imorgon) samt katastrofrisk (att nytta i framtiden inte kommer att infalla) g = tillväxttakten för real konsumtion per capita n = procentuell minskning av tillkommande nytta från varje procent ökning av konsumtionen (elasticitet för konsumtionens marginalnytta) n kan förklaras intuitivt genom att jämföra situationen där du tjänar 20 000 kr per månad idag och tror att du kommer att göra det även i framtiden med situationen där du tror att du kommer att dubbla din lön i framtiden. De flesta torde spara mindre pengar i den senare situationen (det vill säga prioritera konsumtion i denna period högre). Argumentationen bakom rekommendationen i ASEK 1-3 att de betalningsviljebaserade värderingarna inte ska tillåtas växa för att det skulle påverka räntan kan tolkas inom ramen för formeln ovan: om man antar att värderingarna ökar på grund av ökade inkomster så måste man även anta att g är större än noll. Denna argumentation brister dock på ett par punkter: 1. Vi antar i prognosdelen av våra kalkyler att inkomsterna kommer att öka över tiden. Att vi då inte skulle göra detta antagande i kalkyldelen är inkonsekvent. 2. Att inkomsterna (och därmed konsumtionen) kommer att växa över tiden är så gott som alla eniga om. 3. När räntan slås fast i ASEK 1-3 sker detta utifrån en diskussion om faktiska räntor på olika marknader, någon uppdelning i olika beståndsdelar i enlighet med formeln ovan görs inte. De första två punkterna torde inte behöva någon vidare förklaring, punkt tre däremot kräver en viss utveckling. Räntan i ASEK 1-3 bestäms utifrån hushållens tidspreferenser. 10 Hushållens tidspreferenser skattas genom olika marknadsräntor (man antar framför allt att hushållen inte har kreditrestriktioner). De tidspreferenser som avses här är alltså hela i ovan, inte de rena tidspreferenserna ( z i formeln ovan). Ett resonemang om att de betalningsviljebaserade värderingarna inte ska tillåtas öka över tiden för att det skulle påverka rän- 9 Jag har valt samma notation som i ASEK 4 sid sid 70 och HEATCO sid 73. 10 Den tydligaste motiveringen till den av ASEK 1-3 rekommenderade räntan ges i SIKA Rapport 2002:7 Övergripande kalkylparametrar. Analys & Strategi 11

tan kräver att räntan är satt utifrån skattningar i enlighet med formeln ovan, det vill säga mer rent utifrån metoden som brukar kallas den samhälleliga tidspreferensen istället för den som brukar kallas den samhällsekonomiska alternativkostnaden för pengar. 11 Det bör dock påpekas att en intressant pragmatisk invändning mot denna strikt teoretiska invändning som vi gör här är att de skattningar som gjorts av räntan utifrån formeln ovan ligger ganska nära ASEK:s 4 procent, HEATCO skattar den till exempel till 3 procent. Vårt argument handlar alltså om bristande teoretisk konsekvens, snarare än om empiriskt skattade nivåer på räntan. I ASEK 4 behåller man den tidigare rekommendationen om 4 procents ränta, men rekommenderar att den ska innehålla 2 procents riskpremie. Inget motiv ges till varför den nu ska anses innehålla 2 procents riskpremie, det kan dock bero på resonemang i tidigare ASEK-omgångar om att 4 procent faktiskt är högre än den reala riskfria räntan. 4 procents ränta och 2 procents riskpremie ger hur som helst en real riskfri ränta på 2 procent, vilket till och med är under HEATCO:s 3 procent. En diskussion som har tydliga paralleller med diskussionen om tidsvärden bör räknas upp över tiden är huruvida skillnader i inkomst ska tillåtas påverka värderingarna i kalkylen (eller om alla, givet resärende och färdmedel, ska ha samma värdering). Frågan om att inkonsekvens med prognosen kan ge konstiga resultatet finns inte på samma sätt när det gäller uppräkning över tiden, men frågan om maximering av nyttan (enligt utilitaristiska principer) kontra en rättvis fördelning är samma. 12 Mycket tid har lagts på att söka litteratur som teoretiskt motiverar den koppling som ASEK 1-3 gör mellan värderingsuppräkning och räntan, men inget har hittats. Diskussionen ovan handlar därför till stor del om att, på ett så pedagogiskt sätt som möjligt, efterrationalisera ASEK:s argument för att sedan bemöta dem. Det bör påpekas att det finns mycket litteratur som rör kopplingen mellan vär- 11 Det finns gott om litteratur som går igenom skillnaden mellan olika principer för att skatta räntan. För en snabb överblick rekommenderas Cost-Benefit Analysis, Concepts and Practice av Boardman mfl. eller A Social Discount Rate for the United Kingdom av David Pearce och David Ulph (CSERGE Working Paper GEC 95-01). 12 Det leder för långt att ta upp hela denna diskussion här, vi hänvisar istället till WSP Analys & Strategi rapport 2007:12 Jämställdhet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar där diskussionen behandlas utförligt. Diskussionen kan också föras när det gäller räntan, se tex. A Social Discount Rate for the United Kingdom av David Pearce och David Ulph (CSERGE Working Paper GEC 95-01), sidan 8. Analys & Strategi

