Linjebeskrivning för kollektivtrafik i västra Örebro län Dnr: 15RS64 Följande linjebeskrivning omfattar den trafik som ingår i beslutet om trafikplikt. Förklaring: Högtrafik är trafik vardagar mellan kl 06.00-09.00 samt 15.00-18.00. Lågtrafik är trafik under vardagar 09.00-15.00 samt efter kl 18.00 till trafikdygnets slut. Trafik under lör-sön samt övriga helgdagar kommer att vara mer begränsad än vardagsutbudet I de siffror som finns i bilderna visas antal turer idag/antal turer i förslaget. T ex: Om det står 31/53 så finns det idag 31 avgångar i en riktning och i förslaget så är det 53 avgångar i en riktning. Detta utbud är en inriktning vid trafikstarten. Inom ramen för trafikplikten kan utbudet justeras i mindre omfattning, beroende på behov och efterfrågan. Mindre justeringar i linjedragningar ryms också inom detta trafikpliktsbeslut 1

51 Stadstrafik Karlskoga Linjesträckning för linje 52 framgår på nästa sida. Som ett komplement till linje 51 och 52 kommer linje 502 samt 537 att trafikera tätorten vars linjesträckning framgår på sida 5 respektive sida 18. Tätortstrafiken i Karlskoga (L 51, L 52) görs om så att linjerna körs samma väg i båda riktningarna. Trafiken till Bråten läggs samman med L 502 till en genomgående linje Bråtenskolan Karlskoga Centrum Degerfors med anslutning till och från L 500 i Centrum. Linjen får fyra turer/tim i högtrafik. P.g.a. låg efterfrågan tillgodoses resebehoven norr om Bråtenskolan med den utökade landsbygdstrafiken. I det tunga stråket Axvägen - Centrum körs fyra turer/tim i högtrafik. Genom saxning i lågtrafik med trafiken Centrum Stråningstorps Centrum erhålls fyra turer/tim även i lågtrafik mellan Centrum och Skrantahöjdstorget Baggängsvägen. Antalet hållplatser och övrig infrastruktur kan behöva ses över. 2

52 Stadstrafik Karlskoga 3

500 500 31/56 L 500 Karlskoga Örebro körs som stomtrafik med en buss varje kvart. Linjen förstärks till var 7,5 minut på morgonen från Karlskoga och på eftermiddag från Örebro. Under lågtrafik körs halvtimmestrafik eller timmestrafik. 4

502 502 33/51 L 502 Karlskoga Degerfors körs som stomtrafik med kvartstrafik i båda riktningarna i högtrafik. Under lågtrafik körs halvtimmestrafik eller timmestrafik. Genom detta underlättas tågpassningen i Degerfors. Tidtabellsmässig samordning sker med linje 500 i Karlskoga. I Karlskoga blir ändhållplats vid Bråtenskolan vilket innebär att linjen bidrar till att utföra del av stadstrafiken i Karlskoga. 5

505 505 (norr) 3/8 L 505 Hällefors Karlskoga Degerfors Laxå delas upp i två delar, norr och söder. Den ersätter helt nuvarande trafik på linje 342 och linje 593 samt skolskjutstrafiken Svartå Degerfors. Linjen passar flertalet föreslagna skoltider i Laxå, Degerfors, Karlskoga, Grythyttan och Hällefors och ersätter huvuddelen av de lokala skolskjutsarna i stråket. Linjen fungerar även som förstärkning av utbudet på linje 502. I Laxå finns passning till/från och från SJ:s tåg Göteborg Laxå Örebro Stockholm. Tillgängligheten förbättras därmed från Göteborgsområdet för resenärer till/från Karlskoga, Loka Brunn, Grythyttan och Hällefors genom att utbudet ökas och åktiderna kortas. Arbetspendlingen i stråket underlättas också. 505 (söder) 2/6 6

513 513 24/42 L 513 Fjugesta Örebro trafikeras som stomlinje med kvartstrafik i högtrafik och halvtimmestrafik dagtid. Linjen vänder vid Sannabadet i Fjugesta och körs på motorvägen till/från Örebro. Linjen körs ej genom Lanna men angör hållplatserna Lanna stationsväg och Lannavägen. Ny hållplats bör anordnas längs väg 204 vid Lanna stationsväg med gånganslutning från nya bostadsområden i Lanna. Vid Sannabadet behövs ny hållplats med vändmöjlighet. 7

514 514 0/13 L 514 Hidinge k:a Lanna Örebro är en ny linje. Från Lannakorset trafikeras gamla E 18 via Säby Berglunda Bista - Örebro. Vid Lannavägen finns anslutning med bytesmöjlighet till/från linje 513. 8

521 521 4/8 L 521 Klockhammar Närkes Kil Örebro har idag ett begränsat utbud med åtföljande lågt resande. Inom 2 km från den föreslagna linjesträckningen Klockhammar Kils k:a Frötorp Ekers k:a finns närmare 400 arbetspendlare till Örebro. För att ta tillvara denna resandepotential föreslås ökat utbud morgon och kväll. Anpassning sker till de föreslagna skoltiderna i Närkes Kil och Mellringeskolan. 9

522 och 523 523 12/19 522 18/33 L 522 Örebro Säby bytesplats Vintrosa Latorp Garphyttan Gräve Örebro körs enkelriktad i halvtimmestrafik hela dagen. L 523 Örebro Gräve Garphyttan Latorp Vintrosa Säby bytesplats Örebro körs enkelriktad i halvtimmestrafik morgon och eftermiddag. Tidtabellen är saxad med L 522 så att det körs 4 turer/tim under högtrafik samt 2 turer/tim i lågtrafik. Ånnaboda trafikeras ej. 10

524 524 2/3 L 524 Fjugesta S Folkavi Marieberg Örebro har en kortare linjesträckning än dagens L 524. Linjen tar elever till/från Mariebergs- och Adolfsbergsskolan och skolorna i Fjugesta. Utbudet medger även gymnasieresor och viss arbetspendling till Örebro. Den erbjuder också resmöjligheter till Mariebergs köpcentrum. 11

