{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE. Sidan 9. FEBRUAR 2013 avlsnyt



Relevanta dokument
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

Nyheter NAV, gemensam Svensk-Finsk-Dansk, rutinavelsvärdering 14 augusti 2012

Har storleken betydelse?

{ NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

{ NR 04 DECEMBER 2015 } Gunnarstorp 13 år, vår äldsta tjur i produktion. Läs mer sid. 15

{ NR 02 MAJ 2014 } SALLTORP ÄR SNABB PÅ DET SENASTE! Sidan 8

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

MINDRE KOR MJÖLKAR LÄNGRE PÅ KÅRTORPS SÄTERI

NR 03. september 2014

{ NR 03 SEPTEMBER 2015 } Från nybörjare till fullfjädrade mjölkproducenter på 5 år. Läs mer sid. 4

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Kårtorp Lantbruk i Tibro satsar på VikingRed Läs mer sid. 5 { NR 01 FEBRUARI 2015 }

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

FRISKARE KOR MED GENOMISK TEST Sidan 4

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Lars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsvärdering 3 november 2014

Korsningsavel för bättre ekonomi

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Nyheter - NAV gemensam Svensk Finsk Dansk rutinavelsva rdering 1 november 2016

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Genomisk avelsvärdering instruktion för beställning

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Hur bra förutsäger kvigors avelsvärden framtida prestationer som kor?

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Milly en västerbottnisk exportframgång!

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

{ NR 01 FEBRUARI 2014 } FÖLJ DIN PLAN OCH KOM DIT DU VILL Sidan 6. FEBRUAR 2013 avlsnyt

Våra tjurar. Ägare: Niels Hansen, Brovst, Danmark. Ägare: Tronsmark Holstein, Bindslev,

Instruktionsbok. Överföring av data mellan ALPRO version 6.6x och Postmästaren

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

MJÖLKBESÄTTNINGAR FÖRBÄTTRAR SITT DJURMATERIAL MED HJÄLP AV HAKA-PROJEKTET

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Room Service för en ko

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

Policy Brief Nummer 2013:5

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avelsvärden för får så tolkar du dem

High tech avel. XXVIII NØK-kongres, juli 2002, i Brønderslev, Danmark. Jarmo Juga Nordisk Avelsvärdering

GUIDE VID KÖP AV EMBRYO

1 Bevisets utskriftsdatum.

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Börja med köttrasavel - viktigt att veta

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

NYHETER Nr 01 april 2013

Alltid det svarta fåren!

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Ekonomisk analys av andvändningen av könssorterad sperma, embryoöverföring och genomisk selektion på besättningsnivå

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Stöd till minskad mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

{ NR 04 december 2014 } Norra Freberga. - hög produktion och långlivade kor. Läs mer sid. 14

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Nötköttsproduktion i Frankrike

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Drömmen om Stortjuren

Våra tjurar. Tjurkatalog mars-maj 2015

Anett Seeman

äg verige på v äxa S V

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Tips för dig som vill börja med HEREFORD. Ditt bästa val idag och för framtiden

Projektrapport. Mjölkkor på bete, planerad kontroll Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

(5) Om Växa Sverige

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Avelsföreningen för Svensk röd och vit boskap. Stort intresse för SRB-föreningens avelsdag på Örnsro.

Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19

Genetisk trend i NTM, Holsteinkor

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Transkript:

{ NR 02 MAJ 2013 } VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE Sidan 9 55 21 48 FEBRUAR 2013 avlsnyt 3

Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com Web: vikinggenetics.com Avdelning Sverige Box 64, S-532 21 Skara T: 0511-267 00, F: 0511-267 07 skara@vikinggenetics.com Avdelning Finland PL 95, FI-15871 Hollola T: +358 40 311 5000, F: +358 40 381 2284 VD Claus Fertin T: +45 8795 9402 M: +45 2042 8996 cfe@vikinggenetics.com Avelschef Lars Nielsen T: +45 8795 9403 M: +45 4080 7233 lan@vikinggenetics.com Säljchef Sara Wiklert Petersson T: 511 267 29 sapet@vikinggenetics.com Ekonomichef Martin Duch Søndergaard T: +45 8795 9411 M: +45 2489 9449 mds@vikinggenetics.com Produktionschef Pasi Lähdetie M: +358 50 3609075 palah@vikinggenetics.com Övriga medarbetare - se www.vikinggenetics.com Redaktör för Avelsnytt Poul Bech Sørensen T: +45 8795 9405 M: +45 2129 0575 pbs@vikinggenetics.com { NR 02 MAJ 2013 } Av VD Claus Fertin Testa dina hondjur VikingGenetics erbjuder nu mjölkföretagare i de tre medlemsländerna en ny genomisk test till ett avsevärt lägre pris. Testet baseras på färre markörer men ger nästan samma säkerhet och är väl lämpad för test av hondjur på besättningsnivå. GenVikTEST ökar säkerheten på avelsvärdena olika beroende på egenskap och ras men ger följande fördelar: Bättre underlag för urval av hondjur för rekrytering, seminering med X-Vik eller till ET. Urval av de genetiskt sämsta hondjuren för seminering med köttrassperma Urval av kvigor till försäljning Härstamningskontroll Under våren startade ett projekt med genomisk test av ett stort antal hondjur inom VikingRed och VikingJersey. Målet är att öka referenspopulationen för dessa raser. Intresset för att delta i projektet har varit mycket stort. Säkerheten på de genomiska avelsvärdena för VikingRed och VikingJersey kommer att ökas och urvalet av både tjurar och hondjur kommer att ske med större precision och ge ett snabbare avelsframsteg. Den ekonomiska situationen i mjölkproduktionen påverkar även VikingGenetics. Dosförsäljningen är pressad och exporten har drabbats av importstopp på ett antal viktiga marknader pga. Schmallenbergviruset. Vi har dock gott hopp om en snar normalisering. En marknad som nu åter öppnats är Kina som nu tillåter import från Sverige. Vi kan även notera positiva signaler. Vårt dotterbolag i Australien, VG Australia, redovisar en klart positiv utveckling. Försäljningen av X-Vik går riktigt bra och en av anledningarna är prissänkningen som gjordes vid årsskiftet. I stallet och på laboratoriet i Assentoft produceras det X-Vik dygnet runt fem dagar i veckan och den 1 maj så hade 1 miljon X-Vik doser producerats sedan starten 2006. En strategi för bättre ekonomi är planmässig användning av X-Vik doser till de bättre hondjuren kombinerat med ma till de sämre. köttrassper- I detta nummer av Avelsnytt kan du läsa många positiva historier såsom goda erfarenheter med användning av könssorterad sperma, satsning på på DeLaval Hamra Gård, VG-tjurarnas placering på internationella rankinglistor samt om våra tjurars höga strandad inom alla raser. 55 VIKINGGENETICS OCH HAMRA GÅRD I NÄRA SAMARBETE 21 48 Sidan 9 FEBRUAR 2013 avlsnyt 1 ANSVARIG UTGIVARE: Sara Wiklert Petersson LAYOUT OCH PRODUKTION: vahle + nikolaisen FOTO: Elly Geverink, Elisabeth Theodorsson, Tiina Tahvonen, Alex Arkink, Viking medarbetare m.fl. FRAMSIDA: Hamra Gård ISSN: 1903-6531 2 avlsnyt avelsnytt FEBRUAR MAJ 2013 2013

