Tillsyn gällande Egehem

1 (23) Egehem AB Skeppargatan 8 593 50 Västervik Tillsyn gällande Egehem Bakgrund Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället påtar sig i detta sammanhang ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren 2006 2007 skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar även hem som tar emot barn och föräldrar tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag, Barnuppdraget. Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Såväl internationell som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan som riskerar att lämna vården med svag utbildning. (Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, (2006)) Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden där barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna. Hälsa Utbildning Känslomässiga och sociala behov Delaktighet Säkerhet Kvalitet Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 391 86 Kalmar Malmbrogatan 6 Växel 0480-820 00 0480-82 147 lansstyrelsen@h.lst.se www.h.lst.se

2 (23) Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå. Metod Innan den operativa tillsynen genomfördes samlade Länsstyrelsen in diverse uppgifter från Egehem; uppgifter om de placerade barnen, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade. Intervju av föreståndare respektive personalgrupp, enligt intervjuguider. Intervju med de placerade ungdomarna, enligt intervjuguide. Intervju med de placerade ungdomarnas vårdnadshavare, enligt intervjuguide. Intervju med de intervjuade ungdomarnas socialsekreterare, enligt intervjuguide. Aktgranskning Kommunicering av utredningsmaterialet. Vid granskningstillfället var 12 stycken tonåringar inskrivna, enbart flickor. Sex av dem intervjuades var och en för sig. De intervjuade var födda år 89, 88, 93, 91(2 st) samt år 90. Endast tre av vårdnadshavarna gick att nå för intervju. Fem handläggande socialsekreterare intervjuades. Allmänt Egehem, Västerviks kommun, har haft Länsstyrelsens tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende (HVB) sedan 1994-01-28. De åtta första åren hade Egehem 4-6 behandlingsplatser. På senare år har platsantalet vuxit till det tredubbla och personalstyrkan har även den utökats kraftigt. 2002-2003 kom Egehems LäroVärket till för att ge eleverna det bästa stödet och för att samarbetet med skolorna skulle börja fungera bättre. Sedan 2004 har LäroVärket haft en egen samordnare, egna elevassistenter, handledning och egna lokaler. Sommaren 2007 öppnades en ny avdelning kallad Falla, efter gården Falla där vården bedrivs. Här kan fem stycken flickor bo och gå i skola eller praktisera. Fallas flickor kan också välja att arbeta med hästar och deras skötsel

3 (23) samt läsa till hästskötare. Här har flickorna skötselansvar för djur och gårdens sysslor. I samband med de nya platserna på Falla utökas även verksamheten med tre nya utslussningsplatser i träningslägenheter. Den vårdkategori som Egehems tillstånd omfattar är: Flickor med introvert problematik, psykiska problem, jagsvaghet och tidiga störningar. Missbruk och kriminalitet är ej tongivande problem. Vid inskrivningen är flickorna i åldern 13 20 år. I Falla är åldern vid inskrivningen 15-22 år. Högsta antal vårdtagare är 20 stycken. Av dessa kan åtta bo i två byggnader på huvudfastigheten i Västervik samt fem på Falla. Tillståndet för antalet utslussningsplatser i lägenheter är totalt sju stycken, varav fyra redan är belagda. Metod/behandlingsinnehåll beskrivs av Egehem enligt följande: Målsättningen är att stärka flickornas personlighetsutveckling och självkänsla. Målet för behandlingsenheten Falla är att flickorna ska vara lite mer autonoma vid utflyttningen än vad som gäller vid huvudfastigheten. Ofta kan vården bli långvarig. Den teoretiska grunden baseras på miljöterapi med kognitiv och psykodynamisk teorigrund och ett salutogent perspektiv. Även DBT (dialektisk beteendeterapi) och individualterapi tillämpas. Utgångspunkten är att individen kan påverka sitt livsförlopp genom insikt och intellektuell förståelse. Därigenom skapas en medvetenhet om negativa känslor och beteenden. Inskrivningen sker enligt handlingar från Egehem efter noggrann planering i fem steg. I samband med inskrivningen försöker hemmet involvera de anhöriga. Vid behandlingsplaneringen eftersträvar hemmet en delaktighet från flickornas sida. I vården ingår normalisering och motivation till egna aktiviteter och intressen. I verksamheten finns tillgång till särskilda studielokaler och stödpersonal för utbildning. Efter vars och ens förutsättningar arbetar behandlingshemmet med att stärka eller upprätthålla kontakter med vårdnadshavarna samt vid behov erbjuda familjeterapi av kortare slag. På enheten Falla ingår ridterapi i behandlingen. Hästhållningen utgör där även i övrigt en viktig del av verksamheten. På Falla finns även i övrigt goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv. Möjlighet finns att ordna en successiv utslussning inom hemmet och i utslussningslägenheterna. Personalhandledning ges regelbundet av en extern handledare. Vid tillsynen var 12 flickor inskrivna/boende på hemmet. Flickorna är födda mellan 1986 och 1993. Nio stycken av flickorna var inskrivna med stöd av socialtjänstlagen(sol), två med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och en med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. Under de senaste 12 månaderna hade totalt 16 flickor varit inskrivna. Beskrivningen av de inskrivna barnen och deras vårdbehov överensstämmer med de kriterier som omfattas av det tillstånd som beviljades i augusti 2007.