525 L 525 Nalavi Torp Hackvad Edsberg Fjugesta är en linjelagd skolskjuts som ger resmöjligheter till skolorna i Fjugesta. Genom byte till L 513 finns resmöjligheter till/från Örebro för bl. a. gymnasieelever. 525 0/3 12

526 och 527 526/527 11/14 526 1/3 527 3/6 L 526/527 Hasselfors/Svartå Mullhyttan Fjugesta ger resmöjligheter till skolorna i Mullhyttan och Fjugesta. Genom byte i Fjugesta finns möjligheter till arbets- och gymnasiependling till Örebro. På delen Mullhyttan Fjugesta finns halvtimmestrafik morgon och kväll. 13

532 532 6 (532) 2(333)/6 L 532 Nora Gyttorp Karlskoga trafikeras genom att nuvarande L 333 Bäcketorpsvägen Viker Nora slås ihop med L 532 Karlsdal Karlskoga. För att ge attraktiva åktider för genomgående resor Nora Karlskoga och omvänt angörs inte Karlsdal och Granbergsdal. Dessa platser trafikförsörjs med andra linjer. Med de föreslagna skoltiderna finns möjlighet till skol- och arbetspendling i båda riktningarna. I Nora finns anslutning mot Lindesberg, Hällefors samt Örebro och i Karlskoga mot Örebro och vissa tider mot Karlstad. 14

533 L 533 Kedjeåsen Granbergsdal Karlskoga får ökat utbud. Det finns ett drygt hundratal arbetspendlare från området till Karlskoga. Tidtabellen kompletteras därför med turer för arbetspendling. 533 2/4 533 1/3 15

534 L 534 Karlskoga Äspedalen Karlskoga får ökat utbud Det finns ett hundratal arbetspendlare från området till Karlskoga. Tidtabellen kompletteras därför med turer för arbetspendling. 534 2/6 16

535 och 536 535 0/1 536 0/1 L 535 Linnebäckstorp Linnebäck Karlskoga är en linjelagd skolskjuts. Jämfört med nuvarande linje 501 förlängs linjen till Linnebäckstorp. Där saknas i dagsläget möjlighet att vända fordonet vilket måste åtgärdas om förslaget ska kunna genomföras. L 536 Stråbergsmyren Högåsen Karlskoga är en omstrukturering och linjeläggning av skolskjutsar. 17

537 L 537 Degerfors Knutsbol Karlskoga ersätter dagens skolskjutssystem öster om Möckeln samt den del av Karlskogas tätortstrafik som körs till Öskevik. Linjen trafikerar även Strömtorp i en enkelriktad slinga. Utbudet ger möjlighet till arbetspendling till Karlskoga. 537 0/8 6/11 Karlskoga- Öskevik 18

538 L 538 Karlsdal Utterbäcken Karlskoga ersätter Karlsdalsdelen på nuvarande linje 532. 538 5/1 19

541 542 541 1/7 541 0/1 L 541 Skogskärr Lämås Sirbomark Åtorp Degerfors är en tidtabellsläggning av skolskjutssystemet söder om Åtorp. Delen söder om Åtorp trafikeras endast skoldagar. Utbudet möjliggör arbetspendling både till Degerfors och till Karlskoga från Åtorp. För att upplägget ska vara möjlig krävs att gångavståndsnormen enligt skolskjutsreglementet tillämpas. L 542 Fågelåsen Bäcketorp Åtorp Degerfors är en tidtabellsläggning av skolskjutssystemet öster om Åtorp. Linjen trafikeras skoldagar. För att upplägget ska vara möjlig krävs att gångavståndsnormen enligt skolskjutsreglementet tillämpas. I Fågelåsen saknas i dagsläget möjlighet att vända fordonet vilket 542 måste åtgärdas om 0/3 förslaget ska kunna genomföras. 20

743 743 5/6 Nu Åbytorp-Kumla L 743 Fjugesta Götabro Åbytorp Kumla är en samordning av dagens kollektivtrafik i området. Linjen medger skol- och arbetspendling till Kumla och Fjugesta samt genom byte även till Örebro och Hallsberg. 21