VIKINGGENETICS STYRELSE Ordförande Lars-Inge Gunnarsson T: 0430-225 76 M: 0709-70 98 28 lars.inge@mailcity.com 4 Vice ordförande Casper Pedersen T: +45 9893 2393 M: +45 2218 7802 koldkjaer-pedersen@tele2adsl.dk Vice ordförande Anna Lappalainen T: +358 40 522 3140 anna.lappalainen@dnainternet.net 16 Erik Hansen T: +45 7484 1160 M: +45 2027 4336 steensig.hansen@pc.dk 8 Jan Duchwaider T: +45 4752 8050 M: +45 2323 3689 nakkedamgaard@mail.tele.dk Anders Levring T: +45 8631 7814 M: +45 4071 7814 anders.levring@jubii.dk Johan von Scheele T: 0585-44 020 M: 0706-531 130 balby@t.lrf.se Tiina Mitikka T: +358 50 326 9479 tiina.mitikka@gmail.com Arbetstagarrepresentant Anders Søby T: +45 8795 9413 ans@vikinggenetics.com Innehåll MAGASIN NR. 02 MAJ 2013 6. ÅRGÅNG VikingGenetics lanserar billigare genomisk test VikingGenetics lanserar en ny och billigare genomisk test. Testet är baseret på färre markörer, men ger nästan samma säkerhet och är lämplig för testning av hondjur. SIDAN 4 Australiensiska lantbrukare väljer genetik från VikingGenetics Australiensiska lantbrukare väljer i ökande grad genetik från VikingGenetics. De önskar kor med hög produktion, bra hälsoegenskaper speciellt fertilitet, samt bra ben och juver. Detta uppfyller VikingGenetics tjurar. SIDAN 16 6 Kombinerar användning av X-Vik och Y-Vik Peter Hvid Jensen, Børkop, använder X-Vik till kvigor och de bästa korna samt Y-Vik köttrassperma till den sämsta fjärdedelen av korna. Målet är att optimera avelsframsteg och ekonomi i alla led i besättningen med 215 RDM kor. SIDAN 6 VikingGenetics och Hamra Gård i nära samarbete Under 2009 påbörjades ett samarbete mellan Hamra Gård och VikingGenetics med fokus på att använda tjurar med höga. Denna turn-around har redan gett resultat! SIDAN 8 VikingGenetics Test av Jersey- och VikingRed-hondjur 4 VikingGenetics lanserar billigare genomisk test 5 Kombinera användningen av X-Vik och Y-Vik 6 VikingGenetics och Hamra Gård i nära samarbete 8 Är gårdstjuren borta om 10 år? 10 Vikings tjurar toppar i Interbull 11 Produktion av X- och Y-Vik når 1 miljon doser! 13 Förändringar i 14 Australiensiska lantbrukare väljer genetik från VikingGenetics 16 Rassidorna HOLSTEIN 18 VIKINGRED 36 JERSEY 52 SKB/FJÄLLRAS 56 KÖTTRASER 57 Nytt från Sverige 60 MAJ 2013 avelsnytt 3

VikingGenetics testar ett stort antal hondjur inom Jerseyoch VikingRed VikingGenetics önskar att testa ett stort antal VikingRed och Jersey hondjur genomiskt. Målet är en få en större referensgrupp och på så sätt öka det genetiska framsteget för de båda mjölkraserna. Fakta: LD-projektet är en beteckning för det projekt, där VikingRed och Jersey hondjur testas i utvalda besätt-ningar med syfte att öka referensgrupperna. LD är en förkortning för det engelska Low Density och anger att vi använder ett chip med 10 000 DNA-markörer mot tidigare 54 000 DNA-markörer. Genom att lägga till genomiskt testade hondjur till referenspopulationen, förväntar vi att säkerheten på genomiska avelsvärden stiger för Jersey och VikingRed. På så sätt kan vi på sikt välja ut både avelstjurar och hondjur med en bättre precision och därmed öka avelsframsteget. Användning av genomiska tester på gårdsnivå Genom att medverka i det vi kallar LD-projektet, erbjuder VikingGenetics genomisk test med den nya GenVikTEST till fördelaktigt pris: 174 kr för VikingRed/SRB och 87 kr för Jersey jämfört med ett normalpris på 450-520 kr för det kommersiella GenVikTEST, som Viking- Genetics erbjuder alla lantbrukare. Ett genomiskt test av ett hondjur ökar säkerheten på avelsvärdena med 0-10 % för Jersey och med 10-15 % hos SRB beroende på egenskap. Kriterier för medverkan VikingGenetics har satt upp ett antal krav på registeringar som ska vara uppfyllda för att kunna medverka i LD-projektet. Besättningen ska vara ansluten till Kokontrollen och registrera semineringar, dräktighetsundersökningar, kalvningar, sjukdomar, utgångsorsaker, klövhälsa, mjölkbarhet och lynne. Endast djur, som är efter semineringstjurar kommer att accepteras. Kontakta din avelsrådgivare för mer information. Praktiska förhållande Provtagningen kan genomföras av husdjursföreningens tekniker eller av gårdens egen personal. Om det visar sig att härstamningen på ett provtaget djur inte överensstämmer med den officiella härstamningen, är det lantbrukarens ansvar att eventuell rättelse sker. Djur med felaktig härstamning kommer inte få några genomiska avelsvärden beräknade. 4 avelsnytt MAJ 2013

