LIVSVIKTIGT. Aktiv hjälp att leva. Rehab anpassas till individen Viktigt med samspelt team NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER

Transkript

1 STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER LIVSVIKTIGT NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER DECENNIERS FORSKNING I PERSPEKTIV AKTIVITETER OCH SAMVARO FÖR BOENDE Rehab anpassas till individen Viktigt med samspelt team Aktiv hjälp att leva

2 ALEXANDER RUAS Utvecklingen går vidare DET ÄR DAGS att LEDARE lämna stafettpinnen vidare. Efter åtta år som sjukhusdirektör för Stockholms Sjukhem slutar jag nu. Att tillsammans med engagerade och kompetenta medarbetare få utveckla vården har varit otroligt roligt. Våra grundare var förutseende när de formulerade stiftelsens ändamål: att till vård emottaga af obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer... Att vara långvarigt eller obotligt sjuk är inte detsamma i dag som Vi är fortfarande kanske mest kända för vår palliativa vård, men vi har även en av landets största geriatriska kliniker och en mycket stor verksamhet inom rehabilitering startade vi en husläkarmottagning och 2013 ett nytt vård- och omsorgsboende för bland annat yngre med demenssjukdom. VÅRT UPPDRAG att bygga på professionell grund har vi utvecklat genom att omsätta våra värderingar omtanke, respekt och kunskap i praktiskt arbete. Vi fortsätter att utvecklas. I det här numret kan du läsa om våra nya vårdplatser och vår rehabverksamhet som nästa år blir vårdval. Professor Åke Seiger summerar sina 23 år som FoUU-chef och du får möta vår nya styrelseordförande Dag Klackenberg. Tack för gott samarbete genom åren! ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR t o m 15 oktober 2015 Adress Box 12230, Stockholm Telefon E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats Ansvarig utgivare Marianne Spiik Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kamlin Kommunikation AB Layout: Katrin Uddströmer Omslagsfoto Fredrik Stehn Tryck Danagårds Litho ISSN Vi är väldigt stolta och glada över att få den här möjligheten, säger Mats Brådman på Stockholms Sjukhem. Geriatrik öppnar på Kungsholmen 42 nya vårdplatser för äldre Ett utökat uppdrag gör att Stockholms Sjukhem kan välkomna 42 geriatriska patienter till sina nyrenoverade lokaler på Kungsholmen. Verksamheten startar i mars Stockholms Sjukhems klassiska profilbyggnad på Kungsholmen har byggts om för att skapa 42 nya, fullt moderna vårdplatser. I mitten av oktober blev det klart att vårdplatserna ska komma till nytta för multisjuka äldre från hela Stockholms län. Vi är väldigt stolta och glada över att få den här möjligheten, säger Mats Brådman, verksamhetschef för den geriatriska vården på Brommageriatriken och Stockholms Sjukhem. Det är Stockholms Sjukhems äldsta byggnadsom har fått ett nytt innehåll. Patienterna kommer bland annat att erbjudas ett stort antal enkelrum. Vi har planerat den nya verksamheten med utgångspunkt från landstingets framtidsplan för hälso- och sjukvården i länet. Där framgår bland annat att geriatrik är ett utvecklingsområde, säger Mats Brådman. Satsningen ligger även i linje med Stockholms Sjukhems egna tillväxtstrategi. Vi vill erbjuda vård till så många som möjligt inom våra vårdområden. Stockholms Sjukhem driver sedan tidigare Brommageriatriken, en av Stockholms största geriatriska kliniker. Med de nya vårdplatserna blir vi den största geriatriska kliniken, inte bara i Stockholm utan i hela Sverige. Inriktningen på vården ligger fast. Vi jobbar med vårt framgångsrika koncept för patientcentrerad vård som är trygg, tillgänglig och säker. Arbetet sker i multiprofessionella team med läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, psykolog, logoped och dietist. Vi följer också upp patienterna efter att de skrivits ut. Arbetssättet från Bromma tar vi till stora delar med oss till Kungsholmen, säger Mats Brådman. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO ALEXANDER RUAS 2 NUMMER LIVSVIKTIGT