1 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR. Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl 2015-02-05 15RS13 Hallsbergs kommun Att. Markus Rikse markus.rikse@hallsberg.se Yttrande avseende första samrådsförslag gällande ny översiktsplan för Hallsbergs kommun Region Örebro län har getts möjlighet att lämna synpunkter på det första samrådsförslaget gällande ny översiktsplan för Hallsbergs kommun. Yttrandet har beretts inom enheten för Samhällsplanering och utveckling under samordning av utvecklingsledare Cornelia Liebl. Sammanfattning Det utställda förslaget bedöms vara en bra, om än väldigt kortfattad samrådshandling till ny översiktsplan för Hallsbergs kommun. Den strategiska inriktningen i Hallsbergs kommuns nya översiktsplan och möjligheterna att nå såväl kommunens ambitioner som regionala mål behöver förtydligas i det fortsatta arbetet. Region Örebro läns synpunkter redovisas i två steg: 1. Granskning av förslaget enl. analysram modell ÖMS (se nedan) 2. Synpunkter och kommentarer mot bakgrund av de översiktliga planeringsunderlagen RUS, RÖP och Länstransportplan för regional transportinfrastruktur samt Energi- och klimatprogram för Örebro län. Granskning enligt analysram modell ÖMS innebär att följande områden och frågeställningar belyses: Funktionalitet och geografisk räckvidd: Beskrivs funktionalitet mellan kommunen - omgivande kommuner - länet och omvärlden? Hur beskrivs kommunens geografiska räckvidd? Sektor: Vilka frågor/sektorer lyfts fram (t.ex. infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning, kollektivtrafik)? Finns utblicken och vilken geografisk räckvidd hanteras för respektive fråga? Samverkan - governance : Beskrivs kommunens samverkan med aktörer i olika geografier och på olika nivåer? Mellan vilka aktörer, kring vilka frågor och hur ska samverkan ske? Går det att utläsa vilka motiv ligger bakom förespråkandet av samverkan? Relation RUP (RUS/RÖP) och ÖP: Hur belyses det ömsesidiga sambandet mellan regionalt tillväxtarbete & fysisk planering? Rumslig dimension /strukturbild: Hanterar dokumentet rumsliga perspektiv på tillväxt i form av exempelvis strukturbilder? POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR. Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl 2015-02-05 15RS13 1. Granskning enligt analysram modell ÖMS Funktionalitet och geografisk räckvidd Samrådsförslaget beskriver Hallsbergs kommun i regionen, om än väldigt kortfattat och endast i relation till Örebro län. Vi föreslår att kommunen lyfta blicken och även försöker se sig i en större kontext samt formulerar tydligare vilka visioner kommunen har i relation till omvärlden. Samma gäller för mellankommunala samband och intressen, där översiktplanen ger en kort överblick över aktuella kommunövergripande frågor. Även där redovisas nuläget utan vidare reflektion kring kommunens ambitioner framöver. Sektor Vissa sektorsfrågor behandlas övergripande via strategiska områden, som t.ex. i avsnitt om hållbar kommun, och ställningstaganden formuleras på ett integrativt sätt som t.ex. Genom en medveten samhällsplanering ska en blandad bebyggelse skapas, inte minst för att bidra till ett inkluderande samhälle präglat av mångfald och tolerans. (s. 8) Utöver dessa strategiska, sektorsövergripande ställningstaganden innehåller översiktsplaneförslaget också flera kapitler som behandlar specifika samhällsplaneringsområden, som t.ex. kapitel 9. Trafik och infrastruktur. Region Örebro län ser positivt på detta upplägg och uppskattar den differentierade behandling av de olika trafikslag och även länstransportplanen. Genom regionbildningen vid årsskifte har Regionförbundet blivit en del av den nybildade Region Örebro län, därför bör man i samband med länstransportplanen (s. 27) också rätta skrivningarna så att Region Örebro län är den ansvariga organisationen för åtgärdsplaneringen i länet. Samverkan - governance Översiktsplanen speglar i sin helhet en öppen inställning till olika former av samarbete, bl.a. kring utveckling av trafikanläggningar eller samverkan i vindkraftsfrågor, vilket Region Örebro län ser mycket positivt på. Eventuellt kan i det fortsatta arbetet med översiktsplanen de hittills definierade frågor kring samverkan ytterligare tydliggöras och kanske även nya områden identifieras. Relation RUP (RUS/RÖP) och ÖP I kapitel 4.3 Regionalisering beskrivs regionala förutsättningar, kommunens läge och roll i regionen. Här noteras även översiktliga planeringsunderlag som Regional översiktlig planering (RÖP) och den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Dock konkretiseras det inte på vilket sätt kommunen vill arbeta vidare med RÖP:ens tre fokusområden. Det vore önskvärt att den regionala strategiska inriktningen bryts ner till kommunala ställningstaganden som grund när prioriteringar i t.ex. infrastruktursatsningar måste göras. Vidare nämns det inget om andra regionala handlingsplaner och program även om kommunen berör många frågor som har behandlats i ämnesfördjupande regionala strategier. Här kunde hänvisning och tydligare koppling ske, t.ex. gällande de kommunala ställningstagandena i jämställdhetsfrågor och den regionala handlingsplanen för jämställd regional tillväxt (Regionförbundet, 2013). POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

3 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR. Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl 2015-02-05 15RS13 I samma kapitel (4.3 Regionalisering) skrivs om att Regionförbundet tog fram en regional översiktsplan 2011. Detta är felaktigt och strategidokumentet ska benämnas som Regional översiktsplanering (RÖP). Ändra benämningen även på sia 43 där man hänvisar till RÖP:en i samband med företagsetableringar. RÖP:ens formella status får inte förväxlas med en regionplan, som regleras genom plan- och bygglagen (PBL). Örebroregionens RÖP är kopplad till den regionala utvecklingsstrategin. RÖP:en tillför en rumslig dimension till den regionala utvecklingsstrategin samtidigt som planmonopolet finns kvar hos kommunerna. Hallsbergs kommuns ÖP bör tydliggöra detta i planförslaget, förslagsvis under kapitel 4.3. Stora delar av planhandlingen, bland annat styckena om Hallsbergs kommun i regionen (s. 11) är ytligt behandlade och beskriver främst hur kommunen ser ut idag, d.v.s. en form av nulägesbeskrivning. Region Örebro län skulle vilja se en mer visionär ingångsvinkel som fokuserar på möjligheter utifrån dagens förutsättningar som på så sätt tydliggör de brister eller utmaningar man ska ta an sig framöver, både på kommunal men även på regional nivå. Rumslig dimension /strukturbild Samrådshandlingen lyfter inte fram några tydliga strukturbilder eller rumsliga perspektiv på tillväxt utöver det generella ställningstagande om att översiktsplanen är utformad för att underlätta utvecklingen i och mellan alla kommunens tätorter, oavsett deras storlek eller bedömda tillväxt (s. 8). Förslaget uttrycker ambitioner att tillväxt för både bostäder och verksamheter ska vara möjligt i hela kommunen, vilket går i linje med RUS:ens tillväxtperspektiv och RÖP:ens ställningstagande kring levande landsbygd. Däremot kan denna form av att inte prioritera mellan olika etableringslägen, innebära ytterligare utmaningar och svårigheter vid senare beslutsfattande om infrastruktursatsningar eller vid andra avvägningar om begränsade resurser och därmed insats- och utvecklingsmöjligheter. Kommunen bör vara medveten kring dessa nackdelar och överväga att göra tydligare prioriteringar. För att få en bättre överblick över kommunens ställningstagande kring mark- och vattenanvändning i Hallsbergs kommuns tätorter och på glesbygden, vore en samlingskarta över hela kommunen underlättande. Vid en sådan kunde tillväxtperspektivet ges ytterligare plats och även försökas kombineras med grannkommenens fysiska ställningstaganden för att lättare kunna åstadkomma prioriteringar, samordnad planering och i följd generera regionala synergieffekter. 2. Synpunkter och kommentarer mot bakgrund av översiktliga planeringsunderlag RUS och RÖP Som ovan nämnd under punkt rumslig dimension, strävar Hallsbergs kommun efter utveckling i och mellan alla kommunens tätorter, vilket bedöms att gå i linje med de regionala strategidokumenten. Kommunen arbetar också tillsammans med Lekebergs och Askersunds kommun med att ta fram tematiska tillägg till översiktsplan (TÖP) för LIS-områden, Landsbygdutveckling i strandnära områden. Översiktsplanens roll och strategiska betydelse för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling utifrån mobilitetsaspekter bör förtydligas. En inriktning mot att koncentrera utveckling av bebyggelse nära kollektivtrafiknoder/-infrastruktur och långsiktiga servicepunkter med hänsyn till attraktiva POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