VikingGenetics lanserar billigare genomisk test GenVikTEST GenVikTEST GenVikTEST Det nya GenVikTEST ökar säkerheten på avelsvärdena beroende på egenskap och ras. Testet är baserat på 10 000 markörer och är ett lämpligt test för hondjur på besättningsnivå. Användning av genomisk test på besättningsnivå Det nya GenVikTEST av hondjur ökar säkerheten på avelsvärdena beroende på egenskap och ras. Testet är baserat på 10 000 (10k) markörer mot 54 000 (54k) vid den tidigare testen och är lämplig för testning av hondjur på besättningsnivå. Du får genom att genomiskt testa alla hondjur i din besättning ett bättre underlag för avelsarbetet: För urval av de bästa hondjuren för ET eller användning av könssorterad sperma För urval av vilka hondjur som skall semineras med köttras För urval av djur vid försäljning alternativ inköp Kontroll av djurens härstamning Genomförande Angivet pris gäller när lantbrukaren själv tar ett TEGO-blodprov. Kostnad för provtagning tillkommer om personal från Växa VikingGenetics lanserar VikingGenetics billigare genomisk lanserar test VikingGenetics billigare genomisk lanserar test billigare VikingGenetics genomisk lanserar ny test och billigare genomisk test. VikingGenetics Testet är baserat lanserar på färre en markörer, ny och billigare men ger genomisk nästan test. Testet samma är säkerhet baserat och på färre lämplig markörer, för testning men ger av nästan hondjur. VikingGenetics lanserar en ny och billigare genomisk test. samma säkerhet och är lämplig för testning av hondjur. Testet är baserat på färre markörer, men ger nästan samma säkerhet och är lämplig för testning av hondjur. Användning Sverige/Rådgivarna/Skånesemin av genomisk test tar blod- på besättningsnivå Användning prover. av genomisk En test kostnad på 65 kr tillkommer om Det nya GenVikTEST av hondjur ökar stämmer med den officiella på besättningsnivå provet tas med DNA-tops. Användning säkerheten på avelsvärdena genomisk beroende test härstamningen, är det lantbrukarens härstamningen ansvar att eventuell på rättelse ett Det nya GenVikTEST av hondjur ökar stämmer med den officiella på egenskap besättningsnivå och ras. Om Testet det är visar baserat sig att säkerheten på avelsvärdena beroende härstamningen, är det lantbruka- Det på 10 nya 000 GenVikTEST (10k) provtaget markörer av hondjur mot djur 54 ökar 000 inte överensstämmer stämmer med den officiella på egenskap och ras. Testet är baserat ansvar att eventuell med rättelse den säkerheten (54k) vid den på tidigare avelsvärdena testen beroende och är härstamningen, kommer det inte är att det beräknas lantbrukarens genomiska på 10 000 (10k) på egenskap officiella markörer mot och ras. Testet härstamningen, 54 000 lämplig för testning av hondjur är baserat på är ansvar det avelsvärden att lantbrukarens markörer ansvar mot att 54 000 eventuell rättelse sker. För eventuell för. rättelse (54k) vid den tidigare testen och är kommer det inte att beräknas på besättningsnivå. 10 000 (10k) lämplig för testning av hondjur på genomiska avelsvärden för. (54k) vid den tidigare testen och är kommer det inte att beräknas besättningsnivå. djur med felaktig härstamning kommer det lämplig Du får genom för testning att genomiskt av hondjur testa på alla genomiska avelsvärden för. besättningsnivå. hondjur i din inte besättning att beräknas ett bättre genomiska Beräkningar avelsvärden görs ca en gång för. per Du får genom att genomiskt testa alla underlag för avelsarbete: hondjur i din besättning Det sker ett bättre månadsvis månad. Beräkningar uppdateringar görs ca en gång av de per Du får genom att genomiskt testa alla underlag för avelsarbete: genomiska avelsvärdena. månad. hondjur För urval i din av besättning de bästa hondjuren ett bättre Beräkningar görs ca en gång per underlag för ET eller för avelsarbete: användning Kontakta av din avelsrådgivare månad. om du är För urval av de bästa hondjuren könssorterad för ET eller intresserad sperma. användning av av att testa besättning. hondjur i din besätt- För urval av de vilka bästa hondjur hondjuren som skall könssorterad ning. sperma. besättning. VikingGenetics lanserar en ny och billigare genomisk test för 450 kr. Testet är baserat på färre markörer, men ger nästan samma säkerhet och är lämplig för testning av hondjur. för semineras ET eller med användning köttras. av För urval av vilka hondjur som skall könssorterad För urval av djur sperma. vid försäljning semineras med köttras. alternativ För urval av inköp. vilka hondjur som skall För urval av djur vid försäljning semineras Kontroll av med djurens köttras. härstamning alternativ inköp. För urval av djur vid försäljning Kontroll av djurens härstamning Genomförande alternativ inköp. Angivet Kontroll pris av på djurens Växa Sveriges härstamning hemsida Genomförande gäller när lantbrukaren själv tar ett Angivet pris på Växa Sveriges hemsida Genomförande TEGO-blodprov. Kostnad för provtagning tillkommer pris på Växa om personal Sveriges från hemsida Växa gäller när lantbrukaren själv tar ett Angivet TEGO-blodprov. Kostnad för provtagning tillkommer om personal från Växa gäller Sverige/Rådgivarna/Skånesemin när lantbrukaren själv tar tar ett blodprover. En kostnad Kostnad på 65 för kr tillkommer provtag- TEGO-blodprov. Sverige/Rådgivarna/Skånesemin tar blodprover. En kostnad på 65 kr tillkommer ning om provet tillkommer tas med om DNA-tops. personal från Växa Sverige/Rådgivarna/Skånesemin tar blodprover. En kostnad på 65 kr tillkommer om provet tas med DNA-tops. om provet tas med DNA-tops. Om det visar sig att härstamningen på ett provtaget djur inte överens- Om det visar sig att härstamningen på ett provtaget djur inte överens- Om det visar sig att härstamningen på ett provtaget djur inte överens- sker. Djur med felaktig härstamning sker. Djur med felaktig härstamning sker. Djur med felaktig härstamning Det nya GenVikTEST kan beställas på Växa Sveriges hemsida, mina Sidor. Det nya GenVikTEST kan beställas på Växa Sveriges hemsida, mina Sidor. Det nya GenVikTEST kan beställas på Växa Sveriges hemsida, mina Sidor. Kontakta din avelsrådgivare om du har några frågor rörande test i din Kontakta din avelsrådgivare om du har några frågor rörande test i din Kontakta din avelsrådgivare om du har några frågor rörande test i din besättning. Så tas DNA-proven: DNA:et, som används till analysen, tas med hjälp av en lansett. Man sticker ett litet hål i örat så att en bloddroppe kommer fram. Sug upp flera bloddroppar på läskpappret så att fläcken blir stor som en enkrona. Genomisk test av tjurkalvar på privat initiativ VikingGenetics gör årligen genomisk test av ca 1 800 Holsteinkalvar, 2 000 VikingRed kalvar och 450 Jersey tjurkalvar. Detta utgör grunden för vårt val av ungtjurar till vårt avelsprogram. Med ca 4 500 testade tjurkalvar kommer vi långt i många olika besättningar och härstamningar. Ändå finns det många kalvar som VikingGenetics inte anser vara tillräckligt intressanta för att testa genomiskt, men som ägaren har större förväntningar på. Dessa tjurkalvar kan nu testas på eget initiativ och på egen bekostnad. Du ger endast besked till VikingGenetics vilken kalv du önskar testa. VG skickar då ett e-mail, som du returnerar och där du bekräftar att endast VikingGenetics mottager svaret på den genomiska testen och att du som ägare endast får reda på om VikingGenetics önskar köpa tjuren eller inte. Om tjurkalven får ett högt genomiskt värde och VikingGenetics köper in den så är det ordinarie pris på tjurkalven som gäller. 5

I en tid då ekonomin i mjölkproduktionen är ansträngd, är det nödvändigt att optimera alla delar av produktionen i företaget. Därför kombinerar vi användningen av X-Vik och Y-Vik PETER HVID JENSEN Peter Hvid Jensen med en Limousine korsningskalv efter Y-Vik. Det är viktigt att kalvarna föds levande och att det är lätta kalvningar. Därför ska de tjurar, som könssorteras till Y-Vik, ha bra kalvnings-egenskaper små kalvar och lätta kalvningar är A och O. Kombinera användningen av X-Vik och Y-Vik Af Poul Bech Sørensen Peter Hvid Jensen, Børkop, använder X-Vik till kvigor och de bästa korna samt Y-Vik köttrassperma till den sämsta fjärdedelen av korna. Målet är att optimera avelsframsteg och ekonomi i alla led i besättningen med 215 RDM kor. I en tid då ekonomin i mjölkproduktionen är ansträngd, är det nödvändigt att optimera alla delar av produktionen i företaget inleder Peter Hvid Jensen (49). Han tog över gården som ligger i det böljande Östjylland, från sina föräldrar 1986. Strategin att använda Y-Vik, (könssorterad sperma som ger 85 % tjurkalvar) i besättningen har utarbetets tillsammans med VikingDanmarks avelsrådgivare, Søren Kjær Johannesen. Søren är en bra sparringpartner när det gäller avels- och fertilitets frågor. Han är inte rädd för att utmana mig med att tänka nytt. Han ser alltid till ekonomin i rådgivningen och det är ju detta jag förväntar mig av min rådgivare. poängterar Peter. Planen är att seminera de bästa 25 procenten av korna och alla kvigor med X-Vik. Den sämsta fjärdedelen av korna, med hänsyn till, semineras med Y-Vik köttrassperma från i första hand Limousin- och Simmental tjurar. Som alltid är det viktigt att korna visar god brunst när de semineras med könssorterad sperma. Y-Vik doser är betydligt dyrare än konventionell sperma och därför används självklart inte Y-Vik till utslagskor. Resterande del av korna i besättningen semineras med konventionell VikingRed sperma. Tillfredställande dräktighetsresultat med Y-Vik Vi har ett utmärkt samarbete med vår vanliga seminör, men det kan bli en del problem med Y-Vik semineringarna när han är ledig. Det är därför viktigt med ordning och reda när det gäller beställningar och hantering hos teknikerna när många olika kategorier av sperma skall hanteras. Avelsrådgivaren följer var sjätte månad upp det ekonomiska utfallet av strategin. Dräktighetsprocenten för djur seminerade med Y-Vik har varit 41 % jämfört med 48 % för konventionell sperma. Jag är faktisk helt tillfreds med detta resultat men som jag sagt tidigare så är vi mycket noga med brunsterna när vi lägger pengarna på könssorterad sperma. understryker Peter. Korsningskalvar med Limousintjur betalas (under danska förhållanden) 1100-1200 Dkr bättre än renrasiga RDM kalvar och kan levereras en månad tidigare PETER HVID JENSEN Ökade köttintäkter skall betala snabbare avelsframsteg Hur är då lönsamheten med köttrastjurkalvarna? Peter vill ännu inte ge ett klart svar på detta utan han vill ha ett större underlag för att ge ett säkert besked. Hans preliminär beräkningar visar dock att hans målsättning verkat hålla, dvs. att merbetalningen på köttraskalvarna skall vara i den storleken att 6 avelsnytt MAJ 2013

