Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Relevanta dokument
Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 ( )

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Ortopedidagen Rehabilitering efter armbågsluxationer. Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Specifik Rörelselära 1 KARL

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine

Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

BÄTTRE BALANS BÄTTRE STYRKA

Omtentamen i medicinsk vetenskap M0024H

Ortopedidagen Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

/ ^'u*/ Vridmoment. Extrauppgifter. version 0.11 [131110]

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Stabilitetsövningar:

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Bröstrygg och Skuldra

Gymmix Core-träning. Hosta och knip ihop, så kör vi... Gymnastikförbundet För eftertryck krävs skriftligt tillstånd.

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Kompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.

Centrumbildning Axel armbågsprotes

Anatomi Kroppens muskler

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Cirkelträning - Styrka 45-4

Sidhopp med bålrotation

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Effektiv Fettförbränning Träningsprogram TREDJE VECKAN

Kom i form med cirkelträning!

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Träningssplan: vecka 7-12

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING ÖVNINGSBANKEN

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

ARMBÅGSORTOS. WILMER WEO armbågsortos

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj

RÖRLIGHETSPROGRAM IS HALMIA

Uppvärmning. Stretching

Pass 1: Styrka och kondition

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Ergonomi bedömningsexempel

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

anatomi 3 av 3 BAS 9

Hela kroppen med 2 hantlar!

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Vibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Proximala humerusfrakturer Sjukgymnastik. Mia Gustafsson

Styrkeövningar för längdskidåkning

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE Av: Britta Agardh

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Rehabilitering efter Bankarts operation

Bulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

FUNKTIONELL STYRKA OCH RÖRLIGHETR RLIGHET. Övningsbeskrivningar av grundläggande. ggande funktionella träningsr. ningsrörelserrelser

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER DANIEL 38, 8 VECKOR, 3 LÖPPASS/VECKA

Övningsbeskrivningar till styrketräningsprogram 1-4

Copyright I FORM/Bonnier Publications.

Nyckeln till att din kostym ska passa bra är att du är noga i det här steget. Att ta måtten är enkelt men du behöver följande:

Stretching Nedvarvning. Utrustning

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

BALANSBOLL. Övningsexempel. av Olle Furberg

Självtest benstyrka ungdom

Överkroppens rörelse: Fällning Uppresning Böjning i bröstrygg Uppsträckning i bröstrygg

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Cirkelträning - Styrka 45-5

Cirkelträning - Styrka 45-2

Stretchövningar Ishockey

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

Hässleholms sjukhusorganisation

Styrketrä ningsprogräm

Träna med hantlar 1 RG

Qualisys Running Analysis

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

Uppvärmning. Övningar på träningsmaskiner

Transkript:

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H Lärare Moment Fråga Poäng Ingvar Ljungkvist Funktionell anatomi 1-15 Max 52 Bertil Öström Biomekanik 16-25 Max 30 Max VG G Totalt 82 65 48 Datum: 2011-10 - 28 Tid: 5,0 h Hjälpmedel: Formelsamling i biomekanik Jourhavande lärare: Annika Näslund 0708 128990 kl. 09.30 10.30 Examinator: Annika Näslund Sid 1(9)

Funktionell anatomi Ingvar Ljungkvist Skriv kort, tydligt och lättförståeligt. LYCKA TILL! 3p 1. Smärta i acromio-clavicularleden är relativt vanligt förekommande. Vilka rörelser av scapula möjliggöres genom rörelser i leden? b. Ange 4 muskler som kan "adducera scapula"? 3p 2. Vid bortfall av en viss bål-scapulamuskel skulle det inte vara möjligt för dig att orka lyfta högerarmen i full abduktion men väl i full flexion. Vilken muskel rör det sig om och förklara varför det föreligger en skillnad i rörelseomfång mellan abduktion och flexion i detta fall. 3. Vid elevation av armen kommer hela eller en del av deltoideus att aktiveras och aktivitet ses även i de s.k. SIT-musklerna. De senare anses ha en viktig stabiliserande funktion i axelleden i detta sammanhang särskilt i början av armlyftet. Redogör kortfattat för denna funktion. Sid 2(9)

4p 4.a. Översträckning av armbågen är inte helt ovanlig i idrottssammanhang. Ange så detaljerat som möjligt samtliga de bildningar som kan skadas vid kraftig översträckning av armbågen. b. Vilka av de muskler som utspringer ifrån epicondylerna måste samverka vid ren radialföring i handleden? 3p 5. Beskriv kortfattat varför en fraktur på os scaphoideum kan leda till nedsatt funktion i handleden. 3p 6. En ökad vinkel mellan collum femoris och diafysen kan leda till att belastningen på höftleden, när man går och står, inte hamnar centralt i leden utan mer åt sidan. Har du någon förklaring till detta ur funktionell anatomisk synpunkt? Sid 3(9)

