Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Relevanta dokument
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Framåt i miljömålsarbetet

Mot en evidensbaserad CAP

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Policy Brief Nummer 2011:4

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Rå dgivning fö rgrö ning

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Svensk författningssamling

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Konferens om hotad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Trender, problem och lösningar.

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

SAM E-postadress

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Lägesrapport LillNILS

Helena Elmquist

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

11 Ekologisk produktion

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Åtgärdsprogram för ortolansparv.

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

En svala gör ingen sommar

Praktisk naturvård 15hp

2 Företag och företagare

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Finns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET?

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45

Från humla till jordgubbe

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45

Pl Namn Klubb Resultat Tot P Stm 1 Tommi Lund P 4 Idrottsförening

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Småbiotoper och jordbruksfåglar

2 Företag och företagare

Det här gäller för träda och vall 2017

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Föreslagna förändringar i Axel 2

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Policy Brief Nummer 2013:3

Information och statistik för Örekilsälvens Laxfiske 2002

Startlista Breddstafetten 2008 Sida

Att anlägga eller restaurera en våtmark

2 Företag och företagare

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Tävling: Höstskottet 2015,

Plac. Tävlande Nora Joker Levi SmålandJärfällaFävren StorfiskaSkellefteFalumäGlafsfjoKilaforsnaNorrdonsPitena VikingaHamrasSumma 1 Jonas Gustafsson

Resultat F Lönsboda

Transkript:

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia commons

Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av Europas arter använder jordbruksmark Biologiskmångfald har minskat t.ex. ängs- och betesmarker och våtmarker har försvunnit eller ändrat karaktär

Vanliga fåglar som utnyttjar jordbrukslandskapen har minskat Jordbruksfåglar: minskat mer jämförd med fåglar i andra miljöer Oro för utvecklingen på sextio-talet Forskning took off på nittio-talet Gregory etal. 2004

Miljöstöd (AES) En stor del av EUs utbetalningar till jordbruk Svårt att utvadera effekterna på biologiskmångfald! Tids och rumsliga skalor som är svåra att mäta med dagens korta och småskaliga forskningsprojekt Landskaps- och regionala effekter Historisk artrikaste miljöer får stöd först

En fråga vi ville få svar på: Är fågel artrikedom och abundansen i jordbrukslandskap kopplade till ställen med miljöersättningar? Ej en undersökning av orsakssamband!!!!! Men går betalningar till områden med högre antal arter eller fågel individer?

Studiesystemet Region > 10 4 ha 37st Landskap 5 km x 5 km (2500 ha) Ca 1000 st Lokal 100 300 m 2 20 ha

HUR MÅNGA FÅGLAR?

VAR FINNS MILJÖERSÄTTNINGAR?

INFO FRÅN BLOCKDATA, VÅR EGEN MARKANVÄNDNINGSDATA OCH MILJÖERSÄTTNINGSDATA KOMBINERADES I GIS FÄLT MED: EKOLOGISKODLING (MILJÖERSÄTTNING) BETE PÅ ÅKERMARK (MED OCH UTAN MILJÖERSÄTTNING) BETESMARK (MED MILJÖERSÄTTNING) VALL VALL (MED MILJÖERSÄTTNING) SKYDDZON (MILJÖERSÄTTNING) NATUR - KULTUR (MILJÖERSÄTTNING) BETESMARK (UTAN MILJÖERSÄTTNING OCH EJ PÅ ÅKERMARK) VÅRSÅDDA GRÖDOR TRÄDA

OBS fokus på fågelfaunan som ej är fälthäckande T.ex. Stare, sparvar, kråkfåglar, svalor m.fl. Inventerade miljöer är utvalda att vara omgiven av åkermark (och särskilt annuella grödor)

Relationen mellan fåglar och miljöersättning (AES) i markerna omkring inventeringsställen Negativ 0 Positiv

Ökad andel jordbruksmark Miljöersättning (AES): På landskapsskala (5 km x 5 km) Ökad areal av Eko-odling

Sammanfattning 1. Mark med miljöersättningar ofta finns kring ställen med högre abundans av fåglar 2. Gräs/betesmarker ofta höjde mängden fåglar 3. Artrikedom var högre på betesmarker med miljöersättningar 4. Utbetalningar till små biotop (natur/kultur värden) verkar viktiga 5. Högre andel eko-odling på landskapsnivå = högre artrikedom, men bara i de mest intensivt odlade landskapen 6. Men tolknings svårigheter finns då mängden eko-odling kan eventuellt innebära olika saker i olika landskap

En närmare titt på landskapstänket med koppling till naturvård och miljöersättningar

Fågelpopulationer i olika miljöer Blå = gård Röd = åkerholm Grön = betesmark Landskap med stora fält, intensivt odlat mm Jordbruksintensitet Landskap med mindre fält, mindre intensivt odlat mm

Artrikedom i olika miljöer Gårdsmiljöer Local diversity (mean ± C.I.) Regional artrikedom (Södra Sveriges jordbruksmark)

Hög artrikedom lokalt men MORE OF THE SAME på landskaps/regional nivå ELLER Låg artrikedom lokalt men SAME, SAME BUT SLIGHTLY DIFFERENT på landskaps/regional nivå Gårdsmiljöer Local diversity (mean ± C.I.) Regional artrikedom (Södra Sveriges jordbruksmark)

Tack Tomas Pärt, Åke berg, Sönke Eggers, Åsa Berggren, Jonas Josefsson & Matt Low Jordbruksverket Formas Farmers and Landowners Fieldworkers Emilia B, Linda G, Frida N and Marianne M, Mikael R, Oskar N, Jan H, Janne D, Juliana D, Kaj S, Mattias U, Olof J, Urban M, Henrik B, Mats W- P, Nils-Olof J, Pekka W, Claes T, Ingemar H, Karin G, Lars-Ove N, Gun-Britt E, Sture H, Stefan H, Daniel I, Sven O, Albin L, Erik F N, Jan R, Agnetha A, Anders B, Anders E, Anders G, Anders O,Arne E, Christer I, Ingvar C, Pål K, Ulrika R.

Farming businesses and number of cattle Cattle Farm holdings Holdings with cattle

From Fields to Landscapes: Effects of Agricultural Land Use and Landscape Heterogeneity on Farmland Birds Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S., Josefsson, J. & Pärt, T. (2013). Bird diversity relates to agri-environment schemes at local and landscape level in intensive farmland. Agriculture, Ecosystems & Environment 176, 9 16. Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. (2013). Are farmsteads over-looked biodiversity hotspots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159, 332 342.