De 215 RDM-korna går i lösdrift och mjölkas med tre DeLaval robotar. Utmärkt korsningstjur (Limousine x RDM) efter Y-Vik. den motsvarar de ökade kostnader han har för användningen av X-Vik sperma på kvigorna och den bästa delen av korna. Merbetalningen av köttraskalvarna skall finansiera det ökade genetiska framsteget i mjölkbesättningen. Köttraskorsningarna skall födas lätt Vi har inte haft några problem vid kalvningarna bortsett från två tillfällen. Det är otroligt viktigt att kalvarna föds levande och att kalvningarna är lätta. Svåra kalvningar påverkar ju även produktionen under följande laktation. Därför skall de köttras tjurar som sorteras till Y-Vik ha goda kalvningsegenskaper små kalvar och lätta kalvningar är A och O. Det skulle dessutom vara bra för ekonomin i vår strategi om priset på Y-Vik doserna sänktes i likhet vad som gjorts på X-Vik. Peters far var inte avelsintresserad utan använde tjur till kor och kvigor. Jag är övertygad om värdet av avelsarbetet - även om detta är på längre sikt. Vi deltog i försöken med utvecklingen av X-Vik och har fortfarande några kor kvar sedan dess, berättar Peter. Han medger att det är lättare att få stora avelsframsteg om man börjar på en lägre nivå. VikingGenetics har testat flera tjurkalvar i besättningen och han har just sålt en med högt genomiskt resultat. Modern till kalven är dotter till G Edbo en tjur som Peter tycker ger högproducerande bra kor i besättningen. Han framhåller vidare kor efter R David, R Bangkok, R Ascona samt lovande kvigor efter R Facit. Funderar på att delta i LD-projektet Peter har ännu inte testat hondjur genomiskt. På frågan om han skulle vara intresserad av att delta i LD-projektet med den billigare genomiska testen svarade Peter att han inte är så informerad men är inte alls främmande för detta. De genomiska avelsvärdena skulle ge mig bättre beslutsunderlag för vilka kor jag skall seminera med X-Vik resp. Y-Vik sperma. Jag skulle kunna undvika kostnaden för X-Vik sperma till de genetiskt sämsta kvigorna. Det skulle ge ytterligare bättre avelsframsteg och därmed bättre ekonomi och då är det genast intressant, slutar Peter innan han skyndar ut i stallet. Fakta: 215 RDM kor 1,8 milj. kg kvot En anställd + son Lösdrift med 3 AMS (DeLaval) 9 100 kg mjölk, 4,1 % fett, 3,5 % protein Inkalvningsålder, 24,7 mån X-Vik till bästa ¼ av korna Y-Vik till sämsta ¼ av korna X-Vik till kvigorna MAJ 2013 avelsnytt 7

VikingGenetics och Hamra Gård i nära samarbete Under 2009 påbörjades ett samarbete mellan Hamra Gård och VikingGenetics med fokus på att använda tjurar med höga. Denna turn-around har redan gett resultat! Faktabox Hamra Gård: 245 kor hälften Holstein och hälften SRB 1 2 300 kg ECM, 4,4 % fett, 3,6 % prot. Inkalvningsålder 25,8 månader 2,0 semineringar per dräktighet 14 anställda på 6 ladugårdar 850 ha mark, 2 000 ha skog Säljer varje år ca 20 dräktiga kvigor Hamra Gård ville ha hjälp med avelsplaneringen och ville självklart gärna sälja fler tjurkalvar till VikingGenetics. Innan samarbetet började, var målet att få djuren högt bedömda exteriört och vara nr 1 bland de svenska elitbesättningarna. Men färre och färre tjurkalvar blev intressanta för VikingGenetics. Avelsmålet ändrades till ett ökat fokus på särskilt hälsa, fertilitet och ekonomi. Redan efter fyra år ser man resultaten med en ökning i ett genomsnittligt för Holsteinkorna från +6 till +13 och för SRB korna från +7 till +15. Som man kan se i tabell 1 har avelsvärdena för alla produktions- och hälsoegenskaper ökat. Ladugårdsförman Henrik Norberg menar, att förstakalvarna är betydligt bättre nu med färre utgångna och även avkastning för Holstein-korna har ökat med 800 kg till ett genomsnitt nu på nästan 13 000 kg ECM! Tabell 1. Utvecklingen i besättningens avelsvärde 2010-2013 Holstein SRB 2010 2013 2010 2013 +6 +13 +7 +15 Mjölk 101 105 102 109 Fett 100 103 100 104 Protein 101 103 102 105 Juverhälsa 100 103 100 105 Övriga sjukdomar 102 105 101 105 Dotterfertilitet 103 106 105 107 Hållbarhet 102 107 104 109 X-Vik till de 15 % bästa djuren Avelsrådgivare Cecilia Bollvik från Växa Sverige uppdaterar avelsplanen varannan månad. Detta för att hela tiden ha aktuella tjurfäder till högindexdjuren. De rekommenderade tjurarna används brett och där de passar bäst härstamningsmässigt. Cecilia har tät kontakt med VikingGenetics för att se om det är en speciell tjurfader det bör användas mer av. Hamra Gård använder ca 20-30 % ungtjurar främst till medelkor. X-Vik används till de bästa kvigorna/korna och utgör ca 15 % av insemineringarna, men inte till högindexdjur, eftersom där finns möjligheten att sälja tjurkalvar. Det sker ingen rekrytering efter de sämsta korna. Från början var målet att använda ca 30 % GenVikPLUS-tjurar, men de utgör nu en betydligt högre andel. De senaste åren har vi haft överskott av kvigor och kunnat sälja ca 20 dräktiga kvigor per år, vilket vi hoppas kunna fortsätta med, säger Henrik Norberg. Semintjurar från Hamra Gård Det finns ett antal semintjurar som heter Hamra och som under åren blivit använda i semin. Under en period var det klent med intressanta tjurar och därför ändrade man strategi för att ligga med i toppen. Nu finns det alltid intressanta dräktigheter från Hamra Gård, när vi kör screeningslistor, ler Cecilia Bollvik. Under 2012 sålde Hamra Gård en röd tjur VR Hambo (R Haslev x G Edbo) som nu är uttagen till GVP-tjur, och två Holstein-tjurar är på gång att bli insatta båda efter VH Odal x D Limbo. Det finns just nu även en väntetjur från Hamra, som heter VH Rival (Rakuuna x Zenith) med g +19. Genomisk test av hondjur på Hamra Gård framöver Avelsmålet på Hamra Gård är i första hand höga, dock med extra fokus på juverform och juverdjup vid val av röda tjurar. På Holstein är det främst ben, klövar och mastitresistens man tittar extra på. Dessutom har man under 15 år fokuserat på lätta kalvningar, främst på Holstein. Detta har gett ett stort genomslag och man behöver sällan assistera vid kalvningar på Hamra Gård. Även hög fetthalt är viktigt i målet för båda raserna. Framöver kommer vi jobba mer med genomisk test av våra hondjur för att i ännu större utsträckning skräddarsy avelsplanen, säger Henrik. Tanken är, att de djur som har lägst 8 avelsnytt MAJ 2013

Avelsmålet på Hamra Gård ändrades för fyra år sedan till ett ökat fokus på särskilt hälsa, fertilitet och ekonomi. Redan nu ser man resultaten med en ökning i ett genomsnittligt på 7-8 enheter. Alla avelsvärden för produktions- och hälsoegenskaper har ökat och det är färre utgångna förstakalvare. ska semineras med köttras och vi använder fler X-Vik doser på de bästa djuren. På så sätt får vi fler avkommor på de avelsmässigt bästa djuren och färre på de sämre. Med genomiska tester kan vi även hitta fler tjurmödrar med större säkerhet och hoppas därmed få sälja fler avelstjurar framöver. Vi är inte främmande för att använda ET-teknik på de bästa hondjuren. Brunstpassning och seminering Kvigor seminerar vi i regel först vid 14 mån. ålder, men om vi vill ha en jämnare fördelning av kalvarna över året, kan vi börja lite tidigare eller senare. Kor seminerar vi i regel tidigast 60 dagar efter kalvning, men det är samma där som med kvigorna, vi kan rucka lite på antal dagar efter kalvning åt båda hållen beroende på om vi vill ha fler eller färre att seminera just den perioden, berättar Henrik. Vi seminerar själva och sex av medarbetarna kan seminera. Dessutom försöker vi utbilda våra djurskötare så att alla Hamra Gård, som ligger utanför Stockholm, är De Lavals forskningscenter för utveckling, test och utvärdering av nya produkter. På gården finns det 250 mjölkkor som mjölkas i tre olika ladugårdar. Besättningen har varit på Hamra Gård sedan 1894 och är en av Sveriges äldsta avelsbesättningar. Gården har hela tiden hundratals försök i gång, allt från mjukvaruutveckling till test i helt nya mjölksystem. 50-60 ingenjörer och tekniker arbetar aktivt med produktutveckling. Hamra Gård tar varje år emot 4 000 gäster från hela världen. är delaktiga i brunstpassning. Henrik och Linda Thulin tar extra ansvar för brunstpassning och uppföljning. Samtliga kor på Hamra Gård går ute i rastfållor minst 4 månader under sommaren, men fodras som vanligt inne i ladugården. Kvigor som ska semineras hålls i fållor i närheten av ladugården där vi kan ha brunstpassning och låsa fast dem för seminering. Ladugårdsförman Henrik Norberg tillsammans med Linda Thulin tar extra ansvar för brunstpassning och uppföljning. Hur klarar korna anpassningen till olika försök? Försöken påverkar såklart besättningen, men faktiskt på ett positivt sätt. Vi har en lugn besättning, som förmodligen har hög stresstolerans. Djuren flyttas ofta mellan olika grupper, ladugårdar och system, och vi är många djurskötare som roterar mellan de olika stallarna och systemen. Korna här är selekterade att tåla variation och förändring på ett sätt som är ovanligt för en mjölkko. Bra kor på Hamra Den hittills bästa kon var 5567 Elly (Bov x Very), som blev 16 år och mjölkade 167 000 kg mjölk i livstidsavkastning. Hon fick 7 döttrar, och vi har idag 13 levande ättlingar i första till fjärde generationen efter henne kvar i besättningen. Den äldsta kon idag är en SRB-ko, som heter 105 Grevinna (3442 Stöpafors x 6153 Ingvasta). Hon är 12 år och har lämnat flera bra döttrar efter sig. Hon har just fått sin 10:e kalv och har mjölkat 93 000 kg mjölk. Topproducent är en Holstein-ko efter Ligö, 6225, som i senaste laktationen producerade 19 846 kg ECM. Vi hoppas på många bra semintjurar från Hamra Gård i Framtiden! MAJ 2013 avelsnytt 9