4 (23) Vid kommunicering av sammanställning påtalar Egehem att de erbjuder alla flickor i Egehems olika verksamheter ridterapi. Ridterapi har psykodynamisk grund och terapeuterna har handledning. Fallas verksamhet är baserad på ridaktivitet, vilket visat sig hälsofrämjande om man tittar på forskning kring hur människor mår i kontakt med naturen. Resultat Personal/organisation Verksamhetens föreståndare har en adekvat utbildning för uppdraget med bland annat utbildning i psykodynamisk gruppsykoterapi, Marte Meo teknik, psykiatri - psykosomatik och handledning samt en universitetsutbildning till föreståndare. Personalen har över lag en god utbildningsnivå där merparten av de tillsvidare anställda har kognitivpsykoterapi steg 1 eller DBT utbildning. Personalen har personliga kompetensplaner och möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Vid besöket bestod personalgruppen av föreståndaren, 14 behandlare, tre tjänster på 20, 30 respektive 75 %, utöver dessa finns även sex stycken heltidstjänster på Falla. Det finns även sju elevassistenter anställda med varierande tjänstgöringsgrad samt 12 timanställda. Personalgruppen består av 27 kvinnor och 16 män. Av intervjun med de fast anställda i personalgruppen framgår att de själva anser sig ha såväl utbildning som erfarenhet anpassad för uppdraget. De uppger dock att de just nu inte har någon handledning. Anledningen till detta är att de slutat med sin gamla handledare och väntar på att den tilltänkta handledaren ska höra av sig. Elevärenden handleds dock på behandlingskonferens. Handledning sker också gällande de terapier som används i behandlingen samt DBT av en steg tre handledare. Elevassistenterna har egen handledning i skolarbetet och ledningsgruppen har egen handledning. Både personalgruppen och föreståndaren menar att de håller sig informerade om nya forskningsresultat inom området. Detta är en stående punkt på personalmötena. Personalen anser att de har de faktiska förutsättningar som krävs för att kunna arbeta enligt verksamhetens behandlingsmetoder och för att uppfylla verksamhetens mål med de grupper som verksamheten är avsedd för. I verksamhetsbeskrivningen framgår att man vänder sig till flickor med introvert problematik, psykiska problem, jagsvaghet och tidiga störningar i ålder 13-20 år. Varje flicka har två egna kontaktmän ur personalgruppen samt en personal som de själva väljer att ha samtal med. I intervjuerna framkommer att det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där ungdomarna vistas. Det finns även en beredskapsjour som personalen kan kontakta vid behov på natten. Denna jour har föreståndaren samt de två biträdande föreståndarna. Vid akuta behov kan även läkare /psykiatriker nås dygnet runt året runt.

5 (23) Föreståndare och personal berättar att det inte finns något nedskrivet introduktionsprogram för nyanställda utan detta är individuellt utifrån den nyanställdas behov och erfarenhet. All ny personal får information kring brandskydd och genomgår en medicinutbildning. Den nyanställda får även genomgång av arbetsrutinpärmen och introduktion på dator - journalhantering. Verksamheten tar oftast in personal som tidigare varit praktikanter i verksamheten och som då har en viss kännedom om de rutiner som finns. Varje anställd har en egen pärm med rutiner och personlig kompetensplanering, de timanställda har en gemensam pärm. Verksamheten har inte haft behov av att beställa tolk men om behovet skulle uppstå kommer man att anlita tolk. Egehem skriver i sina kommentarer att en sammanställning nu har gjorts, där all viktig introduktion finns, i en så kallad arbetsrutinpärm. Denna skall enligt Egehem innehålla bland annat: metod, regler och etik, sekretesslag och brottsregistreringsrutiner, vägledning vid brand och andra akuta situationer, medicineringsrutiner, journalföring, datahantering och nyckelhantering. En notering skall göras av den nyanställde att hon/han läst och tagit del av innehållet. Skolgång/utbildning för de inskrivna Alla som är inskrivna i Egehems verksamhet har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte. De nu inskrivna deltar alla utom två i undervisning eller praktik. De två som ej deltar i något har ej skolplikt och har tillgång till individuellt anpassad skolgång. Länsstyrelsen finner att det i alla sex granskade akter finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerat för den inskrivna ungdomen. De intervjuade socialsekreterarna och vårdnadshavarna var väldigt positiva till Egehems arbete gällande de placerades undervisning. Kvalitet Verksamhetens behandlingsmetoder finns beskrivna i Egehems ansökningshandlingar samt i tillståndsdokumentet. Skriftliga rutiner/processer eller behandlingsdokument i övrigt finns i stor utsträckning dokumenterade i verksamheten. Verksamheten har uppföljningsbara mål via ett formulär som gås igenom vid utskrivning. Egehem dokumenterar data om de inskrivna flickorna. Denna kan användas för uppföljning av verksamhetens mål.

