Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel, 26 februari 2013 8 mars 20313: Internationella kvinnodagen Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371) Täckning: Population: Metod: Fältperiod: EU27 (25 556 EU-medborgare) EU-medborgare 15 år och äldre Besöksintervjuer (CAPI) 4 7 februari 2013, genomförd av TNS Opinion INLEDNING...2 1. Uppfattningen om brister i jämställdhet... 5 2. Uppfattningen om krisens inverkan på brister i jämställdhet...8 3. Uppfattningen om krisens inverkan på arbetsmarknadsområdet...11 4. Vilka områden ska prioriteras under krisen?...14 5. Gäller olika anställningskriterier för män och kvinnor?...17 6. Hur ska arbete främjas?...23 7. Vilken brist i jämställdheten ska prioriteras inför nästa EU-val 2014?... 26 Undersökning som genomförts gemensamt av Europaparlamentet och TNS Opinion & Social Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy +32 2 284 24 85 EPEurobarometer@europarl.europa.eu 1
INLEDNING Europaparlamentet ägnar internationella kvinnodagen den 8 mars 2013 åt kvinnornas reaktioner på krisen. I detta sammanhang gav Europaparlamentet TNS Opinion i uppdrag att genomföra en Flash-undersökning med telefonintervjuer. Fältarbetet genomfördes den 4 7 februari 2013 i de 27 EU-medlemsstaterna. Sammanlagt 25 556 européer intervjuades. Frågorna avsåg kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Bland annat berördes anställningskriterier och åtgärder som bör prioriteras inför EU-valet 2014. Före redogörelsen för de huvudsakliga tendenser som framkom av undersökningen är det värt att påpeka att de sex folkrikaste medlemsstaterna svarar för ca 70 procent av EU-genomsnittet. Vart och ett av resultaten bör därför också ses mot bakgrund av alla nationella resultat som visas i tabellerna om denna undersökning. Observera även att svaren på vissa frågor skiljer sig avsevärt åt mellan kvinnor och män och/eller mellan olika medlemsstater. 2
GENERELLA TENDENSER Uppfattningen om brister i jämställdhet Européerna anser att löneklyftan (38 %) är den främsta källan till bristande jämställdhet, följt av våld mot kvinnor (34 %) och de större svårigheterna för kvinnor att förena arbets- och privatliv (34 %) på delad andraplats. Observera att långt fler kvinnor (37 %) än män (31 %) nämner detta. Uppfattningen om krisens inverkan på brister i jämställdhet Nästan en tredjedel av européerna säger att krisen i synnerhet har förvärrat löneklyftan (30 %) och gjort det svårare för kvinnor att förena arbets- och privatliv (30 %). Därefter nämns våld mot kvinnor (23 %), som åter påtalades oftare av kvinnor (26 %) än av män (21 %). Uppfattningen om krisens inverkan på arbetsmarknadsområdet När de tillfrågades om vilka områden som påverkats mest av krisen nämnde de svarande - det faktum att unga nyutexaminerade gör ett senare inträde på arbetsmarknaden (46 %) [något som nämndes oftare av kvinnor (49 %) än av män (42 %)], - ökningen av otrygga arbeten (42 %), - det faktum att en del människor har arbeten som inte motsvarar deras kompetensnivå (37 %). Vilka områden ska prioriteras under krisen? Två tredjedelar av européerna (66 %) anser att jobb och att bekämpa arbetslöshet, särskilt ungdomsarbetslöshet ska vara den främsta prioriteringen. Kvinnor (72 %, + 12 %) delar denna åsikt betydligt oftare än män (60 %). En majoritet av de svarande i de 27 EU-medlemsstaterna delar denna åsikt. På andra och tredje plats (men dock med avsevärt lägre procentsatser) hamnade investeringar i utbildning (42 %) respektive i forskning och utveckling (27 %). 3
Gäller olika anställningskriterier för män och kvinnor? Européerna tillfrågades om vilka aspekter de ansåg att en arbetsgivare lägger störst vikt vid när han/hon anställer en kvinna eller en man. Intressant nog lyftes radikalt olika kriterier fram beroende på om rekryteringen avsåg en kvinna eller en man. - De tre kriterier som oftast nämns i samband med rekryteringen av en kvinna är det faktum att hon har barn (49 %), flexibiliteten i fråga om arbetstid (35 %) och hennes utseende (33 %). - När det gäller rekryteringen av en man är de tre oftast nämnda kriterierna yrkeserfarenhet (40 %), kvalifikationsnivå (38 %) och möjligheten att vara mobil (31 %). Hur ska arbete främjas? De intervjuade tillfrågades om vilka åtgärder som är mest effektiva för att få eller behålla ett arbete. Resultaten visar på följande prioriteringar: - Främja regelbunden utbildning för människor som arbetar (50%) - Billigare barnomsorg (45 %) - Ökad tillgång till barnomsorg (44 %) - Stödja människor som vill starta eget företag (42 %) - Att göra det lättare för människor att arbeta utomlands (17 %) Det kan konstateras att det är unga förvärvsarbetande kvinnor (25 39 år) som lägger störst vikt vid barnomsorg. Vilken brist i jämställdheten ska prioriteras inför nästa EU-val 2014? De intervjuade anser att kandidaterna till nästa EU-val 2014 bör prioritera - löneklyftan (21 %) [den främsta prioriteringen i 15 medlemsstater], - våld mot kvinnor (16 %) [den främsta prioriteringen i fyra medlemsstater], - de större svårigheterna för kvinnor att förena arbets- och privatliv (16 %). 4
1. Uppfattningen om brister i jämställdhet 1. EU27 5
2. Nationella resultat 6
3. Sociodemografiska resultat 7
2. Uppfattningen om krisens inverkan på brister i jämställdhet 1. EU27 8
2. Nationella resultat 9
3. Sociodemografiska resultat 10
3. Uppfattningen om krisens inverkan på arbetsmarknadsområdet 1. EU27 11
2. Nationella resultat 12
3. Sociodemografiska resultat 13
4. Vilka områden ska prioriteras under krisen? 1. EU27 14
2. Nationella resultat 15
3. Sociodemografiska resultat 16
5. Gäller olika anställningskriterier för män och kvinnor? 1. EU27 17
2. Nationella resultat 18
3. Sociodemografiska resultat 19
5. Gäller olika anställningskriterier för män och kvinnor? 1. EU27 20
2. Nationella resultat 21
3. Sociodemografiska resultat 22
6. Hur ska arbete främjas? 1. EU27 23
2. Nationella resultat 24
3. Sociodemografiska resultat 25
7. Vilken brist i jämställdheten ska prioriteras inför nästa EU-val 2014? 1. EU27 26
2. Nationella resultat 27
3. Sociodemografiska resultat 28