Är gårdstjuren borta om 10 år? I Danmark har under de senaste 10 åren andelen kalvar efter semintjurar ökat kraftigt från 83 till 90 %. Fortsätter denna utveckling så kommer gårdstjuren att vara utdöd i Danmark om ytterligare en 10 års period. Orsakerna till att seminanvändningen ökar är flera. En viktig anledning är att besättningarna blir större och då behövs flera tjurar och detta medför större krav på hantering, säkerhet och uppföljning av betäckningar. En annan tungt vägande anledning är att besättningsägare blir alltmera professionella och att gårdstjuren då inte är en optimal lösning när det gäller mangement och styrning av besättningens djurförsörjning. Professionella djurägare har vidare stenhård fokus på lönsamheten och därmed vikten av att använda tjurar med höga avelsvärden. Många besättningar använder könssorterad sperma till kvigor och kor med höga avelsvärden och kombinerar detta med att seminera de sämre med köttrastjur och detta fungerar inte med gårdstjurar. Detsamma gäller de besättningar som tillämpar korsningsavel och satsar på treras korsning. Ökad och systematisk användning av hjälpmedel för automatisk brunstregistering som tex. Heatime, har skickat många tjurar till slakt. Dessa system ersätter tjuren för att upptäcka brunster och optimal tidpunkt för seminering. Fig 1. Andelen kalvar med seminhärstamning i Danmark 100 95 90 85 80 75 70 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 De danska siffrorna visar med tydlighet en kraftigt ökad seminanvändning i främst Holsteinbesättningar. När det gäller RDM och Jersey så har semin användningen sedan länge varit mycket hög och närmar sig nu 95 %. Hur ser det ut i Sverige? Andelen födda kalvar med kända seminhärstamningar har under den senaste 5-årsperioden varit relativt konstant i Sverige på en nivå runt 82-83 %, dock RDM HOLSTEIN JERSEY DRH ÖVRIGA ALLA med en svag ökande trend. Det är ganska stora områdesskillnader, högst ligger MO Nord och Sydväst inom Växa Sverige med 87 %. I Sverige används gårdstjuren nästan uteslutande till kvigor och då främst under betesperioden. En stor skillnad mellan länderna är att betesdriften även för kvigor är begränsad i Danmark. Idag finns det utomordentliga möjligheter att sköta brunstpassningen hos kvigor på utgårdar och på bete med Heatime. De senaste 10 åren har andelen kalvar efter semintjurar ökat från 83 till 90 % Heatime automatisk brunstregistrering har skickat många tjurar till slakt. 10 avelsnytt MAJ 2013

VikingGenetics tjurar toppar både härhemma och i USA De nya jämförelserna från Interbull betonar utvecklingen: VikingGenetics röda tjurar dominerar totalt topplistorna här hemma och i USA och Holstein-tjurarna är med bra. 38 av de 96 högst rangerade Holstein-tjurarna på Interbull-topplistan är från VikingGenetics lika många kommer från USA. VH Mando (Mascol x D Novalis) är helt i topp. Denna Mando-dotter kommer från Mando Ägare Br. Heuren, Harplinge. Interbull redovisade nya internationella avelsvärden för avkommeprövade tjurar i början av april. I tabellerna 1 och 2 visas ursprungsland för de 101 högst rangerade röda tjurarna respektive de 96 högst ran-gerade Holstein-tjurarna på. De absolut flesta röda tjurarna på listan kommer från Sverige, Finland och Danmark 98 av 101. Holstein är också med bra och 38 av de 96 högst rangerade Holstein-tjurarna kommer nu från Norden lika många kommer från USA. I tabell 3-5 visas resultaten från USAs Jordbruksdepartement USDA. Även dessa uppgifter grundar sig på resultat från Interbull. Tabell 3 visar ursprungsland för de 100 högst rangerade tyre på NM$ (Net Merit $) beräknat i USA för såväl Holstein som VikingRed-tjurar. VikingGenetics Holstein-tjurar klarar sig mycket bra i jämförelse av NM$ i USA. Flest topp-tjurar i USA kommer från USA, men vi ska komma ihåg att i Tabell 1. Ursprungsland för röda tjurar ( min. +14) Ursprungsland Antal tjurar DK/SE/FI 98 Norge 2 Tyskland 1 Tabell 2. Ursprungsland för Holsteintjurar ( min. +21) Ursprungsland Antal tjurar DK/SE/FI 38 USA 38 Holland 9 Tyskland 4 Frankrike 2 Italien 2 Japan 1 Irland 1 USA är det flera olika avelsföretag som delar på andelen. Tabell 4 visar medeltalet för Holstein-tjurar som är mellan 6,5 och 8,5 år dvs. aktuella avkommeprövade tjurar. Medeltalet för Holstein-tjurar från VikingGenetics ligger i topp för NM$, kg fett- & protein samt överlevnad. Tabell 5 visar resultaten för röda tjurar. Tjurarna från VikingGenetics är helt suveräna i förhållande till tjurar från andra länder för NM$, fett- och proteinproduktion samt överlevnad. Buckarby toppar Interbull-listan för röda tjurar. 98 av de 101 högst rangerade röda tjurarna är från VikingGenetics! Tabell 3. Ursprungsland för de 100 högst rangerade tjurarna på NM$ i USA (Holstein NM$ min. +600 och röda tjurar min. +735) Ursprungsland Antal Holstein-tjurar Antal röda tjurar DK/SE/FI 17 84 USA 69 0 Norge 0 14 Holland 6 0 Tyskland 2 2 Storbritannien 2 0 Kanada 1 0 Tjeckien 1 0 Frankrike 1 0 Japan 1 0 Tabell 4. Medelavelsvärden för aktuella avkommeprövade Holsteintjurar från olika länder beräknade av USAs jordbruksdepartement Land Antal tjurar NM$ Fett Protein Överlevnad DK/SE/FI 736 +226 25 20 1,5 USA 2390 +187 21 17 0,7 Tyskland 2057 +66 14 9-0,1 Kanada 758 +27 10 7-0,8 Tabell 5. Medelavelsvärden för aktuella avkommeprövade VikingRed-tjurar från olika länder beräknade av USAs jordbruksdepartement Land Antal tjurar NM$ Fett Protein Överlevnad DK/SE/FI 447 +503 64 54 3,2 Norge 226 +441 48 48 - Kanada 46 +179 28 19 0,6 USA 13 +80 17 1-0,2 11

Kina öppnar för spermaimport från VikingGenetics Den 9 april fick VikingGenetics en bra nyhet från Kina. Kina återupptog marknaden för spermaimport från Sverige. VikingGenetics importör Beijing TS-Cofine var snabb med att lägga en stor order på ett antal Holsteintjurar i Sverige och kunden önskar fler doser. Ordern gäller avkommebedömda tjurar såsom S Ross och TP Björkil, även GenVikPLUS tjurar, som D Onsides son VH Omega. VikingGenetics hoppas att Danmark snart återupptas för spermaexport till Kina, så den stora efterfrågan på VikingGenetics Holstein-tjurar kan följas upp. Öppningen av spermaexport till Kina från Sverige, men för tillfället inte från Danmark, understryker den veterinära och ekonomiska betydelsen av att ha tjurar i alla VikingGenetics länderna.