6 (23) Ännu har dock ingen utvärdering genomförts. Enligt föreståndaren har utvärdering av verksamhetens effekter skett vid två tillfällen. Verksamheten har bland annat blivit utvärderad med hjälp av Skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex. En skriftlig redovisning av denna finns hos Länsstyrelsen. Beskrivningen av de inskrivna ungdomarna och deras vårdbehov (i vårdplan/utredning) överensstämmer med den grupp som verksamheten är avsedd för och har tillstånd för. Dokumentation om flickorna Alla flickor som var inskrivna vid vårt besök hade en egen pärm som förvarades inlåst, ej tillgänglig för obehöriga. Av de sex akter/pärmar som vi tittade närmare på var dokumentation inte helt komplett. Socialtjänstens utredning, verksamhetens journalföring och behandlingsplan fanns för alla sex flickorna, det fanns även en medicinsk journal för de flickor som behövde detta. Ungdomarnas hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt eventuella särskilda behov inom dessa områden, framgick i behandlingsplanen. Sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel fanns dokumenterat i journalanteckningarna i de fall detta varit aktuellt, incidentrapporter skrevs då också alltid. Vid oplanerad avvikelse från hemmet dokumenterades det i journalanteckning och incidentrapport skrevs. Av de sex akterna så saknade en ett placeringsbeslut. I behandlingsplanerna var det svårt att utläsa vilka som deltagit i planeringen, när planen fastställts och när den skulle följas upp. Det var även svårt att i några behandlingsplaner utläsa huruvida flickan eller vårdnadshavare själva hade varit med och aktivt deltagit i behandlingsplanens utformande. Underskrift av flickan och vårdnadshavare samt datum saknades på tre av de granskade behandlingsplanerna. Två behandlingsplaner skulle ha uppdaterats för en månad sedan och var för gamla. I vissa journalanteckningar saknades anteckningar kring de möten som genomförts med socialtjänsten. Det framgick inte av akterna huruvida flickorna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. Fyra av de intervjuade flickorna säger sig inte veta eller ha fått sett att det skrivits något under de möten där de deltagit. Däremot säger fem stycken att alla har haft placeringsmöten innan de skrevs in och att det är praxis att vara med vid så kallade soc-möten /behandlingskonferenser. Samtliga i personalgruppen inklusive föreståndaren berättar att barnen är delaktiga i de möten och beslut som fattas även om det inte skriftligt framgår av akterna. Det finns idag inga rutiner i hur och när flickorna ska ta del av

7 (23) dokumentationen men de läser alltid rapporter och behandlingsplaner. Man menar att flickornas problematik gör det svårt för dem att komma ihåg att de tagit del av papper och läst beslut och så vidare. Föreståndaren kan dock se att det finns vissa förbättringsområden och något som det ständigt arbetas kring i är hur flickorna får ta del av sin dokumentation och vikten av att flickorna och andra närvarande skriver under dokument. Föreståndaren ser också att det ibland kan saknas hänvisningar i journalerna till de övriga dokument som finns i akten. Egehem skriver i kommuniceringen att det placeringsbeslut som saknas skall ordnas från aktuell kommun. Egehem anser att delar av dokumentationen är ett återkommande problem. De kommer att arbeta med att förbättra detta och kommer att förankra satsningen på att dokumentera riktigt genom bland annat p- möten. Även kring behandlingsplanerna ser Egehem ett förbättringsområde där mer administrativ personal kanske kan komma att behövas för att slippa eftersläpningar. Egehem menar dock att processen med eleven fortskrider oavsett om behandlingsplanen hunnit reviderats eller ej. Egehem planerar även att arbeta mycket med att förbättra elevernas dokumenterade läsning av sin dokumentation. Det kan vara svårt för de inskrivna med olika diagnostiska tillstånd att avgöra vad som är vad vid samtal, detta kan även gälla vårdnadshavare. Egehem anser att eleverna har rätt i sin upplevelse och att Egehem skall ändra sitt agerande. Samverkan med andra utifrån ungdomarnas behov Egehem samverkar numera alltid med socialtjänsten i placerande kommun, vårdnadshavarna, i den mån de är tillgängliga, samt andra för barnet viktiga personer, enligt personal och föreståndare. Egehem har två inskrivna flickor sedan tidigare som är inskrivna av landstinget men numer kräver de att kommunen ska stå bakom en placering. Samverkan med andra aktörer runt barnet/ungdomen såsom skola, BuP, skolhälsovård, praktikplatser osv. sker efter varje placerad ungdoms individuella behov. Verksamheten har anställt egna elevassistenter för att samarbetet med skolan skall kunna förbättras. Verksamheten har tillgång till läkare och sjuksköterska inom verksamheten. Verksamheten har rutiner, dock inte skriftliga, för hur samverkan skall ske både under placeringstiden och vid placeringens avslut. Två av fem handläggare på socialtjänsten svarar att de inte tycker att verksamheten alltid samverkar med socialtjänsten. En socialsekreterare anser att det var bra i början men sen märktes det hur trött personalen var och hur lite de tog till sig det som sades. All detalj- planering sker med barnet och familjen, inte med socialtjänsten. En annan socialsekreterare anser att Egehem har varit mycket professionella och varit väldigt måna om samverkan. Egehem konstaterar att den behandlingsmetod som verksamheten tydligt beskriver vid inskrivningen inte alltid fullt ut kan förstås av socialsekreteraren då det inte

8 (23) är dennes profession. Viss problematik är svår att härbärgera för personalen på socialtjänsten. Egehem tar här upp två exempel på hur socialtjänsten i möte med elev och vårdnadshavare går in och stöttar eleven på ett sätt som ej är förenligt med behandlingens mål. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Såväl föreståndaren som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer, dock inga skriftliga, Och man tar hänsyn till flickors särskilda förutsättningar och behov. Föreståndaren och personalen menar att en ständig diskussion pågår om detta. På torsdagskvällarna har man gruppdiskussioner där etiska frågor och dilemman tas upp med flickorna. Det finns även, anser personalen, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter. De inskrivna var dock mer oeniga kring detta och två av flickorna tyckte att det inte alls fanns etiska riktlinjer. De fyra andra tyckte att det fanns etiska riktlinjer muntligt och att detta diskuterades på torsdagarna och även inom DBT. En av dessa flickor ville ha riktlinjerna skriftliga. Fyra av flickorna tyckte att verksamheten var medveten om barnens rättigheter och att verksamhetens personal visade ungdomarna respekt genom en kontinuerlig dialog. Tre av sex flickor ansåg inte att verksamheten var medveten om eller tog hänsyn till barnens sexuella identitet. Av vårdnadshavarna som intervjuades tyckte en att det fanns etiska riktlinjer, en annan utgick från att det fanns medan den tredje ansåg att det fanns på papperet men att dessa ej fungerade i verkligheten. Här tar vårdnadshavaren upp exempel som att föreståndaren anser att det är okej med fula ord som exempelvis hora i förklaringssyfte. Vårdnadshavaren ansåg att det fanns stora problem för Egehem gällande etik och moral. Egehem var bra på att ta hand om flickorna och lyssna på deras åsikter när de var väldigt dåliga och behövde mycket stöd, däremot uppfattades Egehem sämre av en vårdnadshavare när flickorna blev bättre och började utveckla egna identiteter, de blev då, enligt vårdnadshavaren, otrevliga i sitt sätt gentemot flickorna. Två av vårdnadshavarna ansåg att verksamheten var medveten om och tog hänsyn till barnets sexuella identitet. En annan vårdnadshavare var dubbel till denna fråga. Denne upplevde att verksamheten egentligen inte tog hänsyn utan uppfattade mer att personalen ansåg att flickorna skulle akta sig för sex. Dennes uppfattning var att det ej var accepterat att vara lesbisk på Egehem och att detta där betraktades som fel. Egehem har skriftligt förtydligat Egehems förhållningssätt och ideologi i etik.