4 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR. Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl 2015-02-05 15RS13 etableringslägen (både för bostäder men även för handel/industri) förordar Region Örebro län. Länsplan för regional transportinfrastuktur/ strategiskt regional infrastruktur Förslaget saknar kommentarer och ställningstaganden avseende behov av järnvägsinvesteringar inom Hallsbergs kommun. T.ex. vore det värdefullt om kommunen tar ställning till förslaget om ett tredje spår Laxå-Hallsberg eller/och Triangelspår Tälle. Om godstrafiken från Värmlandsbanan i riktning söderut kan ledas in på godsstråket Hallsberg- Mjölby utan att belasta Hallsbergs bangård, stationsområdet och tätorten, kan stora vinster göras när det gäller kapacitet, tillgänglighet, service och bättre boendemiljö. Region Örebro län ser också gärna andra tydliga ställningstaganden kring övriga kapacitetsfrågor inom Hallsbergs kommuns infrastruktur. Synpunkter utifrån Energi- och klimatprogrammet för Örebro län Inledningsvis konstateras att Hallsberg har en stark hållbarhetsfokus i sin vision. Det beskrivs sedan hur det tar sig uttryck i planförslaget. Delarna i visionen som handlar om att Hallsbergs kommun ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan och skapa förutsättningar för invånarna att också göra det (s. 8) skulle kunna konkretiseras utförligare och få ett starkare avtryck i översiktsplanen, till exempel i avsnitten 6.1 om ny bebyggelse och i avsnittet 12 om miljö och hälsa. Det kan t.ex. handla om skrivningar kring lokalisering och utformning av ny bebyggelse som optimerar förutsättningar för aktiv eller passiv försörjning med förnybar energi, om hur kommunen vill stimulera byggnation med utformning av klimatskal som medför att man når nära noll energibyggnader, etc. Förslaget nämner heller inte hur man förhåller sig till det regionala energi och klimatprogrammet någonstans i dokumentet, vilket önskas av Region Örebro län. I dokumentet hänvisas vindkraftsfrågor till kommunens vindkraftsplan från 2011. Region Örebro län anser att det är viktigt att kommunen har en tydlig och aktuell vindkraftsplan för att underlätta hanteringen av vindkraftsärenden. För Region Örebro län Mats Gunnarsson Ordförande Nämnd för samhällsbyggnad Region Örebro län POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl DATUM 2015-02-05 DIARIENR. 15RS186 Laxå kommun, kommun@laxa.se Askersunds kommun, kommun@askersund.se Lekebergs kommun, information.lekeberg@lekeberg.se Yttrande avseende andra samrådsförslag gällande Tematiskt tillägg till översiktsplan avseende Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) för kommunerna Askersund, Laxå och Lekeberg Bakgrund Region Örebro län har getts möjlighet att lämna synpunkter på det andra samrådsförslaget gällande rubricerat ärende. Yttrandet har beretts inom enheten för Samhällsplanering och utveckling under samordning av utvecklingsledare Cornelia Liebl. Den 2014-04-25 har Regionförbundet, enheten för Hållbar samhällsbyggnad, svarat med båda generella synpunkter och synpunkter mot bakgrund av översiktliga planeringsunderlag, se bilaga 1. Länstrafiken har också lämnat ett samrådsyttrande den 2014-04-10, bilaga 2. Sammanfattning Det reviderade förslaget kring LIS-områden bedöms vara ett väl utarbetad underlag för det fortsatta kommunala och regionala planeringsarbete. Region Örebro län vill hänvisa till de ovan nämnda yttrandena som Regionförbundet och Länstrafiken lämnade vid första samrådet, se bilagor. Regionen vill vidhålla vid de generella ställningstaganden i yttrandena och upprepa sin positiva inställning till landsbygdsutveckling i attraktiva lägen, vilket kan (som i detta avseende) ske i strandnära lägen. Generella synpunkter utöver tidigare nämnda ställningstaganden Region Örebro län har genom sina strategidokument såsom Regional översiktlig planering (RÖP) m fl. tydligt tagit ställning för ett levande landsbygd parallellt som man vill arbeta för hållbar tätortsutveckling. En rekommenderad utvecklingsinsats är att ha beredskap för att i samhällsplanering möta lokal bärkraftig utveckling på landsbygden (RÖP, s. 25). Detta kan ske på flera sätt, bl. a. genom att arbeta fram tillägg till översiktsplanen gällande LIS men även genom planering för landsbygdsutveckling i andra attraktiva lägen, t.ex. i närhet till intressanta kulturmiljöer, attraktiva landskapsmiljöer eller i andra lantliga lägen där befintlig kollektivtrafik eller andra servicefunktioner är givna så att dessa kan användas effektivare och på ett långsiktigt hållbart sätt. Som inspiration vid identifiering av sådana områden kan hänvisas till Skaraborgs landsbygdsutvecklingstanker kring LINK-områden (Landsbygdsutveckling i Natur- och Kulturnära lägen). POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR. Nämnd för samhällsbyggnad, Cornelia Liebl 2015-02-05 15RS186 Regionen vill i detta sammanhang också påpeka att attraktiva lägen utifrån ett strandnära läge borde vid ett kommande prioriteringsarbete mellan flera sådana områden avvägas utifrån andra attraktionsaspekter som leder till en skarpare prioritering. En sådan form av analytisk differentiering mellan olika LIS-områden bedömer Regionen som väsentligt då detta underlätter regional planering av infrastruktur, kollektivtrafik, etc. Om kommunerna har möjlighet att göra detta inom sitt översiktsplanearbete skulle det välkomnas på regional nivå. Utöver detta nämner kommunerna i det nya reviderade samrådsförslaget under Utvecklingsoch exploateringsbedömning (s. 8) en annan väsentlig faktor som kan ha avgörande betydelse om ett LIS-område i slutändan leder till landsbygdsutveckling, nämligen fastighetsägarens intresse att exploatera det aktuella området. Det konstateras att kommunen äger bara i undantagsfall mark på landsbygden och har därför begränsad rådighet över om en marknadsföring och exploatering överhuvudtaget kommer tillstånd. Region Örebro län delar kommunens bedömning att det därför är mycket viktigt att tillmötesgå fastighetsägare som har ett faktiskt intresse av att utveckla och exploatera. I sådana fall kan det självfallet också vara kontraproduktivt med en viss prioriteringsordning, dock bör kommunen i möjligaste mån sträva efter en strategisk utvecklingsplanering som på ett professionellt sätt kan göra avvägningar mellan olika möjligheter som varken hindra eller försämra dagens och/eller framtida generationers utvecklingspotentialer. Avslutningsvis vill Region Örebro län uppmärksamma att de föreslagna LIS-områdena, genom sina spridda lägen, kan göra det mycket svårt att leva upp till medborgarnas förväntningar till samhällsservice framöver. En utspridd bebyggelsestruktur leder till stora utmaningar gällande försörjningen av landsbygdsinvånare med infrastruktur och service samt kan leda utifrån olika aspekter till långsiktiga dilemman som bör tas ställning till redan i detta tidigare planeringsskede. För Region Örebro län Mats Gunnarsson Ordförande Nämnd för samhällsbyggnad Region Örebro län Bilagor Bilaga 1: Regionförbundets remissvar vid första samråd, daterad 2014-04-25. Bilaga 2: Länstrafikens remissvar vid första samråd, daterad 2014-04-10. POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Verksamhetsberättelse 2014 Länstrafiken