Produktion av X- och Y-Vik når 1 miljon doser! Den 1 maj 2013 är en milstolpe i VikingGenetics uppnådd då vi når 1 miljon producerade doser könssorterad sperma på laboratoriet i Assentoft Åtta maskiner sorterar sperma dygnet runt i Viking- Genetics laboratorium i Assentoft. Den 1 maj nådde produktionen av könssorterad sperma upp till 1mil- jon doser sedan 2007. Under 2004 beslutade Dansire att skicka de två Jersey-topptjurarna Q Zik och Q Impuls till Cogent i England som hade en anläggning för produktion av könssorterad sperma. Det var speciellt Jersey-lantbrukarna i Danmark som hade intresse av att få kvigkalvar, men så småningom spred sig önskemålet även till besättningar med Holstein och RDM. Under 2005 tog Dansires styrelse beslut om att investera i uppförande och igångsättning av en könssorteringsanläggning i anslutning till företagets lokaler i Assentoft. Efter omfattande renovering och utbyggnad stod det toppmoderna laboratoret klart under våren 2006. Med tre anställda och fyra sorteringsanläggningar påbörjades ett grundligt försöksarbete med laboratorium och insemineringsförsök och under sommaren 2006 var de första könssorterade doserna med kvigsperma av mjölkraser klara för försäljning. Sedan dess har det kompletterats med produktion av Y-Vik hansperma från köttraser. DJ Zuma och DJ May toppar Tabell 1 visar de tjurar som VikingGenetics har producerat mest X-Vik sperma efter på laboratoriet i Assentoft. Jerseytjurarna DJ Zuma och DJ May toppar med drygt 33 000 doser följt av VikingRed tjuren R Facet och Holstein-tjurarna D Ole, D Dundee och VH Bismark. Som man kan se har de finska tjurarna Rakuuna, Asmo Tossiko, Asmo Sale och den svenska SRB-tjuren G Edbo med succé flyttat till Assentoft med hänsyn till könssortering. Åtta maskiner går dygnet runt Användningen av X-Vik och Y-Vik har ökat stadigt under åren - både på hemmamarknaden och till export. Det innebär krav på ökad produktion och i dag sorteras sperma dygnet runt i laboratoriets åtta toppmoderna maskiner. X-Vik sperma är ett viktigt redskap i en utökning av besättningen, så att man minimerar eller rent av undviker inköp av djur. Många lantbrukare använder könssorterade X-Vik-doser strategiskt till de bästa kvigorna och korna och eventuellt köttrassperma på en mindre del av besättningen. På detta sätt optimeras avelsframgången och den totala ekonomin. Under 2013 har VikingGenetics sänkt priserna på X-Vik doser, vilket gör det ännu mer attraktivt att använda denna beprövade produkt. Tekniken för könssortering förbättras hela tiden. Tabell 1. Tjurar med störst produktion av X-Vik (min 15 000 doser) Tjur Antal doser DJ Zuma 33 482 DJ May 33 474 R Facet 28 828 D Ole 26 688 D Dundee 24 306 VH Bismark 20 268 Rakuuna 19 597 D Etoto 19 282 Asmo Tosikko 17 797 D Obsess 16 015 Asmo Sale 15 944 R David 15 571 G Edbo 15 406 D Orange 15 061 MAJ 2013 avelsnytt 13

Förändringar i Av Elina Paakala (Faba), Anders Fogh (VFL) och Emma Carlén (Växa Sverige) Lantbrukare från NAVs ägarorganisationer beslutade på ett arbetsmöte i januari att justera viktningarna av delegenskaperna i. Det är flest ändringar för Jersey färre för Holstein och röda raser. De nya vikterna i som visas i tabell 1 infördes i maj 2013. Effekten som nuvarande får på avelsframsteget i de olika delegenskaperna visas i tabell 2. Korrelationerna visar hur stor del av det maximala avelsframsteget i en egenskap som erhålls när man avlar för jämfört med ensidig avel för den enskilda egenskapen. Exempelvis så erhålls 68 procent av det maximalt möjliga framsteget för överlevnad hos Holstein när man använder. Utöver ändringar i har Holstein även ändrat viktningen av enskilda egenskaper i mjölkindexet. Ökad vikt på juverexteriör och förändringar i mjölkindex för Holstein Avkastningen för Holsteinkor har ökat under många år. En hög mjölkproduktion leder till stora påfrestningar på korna och kräver starka och funktionella juver. Därför ökades nu vikten på juver från 0,18 till 0,25, vilket kommer medföra snabbare avelsframsteg för denna delegenskap. Förändringen har endast marginell effekt på avelsframsteget för andra egenskaper i. I mjölkindexet ändrades förhållandet på vikterna för mjölk, fett och protein från -1:1:4 till -1:2:4. Det innebär i praktiken att vikten på fett ökades, medan vikten för protein minskades. Förändringen har endast en mindre effekt på tjurarnas rangering. Ändringen är genomförd för att få en starkare koppling mellan avelsframsteget och betalningssystemet för mjölken så som det ser ut i Sverige och Danmark. Mindre ändringar i mjölkbarhet och överlevnad för SRB/FAY/RDM För RDC ökades vikten för mjölkbarhet från 0,09 till 0,10 medan vikten för överlevnad minskades från 0,08 till 0,07. Då förändringarna är så pass små 14 avelsnytt MAJ 2013

får det endast marginell betydelse för rangeringen av tjurar utifrån. Mjölkbarhet har blivit en ännu viktigare egenskap i och med ökningen av automatiska mjölkningssystem. Det är anledningen till att representanter för de röda raserna önskade öka vikten för mjölkbarhet i. Vikten på mjölkbarhet ökade även i februari 2012. Vikten på överlevnad (nu 0,07 för SRB/FAY/RDM) kan tyckas förhållandevis låg. Det är på grund av att kornas hållbarhet till stor del påverkas av egenskaper såsom hälsa, fruktsamhet, avkastning och exteriör, vilka också ingår i. Värdet för ökad hållbarhet är därför indirekt fördelat på alla dessa egenskaper. Det intressanta är att avelsframsteget för överlevnad är mycket hög när man avlar efter (se tabell 2). Sammanfattningsvis har de genomförda förändringarna i endast en mindre effekt på avelsframsteget för SRB/ FAY/RDM. Mest förändringar för Jersey För Jersey ändrades vikten på mjölkindex, juverexteriör, fertilitet, juverhälsa och överlevnad. Vikterna ökades för mjölkindex (från 0,82 till 0,87) och juverexteriör (från 0,20 till 0.26), medan de minskades för fruktsamhet (från 0,26 till 0,20), juverhälsa (från 0,49 till 0,44) och överlevnad (från 0,12 till 0,08). Dessa förändringar har viss betydelse för avelsframsteget för Jersey. Tendensen är att rasen nu får ett högre framsteg för mjölkindex och lägre framsteg för fruktsamhet och överlevnad. För övriga egenskaper är framsteget relativt oförändrat. Tabell 1. Aktuella vikter i för alla raser. Nya vikter i maj 2013 är markerade med fetstil Egenskap Holstein SRB/FAY/RDM Jersey Mjölkindex* 0,75/0,68 0,92/0,84 0,87/0,78 Tillväxt 0,06 0,00 0,00 Fertilitet 0,31 0,26 0,20 Kalvningar direkt 0,15 0,14 0,06 Kalvningar maternell 0,17 0,12 0,06 Juverhälsa 0,35 0,32 0,44 Övriga sjukdomar 0,11 0,12 0,04 Kropp 0,00 0,00 0,00 Ben 0,12 0,09 0,04 Juver 0,25 0,32 0,26 Mjölkbarhet 0,08 0,10 0,10 Lynne 0,03 0,03 0,03 Överlevnad 0,11 0,07 0,08 Klövhälsa 0,08 0,05 0,05 *Viktfaktor för tjurar/kor med egen avkastningsregistrering Tabell 2. Korrelationer mellan och ingående delegenskaper för alla raser baserat på föregående respektive nuvarande. Egenskap Holstein/ DRH SRB/FAY/RDM Jersey Föregående Nuvarande Föregående Nuvarande Föregående Nuvarande Mjölkindex 0,61 0,59 0,66 0,65 0,56 0,62 Tillväxt 0,10 0,09 0,02 0,01-0,07-0,10 Fertilitet 0,44 0,44 0,20 0,20 0,51 0,45 Kalvningar direkt 0,32 0,31 0,22 0,21 0,17 0,14 Kalvningar maternell 0,25 0,25 0,14 0,15 0,20 0,20 Juverhälsa 0,48 0,49 0,40 0,40 0,50 0,47 Övr.sjukdomar 0,47 0,47 0,28 0,27 0,24 0,21 Kropp -0,03-0,03-0,01 0,00 0,05 0,08 Ben 0,24 0,24 0,16 0,17 0,25 0,22 Juver 0,19 0,25 0,28 0,29 0,15 0,16 Mjölkbarhet 0,03 0,03 0,18 0,18 0,04 0,02 Lynne 0,00 0,00 0,14 0,13 0,02 0,00 Överlevnad 0,68 0,68 0,57 0,56 0,53 0,49 Klövhälsa 0,33 0,33 0,04 0,04 0,20 0,18 MAJ 2013 avelsnytt 15