9 (23) Rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten Enligt föreståndaren så finns rutiner för att hantera klagomål och synpunkter, bland annat finns ett utrymme på behandlingsplanen där flickorna kan fylla i om de känner sig kränkta. Detta tas sedan upp på nästa socmöte /behandlingskonferens. När något allvarligt inträffar i verksamheten skrivs även en incidentrapport som skickas till socialtjänsten. Föreståndaren uppger att alla klagomål och synpunkter tas om hand och följs upp av verksamheten och hon är säker på att alla berörda(flickorna, vårdnadshavare, personal och socialtjänsten) känner till detta. Personalen uppger att strävan är att inte få några klagomål, men att när sådana finns tas det upp på personalmötena. En vårdnadshavare kände till rutinerna medan de två andra vårdnadshavarna inte kände till om det fanns sådana rutiner. Två uppfattar att klagomål och konflikter följs upp medan en inte anser att de följer upp klagomål och konflikter utan att verksamheten går i försvarsställning. Av de fem handläggande socialsekreterarna så var det en som kände till att det fanns rutiner kring detta. Tre handläggare ansåg att klagomål, synpunkter och konflikter följdes upp medan en ansåg att det ej följs upp och en hade ingen kännedom om detta. Fyra av de intervjuade flickorna trodde inte eller kände inte till att verksamheten har rutiner angående klagomål och synpunkter från dem som berörs av verksamheten. Endast två av de sex flickorna tyckte att synpunkter, klagomål och konflikter följdes upp och åtgärdades. Egehem skriver att de har formulerat nya dokument till arbetsrutinpärmen för att ha en fungerande rutin för dessa klagomål. Som tidigare kommer tillbud även att incidentrapporteras till berörd myndighet. Eleverna har alltid stöd till att ha enskilda kontakter med socialtjänst och terapeut. Samtalsgrupp om bland annat etik och mobbing finns på torsdagar. Extra informationspunkt har satts in på nästa Föräldrakonferens. Den punkten kan återkomma vid perioder med nyinskrivningar. Säkerhet Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad. Det framkommer här att såväl föreståndaren som personalen har en medvetenhet om att riskerna inom vissa av dessa områden finns. Rutiner för att motverka riskerna finns i viss mån dokumenterade och muntliga rutiner finns inom vissa delar.

10 (23) Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande. Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet Skador som barnen orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm) Fysisk misshandel Då barn rymmer Konflikter och missförhållanden inom verksamheten. I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande. Skrivna rutiner finns på Egehem kring suicid, suicidförsök, brand, hur personal ska uppträda då en flicka är aggressiv och om någon av de placerade flickorna rymmer. Efter länsstyrelsens intervju med föreståndaren fördes rutiner gällande riskprevention mot fysiska, psykiska och sexuella övergrepp in i rutinpärmen. Rutinerna innefattar även vad som skall göras då det skett ett övergrepp av något slag samt om personal anmäls för fysiskt, psykiskt eller sexuellt övergrepp. Dessa rutiner fanns tidigare men då muntligt. Dessutom finns skriftliga ordningsregler. Vid intervjuer har följande framkommit: Personalgruppen säger i intervjun att det finns samma rutiner för både fysiska och psykiska misshandel samt för sexuella övergrepp. För rymning och självskador finns separata rutiner. Gällande missförhållanden och konflikter inom verksamheten finns muntliga rutiner. Om det är konflikt mellan personal tas detta i handledning. Alla rutiner var inte kända av socialtjänstens personal och denna personal hade ingen kännedom om huruvida övergrepp anmäldes till berörd socialnämnd. En socialsekreterare kände dock till viss rutin kring psykisk misshandel, en annan hade hört att det fanns rutiner kring sexuella övergrepp men ej sett rutinerna. En socialsekreterare fick veta att den inskrivna blivit utsatt för sexuellt övergrepp två veckor efter händelsen. Då socialsekreteraren tog upp detta med personal hade de ej förstått varför de skulle meddela socialtjänsten detta när det är Egehem som är ansvarig. Fyra av socialsekreterarna ansåg att det fanns rutiner om flickorna rymde och att detta anmäldes till berörd socialnämnd. En ansåg att det ej fanns rutiner kring rymning.