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Innehållsförteckning INLEDNING...2 SYFTE...2 AKTUELLA HÄNDELSER...2 UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE...2 BIMS ETT NYTT BILJETTSYSTEM...3 EN BÄTTRE SITS...3 PRIORITERING AV BUSSAR VID ÖREBROS TRAFIKSIGNALER...3 TRAFIKÖVERSYN I SÖDRA LÄNSDELEN...3 TÅG- OCH EXPRESSBUSSTRATEGI...4 NYTT LINJENÄT FÖR STADSBUSSARNA I ÖREBRO...4 UTVECKLING AV KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA LÄNSDELEN...4 MÅLOMRÅDE: TRAFIK...5 FRAMTIDA UTMANINGAR...7 ATT FÖRDUBBLA RESANDET OCH BIDRA TILL REGIONFÖRSTORING...7 ATT FÖRBÄTTRA BUSSARNAS FRAMKOMLIGHET...7 UTVECKLING AV KVALITETSSÄKRING FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN...7 1

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Inledning Uppföljningen i förvaltningens verksamhetsberättelse utgår från verksamhetsplanen för 2014, vilken i sin tur utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i landstingsfullmäktiges verksamhetsplan. De mål som ställts upp i landstingsfullmäktiges verksamhetsplan är i huvudsak en årsvis nedbrytning av de mål som ställts upp i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Syfte Länstrafikens verksamhet utgår i många avseenden från de mål och uppdrag som finns beskrivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Länstrafikens har uppdrag inom såväl den regionala som den särskilda kollektivtrafiken. Den regionala kollektivtrafiken avser alla kollektivtrafik inom länet, samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av vardagsresor. Viktiga målpunkter för den regionala kollektivtrafiken är i första hand arbetsplatser, skolor, bostadsområden, sjukhus/vårdinrättningar, handel fritidsaktiviteter, rekreation och kultur. Med särskild kollektivtrafik menas samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Den särskilda kollektivtrafik som Länstrafiken ansvarar för är färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjutsar samt vissa sjukresor. Länstrafikens arbete med färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjutsar sker på uppdrag av kommuner i länet. Aktuella händelser Utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Den regionala tågtrafiken i Östra Mellansverige har idag stora brister. Utvecklingen ligger efter många andra storstadsregioner i Sverige och övriga Europa. MÄLAB har tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna tagit fram ett förslag till trafiksystem, som skulle kunna vara genomförbart från år 2017, i samband med Citybanans öppnande. Örebro läns landsting har under våren 2014 tillsammans med den övriga ägarkretsen i MÄLAB ingått avtal om att gemensamt utveckla den regionala tågtrafiken. Landstinget har också uppdragit till Transitio 1 att göra avrop av tågfordon för trafiken. Örebro läns landsting fattade för sin del besluten vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 10 juni. 1 Transitio är ett bolag som gemensamt ägs av 20 landsting i Sverige. Transitio har i uppdrag att anskaffa och förvalta tåg för sina ägares räkning. 2

