Småbarnsårens Psykologi och Behandlingsmetoder Monica Hedenbro Leg.Psykoterapeut/Med.dr
Föreläsningens tema Anknytning Bindning Självteorin Interaktionsvariabler Familjesystemet Behandlingsmetoder
ARV och MILJÖ
Anknytningsprocess Kulturella aspekter Barnet ANKNYTNINGSBETEENDE sy9ar till överlevnad Föräldern Annan viktig person BINDNING till barnet
TRYGG BAS Att Tryggas Känna Tillit Samhörighet Barnet kan använda sina anknytningsbeteenden på ett positivt sätt SYFTE: Skapa möjlighet för barnets utforskande och utmaningar Använda i nära relationer senare i livet
Anknytningsmönster Trygg Anknytning Otrygg Undvikande Anknytning Otrygg Ambivalent Anknytning Desorganiserad/Desorienterad Anknytning
Affektreglering Anknytningsteorin är i grunden en regleringsteori. Inte enbart Rädsloreak6oner Psykobiologiskt tonar den primära anknytningspersonen in de dynamiska växlingarna i barnets inre affek=llstånd Minimera barnets nega6va affek=llstånd maximera de posi6va Reparerar felintoning eller frånvaro Rela6onella o Känslomässiga färdigheter - implicita minnen Hur gör man för a+ söka tröst eller ge tröst i nära rela3oner Hur gör man för a+ reglera starkt nega3va känslo3llstånd
Mentalisering Förmågan a* förstå si* eget och andras beteende u6från inre mentala 6llstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Se sig själv u6från och andra inifrån Förälderns förmåga ah mentalisera om barnet, ah leva sig in i barnets inre psykologiska 6llstånd central i barnets anknytning Behov av ah bli sedd och förstådd som en mental varelse. Mentaliseringsförmåga uppstår när intersubjek6viteten pga av emo6onell och kogni6v utveckling blir medveten o reflekterande Ligger 6ll grund för barnets utveckling av egen mentaliseringsförmåga
BARNS KÄNSLOR Signalera Dela Socialt Referera Reglera
Metaemotioner Föräldrarnas tankar och känslor om känslor Uppmärksamma Acceptens Reglering
Daniel Sterns självteori Känslan av ett begynnande själv 0-2 månader Känslan av ett kärnsjälv 2-6 månader Känslan av ett subjektivt själv 7-15 månader Känslan av ett verbalt själv 15 mån- Känslan av ett berättande själv 3 år-
IntersubjekFvitet Separat motivationssystem bredvid anknytning Tillskriva andra ett inre mentalt liv-känslor,tankar Ofrånkomlig aspekt av människans mentala liv, den aspekt som djupast definierar oss som människor Intersubjektiv kommunikation o kärleksfullt samspel skapar närhet till betydande andra. Blickar, ansiktsuttryck, kroppshållning, gester, röstmelodi och tonfall. Intersubjektiv, relationell dialog - tvåpersonsstruktur
Temperament Känslighet Intensitet Aktivitet Övergångar Koncentration
MAFI Mikro Analys Familje Intervention
Gemensamt Fokus Första triaden är familjen Studerats med objekt P- P- O Triadstudier P- P- P
Tresamhet Naturligt Möjligheter Svårigheter Olika sammanhang
Systemen är ömsesidigt relaterade Fll varandra och påverkar varandra DeHa betyder ah varje delsystem är känsligt för utveckling och förändring i de andra systemen. De kombinerade interak6onerna skapar den hela familjeprocessen Minuchin 1985
Elisabeth Fivaz- Depeursinge et al Family Allians En familjevariabel som definierar graden av koordina6on som deltagarna lyckas skapa när man genomför en uppgiv.