3 Åke Seiger, tidigare chef för FoUU: Geriatrisk forskning ett framtidsområde Forskningen kring Stockholms Sjukhems vårdområden har utvecklats enormt på några decennier, menar Åke Seiger, professor i geriatrik och tills nyligen chef för Stockholms Sjukhems FoUU-enhet. Det har hänt oerhört mycket forskningsmässigt under de här åren. FoUU För 25 år sedan var det till exempel för många etiskt otänkbart att forska på döende människor. I dag vet vi att dessa patienter ofta vill bidra till att andra får det bättre, säger Åke Seiger, som sedan starten har varit chef för Stockholms Sjukhems enhet för forskning, utveckling och utbildning, FoUU. Många viktiga rön har under den här tiden kommit fram om smärtlindring, ångestdämpning, existentiella samtal och andra faktorer som ger ökad livskvalitet i livets slutskede. Det var 1993 som Stockholms Sjukhem startade enheten med ambitionen att aktivt bidra till att bygga upp och sprida kunskap, samtidigt som verksamheten blev en förebild för andra instanser. Detta innebar ett paradigmskifte inom vården. Det var ovanligt med sådana ambitioner, säger Åke Seiger. domar. Nu är angreppssättet bredare, vilket vi på Stockholms Sjukhem har bidragit till. Länge var det också si och så med forskning kring äldre som inte är dementa men ändå har vårdbehov med koppling till deras ålder. Där har vi också drivit på, och det har börjat komma i gång. Ett vårdområde som har revolutionerats med hjälp av forskning och utveckling är rehabilitering efter till exempel stroke, ryggmärgsskador, lårbensbrott eller hjärtinfarkt. Förr var ett brott på lårbenshalsen nästan en dödsdom. I dag byts den trasiga höften ut, och timmar senare får patienten gå upp. Det är också numera fullständigt självklart att även en 82-åring ska ut och träna efter en stroke. Det går inte att vila sig i form. En viktig del av utvecklingsarbetet på Stockholms Sjukhem består av att koppla ihop forskningsresultat med nya behandlingsmetoder. Detta är svårt, men vi har kommit en bra bit på väg, säger Åke Seiger. I höst, efter 23 år, lämnar han sin tjänst som FoUU-chef och efterträds av Erik Sundström. Överlämningen är väl förberedd, säger Åke Seiger, som ser gott om intressanta projekt för framtidens arbete med forskning och utveckling. Vi har blivit väldigt mycket bättre på att hålla folk vid liv. Forskningen behöver bereda sig på en demensexplo sion och på att se till att människor inte går ner i varv för tidigt. Geriatrisk forskning är ett framtidsområde, säger professorn som själv planerar att stanna kvar inom akademin även efter den formella pensionen. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO ALEXANDER RUAS När han blev tillfrågad om att bli chef för den nya enheten var han redan innehavare av den professur i geriatrik som Stockholms Sjukhem donerade till Karolinska Institutet Jag såg det som en mycket intressant möjlighet att kombinera rollerna. Åke Seiger har intresserat sig för åldrandets sjukdomar sedan han var ung, ursprungligen med fokus på nervsystemet. Han blev professor i geriatrik vid Karolinska Institutet i början av 1980-talet, då geriatrik var en ny forskningsdisciplin. Länge var geriatrisk forskning i första hand inriktad på demenssjuk- Vi har blivit väldigt mycket bättre på att hålla folk vid liv, konstaterar Åke Seiger, professor i geriatrik och avgående chef för Stockholms Sjukhems FoUU. Från och med 16 oktober är Åke Seiger tillförordnad sjukhusdirektör för Stockholms Sjukhem. LIVSVIKTIGT NUMMER