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Angående trafikplikt för trafiken så fattade Stockholms läns landsting beslut om trafikplikt för hela området, varvid Örebro läns landsting och övriga kollektivtrafikmyndigheter i området hänvisade till detta beslut. BIMS ett nytt biljettsystem Införandet av det nya biljett- och betalningssystemet BIMS innebär en mycket stor förändring för Länstrafiken. Systemet gör det enklare för resenärer, skapa bättre förutsättningar för länsgränsöverskridande resor samt bättre möjligheter att följa kollektivtrafikresandets utveckling. Systemet togs i drift vecka 44. En Bättre Sits En Bättre Sits är ett samarbete mellan Mälardalslänen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Syftet är bland annat att ta fram en gemensam målbild för utveckling av den storregionala kollektivtrafiken, samt att peka på brister i transportinfrastrukturen. Under våren 2014 avslutades den serie kunskapsseminarier som hållits för politiker och tjänstemän i Mälardalslänen. Under sommaren och hösten har det på uppdrag av den politiska styrgruppen genomförts ett antal fördjupade studier. Arbetet kommer att pågå till och med 2016. Prioritering av bussar vid Örebros trafiksignaler I mars startades ett nytt utvecklingsprojekt tillsammans med Örebro kommun. Projektet ska ta fram ett förslag till hur bussarna kan ges prioritering vid trafiksignalerna i Örebro stad. Detta syftar bland annat till att ge bussarna kortare restid i förhållande till bilarna. Under perioden har det bland annat skett en översyn av prioriterade kollektivtrafikstråk i staden. En konsult har under hösten utrett förutsättningarna för att införa signalprioritering i kollektivtrafiken. Trafiköversyn i Södra länsdelen Under våren har det skett ett intensivt arbete med att utveckla kollektivtrafiken i Södra länsdelen. Upphandlingen är klar och trafikstarten är planerad till augusti 2015. Trafikförslaget innebär ett nytt trafikupplägg som innefattar bland annat en större täckning av landsortstrafiken i södra länsdelen. Detta åstadkoms genom att Länstrafiken står för en större del av skolskjutsarna som kommunerna tidigare stod för. Samtidigt som man tar över dessa, öppnar man också upp dessa linjer för allmänheten. På så sätt ökar man tillgängligheten på landsbygden. Det sker också en kraftig ökning av turtätheten på de mest trafikerade stråken. Planeringen ligger i fas och ett tätt samarbete sker med de inblandade kommunerna och skolorna. 3

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Tåg- och expressbusstrategi Förvaltningen håller på att ta fram ett förslag till strategi för utveckling av tåg- och expressbusstrafiken. Förslaget har under sommaren varit på remiss. Den politiska styrgruppen för strategiarbetet godkände i december förslaget för vidare politisk beredning i samhällsbyggnadsnämnden. Nytt linjenät för stadsbussarna i Örebro I mars 2014 infördes ett nytt linjenät för stadsbussarna i Örebro. Främst innebär det nya linjenätet högre turtäthet i de största stråken och en central bytespunkt mellan bussarna. Under året kan man se att det skett en viss ökning i resandet med stadsbussarna. Men det är fortfarande för tidigt för att kunna dra några generella slutsatser gällande det nya linjenätet. Utveckling av kollektivtrafiken i västra länsdelen Förvaltningen har tagit fram ett förslag till hur kollektivtrafiken i den västra länsdelen kan utvecklas. Förslaget innebär bland annat en kraftig ökning i turutbudet i de starka stråken. Bland annat föreslås i det närmaste en fördubbling av antalet avgångar med expressbuss mellan Karlskoga och Örebro. Förslaget innebär också att många skolskjutsar kommer att göras om till allmän kollektivtrafik. Detta innebär en bättre tillgänglighet med kollektivtrafiken i glesare bebyggda områden. I slutet av 2014 skickades förslag ut på remiss till berörda kommuner. En inriktning är att den nya trafiken ska införas i augusti 2016. 4

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Förvaltningens mål Nedan redovisas måluppfyllelsen i de mål som finns antagna i landstingsfullmäktiges verksamhetsplan. Symbolförklaringar Färgindikatorer, måluppfyllelse 2014 = uppnått eller överträffat målnivån = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, utveckling under året, resultat 2014 jämfört med 2013 alternativt årets början. = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Målområde: Trafik Övergripande mål: Målen i verksamhetsplanen är i stor utsträckning en nedbrytning av de mål som finns uppställda i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. År 2020 är satt i trafikförsörjningsprogrammet som det år då målen ska vara uppfyllda. Inriktningsmål: 1. Att arbetet bedrivs i enlighet med mål och uppdrag i Trafikförsörjningsprogrammet. Resultatmål 28: Tågens punktlighet och kvalitet ska öka. Kriterium: Punktligheten ska uppgå till minst 92 % (<5 min försening) TiM: Mälarbanan 87%, Svealandsbanan 92%, Sörmlandspilen 91%. På Mälarbanan har punktligheten försämrats, medan det skett en förbättring på Sörmlandspilen och Svealandsbanan. TiB: Den genomsnittliga punktligheten för 2014 var 86,7% jämfört med 89,1% 2013. Sammantaget är det bara Svealandsbanan som uppnår målstandard när det gäller punktlighet. De huvudsakliga orsakerna till förseningarna är fordonsfel och brister i infrastruktur. Utfall Utveckling Resultatmål 29: Skillnaden i tidsåtgång mellan kollektivtrafik och bil ska minskas genom att arbeta för bättre kapacitet och ökad turtäthet för persontåg och buss, samt verka för förbättrad framkomlighet i viktiga kollektivtrafikstråk. Kriterium: Restidskvoten mellan tåg och bil ska vara högst 0,8 och mellan expressbuss och bil högst 1,2. I samtliga utom tre stomlinjer i regiontrafiken ligger restidskvoten på målstandard, i jämförelse mellan tabelltid och skyltad hastighet för bil. Utfall Utveckling Resultatmål 30: Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Kriterium: Utfall Utveckl- Den genomsnittliga restiden minskar i minst två stråk med stomtrafik. ing 5