11 (23) En vårdnadshavare hade ingen kännedom om huruvida det fanns rutiner för att förebygga eller förhindra fysisk misshandel. En vårdnadshavare hade kännedom om att det fanns förebyggande rutiner för fysisk misshandel. En vårdnadshavare ansåg att det fanns rutiner för att skydda flickorna mot fysisk misshandel men att bara några i personalen följer rutinerna. Rutiner gällande rymning ansåg en vårdnadshavare fanns, medan en annan att det ej fanns och den tredje visste inte. En vårdnadshavare ansåg att verksamheten ej hade rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden utan tycker att personalen kan hålla varandra om ryggen. Konflikter och missförhållanden följs inte upp ansåg en vårdnadshavare medan en annan ej visste medan den tredje ansåg att personalen hanterar situationer som om de har rutiner. Fem av de sex intervjuade flickorna tror att verksamheten har rutiner för att förhindra och förebygga att flickorna utsätts för sexuella övergrepp. Två av flickorna anser dock inte att de vet vad de ska göra om detta skulle hända. Flickorna tycker att det finns rutiner för att förhindra att de skadar sig själva under placeringstiden, fyra av flickorna anser dock att rutinerna ej kännetecknas av god etik och respektfullt bemötande samt att de respekterar barnens integritet. Ordningsregler Skriftliga ordningsregler finns enligt både föreståndare, personal och fem av de intervjuade flickorna. De tillämpas på ett enhetligt sätt av all personal uppger alla utom tre flickor. Föreståndaren tror att personalen ibland kan hantera reglerna på olika sätt. Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal samt fyra av de placerade flickorna är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Detta finns dokumenterat i alla behandlingsplaner. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen. En socialsekreterare ansåg att hennes placerade flicka fick för mycket att säga till om. En vårdnadshavare tyckte att barnet i all fall i början av tiden fick vara delaktig i frågor rörande den egna behandlingen. De två andra vårdnadshavarna ansåg att flickorna fick vara delaktiga. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag Kontroll görs i Rikspolisstyrelsens register vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag.

12 (23) Vid anställning sker detta alltid, däremot inte i andra situationer. Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastningsoch misstankeregistret under anställningstidens gång. Egehem skriver att de skulle kunna ta löpande utdrag men har idag inte rutiner för detta. De ska försöka bygga någon form av system för hanteringen. Lokaler, brandskydd, säkerhet vid aktiviteter Både föreståndare och personal var eniga om att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Enligt föreståndaren och personalen hade verksamheten ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Även fem av de intervjuade flickorna ansåg att lokalerna fungerade bra. En tyckte att det var lyhört och några saker var trasiga. Säkerhetsföreskrifter fungerade bra och vid olika aktiviteter använde de den skyddsutrustning som krävdes för aktiviteten, ansåg alla flickor. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter.

13 (23) Fem av de intervjuade anser att de fick vara delaktiga vid inskrivningsmötet och att personalen lyssnade på deras beskrivningar av behov. Tre av flickorna tyckte att de fick stöd i att uttrycka sina åsikter. De andra tre intervjuade kommenterade exempelvis frågan med att deras åsikter inte betydde någonting, eller att de fick stöd så länge åsikterna var positiva för personalen. Av de intervjuade flickorna var fem överens om att de gavs möjlighet att vara delaktiga i planeringsmöten. Tre av flickorna ansåg att de ej blev lyssnade på vid utarbetandet av behandlingsplanen. Tre av de intervjuade var av åsikten att de inte fick stöd i att uttrycka sina åsikter under behandlingskonferenserna. Vid uppföljning av behandlingsplanen var fyra överens om att personalen lyssnade på deras önskemål. En ansåg inte att personalen lyssnade på önskemål medan en flicka var tveksam. Alla utom en intervjuad flicka hade tagit del av innehållet i den egna reviderade behandlingsplanen. Vårdnadshavarna hade kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten men en av vårdnadshavarna ansåg att barnet bara blev lyssnad på i början men inte senare under placeringen. Endast i en akt framkom att barnet deltagit i hur behandlingen planerats. Av behandlingsplanen framkom att flickan ej samtyckt till allt i planen. Denna anteckning återfanns även i en journalanteckning. Det fanns i en av de andra akterna en gammal behandlingsplan där det framgick att flickan tagit del av behandlingsplanen men det stod ej något om detta på den nya behandlingsplanen i akten. I övrigt fanns inga noteringar om de placerade ungdomarnas delaktighet. Egehem kommenterar bland annat att det finns ett stort utrymme till förbättring av dokumentering i frågan - vilket de ska arbeta mycket med för att uppnå. Flickornas ålder och situation som inskrivna på behandlingshem, där deras agerande ska förändras, gör att de inte alltid kan ha samma åsikt som behandlaren eller myndigheten. Personlighetsstörningar och andra diagnoser samt psykosociala problem gör ofta Egehems målgrupp svårmotiverad. Hälsa Stöd till de inskrivna gällande den fysiska hälsan Enligt föreståndare och personal är det inte rutin att flickorna genomgår en hälsokontroll vid inskrivningen utan det sker vid behov. Den anställda sjuksköterskan håller övrig personal informerad om flickornas fysiska hälsotillstånd och stöttar flickorna. I alla behandlingsplaner finns en punkt där barnets fysiska hälsa berörs, det finns även en egen sjuk och medicinjournal i de akter där det varit aktuellt. Fyra av flickorna, personalen och föreståndaren upplever att flickorna har stöd i att sköta den fysiska hälsan. De handläggande socialsekreterarna ansåg att den fysiska hälsan muntligt diskuterades vid och under placeringen samt två av socialsekreterarna ansåg att det även stod skriftligt i den upprättade behandlingsplanen.