Australiensiska lantbrukare väljer genetik från VikingGenetics Av Camilla Rosman Australiensiska lantbrukare väljer i ökande grad genetik från VikingGenetics. De önskar kor med hög produktion, bra hälsoegenskaper speciellt fertilitet, samt bra ben och juver. Detta uppfyller avkommor efter VikingGenetics tjurar. Under en vecka i början av mars hade jag förmånen att besöka VG:s dotterbolag i Australien samt delta i den nationella konferensen Herd2013. Konferensen vänder sig till personal som arbetar inom kokontroll och registrering, allt från fältpersonal till forskare inom området. Dessutom gjorde vi gårdsbesök samt hade en gårdsträff med inbjudna lantbrukare och seminörer i området. Endast 50 % i kokontroll Australien kämpar med att öka sin kokontrollanslutning från dagens 50 %. Av dessa 50 % var det endast ca 20 % av korna som bidrog med någon information om fertilitetsegenskaper och den genetiska trenden har varit negativ för egenskapen tills alldeles nyligen. Australiensiska lantbrukare är avundsjuka på hur Kokontrollen i Skandinavien är organiserad och om våra unika avelsvärden för klövhälsa och Faktaruta VGAustralia mastitresistens och hur vi lyckats med det. "Det är en unik situation för bönderna i de skandinaviska länderna som har tillgång till bästa möjliga verktyg som underlag för bästa management i besättningarna", var några av kommentarerna. Korna har det jobbigt i värmen, och försöker hitta skugga under träden. VikingGenetics Australia, VGAu, är ett dotterbolag till VikingGenetics. Anna Norgren, som tidigare arbetat på VikingGenetics i Skara, har bosatt sig i Australien med sin familj, och driver VGAu tillsammans med Erik Thompson och hans fru Daphne. VikingGenetics kontor ligger i Tallangatta, Victoria. VGAu var vår största exportmarknad under 2012 mätt på omsättning, och vi har stora förhoppningar att försäljningen kommer öka markant när fler mjölkande döttrar efter våra tjurar finns i området. 16 avelsnytt MAJ 2013

Champion-kvigan på den lokala utställningen var efter Nästgården! Northern Territory Det är inte varje dag man på våra breddgrader har en koträff på en veranda i 35 graders värme med milsvid utsikt över landskapet. Queensland Western Australia Tallangatta Mjölkproduktion Australien South Australia 6 000 besättningar varav 3000 kontrollerade 60 % av dessa finns i Victoria 220 kor per besättning Genomsnittlig produktion kontrollerad bes: 7 417 kg mjölk, 3,8 % fett, 3,2 % protein New South Wales Victoria Tasmania Många fina avkommor efter VikingGenetics tjurar Under gårdsbesöken såg vi många fina 1-årskvigor efter D Sol, S Ross, D Odder, Rakuuna och Nästgården. Lantbrukarna var väldigt nöjda med hur kvigorna såg ut. Eftersom man använder relativt få tjurar och många doser av varje, har man stora dottergrupper och man kan se en tydlig skillnad inom besättning att döttrarna från VikingGenetics-tjurarna är mer robusta, pigga och alerta. Dessa bönder väntar nu med stor spänning tills de ska börja mjölka och de har stora förhoppningar på dem. Vi såg också mjölkande kor efter Törlan, J Rox, Slättaröd och Ränneslöv och ägarna till dessa kor var otroligt nöjda med dem och de fungerar väl under australiensiska förhållanden. Överlag såg korna väldigt välmående ut fastän det var torrt och omkring 35 grader varmt på dagarna. Värmen ger stora utmaningar Australien i mars är höst. Hagarna är vid den här tiden gula och torra efter den värme som varit under sommaren. Bönderna vi talade med menar att vid över 40 grader varmt påverkas mjölkproduktionen negativt. Man utfodrar med ensilage ute och kraftfoder inne i samband med mjölkning. Koncentrerad kalvning gör att dotterfertilitet är en viktig parameter vid val av tjurar. MAJ 2013 avelsnytt 17

RASSTYRELSE Ordförande Erik Hansen, Rødding T: +45 7484 1160 M: +45 2027 4336 steensig.hansen@pc.dk Vice ordförande Kaj Fredriksson, Kode T: 0303-500 07 M: 070-661 18 36 kaj.fredriksson@telia.com Vice ordförande Jari Loponen, Kuru T: +358 50336 3459 jarilopo@sci.fi Torben Thosen T: +45 9744 8828 M: +45 2371 8784 m-t-thorsen@mail.dk Anders Dahlgård, Roslev T: +45 9759 7330 M: +45 2635 7330 engkjaergaard@gmail.com Jan Duchwaider, Skibby T: +45 4752 8050 M: +45 2323 3689 nakkedamgaard@mail.tele.dk Lars-Inge Gunnarsson, Laholm T: 0430-225 76 M: 0709-70 98 28 lars-inge@skottorpsateri.se Knud J. Nielsen, Glejbjerg T: +45 7519 8252 M: +45 5160 8050 brogaarden@mail.dk Casper Pedersen, Bindslev T: +45 9893 2393 M: +45 2218 7802 ckp@dlgmail.dk Anna Lappalainen, Siilinjärvi T: +358 40 522 3140 anna.lappalainen@dnainternet.net Anna-Karin Aaby-Ericsson, Alvesta T: 0472-402 00 M: 073-251 04 78 annakarin@g.lrf.se Erik Sørensen har varit lantbrukare i 38 år och tycker det är roligt att hålla på med avel och samtidigt bidrar avelsarbetet till ett gott ekonomiskt resultat! Inköp av embryon och embryospolningar bidrar till ett gott ekonomiskt resultat för hela verksamheten Erik Sørensen, Fårvang, har haft goda resultat när det gäller inköp av embryon och egen embryoverksamhet. Att hålla på med detta gör att vardagen blir lite mer spännande och bidrar också till ett positivt ekonomiskt resultat. Bram Krijger T: 0501-507 11 M: 0707-74 33 78 bramkrijger@hotmail.com Karoline Holst T: +45 9895 1994 M: +45 4126 1883 fjeldsgaardsodde@post.tele.dk RASMEDARBETARE Claus Langdahl T: +45 8795 9424 M: +45 2129 0554 cla@vikinggenetics.com Camilla Rosman T: 0511-267 22 M: 070-201 22 39 camilla.rosman@vikinggenetics.com Johanna Aro M: +358 40 732 7480 johanna.aro@faba.fi Erik Sørensen (61) har haft kor i 38 år. I dag står det 120 Holsteinkor i ett lösdriftsstall och avelsarbetet bidrar till ett gott ekonomiskt resultat. Samtidigt som det är väldigt roligt att hålla på med avel inleder Erik samtalet. Erik har nära till skratt och så snart samtalet kommer in på avel lyser entusiasmen. Vi har alltid använt bra tjurar från husdjursföreningen och i många år fått hjälp med semineringsplan. Detta med ET och embryon startade med köpet av fyra Mascol-embryon från dåvarande Dansire efter den tyska kon Neblina (BW Marshall). De fyra embryona gav dock bara en kalv. Dansire kontaktade mig, och frågade om jag ville köpa ett embryo till av samma kombination. Lyckligtvis sa jag ja tack, för det var faktiskt detta embryo som blev till succéko nr. 1975, som har fått namnet Holtlund Mascol Nora, berättar Erik. Neblina är bl.a. mor till VH Grafit (Goldwyn) och Tir An O Man Neblina (O-Man) Det började med Nora Ko 1975 Nora blev högt genomiskt testad, och nu började Erik för första gången i sin karriär som kobonde att arbeta med ET. Nora spolades med D Etoto och det gav två kalvar, där den ena blev såld till VikingGenetics. Därefter blev det två embryon efter Super som gav kvigan 2462, som är en mycket trevlig historia mer om detta senare. Det stod sju recipienter klara, och jag köpte sex embryon efter Shottle hos Sören Ernst Madsen. Det gav fem kalvar, där de fyra första blev testade av VikingGenetics. Tredje gången spolades Nora med VH Bismark. Resultatet blev nio embryon och sex kalvar tre tjurar och tre kvigor. Den ene tjuren köptes in av VikingGenetics och heter VH Bekker g +20. De tre kvigorna har nummer 2425, 2426 och 2428, och de har alla testats positivt på genomiska test. Kviga 2425 är spolad med D Grove, vilket gav tio embryon och sex kalvar. 18 avelsnytt MAJ 2013

