Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet?

Relevanta dokument
Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Revisionsberättelser och granskningsrapporter 2007

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD

Information om målrelaterad ersättning 2018

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Läkemedelsgenomgångar

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Information om målrelaterad ersättning 2017

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Indikatorer - i vårdens tjänst

Bilaga Uppföljning 2014

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Kunskapsstödsutredningen

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens föreskrifter HSF förfrågningsunderlag och avtal

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

36 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet om villkoren inom vårdval specialiserad allergologi HSN

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Läkemedelsstrategi för SLL

Antagande av leverantör - upphandling av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning Allmänna förutsättningar Områden för uppföljning Hälsovalsrapport...

Utveckling av den värdebaserade prissättningen

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Nationella Kvalitetsregister

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Kommunal hälso- och sjukvård

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Slutenvårdsdos och utvärdering från Borås (Gunilla Rosquist, Boel Setthagen)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Yttrande över motion 2017:46 av Dag Larsson (S) och Jens Sjöström (S) om att öka antalet allergologer inom Stockholms läns landsting

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

NÖLK verksamhetsberättelse Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Bilaga Uppföljning 2016

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Enhetsundersökning LSS

Om läkemedelsuppföljning

Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Förlängning av avtal med Olmed Ortopediska AB angående Ortopedteknisk verksamhet i Stockholms län

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Miljömål, handlingsplan och resultat för Landstingsstyrelsens förvaltning 2005/2006

Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Transkript:

1 Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? Björn Wettermark Enhetschef, apotekare & Docent Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms Läns Landsting & CPE, Karolinska Institutet 2 Outline Kort om kvalitet i sjukvården Lite mer om kvalitet och läkemedel Mått och mål för läkemedel i Sverige idag - vad pågår i SLL och i andra landsting Olika intressenter inblandade Vad vet vi om effekter och bieffekter

3 Kvalitetsområden Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4 Mått och mål Viktiga redskap för att förbättra hälso- och sjukvården Råd, Mått och Mål är olika saker Måtten kan indelas i: struktur-process-resultat Läkemedelsmått även i: läkemedelsspecifika-sjukdomsspecifikapatientspecifika Mått = indikator = nyckeltal Kan fokusera på olika kvalitetsbristområden

5 Läkemedelsuppföljning Patientspecifika indikatorer Diagnosspecifika indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer med individdata Läkemedelsspecifika indikatorer utan individdata Kostnad & volym 6

7 Det används ett 100-tal läkemedelsindikatorer i Sverige Socialstyrelsen & Öppna Jämförelser Nationella kvalitetsregistren SFAM-Q mål och mått i allmänmedicin MKR & specialistföreningar Läkemedelskommittéerna Wettermark, Tomson, Bergman Läkartidningen, 2007 8 Det används drygt 100 läkemedelsindikatorer i Sverige Socialstyrelsen & Öppna Jämförelser hänt massor Nationella kvalitetsregistren hänt lite SFAM-Q mål och mått hänt lite MKR & specialistföreningar? Läkemedelskommittéerna mycket på G Andra grupper i landstingen mycket på G

9 Hur ser styrning och uppföljning ut idag? En explosion av nya möjligheter till uppföljning En blandning av frivillig och obligatorisk uppföljning Upphandling, regelböcker, avtal, vårdval Ökad grad av öppenhet Olika grad av uppföljning och styrning för olika insatser Vitt skilda modeller i olika landsting Bristande uppföljning av medicinska resultat Några exempel från SLL

11 Användning av mått och mål i SLL Basala nyckeltal publiceras på webben I fortbildning & kollegiala diskussioner Kopplat till incitament & ersättning I vårdavtal & regelböcker I ackreditering för vårdval I publika jämförelser För att följa upp positiva & negativa effekter av olika aktiviteter 12 Läkemedelsgenomgångar, läkemedelsavstämningar Patientspecifika indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer utan individdata Läkemedelsspecifika indikatorer med individdata Diagnosspecifika indikatorer Journaldatauttag & registersamkörn i projekt Individdataanalyser med SOSdata & egna data, ÖJ DU90% & Kloka Råd Kostnad & volym Läkemedelsstatistik rutinmässigt via webben www.gups.sll.se

13 14

15 Användning av mått och mål i fortbildningen 16 Kvalitetsarbete i sydvästra Stockholm Integrerad fortbildnings- och kvalitetsverksamhet På varje vårdcentral finns kvalitets- och läkemedelsansvariga läkare Återkoppling av förskrivningsmönster (läkemedelsstatistik) sedan många år - DU90%, kloka råd, kvalitetsbokslut Fördjupat samarbete 24 VC med Profdoc Journalbaserad kvalitetsdatabas Förankring av alla beslut i kollektivet/med vårdcentralschefer

17 Norman et al 2009 18 Inga samband mellan följsamhet till Kloka Listan & outcome för surrogatmått Norman et al 2009

19 Samband mellan följsamhet och kostnad/ddd Wettermark et al 2009

21 Användning av mått och mål i regelböcker 22 Publicering av mått publikt

23 24 Vad vet vi om effekterna?

23 januari 2012 25 Björn Wettermark Ingen mening att bara skicka ut O'Connell et al, BMJ 1999;318:507-511. 26 Kopplat till ersättningssystem

27 Frågor att ställa sig (Anell 2010) Vilka är problemen? Vilka mål och indikatorer bör väljas? Hur svåra ska målen vara att nå? Vilken ersättningsnivå krävs för att ändra beteendet? Vem ska ta emot ersättningen? Finns alternativa sätt att nå målen? Ska man välja mål på övergripande systemnivå eller på klinisk nivå? Ska målen fokusera enskilda diagnoser eller nyttan för bredare patientgrupper? Ska målen avse processer eller resultat? Ska målen vara många eller få? Tack för visat intresse! bjorn.wettermark@sll.se