14 (23) Egehem kommenterar att de för några år sedan hade inskrivet i avtalet att eleven skulle vara hälsoundersökt innan placering. Detta har fallit bort då fler och fler kommuner använder egna avtal. En rutin för hälsoundersökning av eleven, utförd av oberoende vårdcentral, kan vara ett kommande förbättringsområde. Stöd till barnen att sköta sin tandhälsa Föreståndare och personal anser att de placerade ungdomarna får stöd och hjälp att sköta sin tandhälsa. Vid inskrivningen känner man dock inte till den unges tandstatus. I akterna finns få anteckningar som rör tandhälsan. Fyra av de intervjuade flickorna menar att de får stöd i att sköta sina tänder men fem av flickorna anser att tandhälsan inte följs upp då man har möten som rör dem. Socialsekreterarna anser att flickorna får stöd i att sköta sin tandhälsa men anser att det ej finns nämnt om tandhälsan i behandlingsplanen. Endast en socialsekreterare uppgav att uppgifter om den placerades tandhälsa följdes upp på behandlingskonferensen/ soc-mötet men då på socialtjänstens initiativ. Egehem anser att Länsstyrelsens uppfattning stämmer överens med verksamheten. En förbättring Egehem kan se är att alltid inhämta tandhälsoinformation från hemkommunen vid nyplacering. Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning Länsstyrelsens frågor om kost besvarades jakande av samtliga tillfrågade. Föreståndaren uppgav dock at kostfrågorna inte generellt skrevs in i barnens akter eller följdes upp vid möten om det inte var något speciellt kring mat och kost. I fyra av de sex akterna gick det att utläsa noteringar om den placerades kosthållning. I en femte fanns notering på tidigare behandlingsplan men inte i den aktuella. Barnen ges förutsättningar för god sömn Samtliga tillfrågade förutom en inskriven flicka anser att det ges goda möjligheter för de placerade att få en god sömn. Särskilda rutiner finns kring sovtider vilka informeras om vid inskrivningen, en flicka ansåg dock att det inte fanns fungerande rutiner kring sömn då andra fick vara uppe längre. I två av akterna kunde man utläsa noteringar om den placerades sömnbehov samt i en akt finns en gammal behandlingsplan som tar upp sömnbesvär. Barnets behov när det gäller den psykiska hälsan Såväl föreståndare som personal anser att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda då det gäller den psykiska hälsan under placeringstiden. Egehem har en anställd sjuksköterska samt läkare att tillgå vid behov. Även de intervjuade flickorna anser att de får det stöd de behöver. Av de sex granskade akterna framgick den psykiska hälsan och psykiska behov i samtliga akter.

15 (23) Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad Ämnet sex och samlevnad är, enligt föreståndaren, en del av behandlingen på Egehem och personalen har kontinuerliga samtal med de placerade i ämnet. Kontakt med ungdomsmottagningen sker individuellt då det uppstår ett behov av det för någon av de placerade. Fem av de intervjuade flickorna anser att de ej fått ta del av relationskunskap och kunskap gällande sex och samlevnad, fem flickor anser dock att verksamheten erbjudit kontakt med ungdomsmottagningen då behov uppstått. I akterna finns få noteringar om ämnet, det framgår inte att verksamheten lägger någon större vikt vid detta eller att det kontinuerligt ingår i behandlingsplanerna. Egehem skriver bland annat att de många gånger får stävja prat om sex. Egehem menar att Länsstyrelsen intervjuade de yngre eleverna där några har autismspektrumsstörning och Asperger. De eleverna menar Egehem vet inte att vi pratar sex och samlevnad om vi inte benämner en speciell tid för att sitta ned och samtala. De äldre elevernas uppfattning om stöd och samtal skulle nog vara annorlunda. Tidigt i behandlingen och vid unga år kan det handla om att bara stoppa och skydda till behandlingen gjort ämnet hanterbart och diskuterbart för eleven. Då de flesta har traumatiska händelser bakom sig så återfinns en del av deras samtal hos de individuella terapeuterna och återfinns under separat journalpunkt. Egehem menar att det är ett förbättringsområde att tänka på vart ämnet journalförs och hur information kopplas mellan journalpunkterna. Under vintern kommer Egehem att belysa förbättringsområden i journalhanteringen som föreståndaren sett i sin genomgång. Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel I akterna finns anteckningar som rör droger om det är ett känt problem för flickan. Såväl föreståndare som personal uppger att man har skriftliga rutiner, som förhindrar att de placerade har tillgång till droger under placeringstiden. De inskrivna, vårdnadshavarna samt socialtjänsten tar del av dessa vid inskrivningen. Både personalgruppen och föreståndaren anser att man har kunskap om beroendeproblematiken. Av de tillfrågade socialsekreterarna kände två stycken inte till rutinerna. Fyra av socialsekreterarna ansåg att personalen hade kunskap om beroendeproblematik och att personalen arbetade med barnens attityder inom området. Tre av de intervjuade barnen uppgav att de kände till rutinerna och tre stycken ansåg att personalen hade kunskap om beroendeframkallande medel. Känslomässiga behov Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen

16 (23) Föreståndaren och personalgruppen anser att flickorna har möjlighet till såväl personlig integritet som att ha en privat sfär under placeringstiden. Alla har egna rum och tillgång till låsbar toalett och dusch. Alla kan ha tillgång till mobil vilket gör det möjligt att vid behov få tala ostört i telefon. Ibland har någon flicka restriktioner vilket gör att hon inte får ha sin mobiltelefon själv utan får sitta tillsammans med personal vid telefonsamtal. Motsvarande gäller även kring besökare som flickan ej då får vara ensam med. Mobiltelefonerna skall alltid även utan restriktioner lämnas in på kvällen. De inskrivnas pengar finns inlåsta på kontoret och flickorna får be om pengar när de behöver. Flickorna har rätt att disponera över egna pengar så länge de inte har restriktioner kring detta. Flickorna har enligt föreståndare och personal rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet exempelvis genom att klädseln är sexualiserad vilket kan vara en del av problematiken hos de inskrivna. Fyra av de intervjuade flickorna anser att de ej respekteras för sina åsikter och för sin person, eller får välja sina egna kläder. Egehem kan i sina kommentarer ge flickorna rätt i sin känsla. De möter mycket motstånd vad gäller ovan nämnda önskningar. I Egehems ledning arbetas det fortgående med förhållningssätt och etiska uppdateringar för att inte bli blinda av arbetet eller samhället. Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet Varje barn har två kontaktpersoner i personalgruppen som de kan vända sig till och de har även en personal att ha enskilda samtal med när de vill. När barnen ger en vuxen förtroende behandlas det med respekt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem och kan ibland bli en skriftlig rapport till socialtjänsten. Fem av de intervjuade flickorna anser att det finns någon i personalen de har förtroende för och kan vända sig till. Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling Såväl föreståndare som personal samt fyra av de intervjuade flickorna är överens om att personalen arbetar med att stärka ungdomarnas förmåga att uttrycka känslor, hantera konflikter, utveckla den empatiska förmågan och att träna sig på att möta förändringar. Detta arbete sker dagligen såväl individuellt som i grupp framförallt då i DBT. Av de sex granskade akterna finns det journalanteckningar i alla sex som rör detta ämne. Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och fyra av de intervjuade flickorna, oberoende av varandra, överens om att ungdomarna får möjlighet att träna sitt sociala beteende.

17 (23) Förmågan att hantera risksituationer är enligt föreståndaren och tre av de inskrivna flickorna något som verksamheten arbetar med. Personalgruppen ansåg att man gav visst stöd i att flickorna skulle kunna utveckla förmågan att klara risksituationer. Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer Egehem har enligt föreståndare och personal haft en låg personalomsättning vilket har gett flickorna möjlighet till stabila personalkontakter. Tre av de intervjuade flickorna tycker dock inte att de fått möjlighet till stabila personalkontakter. De uppger exempelvis att de bytt kontaktpersoner tre gånger samt att personalen ofta är sjuk eller tar semester och det är mycket vikarier som inte har samma erfarenhet och utbildning. Verksamheten uppmuntrar de placerade att ha egna kamratrelationer och man arbetar aktivt för att barnen skall ha en fungerande kontakt med sin familj. Detta anser föreståndare och personal och fyra av de intervjuade flickorna. Vårdnadshavarna anser att flickorna får stöd i att hålla kontakten med sin familj. Fem stycken av de intervjuade flickorna uppger att de får uppskattning från personalen. Fritidsaktiviteter Alla ungdomar som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov. Personalen anser det viktigt att alla placerade har någon fritidsaktivitet och att den är anpassad efter barnets specifika behov. Om inte den inskrivna har någon fritidsaktivitet uppmuntrar man denna att prova på någon aktivitet, med hänsyn tagen till den fysiska och psykiska förmågan. I tre av de sex granskade akterna finns anteckningar om fritidsaktiviteter. Bedömning Personal/organisation Egehem har lång erfarenhet av att möta flickor med särskilda behov. Verksamhetens föreståndare har adekvat högskoleutbildning och övrig personal bedöms ha lämplig utbildning och erfarenhet som krävs för att ge god vård och behandling. Ledningen tycks stödja behovet av kompetensutveckling. Personalen hade vid intervjutillfället ingen handledning utan väntade på att ny extern handledare skulle börja. Målgrupp Den målgrupp som Egehem tar emot är flickor med introvert problematik, psykiska problem, jagsvaghet och tidiga störningar. Missbruk och kriminalitet är

18 (23) ej tongivande problem. Vid inskrivningen är flickorna i åldern 13 20 år. I Falla är åldern vid inskrivningen 15-22 år. De inskrivna tillhör den målgrupp verksamheten enligt tillståndet har rätt att ta emot. Skolgång/utbildning Alla som är inskrivna i Egehems verksamhet har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte. Länsstyrelsen finner att det i alla sex granskade akter finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerats för den inskrivna ungdomen. De intervjuade socialsekreterarna och vårdnadshavarna var väldigt positiva till Egehems arbete gällande undervisningen för de placerade. Kvalitet Under rubriken kvalitet ryms områdena: kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. Enligt föreståndaren har utvärdering av verksamhetens effekter skett vid två tillfällen. Verksamheten har bland annat blivit utvärderad med hjälp av Skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex. Dokumentation om de inskrivna Länsstyrelsens aktgranskning visar att det finns egen dokumentation om flickorna. Akt finns. Behandlingsplaner finns men det var svårt att utläsa vilka som deltagit i planeringen, datum när planen fastställdes och när den skulle följas upp. Datum och underskrift av inskriven samt vårdnadshavare saknas på tre behandlingsplaner. Ungdomarnas hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt särskilda behov inom dessa områden framgick i behandlingsplanen. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Föreståndare och personal uppger att det finns etiska riktlinjer dock ej skriftliga. Etik diskuteras ständigt. En gång i veckan har man gruppdiskussioner där etiska frågor och dilemman tas upp med flickorna. En av tre intervjuade vårdnadshavare ansåg att det fanns stora problem för Egehem gällande etik och moral. Två av sex intervjuade inskrivna ansåg att det saknades etiska riktlinjer.

