Sammanfattning & kompletterande information Följande texter finns i inledningen av programförslaget på sidan 6. Programmet ska ge en helhetsbild av planeringsförutsättningarna inom området, utgöra planeringsunderlag för framtida detaljplaner samt fungera som stöd vid förfrågningar om markanvisningar. Kommentar; Detta är inte förenligt med att förslaget utelämnat omfattande byggnationer med avsevärd påverkan på området angränsande till Brommaplan. Programområdet omfattar centrala Bromma med stadsdelarna Riksby, Åkeslund, Åkeshov samt del av Ulvsunda. Kommentar; Men exkluderar Grammet 1 med mera, detaljplanearbete på Knypplerskevägen samt byggnationer på mark när reningsverket läggs ned? Parallellt med programarbetet pågår planarbete för Brommaplans bussterminal med närområde (Detaljplan för Grammet 1 med mera vid Brommaplan i stadsdelarna Riksby och Åkeslund). Kommentar; Men inte byggnationerna på mark när reningsverket läggs ned? Utvecklingen av tyngdpunkterna ska ske stegvis och utifrån ett helhetsperspektiv, vilket ställer krav på en god dialog med boende och verksamma. Kommentar; Givet att programmet utelämnar nämnda faktorer som har så stor inverkan i vårt närområde, är det i nuläget omöjligt att få ett helhetperspektiv, uppnå en god dialog eller känna förtroende för det förslag som programmet föreslår på Åkeshovshöjden angränsande till Brommaplan. Bilaga
Sammanfattning Program för centrala Bromma 2010-20840 På Åkeshovshöjden föreslås 7 fastigheter på 4 områden där ädellövskog, liljekonvaljängar och fornminne finns förutom grönklassade lamellhus och ateljéhus. Den gröna kilen mellan Drottningsholmsoch Bergslagsvägen kommer att försvinna, vilket kommer att bidra till sämre luft och högre bullerstörningar för befintlig bebyggelse. Grammet 1 Åkeshov Åkeslund Byggnation på reningsverkets mark På marken där reningsverket nu är beläget föreslår programmet för centrala Bromma att fastigheter av samma typ som Grammet uppförs. Det kommer att resultera i mer trafik, buller och föroreningar. Pågående detaljplan 2004-06783 Svenska Bostäder har en markanvisning om 2 punkthus (32 lgh). Större del av vegetationen mellan Knypplerske- och Snörmakarvägen kommer att ersättas av fastigheter och asfalterad mark. Kvävedioxid, partiklar PM10 och buller kommer att öka p g a vegetationen inte längre omvandlar förorenad luft och dämpar buller. Påverkan Åkeslund: Grammet kommer att skydda stadsdelen mot buller och föroreningar. Den nya byggnationens lägre nivåer och kvarterens öppna armar som inbjuder Åkeslund gör mötet mellan befintlig och ny byggnation mindre brutalt. Påverkan Åkeshov: Grammets 10-våningar höga fasad utmed Drottningholmsvägen kommer att medföra att buller och föroreningar studsar från fasaden och mot Åkeshovshöjden. Redan höga nivåer av kvävedioxid och partiklar PM10 kommer att öka. 1. Korrigera planförslagets beskrivning med hänsyn tagen till kommentarer i dokumentet. 2. Komplettera planförslaget med övriga projekt så att helhetsbild över planeringsförutsättningarna uppnås och kan presenteras. 3. Gör en miljöanalys över hela boendemiljön i området Åkeshovshöjden (som omfattar både befintlig och ny bebyggelse) 4. Inled en öppen och ärlig dialog med berörda i området.