deringar och räntan (exempelvis finns det mycket skrivet om klimatvärdering över tiden, dvs. den debatten som var som hetast när Sterns beräkningar jämfördes med Nordhausers), men inte om den koppling som ASEK 1-3 gör. Analys & Strategi 13

4 Hur implementera i Samkalk? Inledning I hittillsvarande versioner av Samkalk och Eva har värderingsparametrar hållits realt konstanta under hela kalkylperioden. Man antar alltså att värderingen av tid, olyckor etc. är oförändrad under hela kalkylperioden. Med denna förutsättning görs omräkning av prognosårets resultat till resultat för hela kalkylperioden samt diskontering av resultaten till valt diskonteringsår. Tillvägagångssätt för implementering av värderingsuppräkning i Samkalk beskrivs här för betalningsviljebaserade faktorer, som inte ska påverka efterfrågan under kalkylperioden: - Tid - Olyckor - Miljö Här beskrivs enbart förfarande angående uppräkning av värderingarna över tid. Frågan om kalkylräntan i så fall måste justeras beaktas inte här. Tillvägagångssätt vid implementering i Samkalk Implementering av värderingsuppräkning i Samkalk påverkar effektmodeller och ekonomimodell. Dessutom måste uppräkningsparametrar läggas in i Samkalks gränssnitt så att de görs åtkomliga för användaren. Beräkningstekniskt sett kan man göra implementeringsberäkningen enbart i ekonomimodellen, men det skulle medföra att man inte får konsistens mellan redovisningen i Samkalks Sk-fil och de resultatfiler (R-filer och N-filer) som genereras för de modellsteg som ingår i Samkalk-beräkningen. I modellstegens resultatfiler redovisas förutom effektmängder även effektkostnader för aktuellt prognosår. Samkalks gränssnitt I Samkalk gränssnitt behöver det läggas in en möjlighet att ange den uppräkning av värderingar som ska gälla från aktuellt värdeuppräkningsår. Dessa parametrar ska, liksom andra beräkningsförutsättningar, sparas i Sampers databas så att man i efterhand kan se vilket värdeuppräkningsår som använts i beräkningen. Ett exempel på användargränssnitt visas nedan (kan göras mer differentierat, exempelvis för att kunna hantera koldioxid separat). Analys & Strategi

