STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT En samtalsgrupp för unga hjälpte Elif Olgac. FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR NYA RÖN OM PARKINSON OCH DEMENS SKÖTERSKA PRISAR JOBB PÅ GERIATRIK Stöd till närstående Bemötande att luta sig emot Grupper att dela med sig i
ALEXANDER RUAS Att stå brevid VAR FEMTE LEDARE VUXEN svensk vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående. Vi möter många anhöriga eller närstående, som vi säger på Brommageriatriken och Stockholms Sjukhem. Vi bedriver den typ av vård och omsorg som ser till hela människan och då involveras även nära och kära. Vi möter små barn, vuxna barn, fruar, män, sambos, särbos, bonusbarn, exfruar, vänner, arbetskamrater och grannar. Närstående är ett begrepp som rymmer många fler än den närmaste familjen och släktingarna. I DET HÄR NUMRET av Livsviktigt möter vi två närstående som berättar om sina erfarenheter och vi berättar om vårt arbete för att stödja dem. För det är många gånger tufft att vara den som står bredvid. Vi i vården gästspelar i den sjukes liv men som närstående delar du livet med den som är drabbad av sjukdom eller skada 24 7, 365 dagar om året. Du kan också läsa om vår nya satsning på en egen farmaceut inom ASIH. Ett nytt grepp som leder till mer tid för patientbesök för sjuksköterskorna och en säkrare läkemedelshantering. Vi berättar om ny forskning kring sambandet mellan Parkinsons sjukdom och demens. Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna, skriver årets första krönika om idéburen vård och social omsorg. Farmaceut stöttar vårdpersonalen Frigör tid för patienterna Med en egen farmaceut på plats kan sjuksköterskorna på ASIH Bromma/ Järva ägna mer tid åt patienten. Sjuksköterskorna tillbringar allt mer tid i läkemedelsrummet. Vi tyckte att det skulle vara bättre att frigöra de timmarna för patienterna, säger Cecilia Widberg, enhetschef för ASIH Järva inom Stockholms Sjukhems avancerade sjukvård i hemmet, som tillsammans med ASIH Bromma täcker in stora delar av västra och nordvästra Stockholm. Att beställa läkemedel, kontrollera hållbarheten, räkna på narkotiska preparat med mera tar tid. Särskilt tidskrävande är packningen av varje patients läkemedel i separata dosetter, säger Cecilia Widberg. Detta är bakgrunden till att enheten nyligen anställde farmaceuten Hanna Justad. Jag har tagit över beställningen av läkemedel och arbetar nu med att strukturera upp förrådet för att hanteringen ska gå snabbare. Vissa substanser finns det till exempel onödigt mycket av, bara under olika namn. Jag försäkrar mig också om att allt förvaras och hanteras på rätt plats, berättar hon. En av Hanna Justads framtida uppgifter blir att utreda ett nytt arbetssätt för fördelning av medicin. Nu packar sjuksköterskorna inför varje patientbesök medicindoser i askar, så kallade dosetter. Vi funderar på att gå över till dospåsar, som sorteras redan hos Apoteket. Hon är nöjd med sitt nya jobb. Jag hade aldrig läst om den typen av tjänst tidigare. Det verkade helt nytt. Särskilt lockande var det att som farmaceut få arbeta så nära själva vården. Förändringar i ASIHs läkemedelsansvar infördes 2013, genom ett nytt vårdavtal. Där anges att alla patienter har rätt att få merparten av sina läkemedel från oss. Tidigare gällde detta bara vissa patientgrupper, berättar Cecilia Widberg. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO STOCKHOLMS SJUKHEM ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08-617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kamlin Kommunikation AB Layout: Katrin Uddströmer Omslagsfoto Johanna Berglund Tryck Åtta45 ISSN 2000-9119 Farmaceuten Hanna Justad är på plats vid ASIH Bromma/Järva. 2 NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT
Säkrare diagnoser kan höja livskvaliteten för patienter med Parkinsons sjukdom som är i riskzonen för eller har drabbats av demens. Urban Ekman har i sin doktorsavhandling visat på nya möjligheter. Parkinsons förknippas oftast med moto FoUU riska svårigheter, men många som har denna sjukdom får även problem kopplade till tankeprocessen, så kallade kognitiva funktioner, det vill säga minne, uppmärksamhet, spatial förmåga och liknande. Risken att få demens är högre för personer med Parkinsons än för andra, som inte har Parkinson, säger Urban Ekman, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling med detta tema. Mer kunskap behövs om varför vissa patienter utvecklar demenssjukdom. Större klarhet gör det lättare att tidigt ställa diagnos och sätta in rätt åtgärder, både medicinska och icke-medicinska, som kan ge högre livskvalitet för både den sjuka och de anhöriga. Sina rön har Urban Ekman fått fram bland annat genom kognitiva tester och genom magnetkameraundersökningar, det vill säga modern hjärnavbildningsteknik, som avbildar vad som händer i hjärnan medan den arbetar. Han har bland annat hittat intressanta parallella processer på två specifika ställen i hjärnan. Den ena i frontalloben, anteriora cingulum, och den andra i en annan region av hjärnan, högra caudatus. På båda ställena har Urban Ekman sett förändringar i syresättningsnivåer när testade personer löste en tankekrävande arbetsminnesuppgift. I högra caudatus noterades även ett lågt dopaminupptag redan i samband med Parkinsondiagnosen. Ett tredje område i hjärnan, temporalloben, viktig för minnesfunktionen, kunde också relateras till Parkinsons sjukdom och en trolig ökad demensrisk. Urban Ekman lade fram sin avhandling hösten 2014 vid Universitet i Umeå, Institutionen för Integrativ medicinsk biologi. Då hade han något tidigare tillträtt sin tjänst på Stockholms Sjukhem. Tre dagar i veckan arbetar jag som INTRESSANT KOMBINATION Att arbeta med patienter på Minnesmottagningen och samtidigt forska är en fantastiskt intressant kombination, säger Urban Ekman, psykolog som valt att arbeta tvärvetenskapligt och föra in neurologi i sitt arbete. Som psykolog och doktor i kognitiv neurovetenskap intresserar han sig både för mänskligt beteende och för hjärnans funktion. Högre risk för demens hos Parkinsonsjuka Tidig diagnos viktigt för bra livskvalitet psykolog på Minnesmottagningen vid Brommageriatriken. Tillsammans med det övriga teamet där hjälper vi personer med kognitiv svikt och deras anhöriga. Patienterna kommer till mottagningen efter att ha fått en remiss från primärvården. De får träffa läkare, psykolog och arbetsterapeut, genomgå magnetkameraundersökning, ta ryggmärgsprov, göra kognitiva tester och samtala. Vi mäter olika funktioner och jämför med resultat från andra personer i samma ålder. De flesta får till exempel sämre minne med stigande ålder. Här försöker vi urskilja om det rör sig om åldersadekvata förändringar eller kan vara tecken på sjukdom. Med hjälp av diagnosen kan det vara möjligt att lindra symtomen, eventuellt med medicin. Det gäller också att se över hela patientens livsföring: omvårdnad, kost, motion, intellektuell stimulans. Vi stöttar med det som går. Urban Ekman fortsätter nu sin forskning kring kognitiv svikt och demens med Stockholms Sjukhems FoUU-enhet och Karolinska Institutet som bas. Nästa projekt handlar om att koordinera datainsamlingen från flera minnesmottagningar i Stockholm för att på sikt ytterligare kunna stärka precisionen i diagnoserna, säger han. TEXTANNELI KAMLIN FOTO UMEÅ UNIVERSITET LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2015 3
TEMA NÄRSTÅENDE Anhörigstöd ger ny De närstående är viktiga personer inom all vård på Stockholms Sjukhem. Därför erbjuds de också särskilt stöd. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO JOHANNA BERGLUND GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA verksam heter inom Stockholms Sjukhem är utgångspunkten att se hela människan, inte enbart den medicinska diagnosen. Helhetssynen på vården handlar dessutom om att se fler människor, nämligen inte bara patienten eller den boende utan också de närstående. Alla medarbetare utbildas till exempel i bemötande. Inom demensvården har de anhöriga väldigt stor betydelse säger Björn Pettersson, psykolog på Brommageriatrikens Minnesmottagning. När det gäller demenspatienter är det närstående som får ta över allt det praktiska som den sjuke inte klarar av. De utgör också ett viktigt personligt stöd, bland annat om den sjuke skäms för sin sjukdom, vilket är vanligt främst i de tidiga stadierna av sjukdomsförloppet. Exakt vilken typ av stöd från och till närstående som behövs varierar med situationen, bland annat beroende på vilken sorts demens det handlar om. Vid Alzheimers, som är den