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM I och med trafikstarten med den utökade turtätheten på Svealandsbanan erhölls fler avgångar med kortare restid Resultatmål 31: Resandet med kollektivtrafik ska fördubblas från år 2006 till 2020. Kriterium: Antal betalande resenärer med kollektivtrafiken ska öka med 5 % under 2014. Resandet ökade med 2,7 procent under 2014. Däri skedde en ökning inom tågtrafiken och stadstrafiken, medan regionbussarna och närtrafiken minskade Utfall Utveckling Resultatmål 32: Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år 2020. Kriterium: Utfall 1. Framtagande av och följsamhet till drivmedelsstrategi för perioden. 2. Andel (%) förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ska öka med 3,5 % under 2014. 1. Drivmedelsstrategin har följts i upphandlingen för den södra länsdelen samt för trafikområde Nora-Hällefors. 2. Andelen förnybart drivmedel uppgår till 49 % jämfört med 50,5 % år 2013. Utveckling Resultatmål 33: Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kriterium: Utfall 1. Dialog med väghållare om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och anslutningar till hållplatser. 2. Krav på fordon vid upphandling. Dialog sker i samband med att kommuner bygger om hållplatser. Krav på fordon i den upphandling genomförts för den södra länsdelen. Utveckling Uppdrag 17: Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro och Nora. Utfall Expressbusstrafiken har etablerats. Uppdrag 18: Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en strategi för tågoch expressbusstrafik. Utfall Styrgruppen godkände i december strategin för vidare beredning i nämnden. Uppdrag 19: Nämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka tillgängligheten inom kollektivtrafiken. Utfall 6

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM Samtrafiken har anlitats för en workshop och framtagande av nulägesrapport. Detta är genomfört. Förvaltningen har kartlagt hållplatsernas status i förhållande till målet, och kompletterat Trafikförsörjningsprogrammet med skrivningar om vad som ska uppnås. Framtida utmaningar Att fördubbla resandet och bidra till regionförstoring Den övergripande utmaningen är hur man ska gå tillväga för att fördubbla resandet och bidra till regionförstoring. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål om att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. Det finns också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i Örebros arbetsmarknad. Det senare målet förutsätter i princip att det totala antalet pendlare fördubblas, och mycket talar för att det i huvudsak är tågen och expressbussarna som kommer att vara det regionförstorande transportmedlet. Den resandeutveckling vi kunnat se under senare år har dock varit mycket blygsam (undantaget tågtrafiken). Mycket talar för att om målen ska vara möjliga att nå kommer avsevärt mycket större resurser att behöva allokeras till kollektivtrafik. Region Örebro län kommer också behöva bli bättre på att genomdriva djärva strategier med innovativa trafiklösningar. Förmågan till samarbete med kommunerna och Trafikverket kommer att vara avgörande. Att förbättra bussarnas framkomlighet Region Örebro län har i det regionala trafikförsörjningsprogrammet ställt upp mål om kollektivtrafikens restidskvot i förhållande till bilens. För att dessa mål ska vara möjliga att nå krävs omfattande framkomlighetsåtgärder, framförallt i Örebro stad. I nära samarbete med Örebro kommun är det angeläget att påbörja ett utvecklingsarbete för att förbättra bussarnas framkomlighet i den fysiska gatumiljön. Det kan exempelvis handla om busskörfält eller system för Bus Rapid Transit. Utveckling av kvalitetssäkring för kollektivtrafiken Det finns ett antal grundläggande kriterier, kopplade till kollektivtrafikens kvalitet, som antas vara helt avgörande för om människor ska välja kollektivtrafiken framför bilen. Det kan handla om punktlighet, regularitet, fordonens utformning och standard eller bemötande från bussförare. Detta regleras av Länstrafikens avtal med bussentreprenörer. Bedömningen är emellertid att entreprenörerna inte i alla avseende tillfullo uppfyller dessa krav. Konsekvensen blir att människor väljer andra färdmedel än kollektivtrafiken. För resenären är det ett grundläggande krav att exempelvis bussen alltid kommer, är i tid, har fungerande värme- och klimatanläggning, fungerande belysning, etc. det behöver utveck 7

FÖRVALTNING Länstrafiken 2015-02-10 DATUM las ett system som kontinuerligt följer upp hur avtalen följs. Detta bedöms avsevärt kunna höja kvaliteten i kollektivtrafiken. Stefan Bergic Områdeschef Trafik och samhällsplanering 8

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov 2015-01-09 till och med 2015-01-22 Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum 45554 FTJ B 2015-01-16 45569 FTJ B 2015-01-16 35388 FTJ B 2015-01-16 45555 FTJ B 2015-01-16 40179 FTJ B 2015-01-16 45251 FTJ B 2015-01-16 44416 FTJ B 2015-01-16 45284 FTJ B 2015-01-16 45249 FTJ B 2015-01-16 45218 FTJ B 2015-01-16 45304 FTJ B 2015-01-16 45507 FTJ B 2015-01-16 490 FTJ B 2015-01-16 45193 FTJ B 2015-01-16 45169 FTJ B 2015-01-16 39076 FTJ B 2015-01-16 44202 FTJ B 2015-01-16 45229 FTJ B 2015-01-16 45208 FTJ B 2015-01-16 31982 FTJ B 2015-01-16 43992 FTJ B 2015-01-16 45149 FTJ B 2015-01-16 45212 FTJ B 2015-01-16 16166 FTJ B 2015-01-16 25179 FTJ B 2015-01-16 39056 FTJ B 2015-01-16 31802 FTJ B 2015-01-16 34399 FTJ B 2015-01-16 42077 FTJ B 2015-01-16 32326 FTJ B 2015-01-16 16705 FTJ B 2015-01-16 33874 FTJ B 2015-01-16 42933 FTJ B 2015-01-16 39482 FTJ B 2015-01-16 18616 FTJ B 2015-01-16 24885 FTJ B 2015-01-16 9605 FTJ B 2015-01-16 31720 FTJ B 2015-01-16 45340 FTJ B 2015-01-16 36970 FTJ A 2015-01-16 44766 FTJ A 2015-01-16 45232 FTJ A 2015-01-16 45359 FTJ A 2015-01-16 45077 FTJ A 2015-01-16 39121 FTJ A 2015-01-16 39375 FTJ A 2015-01-16 27776 Riks B 2015-01-16 43477 Riks B 2015-01-16 45318 Riks B 2015-01-16