Årlig värderingsuppräkning Tid procent Olyckor procent Avgaser procent Värdeuppräkningsår I hittillsvarande versioner av Samkalk är inte parametern prisnivå medtagen. Det förutsätts att alla priser och kostnader anges i samma prisnivå och framräknade resultat redovisas då i samma prisnivå som indata. När värderingsuppräkning ska implementeras behövs parametern värdeuppräkningsår för att relatera prognosår, diskonteringsår etc. till detta år. Även denna parameter ska läggas in i Samkalks gränssnitt och sparas i Sampers databas efter genomförd beräkning. Effektmodeller I Samkalks effektmodeller görs beräkning av effektkostnader för aktuellt prognosår. Det betyder att man måste räkna fram en värdeuppräkningsfaktor från värdeuppräkningsår till aktuellt prognosår som ansätts på aktuella kostnadsparametrar, dvs. kostnader för restid (inkl. godstid), trafikolyckor (D, SS, LS, EG) och avgasemissioner (NOx, VOC, partiklar, CO 2 och SO 2 ): Värdeuppräkningsfaktorn från värdeuppräkningsår till prognosår blir Värdeuppräkningsfaktor = (1+VärdeUppräkn) där VärdeUppräkn är den årliga värderingsökningen (prognosår - värdeuppräkningsår) Värdeuppräkningsfaktorn appliceras på kostnadsposterna för tid, olyckor och avgasutsläpp i modellstegens resultatfiler. Diskontering, kostnadsposter exkl. avgasemissioner Diskonteringen av alla kostnadsposter utom avgasemissionskostnader och driftkostnader i linjeanalysprogrammet görs idag på följande principiella sätt: För år = 1 till kalkylperiod Res1(<år>) = (1 + kalkylränta) (trafikstartår + år 1 diskonteringsår) Om trafikstartår + år 1 > brytår så Res2(<år>) = Res2(<år 1>) * (1 + trafiktillväxt efter brytår) Annars Res2(<år>) = (1 + trafiktillväxt före brytår) Res3(<år>) = Res2(<år>) / Res1(<år>) (prognosår (startår + år 1)) Analys & Strategi 15

Nuvärdefaktor = Nuvärdefaktor + Res3(<år>) Slut Nästa år Nuvärdefaktorn anger omräkning av kostnadsposter från prognosår till hela kalkylperioden. Detta förfarande ska även fortsättningsvis användas för alla kostnadsposter utom för avgasemissioner som har en särskild diskonteringssnurra. Förfarandet ska behållas för kostnadsposter som inte ska vara föremål för värderingsuppräkning, dvs. biljettintäkter, banavgifter, fordonskostnader för kollektivtrafik, budgeteffekter, reskostnader samt kostnader för drift och underhåll av infrastruktur. För diskontering av restidskostnader och olyckskostnader måste man lägga in en parameter för värderingsuppräkning i diskonteringsförfarandet. Om uppräkningen ska göras med ett för varje faktor konstant årligt uppräkningstal som gäller för hela kalkylperioden måste förfarandet ändras enligt följande: För år = 1 till kalkylperiod Res1(<år>) = (1 + kalkylränta - värdeuppräkning) Om trafikstartår + år 1 > brytår så (trafikstartår + år 1 diskonteringsår) Res2(<år>) = Res2(<år 1>) * (1 + trafiktillväxt_efter_brytår) Annars Res2(<år>) = (1 + trafiktillväxt_före_brytår) Res3(<år>) = Res2(<år>) / Res1(<år>) Nuvärdefaktor = Nuvärdefaktor + Res3(<år>) Slut Nästa år - (prognosår (startår + år 1)) Diskontering, emissionskostnader För diskontering av emissionskostnader används ett förfarande som beaktar att avgasutsläppen från fordon förändras över tiden. Denna förändring varierar med avgaskomponent och fordonstyp. Förändringen av emissioner från år 2000 till år 2100 beskrivs i en tabell Emission i databasen Sampers.mdb. För i = 1 till kalkylperiod år = trafikstartår + i - 1 VärdeTabell = tblemission(<år>, <effekt>, <fordonstyp>) tmp1(<i>) = (1 + kalkylränta) (trafikstartår + i - 1 - diskonteringsår)) Om trafikstartår + i - 1 > brytår så tmp2(<i>) = tmp2(<i 1>) * (1 + trafiktillväxt_efter_brytår) Analys & Strategi