vanligaste demenssjukdomen, mister den drabbade till exempel minnes- och orienteringsförmåga men har ofta sin personlighet kvar, säger Björn Pettersson. Minnesmottagningen på Brommageriatriken stöttar de anhöriga genom att fortlöpande informera om sjukdomsförloppet och genom stödsamtal. Sjukdomsbeskedet kan framkalla en chockreaktion. Information är viktigt, inte minst när det gäller att förklara att det kan ta många år innan sjukdomstillståndet blir allvarligt. Många bär på stereotypa bilder av alzheimersjuka som befinner sig i ett vegetativt tillstånd. De tror att det är så det ska bli, och på en gång. En särskild stödverksamhet är de anhöriggrupper som hålls regelbundet. Vi har till exempel grupper inriktade på makar respektive barn till demenssjuka. En viktig aspekt är att deltagarna får känna att de inte är ensamma om sina upplevelser. Det går också att dela erfarenheter med varandra, säger Björn Pettersson. Inom den palliativa vården på Stockholms Sjukhem är inkluderandet av de närstående en självklarhet från det att patienten kommer in. Våra patienter befinner sig i livets slutskede, och de närstående är en viktig del av sammanhanget. Med de flesta patienter kommer också för det mesta några personer som hör ihop med honom eller henne, säger Solveig Hultkvist, kurator på Palliativt Centrum. Arbetet med närstående är evidens baserat och följer principerna i en särskild process. Så snart som möjligt ska vi erbjuda ett närståendesamtal. Det är viktigt för att vi ska kunna informera om sjukdomsprocessen och svara på frågor, men också för att vi ska få ta del av erfarenheter och önskemål från de närstående. Det är väldigt viktigt med en dialog, eftersom den ger bättre förutsättningar för en god vård, säger Solveig Hultkvist. Barn och unga vuxna är anhöriggrupper som är särskilt sårbara. Därför ska det finnas stöd som är speciellt anpassat till dem. De är så beroende av sina föräldrar på alla vis: känslomässigt, ekonomiskt och juridiskt, konstaterar Solveig Hultkvist. För ungdomar erbjuds tidigt enskilda samtal och dessutom samtal i grupp med andra i samma ålder. Men oavsett ålder vill vi att de närstående som kommer hit ska bli mötta och sedda. De är ofta i dåligt skick och behöver det verkligen, säger Solveig Hultkvist. 4 NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT
ork - Det dyker upp nya frågor Det är många kontakter som ska tas och mycket som ska ordnas kring någon som är demenssjuk. Skönt att få stöd med det, säger Maj Skogman. MAJ SKOGMAN har nyligen deltagit i en anhöriggrupp för närstående till demenssjuka. Vår kontaktperson på Minnesmottagningen frågade om jag ville gå. Det var totalt sju tillfällen och olika experter medverkade varje gång: psykolog, läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, någon från socialkontoret och så vidare, berättar hon. Det var väldigt bra möten. Vi fick gott om tid på oss att ställa frågor och dessutom väldigt mycket material att ta hem. Det är omöjligt att ta in all information på en gång. Dessutom är det olika frågor som är aktuella i olika skeden av sjukdomsprocessen, så jag uppskattar att kunna gå tillbaka till materialet och läsa i lugn och ro. Det är många kontakter som ska tas och mycket som ska ordnas. Jag är hjälpt av att veta vart jag ska vända mig. Att träffa andra i samma situation var också givande. Jag kände igen precis allt som de andra berättade. Ändå var det bra att höra. Var och en hade sina problem och jag kände igen allihop. Nu är det den tredje av mina anhöriga som drabbats av demens, så jag börjar bli erfaren. Men, som sagt, jag har ändå stor nytta av den här informationen och samtalen i gruppen, säger Maj Skogman. Hon sköter numera det mesta praktiska i sin och makens gemensamma hem. Så småningom blir det väl aktuellt med hjälp från kommunen, men jag drar mig för det. Här i Stockholm är det svårt att förvänta sig att samma person kommer hit hela tiden. På mindre orter är det nog vanligare. Maj Skogman håller med om beskrivningen av demens som de anhörigas sjukdom. Det är ju de som lider mest. De sjuka vet ofta inte ens att de är sjuka. LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2015 5