Kviga 2426 blev spolad med VH Mota (Man-O-Man x Ramos). Även detta blev en succé med 11 embryon och nio kalvar! Den ena av dessa kalvar är på väg till VikingGenetics. Erik väntar i skrivande stund på resultatet av genomiska test på flera av kalvarna och hoppas självklart på jackpot! En kul historia Nu kommer vi till den trevliga historien om kviga 2462 skrattar Erik. Hon blev seminerad med VH Op (D Onside x Jordan 3) den dagen när kvigorna 2425 och 2426 skulle semineras. Som djurskötare ska man notera brunster och blodflytningar, vilket jag också gjorde med 2462. Hon blev emellertid ihopblandad, så efter att hon blev seminerad lade jag sju dagar senare in ett embryo på henne. Nio månader senare födde hon två välskapta kalvar den ena var hennes egen efter insemineringen med VH Op och den andra efter hennes halvsyster, kviga 2426 med VH Mota som far. Det är den sortens historier som gör det extra roligt att vara kobonde! Genomisk test - en förutsättning för ET Erik har alltid samarbetat med ET-veterinär Søren Ernst Madsen och embryon läggs in i egna recipienter - både färska och frysta embryon. Erik kan inte se någon skillnad i dräktighet om embryona läggs in färska eller frysta. Framöver kommer vi testa alla kvigor genomiskt som har höga härstamningsindex, och han väntar sig mycket av familjen efter ko 1975. De tre VH Bismark kvigorna är klara för spolning nu, och Erik satsar därefter på att spola de bäst testade kvigorna i nästa generation. I maj kommer resultaten på två tjurar efter Fexter Cap och ännu en efter VH Mota. Erik skulle aldrig drömma om att spola kvigor som inte är genomiskt testade. Nu är det större säkerhet att man verkligen spolar de genetiskt sett bästa djuren. Att hålla på med ET är fortfarande ett litet lotteri, men med genomiska test är chansen större att få en vinst. Den största och viktigaste förutsättningen för god ekonomi i ET är goda dräktighetsresultat. Här är förberedelsen av recipienter A och O. Den näst viktigaste förutsättningen för gott resultat är möjligheten att få sälja en eller flera tjurkalvar till VikingGenetics, då kvigorna själva inte kan betala tillbaka en spolning, avslutar Erik. Fakta Holtlund 120 Holstein-kor 10 200 kg mjölk Celltal 74 000 Inkalvningsålder: 24,3 månader 15 ET-kalvar födda de senaste två månaderna Avelsmål: Hälsoegenskaper, ben och juver Erik Sørensen med tre ET systrar efter VH Bismark x Holtlund Mascol Nora. En är spolad som kviga med D Grove: tio embryon och sex kalvar. En annan med VH Mota (Man-O-Man x Ramos): 11 embryon och nio kalvar. MAJ 2013 avelsnytt 19

Holstein-succé på Asmo Kärnbesättningen på Asmo i Finland köper in de högst genomiskt testade Holstein-kvigorna i Finland för att spola dem. Kvalitén på de genomiska värdena bestämmer inköpspriset. Kvigor kan också komma till besättningen under en period och spolas. De tillbringar några månader där och spolas två eller tre gånger. Därefter återvänder de till sin ursprungsbesättning. Hittills har det varit ett par inhyrda kvigor och den första Asmo-kvigan, Levälän Ilmaus, (VH Salomon x Mascol), med g + 28, är uppfödd hos Marika och Marko Repo. Den första spolningen gav 18 överförbara embryon efter Headliner, och den andra spolningen gav 21 embryon efter VH Gregor. Alla embryon blev snabbt sålda. I Asmo-besättningen har Holstein-kvigor under det senaste året producerat i genomsnitt 10,3 överförbara embryon per spolning. I maj kom tre nya Holstein-kvigor till Asmo tillsammans med 12 Ayrshire-kvigor. I Finland har det redan spolats enskilda kvigor med det nya spolkontraktet som ger 9 000 SEK i spolstöd till lantbrukaren. En av dem var Marja och Timo Smolanders Jokirannan Irina (Sterngold x Rakuuna) med g +26. De hade aldrig spolat tidigare, men med det spolstöd VikingGenetics erbjöd kunde de inte motstå att prova. Resultatet blev nio överförbara embryon efter VH Blume. Sex av dessa blev inlagda i recipienter direkt och tre finns kvar. Den finska kvigan Levälän Ilmaus (VH Salomon x Mascol) med g + 28 gav 18 överförbara embryon vid första spolning (Headliner) och 21 embryon vid den andra (VH Gregor). Alla embryon såldes snabbt (arkivfoto från Finland). VikingGenetics köper och säljer embryon VikingGenetics har beslutat att vara mer aktiv i förmedling av embryon till och från våra medlemmar en slags katalysator i processen. Vi erbjuder därför att köpa embryon på de allra bästa hondjuren och vidareförmedla dem till andra lantbrukare om ni önskar. Alternativt kan vi lägga in embryon på våra egna hondjur, t.ex. på ASMO i Finland. Embryokontrakten som vi erbjuder på hondjuren är på djur som vi redan har spolkontrakt på efter att de blivit högt genomiskt testade. Om hondjuret ger väldigt många embryon vid en spolning, eller lantbrukaren inte önskar lägga in embryona själv så kan VikingGenetics köpa embryona. Vi erbjuder då två olika modeller: Antingen betalar vi 800 Euro per embryo (7 000 SEK vid rådande eurokurs). Det är då ett rent köp utan förpliktelser. Eller också betalar vi 500 Euro per embryo (4 300 SEK) + 2 % royalty, om dessa embryon leder till en tjur som har rätt till royaltyersättning. VikingGenetics säljer emellanåt utländska embryon och använder då följande modell: Försäljningspris 675 Euro (5 900 SEK) per embryo och då är det garanterat återköp av eventuellt född tjurkalv för 1340 Euro (11 700 SEK), oavsett kalvens genomiska avelsvärde. Om du är intresserad av att köpa embryon så kontakta Ann Tidström på tel 0511-267 93. Eller din avelsrådgivare. Det är vår förhoppning att detta kan bidra till att öka förmedlingen av embryon från våra bästa hondjur i rasen, vilket kommer vara till gagn för både ägaren till hondjuret, köparen av embryot och rasen som helhet! Den första kvigan är redan spolad i det nya projektet med embryoförmedling hos VikingGenetics. Kviga nr 5024 (VH Grafit x Rakuuna) är spolad två gånger. Första spolningen seminerades hon med två tjurar, VH Sultan och Offie och den gav 6 embryon. Andra gången med VH Lund vilket gav 5 embryon. Alla embryon såldes snabbt till en finsk lantbrukare. Donatorkvigan har imponerande g +36! 20 avelsnytt MAJ 2013