Annars tmp2(<i>) = (1 + trafiktillväxt_före_brytår) Slut Om VärdePrognosår > 0 så - prognosår - (trafikstartår + i - 1) NuvärdeEmission = NuvärdeEmission + tmp2(<i>) / tmp1(<i>) * VärdeTabell / VärdePrognosår Annars NuvärdeEmission = NuvärdeEmission Slut Nästa i På motsvarande sätt som för restid och olyckor måste man här ta med en parameter för värdeuppräkning. VärdePrognosår = tblemission(<år>, <effekt>, <fordonstyp>) För i = 1 till kalkylperiod år = trafikstartår + i - 1 VärdeTabell = tblemission(<år>, <effekt>, <fordonstyp>) tmp1(<i>) = (1 + kalkylränta - värdeuppräkning) Om trafikstartår + i - 1 > brytår så tmp2(<i>) = tmp2(<i 1>) * (1 + trafiktillväxt_efter_brytår) Annars tmp2(<i>) = (1 + trafiktillväxt_före_brytår) Slut Om VärdePrognosår > 0 så (trafikstartår + i - 1 - diskonteringsår) - (prognosår - (trafikstartår + i 1)) NuvärdeEmission = NuvärdeEmission + tmp2(<i>) / tmp1(<i>) * VärdeTabell / VärdePrognosår Annars NuvärdeEmission = NuvärdeEmission Slut Nästa i Exempel Med ett exempel visas nedan hur förändringen påverkar resultatet i Samkalks resultatblad Lönsamhetsberäkning. Exemplet gäller en Sampers-analys för Förbifart Stockholm, som analyserats med följande förutsättningar: - kalkylperiod 40 år - kalkylränta 4 % - trafikstartår 2018 - diskonteringsår 2010 Analys & Strategi 17

- prognosår 2020 - trafiktillväxt1 1,5 % per år - trafiktillväxt2 1,0 % per år - brytår 2020 - värdeuppräkningsår 2006 Förutsättningen är en antagen uppräkning av värderingar för restid, olyckor och avgasemissioner med 2 % per år från värdeuppräkningsår 2006. Resultat utan uppräkning av värden Sammanställning av resultat NATIONELL OCH REGIONAL TRAFIK Miljoner SEK Totalt Personbil Lastbil* Buss och tåg Flyg 1) Producentöverskott -477-477 Biljettintäkter -266-266 Fordonskostnader kollektivtrafik -237-237 Moms på biljettintäkter 15 15 Banavgifter 10 10 2) Budgeteffekter (inkl. Skf 2) 2 264 2 300 39-75 Drivmedelsskatt för vägtrafik 3 311 3 500-189 Vägavgifter/vägskatt 60 61 0 Moms på biljettintäkter -15-15 Banavgifter -10-10 Fordonskostnader ggr (Skf 1-1)** -1 082-1 261 228-50 3) Konsumentöverskott 25 533 11 757 12 268 1 508 Reskostnader 4 094 2 629 1 466 Restider 21 212 9 188 10 516 1 508 Vägavgifter/vägskatt -60-60 0 Godskostnader 286 286 4) Externa effekter -452-1 703 1 351-100 Luftföroreningar o klimatgaser -413-701 346-58 Trafikolyckor*** -13-1 002 1 005-16 Marginellt slitage kollektivtrafik -26-26 5) DoU och reinvesteringar**** -152-174 22 DoU vägtrafik -152-174 22 Trafikoberoende DoU järnväg Reinvesteringar järnväg SUMMA 26 716 6) Investeringskostnader Diskonterat inkl. skattefaktorer 23 211 Rak summering 21 916 Nettonuvärdekvot 0,15 Analys & Strategi