FÖRSTÄRKNING PÅ HUS- LÄKARMOTTAGNINGEN Husläkarmottagningen har nu förstärkt personalgruppen ytterligare för att öka tillgängligheten. Johan Forssell är ST-läkare och tar emot såväl barn som vuxna efter tidsbokning. Husläkarmottagningen har nu tre husläkare och en ST-läkare samt ett antal distriktssköterskor som alla erbjuder vård präglad av professionalitet och ett personligt engagemang. Läs mer på www.stockholmssjukhem.se/ huslakare. Hon är guld värd, säger Elif Olgac om sin samtalskontakt på Stockholms Sjukhem. - Jag insåg att det blir bättre med tiden GRUPPEN VAR ETT SÄTT att kunna komma ur sin egen bubbla. Ingen av mina kompisar jag träffar till vardags har varit med om samma sak. Det var skönt att träffa andra som har samma erfarenhet. Elif Olgac berättar om samtalsgruppen för unga som hon deltog i vid tio tillfällen i höstas. Gruppen bestod av tio personer mellan 18 och 28 år. När min mamma dog var allt helt grått. Jag planerade inte ens för framtiden. I gruppen fanns det de som hade kommit längre. Då fick jag min första aning om att det finns en fortsättning. Jag hade stor nytta av det, att få se att det faktiskt blir bättre med tiden, säger hon. Först tänkte jag att det skulle vara jättejobbigt att gå dit varje tisdag och tvingas prata om mamma och alla känslor. Men man fick tala om precis vad som helst böcker och filmer eller så eller vara tyst. Det var väldigt skönt. Varannan vecka träffar Elif Stockholms Sjukhems kurator för samtal. Hon är guld värd. Det finns kuratorer och det finns kuratorer. Det märks att hon har jobbat mycket med just de här frågorna. Elif Olgac och hennes syster var hos sin mamma på Stockholms Sjukhem varje dag under vårdtiden. Det var skönt när hon blev inlagd. Då slapp vi vara oroliga för henne. Alla var underbara sjuksköterskor, undersköterskor, läkare alla. Vi behövde aldrig känna att vi var i vägen och det fanns alltid någon att prata med, även om känsliga saker. Bemötan det kändes verkligen som äkta. JOBBA MED OSS I SOMMAR Nu söker vi vi sommarvikarier till Brommageriatriken och Stockholms Sjukhem Kungsholmen. Vill du arbeta i en verksamhet som bygger både på tradition och nytänkande och i en vård som präglas av omtanke, respekt och kunskap välkommen att söka jobb hos oss! Ansök via www.stockholmssjukhem.se/lediga jobb. STÖDGRUPP FÖR UNGA ANHÖRIGA Att vara barn till en familjemedlem med demenssjukdom innebär speciella erfarenheter och kunskaper som allra bäst delas och förstås av andra i liknande situation. Stockholms Sjukhem startar en stödgrupp som vänder sig till unga som har en närstående på Stockholms Sjukhems boende för yngre med demens. För mer information kontakta Jarek Raubo, via telefon 08-617 12 00. 6 NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT
GIVANDE GERIATRIK Mitt yrke är fantastiskt, säger Cissi Dimitrova. Det är den goda relationen med hennes egen mormor som gjorde att hon valde en tjänst på Brommageriatriken när hon var klar med studierna. et ger så oerhört mycket. Dels som sjuksköterska; nästan alla här är multisjuka, vilket ger kunskap om olika sjukdomar och en större helhet än på andra avdelningar. Dels som människa; vi får ta del av så många historier och får sådan tacksamhet bara för en minuts pratstund. Cissi Dimitrova har precis kommit tillbaka efter ett drygt års föräldra- MEDARBETARE CISSI DIMITROVA Jobb: Sjuksköterska på ortopedavdelningen på Brommageriatriken Utbildning: Sjuksköterska, har precis påbörjat påbyggnad till specialistsjuksköterska för vård av äldre. Bor: Granne med Bromma sjukhus. Familj: Sambo och son på 13 månader. Intressen: Familjen, träning när det finns tid och att umgås med vänner. ledig het. Hon konstaterar att hon känner sig som en nybörjare och försöker hitta tillbaka till rutinerna igen. De behöver sitta i ryggmärgen för att arbetet ska flyta på avdelningen. Vardagen kan bli stressig. Varje sjuksköterska har ansvar för fem patienter, men de arbetar i team med läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att göra vårdplanering och besluta vilka insatser som behövs. Det finns alltid något att göra. Våra patienter stannar oftast mellan fem dagar och tre veckor. När de åker hem koordinerar vi insatser som att se till att det görs anpassningar i hemmet, kontaktar hemtjänst och distriktssköterska och liknande så att den hemvändande äldre fungerar i sin vardag med till exempel en