4 TEMA AKTIV LIVSHJÄLP Att komma till sin Livet har olika faser och hälsan varierar med tiden. Stockholms Sjukhem vill ge sina patienter förutsättningar för att ha en bra tillvaro livet ut. En övergripande tanke inom samtliga vårdområden är att alla patienter ska komma till sin rätt. Aktiv livshjälp skulle kunna vara det sammanfattande begreppet för Stockholms Sjukhems verksamhet. Vi har målet att stötta patienter och närstående med att skapa bästa möjliga TEXT ANNELI KAMLIN FOTO FREDRIK STEHN livskvalitet. Det gäller här på rehabiliteringen, men även inom de övriga vårdområdena, geriatrik, palliativ vård samt vård- och omsorgsboende, säger Lars Kärvestedt, chef för Stockholms Sjukhems rehabverksamhet. Han konstaterar att det finns gradskillnader mellan vad som är möjligt att uppnå i de olika verksamheterna, men att grundtanken är densamma. Ju närmare döden man kommer, desto mer handlar det om hjälp att leva sitt inre liv som man vill och kanske inte lika mycket om det yttre. Inom Lars Kärvestedts eget specialområde, rehabilitering, kan målsättningen vara mer ambitiös och påtaglig. Vi frågar oss vad skulle du kunna mer än vad har du för problem?. Det är dock viktigt att ha rätt attityd i för- 4 NUMMER LIVSVIKTIGT

5 Drivkraft att ta tillvara rätt Hjälp att komma till sin rätt: Kathleen Devery Uusijärvi hör till dem som fått rehabilitering på Stockholms Sjukhem. Efter en intensiv period av olika allvarliga sjukdomar är Kathleen Devery Uusijärvi på väg tillbaka. Med hjälp av en lös platta i plast som hon lägger på sängkanten kan Kathleen Devery Uusijärvi flytta sig från sängen till rullstolen utan assistans. Det är stort för henne. När jag kom hit för två veckor sedan kunde jag inte förflytta mig alls själv och benen sviktade. Det gör väldigt mycket för självkänslan att kunna ta sig över sängkanten, säger hon. Sedan hon kom till rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem på Kungsholmen har fokus legat på att träna benen, som försvagats kraftigt under en längre sjukdomsperiod. Påfrestningar på såväl hjärna som ryggrad hade i sin tur försvagat benen. Det viktigaste har varit att jag har fått individuell sjukgymnastikbehandling som bland annat bygger på analyser av muskelstyrka och smärtupplevelser. Kathleen Devery Uusijärvi visar papperet med övningar som fysioterapeuten Gabriella Ohlsson har tagit fram. Träningen handlar till stor del om enkla övningar som görs flera gånger om dagen i sängen på eget initiativ. Böja och sträcka vristen, lyfta och flytta ett ben i taget. Hon har även deltagit i gruppgymnastik. Det är bara några dagar kvar tills Kathleen ska åka hem. Hon har redan nått målet för rehabiliteringen, att kunna komma över till stolen själv och slippa vara sängbunden, men hon har nya mål uppställda. Om några veckor tänker jag gå med rullator. Inom ett par månader ska jag gå utan stöd. Kathleen Devery Uusijärvi beskriver sig själv som envis. Jag har varit väldigt sjuk och man skulle kunna tänka sig att jag ville ge upp efter att varit med om så mycket. Men när jag blev sjuk var första barnbarnet på väg och jag ville träffa henne. Det var en stark drivkraft. Jag har också väldigt engagerade anhöriga, vilket gör mycket för att jag själv ska tycka att det är självklart att jobba på. Rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem är också en positiv upplevelse. Bemötande var väldigt bra från start. Personalen är lyhörd för mina LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA Lars Kärvestedt hållande till patienten. En person som är motiverad och psykiskt stark kan stimuleras av personal som agerar energisk personliga