Resultat med uppräkning av värden (Resultat som påverkats är markerade med fet stil) Sammanställning av resultat NATIONELL OCH REGIONAL TRAFIK Miljoner SEK Totalt Personbil Lastbil* Buss och tåg Flyg 1) Producentöverskott -477-477 Biljettintäkter -266-266 Fordonskostnader kollektivtrafik -237-237 Moms på biljettintäkter 15 15 Banavgifter 10 10 2) Budgeteffekter (inkl. Skf 2) 2 264 2 300 39-75 Drivmedelsskatt för vägtrafik 3 311 3 500-189 Vägavgifter/vägskatt 60 61 0 Moms på biljettintäkter -15-15 Banavgifter -10-10 Fordonskostnader ggr (Skf 1-1)** -1 082-1 261 228-50 3) Konsumentöverskott 49 743 22 244 24 269 3 230 Reskostnader 4 094 2 629 1 466 Restider 45 422 19 675 22 517 3 230 Vägavgifter/vägskatt -60-60 0 Godskostnader 286 286 4) Externa effekter -938-3 647 2 894-184 Luftföroreningar o klimatgaser -883-1 500 741-124 Trafikolyckor*** -29-2 147 2 153-35 Marginellt slitage kollektivtrafik -26-26 5) DoU och reinvesteringar**** -152-174 22 DoU vägtrafik -152-174 22 Trafikoberoende DoU järnväg Reinvesteringar järnväg SUMMA 50 440 6) Investeringskostnader Diskonterat inkl. skattefaktorer 23 211 Rak summering 21 916 Nettonuvärdekvot 1,17 Som framgår förändras slutresultatet från svag lönsamhet med NNK 0,15 till mycket god lönsamhet med NNK 1,17. Den totala nyttan för projektet under kalkylperioden ökar från drygt 26 miljarder kr till över 50 miljarder kr. Det ska nämnas att NNK-resultatet förutom värdeuppräkningen är mycket beroende av vilket värdeuppräkningsår som används. Med t.ex. en årlig värdeuppräkning på 1% och värdeuppräkningsår 2010 blir NNK 0,51. Den totala projektnyttan blir då 35 miljarder kr. Analys & Strategi 19

5 Slutsatser ASEK rekommenderade till och med ASEK 3 att de betalningsviljebaserade värderingarna inte bör räknas upp över kalkylperioden. ASEK 4 går principiellt på HEATCO:s rekommendation att räkna upp värdena, men verkar mena att det finns modellproblem som måste lösas först. I ASEK 4 berörs inte på något sätt att detta är en förändrad rekommendation jämfört med ASEK 1-3. Att denna rapport skrivs först efter att ASEK faktiskt har ändrat rekommendationen gör inte att frågan är överspelad: huruvida kalkylvärdena ska räknas upp över tiden är en jättefråga (i kalkylexemplet Förbifart Stockholm ovan ser vi till exempel att nyttorna dubblas). Vi ( kalkylsamhället ) bör alltså både ta fullt medvetna och välutredda steg när vi ändrar rekommendationen samt ha en strategi för hur vi kommunicerar ändringen. ASEK 4 fick en del kritik för att man inte kommunicerade den sammantagna effekten av de ändringar som gjordes. 13 Om man nu låter nyttorna ungefär fördubblas på grund av något som kommuniceras som modelländringar riskerar trovärdigheten för kalkylerna minska kraftigt. Huvudförfattarens förslag är man utreder tre närliggande frågor som fått en styvmoderlig behandling i ASEK samtidigt och kommer med ett gemensamt förslag för dem. I samma svep som man utreder räntan och huruvida betalningsviljebaserade värderingar ska räknas upp över tiden så bör man utreda hur vi ska differentiera tidsvärden mellan olika grupper. Den senare frågan har aktualiserats av de möjligheter som den nya tidsvärdesstudien ger och har en tydlig koppling till frågan uppräkning av tidsvärden över tiden. Huvudförfattaren anser att det finns starka argument mot den tidigare rekommendationen att inte låta de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden: de antas redan öka i prognoserna, de flesta torde vara överens om att inkomsterna kommer att öka över tiden och ASEK:s definition av räntan är inte konsekvent med antagandet att de inte ska öka. De flesta europeiska länder låter också enligt HEATCO värdena öka över tiden. Att betalningsviljebaserade värderingars utveckling över tiden har en koppling till räntan är allmänt vedertaget, däremot är ASEK 1-3 rätt ensamt om att argumentera att detta göra att de inte bör öka. Det går redan nu att justera kalkyler manuellt så att kalkylvärdena antas öka, men att efterjustera på detta sätt är ingen långsiktig lösning. De modelländringar som måste göras innebär dock inte någon principiell förändring av systemen utan är implementeringsmässigt tämligen rättframma. 13 I WSP rapport 2009 Används offentliga medel effektivt i transportsektorn? beräknas effekten i termer av avkastning per krona av bytet från ASEK 3 till ASEK 4 till + 23% för höghastighetsbanor, + 10% för Mälarbanan, + 5% för Förbifart Stockholm och + 2% för Förbifart Ytterby. Analys & Strategi

WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än 9 500 medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. Analys & Strategi 21