7. Du ligger utsträckt på golvet på din vänstra sida. Du abducerar ditt sträckta högerben mot taket så mycket du kan. Hur stor blir abduktionen i grader och förklara det värde du angivit? 4p 8. En av dina kamrater kommer haltande och vill att du ska undersöka hans vänstra knä. Han har blivit tacklad från sidan under en fotbollsmatch och du anser därför att hans knä kan ha drabbats av ett abduktionsvåld. Vilket test vill du i första hand göra och varför? Spelar knäledsvinkeln någon roll vid testet? Motivera svaret. 3p 9. Är ROM för aktiv flexion i höften större eller lika stor eller mindre då knäleden är flekterad resp. extenderad under rörelsen. Motivera ditt svar. Du behöver inte ta upp tyngdkraftsmomentets roll i ditt svar. Sid 4(9)

10 a. Hur kan man avgöra om nedsatt förmåga att dorsalflektera foten beror på en kort gastrocnemius? Motivera svaret. b. Muskler som passerar både talocruralleden och subtalarleden åstadkommer rörelser i båda lederna då musklerna aktiveras. Vilka rörelser sker i lederna vid aktivering av m tibialis post resp. m extensor dig longus? 1p 11. a. Senare undersökningar med avancerad mätteknik har funnit att rörligheten i sileden är mycket mindre än vad man tidigare påstått. Hur stor är den i grader? b. Sjukgymnastisk forskning ger visst stöd för antagandet att muskler skulle kunna öka stabiliteten i sacroiliacalederna genom att komprimera lederna. Ange 3 muskler som pga sitt förlopp skulle kunna ha en komprimerande verkan på si-lederna. 12. a. Åldersrelaterade förändringar i disken i form av trasiga fibrer i anulus och ökad sammanpressning av disken vid belastning kan tänkas påverka den translatoriska stabiliteten i ett rörelsesegment. Varför? Sid 5(9)

b. Att muskler är viktiga ur stabilitetssynpunkt känner du säkert till och de kan utöva sin verkan på olika sätt. Vilken muskel anses vara av särskild betydelse för att motverka anterior translation längs sagittalaxeln inom halsryggen resp. ländryggen och varför? 4p 13. Vilka grupper av bål- och höftmuskler måste samverka för att man skall lyfta upp överkroppen från underlaget dvs göra en sit-up? Vilka funktioner har höftmusklerna under situpen? Rörelsen utföres liggande på golvet med höft- och knäleder flekterade ca 45 grader och fotsulorna i golvet. 14. Ibland kan patienter komma till sjukgymnast för att få hjälp att lindra besvär pga störning i nervsystemet med kvarstående aktivitet i en eller flera muskler. En muskel som kan drabbas är SCOM. Vilken ställning intar patientens huvud om höger SCOM är engagerad? 4p 15. Att uppresning från framåtböjd ställning sker genom samverkan av höftextensorer och ryggextensorer känner du säkert till. Redogör för hur aktiva de är i början resp. i slutet av uppresningen och vilken funktionell vinst som är kopplad till att höftextensorerna är aktiva. Sid 6(9)

Biomekanik Bertil Öström Varje rätt genomförd deluppgift 16-25 ger 3 poäng, totalt 30 poäng. Kursens formelsamling får medföras och användas. -------------------------------------------------------------- Du har en hantel som väger 8 kg. 16) Ange tyngden av hanteln i enheten N. Du håller hanteln i handen, som bilden visar. Underarmens längd, d v s avståndet mellan hantelns tyngdpunkt och momentpunkten i armbågen är 42 cm. (Bortse i alla följande beräkningar från armens egen tyngd). 17) Vilket moment ger hanteln upphov till i armbågsleden? (Ange i enheten Nm). Momentet som hanteln ger upphov till uppvägs av ett lika stort motmoment orsakat av kraften i bicepsmuskeln. Avståndet mellan biceps-senans fäste och momentpunkten i armbågen är 48 mm. 18) Hur stor kraft utvecklar biceps? (Ange i N). Själva armbågsleden belastas också av en vertikal kraft. Sid 7(9)

19) Hur stor är denna vertikala kraft? (Ange i N). Du sänker sedan hanteln så att underarmen bildar 45 graders vinkel mot vertikalplanet. 20) Hur lång är momentarmen i figuren? 21) Hur stort moment ger hanteln nu upphov till i armbågen? Du sänker sedan hanteln så att armen hänger vertikalt rakt nedåt. 22) Hur stort är nu det moment som hanteln ger upphov till i armbågsleden? 23) Ge ett motiv till ditt svar i uppgift 22) här ovan. Sid 8(9)

Hanteln, som ju nu hänger rakt nedanför armbågen, ger fortfarande upphov till en belastning i armbågsleden. 24) Hur stor är denna ledbelastning? (Ange i N). 25) Är denna belastning i armbågsleden en tryckkraft, en dragkraft eller en skjuvkraft? Sid 9(9)