ny höftled. Hon är väldigt nöjd med utbildning en till specialistsjuksköterska, den ger ett nytt djup i kompetensen. Tyvärr tar grundutbildningen inte upp så mycket om äldrevård. Det bidrar nog till att färre söker sig till geriatriken, funderar hon och uppmanar fler att söka hit: Här får vi härliga och givande möten på flera plan. Har man tålamod, är lugn som person och gillar att lära sig mycket medicin, då är geriatriken rätt, säger Cissi Dimitrova som i Bulgarien studerade ekonomi för att göra mamma nöjd. När hon kom till Sverige för tio år sedan omskolade hon sig till sjuksköterska och ångrar inte en sekund. Aldrig att jag skulle vilja sitta vid en dator hela dagarna. Mitt yrke är fantastiskt. TEXT GUNILLA MILD NYGREN FOTO CHRISTIN PHILIPSON Det ger så oerhört mycket att arbeta inom geriatriken, säger Cissi Dimitrova, sjuksköterska på Brommageriatriken. LIVSVIKTIGT NUMMER 1 2015 7
AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm Bemötande och trygghet i topp Vård- och omsorgsboendet får bra betyg i Socialstyrelsens enkät Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. Det är boende och närstående som har svart på enkäten och resultatet visar att man är nöjd med boendets aktiviteter och möjligheterna att vara delaktig. Särskilt glädjande är det att man upplever ett bra bemötande och trygghet i boendet, två faktorer som betyder mycket för en god kvalitet i äldreomsorgen. STROKEDAGEN 12 MAJ Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i Sverige, de flesta är äldre men även personer under 65 år får stroke. Att drabbas av stroke mitt i livet och anhörigas roll är temat för Internationella Strokedagen den 12 maj. Stockholms Sjukhem kommer att uppmärksamma strokedagen tillsammans med STROKEföreningen i Stockholms län. Program och mer information kommer under våren att publiceras på webbplatsen. Första elbilen till ASIH Stockholms Sjukhem har fått sin första elbil. Bilen rullar på gatorna i innerstaden och används av ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) vid hembesök hos patienter. ASIH kommer successivt att ersätta dagens miljöbilar med elbilar som ett led i Stockholms Sjukhems miljöarbete. Målet är minst 75 procents förnyelsebart bränsle 2016. Idéer för idéburen vård KRÖNIKA FAMNA BILDADES 2004. Drygt tio år har gått. Några frågor, viktiga för tillväxt och utveckling av idéburen vård och social omsorg, har blivit allt mer centrala. De bildar nu underlag för Famnas arbete. Vi ska påverka. Rimligen ska vi kunna förvänta oss att utredningen om ett stärkt och självständigt civilsamhälle under Dan Ericsson kommer att bidra med skarpa förslag. En annan utredning väntar fortfarande på sina direktiv, den om en nationell strategi för idéburen välfärd. Famna ska bidra med idéer och förslag och ett viktigt tillfälle till diskussion kommer under Almedalsveckan. Men redan under våren händer mycket. Referensgruppen kring FoU av idéburet företagande träffas. Implementeringen av EU:s nya upphandlingsdirektiv väcker viss oro och behöver följas upp. Regeringen kan ta Sverige ut ur en alldeles för snäv tolkning av EU:s intentioner och skapa utrymme för kommuner och landsting att sluta avtal med idéburna organisationer. Famna har lämnat ett omfattande förslag. Behovet av statistik som inkluderar idéburen välfärd diskuteras med både SCB och regeringskansliet. Här behövs nytänkande och förändrad attityd hos myndigheten samt en starkare styrning från finansdepartementet. FAMNA HÅLLER en workshop om investeringskapital. Svenskt näringspolitiskt intresse för idéburet företagande brister. Det är viktigt att den nya EU-kommissionen och det nya parlamentet fortsätter driva frågan. Med Famnas närvaro i Bryssel verkar vi för detta. Kring innovations- och kvalitetsfrågor driver Famna ett arbete tillsammans med medlemsorganisationer samtidigt som vi verkar för att regeringens anslag till utveckling av vård och omsorg ska omfatta även våra medlemmar. Sex frågor, en strategi och en handlingsplan så arbetar vi för att förverkliga Famnas uppdrag att verka för tillväxt och utveckling för idéburen vård och omsorg utan vinstsyfte. LARS PETTERSSON är generalsekreter are för Famna, en riksorganisation för idéburen vård och social omsorg. Vi verkar för vård och omsorg utan vinstsyfte. FAMNA