Bullermätning vägtrafik 2004-05-04 Åkeshov Från Bernströms akustik 2013-06-24: Kvarteren utsätts för vägtrafikbuller från Drottningholmsvägen, Bergslagsvägen, Tunnlandsvägen och omgivande gator samt från tunnelbana ovan mark. Drottningholmsvägen har idag ca 20 000 fordon per dygn väster om Brommaplan och 30 000 fordon per dygn söder om Brommaplan, Bergslagsvägen 27 000 fordon per dygn, Tunnlandsgatan ca 7 000 fordon per dygn, alla 50 km/h på aktuell sträcka. Enligt Trafikstrukturutredning Västerort etapp 1 prognosår 2030 bas bedöms följande trafikmängder år 2030: Drottningholmsvägen 31 000 fordon per dygn väster om Brommaplan och 32 000 fordon per dygn söder om Brommaplan, Bergslagsvägen 26 000 fordon per dygn, Spångavägen 9 000 fordon per dygn, Kvarnbacksgatan 18 000 fordon per dygn. (Uppgifter från Grontmij 2013-06-24.). Åkeslund
Bullerkarta spårtrafik 2014-02-03 Från Bernströms akustik 2013-06-24: För tunnelbanan räknas med ca 400 tåg per dygn och 30-60 km/h, lägst närmast station Brommaplan. Åkeshov Åkeslund
Karta över luftföroreningar 2010 Kväveoxid och partiklar PM10 Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp år 1999. Tidigare fanns bara riktvärden för luftföroreningar men då började man sätta gränsvärden för tillståndet och normer för kvaliteten på miljön. Skillnaden är att gränsvärden och normer är lagstadgade och måste uppfyllas. Svårast att klara normerna för partiklar och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. Källa: Östra Sverige Luftvårdsförbund (luftföroreningskartor)
Karta över luftföroreningar 2010 Kvävedioxid Kväveoxider uppstår som en kemisk reaktion mellan kväve och syre vid höga temperaturer, i praktiken vid förbränning av både fossila och andra bränslen. Fordonstrafik och energi-produktion är de största källorna för kvävemonoxid och kvävedioxid. Kvävedioxid i höga halter kan skada lungvävnad och ge andningssjukdomar. I miljön bidrar kväveoxider till försurning och till övergödning av mark och vatten. De är också frätande på sten i till exempel byggnader och statyer. Partiklar PM10 Framför allt i tätorterna utgör partiklar i luften ofta en besvärande förorening. Små partiklar, mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter), som följer med inandningsluften ner i lungorna kallas PM10. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Personer med känsliga luftvägar kan få besvär vid höga halter av slitagepartiklar och måste i många fall uppsöka sjukhus. Nära starkt trafikerade vägar och under lång exponering för avgaspartiklar ökar risken för dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Text: Luften vi andas av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Källa: Östra Sverige Luftvårdsförbund (luftföroreningskartor)
Vegetationens viktiga värden! Luftrening Vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luft. Damm och andra partiklar fastnar på trädens blad, grenar och stammar. Dessa partiklar spolas sedan bort av regn. Vegetation har också förmågan att absorbera till exempel ozon, koldioxid och kväveoxider. Trädens uppbyggnad göra dessutom att stadsluften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. En studie har visat att det är cirka 70 mindre föroreningar längs en gata med träd än en utan träd. Barrträd är mer effektiva eftersom de är gröna året om och har även en större sammanlagd bladyta än lövträd. De har en viktig roll vintertid när partikelhalterna från dubbdäck med mera kan bli höga. Barrträd är också mer känsliga för luftföroreningar. Lövträd är mest effektiva sommartid eftersom de då har en stor lövyta som kan fånga upp partikarl. De är också effektivare på att absorbera förorenande gaser än barrträd. Sommartid kan exempelvis lövträd samla upp 20-40 procent av stoftet i stadsluften. En blandning av löv och barrträd tycks vara att föredra. Bullerdämpning Naturens bullerdämpande förmåga beror främst på hur kuperad naturen är och hur mycket mjuk mark naturen rymmer. Träd och buskar har också en viss bullerdämpande effekt. På en sluten innergård kan växtlighet på mark och fasad sänka bullret från trafiken med upp till 3-4 dba (Boverket 2010). Bilder på trädkramande barn! Liljekonvaljer Källa: Ekosystemtjänster i Sollentuna. Rapport skriven på uppdrag av Sollentuna kommun daterad september 2015
Pågående planarbete 2004-06783 http://insynsbk.stockholm.se/byggochplantjansten/pågående-planarbete 2004-06783
Pågående planarbete 2011-18029 http://insynsbk.stockholm.se/byggochplantjansten/pågående-planarbete/pagaendeplanarbete 2011-18029