27356 Riks B 2015-01-16 29280 RIKS B 2015-01-16 39597 Riks B 2015-01-16 17782 RIKS D 2015-01-16 8555 Riks B 2015-01-16 34024 SVK A 2015-01-16 44202 SVK B 2015-01-16 13010 SVK B 2015-01-16 44371 SVK B 2015-01-16 45657 FTJ B 2015-01-23 17636 FTJ B 2015-01-23 45696 FTJ B 2015-01-23 45655 FTJ B 2015-01-23 45669 FTJ B 2015-01-23 45587 FTJ B 2015-01-23 45658 FTJ B 2015-01-23 45643 FTJ B 2015-01-23 45735 FTJ B 2015-01-23 45668 FTJ B 2015-01-23 29665 FTJ B 2015-01-23 45642 FTJ B 2015-01-23 39435 FTJ B 2015-01-23 40382 FTJ B 2015-01-23 45282 FTJ B 2015-01-23 45228 FTJ B 2015-01-23 45333 FTJ B 2015-01-23 45303 FTJ B 2015-01-23 43625 FTJ B 2015-01-23 45210 FTJ B 2015-01-23 44303 FTJ B 2015-01-23 45680 FTJ B 2015-01-23 32577 FTJ B 2015-01-23 45320 FTJ B 2015-01-23 45331 FTJ B 2015-01-23 37751 FTJ B 2015-01-23 45267 FTJ B 2015-01-23 44860 FTJ B 2015-01-23 45288 FTJ B 2015-01-23 33622 FTJ B 2015-01-23 45195 FTJ B 2015-01-23 33072 FTJ B 2015-01-23 6492 FTJ B 2015-01-23 25905 FTJ B 2015-01-23 45308 FTJ B 2015-01-23 39218 FTJ B 2015-01-23 43969 FTJ B 2015-01-23 45260 FTJ B 2015-01-23 15793 FTJ B 2015-01-23 45206 FTJ B 2015-01-23 45211 FTJ B 2015-01-23 45172 FTJ B 2015-01-23 45257 FTJ B 2015-01-23 11177 FTJ B 2015-01-23 22814 FTJ B 2015-01-23 29898 FTJ B 2015-01-23 4946 FTJ B 2015-01-23 43538 FTJ B 2015-01-23 45026 FTJ B 2015-01-23 36496 FTJ B 2015-01-23

43711 FTJ 5268 FTJ 45172 FTJ 3646 FTJ 44694 FTJ 45285 FTJ 42984 FTJ 43526 Riks 42230 Riks 45653 RIKS 43220 Riks 43220 Riks 13958 Riks 32281 RIKS 27713 SVK 29027 ARB 9213 ARB 39891 ARB 25269 ARB B 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 A 2015-01-23 A 2015-01-23 A 2015-01-23 B 2015-01-23 D 2015-01-23 D 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 D 2015-01-23 A 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 B 2015-01-23 A 2015-01-23 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 10% 0% 25% 40% Andel beviljade 90% 73% 75% 60% Andel delavslag 0% 27% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov 2015-01-23 till och med 2015-02-05 Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum 45731 FTJ B 2015-01-30 45723 FTJ B 2015-01-30 45752 FTJ B 2015-01-30 45748 FTJ B 2015-01-30 45746 FTJ B 2015-01-30 45750 FTJ B 2015-01-30 45802 FTJ B 2015-01-30 45367 FTJ B 2015-01-30 44705 FTJ B 2015-01-30 14776 FTJ B 2015-01-30 44162 FTJ B 2015-01-30 26447 FTJ B 2015-01-30 45733 FTJ B 2015-01-30 45749 FTJ B 2015-01-30 45295 FTJ B 2015-01-30 45281 FTJ B 2015-01-30 36057 FTJ B 2015-01-30 45745 FTJ B 2015-01-30 32257 FTJ B 2015-01-30 42009 FTJ B 2015-01-30 45048 FTJ B 2015-01-30 38865 FTJ B 2015-01-30 16205 FTJ B 2015-01-30 4321 FTJ B 2015-01-30 4973 FTJ B 2015-01-30 20052 FTJ B 2015-01-30 37734 FTJ B 2015-01-30 45396 FTJ B 2015-01-30 28518 FTJ B 2015-01-30 41232 FTJ B 2015-01-30 24871 FTJ B 2015-01-30 34466 FTJ B 2015-01-30 45283 FTJ A 2015-01-30 44753 FTJ A 2015-01-30 40413 Riks B 2015-01-30 32046 Riks B 2015-01-30 28643 RIKS D 2015-01-30 9035 RIKS A 2015-01-30 20402 Riks B 2015-01-30 4551 Riks B 2015-01-30 13237 RIKS B 2015-01-30 16205 SVK A 2015-01-30 22751 SVK B 2015-01-30 20052 ARB B 2015-01-30 45767 FTJ 45781 FTJ 42236 FTJ 45848 FTJ 33684 FTJ

18832 FTJ 45803 FTJ 45852 FTJ 45800 FTJ 45608 FTJ 45609 FTJ 29130 FTJ 45782 FTJ 30075 FTJ 38881 FTJ 41923 FTJ 15990 FTJ 37667 FTJ 39273 FTJ 41681 FTJ 45266 FTJ 45266 FTJ 45266 FTJ 44068 FTJ 39878 FTJ 36340 FTJ 36466 FTJ 36530 FTJ 44955 FTJ 10973 FTJ 35183 FTJ 6466 FTJ 44900 FTJ 45766 FTJ 44272 FTJ 44273 FTJ 38312 FTJ 24227 FTJ 42767 FTJ 41948 FTJ 43779 FTJ 40590 FTJ 43268 Riks 41570 RIKS 23976 Riks 35348 Riks 45360 Riks 4615 Riks 10453 RIKS 5281 RIKS 5281 RIKS 16827 SVK 34531 SVK 30075 SVK 18409 SVK D 2015-02-06 D 2015-02-06 D 2015-02-06 A 2015-02-06 A 2015-02-06 A 2015-02-06 A 2015-02-06 D 2015-02-06 D 2015-02-06 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 6% 0% 17% Andel beviljade 88% 81% 100% 66% Andel delavslag 4% 13% 0% 17%

A = avslag B = beviljade D = delavslag