tränare. För en patient som är ledsen och knappt orkar gå upp krävs ett helt annat bemötande. Vi vill inte knäcka våra patienter, vi vill stötta dem, säger Lars Kärvestedt. Patienter som haft en stroke eller drabbats av andra neurologiska problem kan vara biologiskt deprimerade. Det är också vanligt att starka negativa upplevelser framkallar en depression. Vi ska vara så känsliga att vi förstår var personen befinner sig och hur han eller hon ska hjälpas att rikta sin energi framåt. Det gäller att läsa situationen. Nästan alla patienter som kommer till rehab vill att allting ska bli som förr, menar Lars Kälvestedt. Det kan vara möjligt ibland, som efter en bukoperation, men inte alltid. Neurologiska patienter står ofta inför en helt ny livssituation. Det är vanligt att det blir vår uppgift att berätta detta. Vi kan alltså bidra till att både höja och sänka målet, beroende på situationen. Viktigt är att teamet av medarbetare är samspelt. De måste prata ihop sig och visa samma attityd gentemot patienten, så att vi inte ger otydliga signaler. När sedan patienten lämnar oss ska det finnas en plan för fortsättningen. Det skapar trygghet. LIVSVIKTIGT NUMMER

6 VÅRDVAL INOM REHABILITERING Den 1 januari 2016 införs vårdval för specialiserad rehabilitering inom kirurgi och neurologi. Vårdvalen gäller rehabilitering efter vård på akutsjukhus och motsvarar uppdragen Stockholms Sjukhem har idag. Rehabcentrum på Kungsholmen tar emot patienter som behandlats på sjukhus på grund av en neurologisk sjukdom eller skada, samt patienter som behöver rehabilitering efter kirurgisk, thorax-kirurgisk eller ortopedisk behandling och/eller operation. Träningen på egen hand är viktig för rehabiliteringen. behov men utmanar mig samtidigt på ett positivt sätt. Det är en väldigt bra plats för samarbete mellan patient och personal, säger hon. Det märktes också att personalen var välinformerad. Rapporteringen mellan olika personer fungerade bra, även i samband med helger. Det är väldigt skönt att inte själv behöva visa tåga och ta ansvar för detta. En extra eloge ger hon den hemlagade maten, den vackra miljön och konsten på Stockholms Sjukhem. Nu siktar hon framåt, men när Kathleen Devery Uusijärvi berättar om sitt senaste år är det en omtumlande historia. Sommaren 2014 började vänster ben uppträda konstigt, bland annat i form av ofrivilliga ryckningar. Det visade sig bero på en tumör i hjärnan. Det var ett lymfom, eller lymfoid granulomatos, som visade sig vara mycket känsligt för kortisonbehandling och troligen försvann helt från magnetröntgenbilden efter behandlingen, säger Kathleen Devery Uusijärvi, som själv är läkare och bland annat arbetat många år som distriktsläkare i Spånga. Turen var alltså med henne när det gällde möjligheten att behandla tumören. Dock innebar den följande cytostatikabehandlingen att det långa, ljusa håret föll av och att styrkan i benen minskade. Hon fick också svåra följdverkningar. Innan styrkan hade hunnit återvända kom nästa prövning, problem med tarmen. Operation följde, och Kathleen fick stomipåse på magen som fungerade bra. Men det räckte inte med det. Jag fick ont i ryggen, och det blev bara värre. Den här perioden var plågsam. Det tog mycket tid innan det uppdagades att det var varansamlingar i buken nära ryggen och bäckenbotten som orsakade smärtan. Dags för den tredje operationen på mindre än ett år på KS. Dessutom fick Kathleen en inflammation i ena axeln som försvårade rehabiliteringen. Sedan blev det rehab på KS och slutligen på Stockholms Sjukhem i tre veckor för att påbörja resan tillbaka. Benen blir ju allt starkare och axeln blir också långsamt bättre. Barnbarnet har hunnit komma till världen, döpas