Alliansens betydelse 9 månader gamla barn ger Bids i positiva situationer signifikant fler ggr då familjen har en god allians Men i samma ålder Bids i negativa situationer signifikant fler då familjen har en dålig allians
Studier av John GoNman som kan predicera skilsmässorisken hos nygi9a par Longitudinella studier Konflikt Diskussioner Fysiologiska mätmetoder Affektkodning
Paret blir Föräldrar Betydelsen för Hur konfliktdiskussionen ser ut i 6:e graviditets-månaden predicerade vid 3 månader Hur mycket barnet grät Hur mycket log och skrattade Hur mycket pos. affekt pappan visade mot barnet Hur samarbetande eller konkurrerande föräldrarna var Barnets vagusnervstonus ( förmåga att trösta sig och uppmärksamhetsfokus) John Gottman
Fyra nivåer i bedömningen Organisa6on: Är alla inkluderade Deltagande: Är alla i sina roller Delat uppmärksamhetsfokus Känslomässigt engagemang
Resultat Den gemensamma rytmen hittas och formas tidigt. Familjen arbetar med en inre modell av att alla tre är delaktiga men att barnet skall kunna delta i turtagningar Föräldrarna ger stort utrymme till barnens bidrag Den synkroniserade kommunikationen bidrar till att barnet kommer i turtagningar
Internationell jämförelse Amerikanska familjer har eh signifikant snabbare tempo med fler bidrag, turtagningar bekrävningar och förtydliganden än svenska familjer. DeHa gäller även barnet vid tre månader. Elementen i kommunika6onen är dock mycket lik och rytmen formas oavseh om den är snabbare eller långsammare to be in step Affekten påverkas inte
Turtagningar 3 månader Turtagningar 9 månader Turtagningar 18 månader Peer competenc e at 48 months 0.20 p= 0.229 0.59 p= 0.008 0.40 p= 0.070 Social competenc e at 48 months 0.26 p= 0.161 0.48 p= 0.028 0.34 p= 0.104
Synkronisering Inkludering Barns bidrag Turtagnin g Social kompetens
Fallstudie föräldra-barn interaktion (3-48 månader); ett barn med autism jämförs med de övriga 19 barnen i studien
Contributions 45 40 35 30 25 Attention to Object Positive Vocalization Hiccoughs 20 15 10 5 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 35 30 25 20 15 10 5 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 12 10 8 6 4 2 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group
Turn-taking sequences Turns 10 60 9 8 50 7 6 40 5 30 4 3 20 2 1 10 0 3 9 18 48 Months Case child 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group Comparison group
Contributions Negative Vocalization Neutral Vocalization 7 20 25 20 6 5 4 3 2 1 18 16 14 12 10 8 6 4 2 15 0 3 9 18 48 Months Case mother 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers Comparison mothers 10 Initiates Object Attention to Child 10 14 5 9 8 7 12 10 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers 8 6 4 2 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers
Turn-taking sequences 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers
Attention to Child Negative Vocalization Affirmation 14 2,5 10 12 10 2 9 8 7 8 6 1,5 1 6 5 4 4 2 0,5 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case father 0 3 9 18 48 Months Case father 0 3 9 18 48 Months Case father Comparison fathers Comparison fathers Comparison fathers
SAMSPELSBEHANDLING In VIVO In VIDEO In VERBIS
Varför Samspelsbehandling Samspelet påverkar inte bara relationen och anknytningen Samspelet påverkar också utvecklingen av de egna inre modellerna hos barnets egen förmåga t.ex. affektreglering, mentalisering, social kompetens Samspelsbehandling syftar till att påverka samspelsmönstren så att de stödjer barnets utveckling och välmående
FOKUS Interaktion Anknytning Känslor Temperament
SAMSPELSMETODER Marte Meo Triadlek/CPICS Mim Theraplay Bof Samlek Lekarbete
SAMSPELSBEHANDLING VIDEO Videofilmning Analys Välja sekvenser Återge Samtal Process
ÅTERGIVNING Inrama samtalet och ge fokus Valda ögonblick i filmen som kan relateras tilll problemet Leda fokus för att titta på MEN I en dialog med föräldrarna Stanna filmen när föräldrarna reagerar, kommenterar etc Moments of meeting viktigt