19 (23) Säkerhet Den enskilde skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 6 Kap 1 SoL och 2 Kap 1 SOSFS 2003:20. Riskfaktorer i vården är bland annat att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem(andreasson T, 2003 institutionsbehandlingar av ungdomar, Vad säger forskningen?). Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Granskningen visar att medvetenhet om riskerna finns, enligt både ledning och personal. Enligt föreståndaren så finns rutiner för klagomålshantering, bland annat finns ett utrymme på behandlingsplanen där flickorna kan fylla i om de känner sig kränkta. Detta tas sedan upp på nästa soc-möte /behandlingskonferens. När något allvarligt inträffar i verksamheten skrivs även en incidentrapport som skickas till socialtjänsten. Föreståndaren uppger att alla klagomål och synpunkter tas om hand och följs upp av verksamheten och hon är säker på att alla berörda(flickorna, vårdnadshavare, personal och socialtjänsten) känner till detta. Personalen uppger att strävan är att inte få några klagomål, men att när sådana finns tas det upp på personalmötena. En av tre vårdnadshavare kände till rutinerna. Två uppfattar att klagomål och konflikter följs upp. Av de fem handläggande socialsekreterarna så var det en som kände till att det fanns rutiner kring detta. Tre handläggare ansåg att klagomål, synpunkter och konflikter följdes upp. Fyra av de intervjuade flickorna trodde inte eller kände inte till att verksamheten har rutiner angående klagomål och synpunkter. Två av de sex flickorna tyckte att synpunkter, klagomål och konflikter följdes upp och åtgärdades. Länsstyrelsen gör bedömningen att Egehem i hög grad har skriftliga rutiner i både förebyggande syfte och användning då incidenter skett. Informationen om dessa kan dock förbättras till de placerade, vårdnadshavare Skriftliga ordningsregler finns. Alla inskrivna har tillgång till mobiltelefon. Ibland kan en inskriven ha restriktioner vilket betyder att denne ej enskilt får använda sin mobiltelefon utan bara i närvaro av personal. Alla mobiltelefoner lämnas in på kvällen med eller utan restriktioner. Inskränkningar i rätten att föra telefonsamtal får enligt lagstiftningen under vissa förhållanden ske under barns/ungdomars vistelse på särskilt ungdomshem. Beslut om detta kan överklagas. Enligt LVU kan telefonkontakter även under andra omständigheter regleras. Länsstyrelsen gör bedömningen att samtal till/från inskriven på Egehem i varje fall inte får regleras/övervakas av personal i högre utsträckning än vad som får ske på de särskilda ungdomshemmen.

20 (23) Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal samt fyra av de placerade flickorna är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen. Två av tre vårdnadshavare ansåg att flickorna fick vara delaktiga. Alla behandlingsplaner innehöll uppgifter om hur barnens ska få stöd i att upprätthålla kontakter med viktiga personer. Utgångspunkten är naturligtvis att dessa kontakter inte är till men för ungdomarna. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register görs av personal i samband med anställning görs vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag. Registerutdrag görs ej löpande under anställningen. Lokalerna är av god kvalité anser både personal, föreståndare och fem av de intervjuade ungdomarna. Säkerhetsföreskrifter fanns och skyddsutrustning användes. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas. Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Vid inskrivningsmöte/placeringsmöte är personalen enligt fem av flickorna lyhörd för deras beskrivningar av behov. Tre flickor ansåg att de inte fick stöd i att uttrycka åsikter. Av aktgranskningen framgår i en behandlingsplan att flickan

21 (23) varit delaktig i hur behandlingen planerats. Av behandlingsplanen framkom att flickan ej samtyckte till behandlingsplanen, detta fanns även noterat i journalanteckning. I en annan akt fanns en gammal behandlingsplan där det framgick att den inskrivne tagit del av behandlingsplanen. I den nya behandlingsplanen fanns inget dokumenterat om detta. I övrigt fanns inga noteringar om de inskrivnas delaktighet i behandlings planeringen. Fem av de intervjuade flickorna uppger samtidigt att de fått ta del av reviderade behandlingsplaner. Länsstyrelsens bedömning blir att de vuxna generellt lyssnar på flickorna. Hänsyn tas till flickornas åsikter men detta kan dock inte alltid göras. Hälsa Egehem har en läkare anställd (deltid) samt sjuksköterska. Den anställda sjuksköterskan håller övrig personal informerad om flickornas fysiska hälsotillstånd och stöttar flickorna. I alla behandlingsplaner finns en punkt där barnets fysiska hälsa berörs, det finns även en egen sjuk och medicinjournal i de akter där det varit aktuellt. Gällande den psykiska hälsan anser alla intervjuade att de även här får stöd. Av de sex granskade akter framgår den psykiska hälsan och psykiska behov i samtliga akter. Frågor om bra kost, kosthållning och sömn samt tandvård finns några noteringar om i några av akterna. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att även frågorna om tandvård, kost och sömn berörs kontinuerligt vid behandlingskonferenserna. Även om förhållandena vid socialtjänstens utredning eller vid inskrivningen inte är anmärkningsvärda kan ändring inträffa. Punkterna bör lyftas till behandlingskonferens och behandlingsplan. Medvetenhet finns om beroendeproblematik och skriftliga rutiner kring detta finns som alla berörda får ta del av vid inskrivning. Känslomässiga behov De inskrivnas personliga integritet respekteras och de ges möjlighet att ha en tydlig privat sfär. Alla inskrivna har eget rum och tillgång till låsbar toalett och dusch. Alla kan ha tillgång till mobil vilket gör att de generellt har möjlighet att tala i telefon utan att bli störda. Mobiltelefonerna samlas in under natten. Varje inskriven flicka har två i personalen som kontaktpersoner. Fem av de intervjuade flickorna ansåg att det fanns någon i personalen att vända sig till. Fyra