till Märta och bli åtta månader. Jag ser fram emot att kunna lyfta henne och mot att gå ut i parken vid Centralbadet hemma där vi bor. Blir vårdval TOPPRESULTAT INOM NEUROLOGISK REHAB Stockholms Sjukhem placerar sig bland de fem bästa när det gäller hur nöjda patienterna är inom neurologisk rehabilitering. Det visar årsrapporten från kvalitetsregistret WebRehab. Stockholms Sjukhem är också den enhet i landet som har registrerat flest patienter under Det är väldigt roligt att vi når så bra resultat, särskilt när det gäller patientnöjdhet, säger Ellinore Richardson, överläkare på Rehabcentrum Kungsholmen. FÖRSTA ST-LÄKAREN I PALLIATIV MEDICIN Sofia Mellgren, överläkare vid Palliativt Centrum på Stockholms Sjukhem, är Sveriges första ST-läkare i palliativ medicin. Palliativ medicin är en ny tilläggsspecialitet sedan 1 maj 2015, vilket innebär att specialistläkare inom en klinisk basspecialitet kan bygga på med en specialistutbildning inom palliativ medicin. 6 NUMMER LIVSVIKTIGT

7 Med full aktivitet Frukostklubb, sittgympa, dans, bio, bingo och pubaftnar. Bakom det fylliga aktivitetsschemat på Stockholms Sjukhem finns Birgit Österman. ktivitetsrummet är rymligt och ljust med vita väggar, gröna stolar och grönmönstrade draperier. I den ena halvan finns utrymme för fysiska aktiviteter, i den andra står ett långbord att umgås kring. Birgit Österman är aktivitetsansvarig på vård- och omsorgsboendet sedan två och ett halvt år. Det är inte att ta fel på entusiasmen när hon berättar om sitt arbete. Det är roligt och fritt. Jag och min kollega Carina Burman har ett nära samarbete med vår kultursamordnare, vår bibliotekarie, vår Silviasyster samt med arbets- och fysioterapeuterna. Måndag till fredag anordnas två aktiviteter per dag och deltagandet är helt frivilligt, vilket innebär att Birgit Österman aldrig vet hur många som kommer det kan vara fem och det kan vara 20. Men jag vet att verksamheten är mycket uppskattad och för vissa kan en aktivitet vara ett skäl att kliva ur sängen just den dagen. De boende har en hel del att säga till om när det gäller aktiviteterna. Ett boenderåd med representanter från de olika enheterna utvärderar aktiviteterna och kommer med förslag. Vi försöker i största möjliga utsträckning gå dem till mötes. Det har till exempel funnits önskemål om mer frågesport, dans och bio, det försöker vi ordna. Och när några herrar, som ju är i kraftig minoritet, efterlyste ett forum för lite herrsnack startade vi en herrklubb, berättar Birgit Österman. Men viktigast är ändå att erbjuda samvaro och samtalsmöjligheter. De boende vill bli sedda och bekräftade. De har mycket att berätta och stor kunskap. Att ge dem av min tid och mitt engagemang ger så mycket tillbaka och jag känner att det jag gör är meningsfullt och uppskattat. Det bekräftas så gott som omedelbart. När vi är på väg att lämna aktivitetsrummet möter vi ett par makar. Kvinnan ler stort när hon får höra att Birgit Österman är föremål för en intervju. Skriv att hennes arbete är oerhört uppskattat! Hon är en riktig glädjespridare! TEXT KARIN STRAND FOTO ALEXANDER RUAS MEDARBETARE BIRGIT ÖSTERMAN Jobb: Aktivitetsansvarig på Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende. Bakgrund: Utbildad undersköterska. Bland annat arbetat inom hemtjänsten på Kungsholmen och med dagverksamhet för demenssjuka i Solna, började som köks- och trivselansvarig på Stockholms Sjukhem Familj: Man och 8-årig dotter Bor: Råsunda, Solna Intressen: Familj och vänner, resor, sång, musik, dans, inredning, styrketräning, långpromenader i skog och mark. Läser böcker när tid finns. Birgit Österman skapar aktivitet på vård- och omsorgsboendet på Kungsholmen. LIVSVIKTIGT NUMMER

8 AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box Stockholm MALOU HEDEBRO En ny professur gagnar äldre. Ny donationsprofessur till KI Stockholms Sjukhem donerar 15 miljoner kronor till Karolinska Institutet för finansiering i tio år av en professur i klinisk geriatrik. Inriktningen för Stockholms Sjukhems donationsprofessur kommer att vara åldrandets sjukdomar och vård av äldre. Vi vill medverka till att utveckla svensk sjukvård för långvarigt eller obotligt sjuka med särskilt fokus på äldresjukvård. Det är ett angeläget område för stiftelsen, säger Kjell Asplund vice ordförande i Stockholms Sjukhems styrelse. FÖRELÄSNING OM PALLIATIV VÅRD Den 7 december anordnas ett Huss-symposium i palliativ vård. Föreläsningen handlar om svårt smärta hos patienter i ett palliativt sjukdomsskede. Föreläsare är Staffan Lundström, Med dr, överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten vid Stockholms Sjukhem. Föranmälan krävs, läs mer på POPULÄR PARCYKEL Sommaren succé i Stockholms Sjukhems park har varit parcykeln. Med den kan äldre och personer med funktionshinder cykla i parken eller närområdet tillsammans med personal eller anhöriga. Parcykeln har använts flitigt. Smakpaneler skapar delaktighet God mat är en viktig del av vården och omsorgen och Stockholms Sjukhem arbetar aktivt för att kunna erbjuda måltider av högsta kvalitet. Därför erbjuds de boende inom äldreomsorgen möjligheten att provsmaka och påverka säsongens meny. Mat är en fråga som engagerar, och de boende är mycket positivt inställda till att vara delaktiga vid utformningen av menyn. Mångsidigt styrelseproffs Hans uppdrag har varit skiftande och talrika, men drivkrafterna har varit desamma ett stort samhällsengagemang och en stark vilja att påverka i angelägna frågor. Dag Klackenberg är ny styrelseordförande för Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Det här är verkligen ett ansvarsfullt uppdrag. Stockholms Sjukhem har en lång och anrik historia och ett stort kapital. Jag ser det som mitt och styrelsens uppdrag att förvalta både kapital och verksamhet så att vi efterlämnar ett arv som är större än när vi tillträdde både när det gäller finanser och rykte, säger Dag Klackenberg. Dag Klackenberg har Dag tidigare varit VD för Svensk Klackenberg Handel och styrelseordförande för Vattenfall. Han arbetade många år på Utrikesdepartementet, samt grundade och var ordförande i Akademibokhandeln till mitten av 80-talet. Han har varit ordförande i Svenska Bokhandlareföreningen, Svensk Byggtjänst och Ersta Sköndal högskola. I dag är han även riksdagsledamot för Moderaterna och driver via ett familjeföretag bokhandeln Klackenbergs Böcker & Papper. Han menar att uppdraget för Stockholms Sjukhem stämmer väl överens med hans bakgrund och andra ideella engagemang. Jag kan bidra med tidigare erfarenheter av såväl fastighetsförvaltning som kapitalförvaltning. Att förvalta andras pengar i en värderingsstyrd organisation är ett stort förtroende. Jag har ett stort intresse för stiftelsens verksamhet och hoppas även kunna tillföra en del när det gäller den politiska miljön, som frågan om vinster i välfärde n och de idéburna vårdgivarnas förutsättningar, samt vårdval och andra systemfrågor, säger Dag Klackenberg. Jag har personliga, och efter omständigheterna, helt positiva erfarenheter som närstående när min hustru vårdades på Stockholms Sjukhem och jag delar den humanistiska grundsyn som ligger till grund för stiftels ens ändamål och syfte. När vi ses är han på väg till Tallinn och De Svenska Historiedagarna. Man kan ana att historieintresset också haft viss betydelse när Dag Klackenberg tackade ja till ordförandeposten i en stiftelse grundad TEXT MARIANNE SPIIK