Typer av vetenskapliga skrifter Uppsatsskrivande Pontus Wärnestål Artikel Forskningsrapport Uppsats Populärvetenskap Överblick Vad är en vetenskaplig skrift? Varför skriver man en uppsats? Hur skriver man en uppsats? Referenshantering Stil Karakteristik Precision Komprimering Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta Karakteristik Vad? Klartext Undertext Vetenskap Populärvetenskap Prosa Poesi 1
Delar i en uppsats/rapport Forskningsprocessen Problem Metod Resultat 1. Fråga 2. Litteraturgranskning 3. Problemformulering Hypotesformulering Frågeställning 4. Observation 5. Analys 6. Tolkning 7. Publicering Delar i en uppsats/rapport Det här är mitt problem så här gjorde jag det här blev mitt svar De tre stegen Påbörja Avsluta Publicera Ett vetenskapligt arbete är inte klart förrän det är publicerat Varför dessa delar? Skrivandet i det större sammanhanget Forskningsprocessen Varför? 2
Varför skriver man en uppsats? Min handledare känner redan till allt det här och ingen annan kommer läsa min uppsats Varför kan jag inte bara läsa mig till vad andra gjort i ämnet? Hur? Varför skriver man en uppsats? Metod i skrivandet Skrivande som stöd för tanken För minnet För förståelsen Färdighetsträning lära sig skriva egna verk lära sig bedöma andras verk Förstadiet Skrivstadiet Efterstadiet Analysera Samla Stoff Sortera Strukturera och planera Formulera Bearbeta Språkgranska Korrekturläsa Trycka Varför skriver man en uppsats? Planering: När börjar man skriva? Forskarens rapporteringsskyldighet Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet (Utbildningsväsendets författningsböcker [UFB], 1997/98, s. 9) Forskningens kumulativitet bygger på tidigare publicerade arbeten Man vet vilka läsarna är (d.v.s. vilken karaktär projektet kommer att få) Man kan ge en preliminär frågeställning (man har identifierat en lucka ) Man kan skissa på relevanta stöd och argument för sin (preliminära) slutsats Man har en uppfattning om invändningar och alternativ läsarna kan tänkas ha 3
Planeringsstilar Snabbt och rörigt? Långsamt och prydligt? Hur man än gör; sätt upp mål per dag och per vecka Titelsida Titel Författare (bokstavsordning enligt efternamn) Universitet/Lärosäte Utgivningsort Utgivningsdatum Struktur: Uppsatsens delar Titel Sammanfattning (Abstrakt) Inledning Metod Försökspersoner Material Procedur (Databehandling) Titel: Checklista Sammanfattar titeln uppsatsens innehåll? Kan titeln göras kortare utan att information går förlorad? Är titeln korrekt m.a.p. vetenskaplig terminologi? Struktur: Uppsatsens delar (forts.) Resultat Diskussion Referenslista Appendix (Bilagor) Sammanfattning De viktigaste resultaten, arbetets syfte, frågeställning och metoder Läses separat Innehållet avgör längden En halv sida 100 ord Sammanfattningen skrivs sist 4
Sammanfattning: Checklista Är sammanfattningen fullständig? Kan den läsas fristående? Är den självförklarande? Bakgrund (Referensram) Läs för att hitta problem Läs för att hitta argument Läs för att hitta stöd Bevisa att du är påläst Inledningens tre delar Bakgrund Problem/frågeställning Respons En bra inledning ger svar på frågan Än se n då? Inledning: Checklista Är inledningen precis och komprimerad? Är kopplingen till tidigare forskning tydlig även i inledningen? Motiveras problemet? Är problemet bevisbart eller lösbart? Är avgränsningarna tydliga? Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Källor Typografiska konventioner Struktur Inledning: Checklista (forts.) Är problemet relaterat till tidigare forskning inom området? Är denna relation logisk och tydlig? Har frågeställningen uttryckts i vetenskaplig terminologi? Är begreppen klart definierade? 5
Metod: Checklista Är metoden rätt för problemet? Är designen felfri? Är försökspersoner klart definierade och beskrivna? Är urvalet beskrivet? (population, bortfall, ) Är procedurbeskrivningen detaljerad nog för replikation? Avslutning Huvudsaklig tes och slutsats Addera tillämpning ( Än se n då? ) Addera framtida forskningsfrågor Resultat: Checklista Är resultaten logiskt relaterade till problemet? Är analysmetoderna korrekt använda? Är skillnaden på kvalitativa och kvantitativa data korrekt beskriven? Är tabeller och figurer korrekta och ekonomiska? Är resultaten neutralt beskrivna? Appendix (Bilaga) Ovanliga/komplicerade matematiska formler eller statistik Frågeformulär/enkäter i originalutseende Numreras (1, 2, ) Varje bilaga måste ha en titel Diskussion: Checklista Är diskussionen tydligt relaterad till problemet? Ges det ett tydligt svar på vilka slutsatser som dragits? Har onödiga upprepningar från resultatavsnittet undvikits? Pekas reservationer inför utfallet ut? Är implikationer för framtida forskning och tillämpning förankrade? Referenshantering Är diskussionen rimlig? 6
Varför referenshantering? Kumulativiteten i forskningen visas genom referenserna Referenslistan meddelar hur väl påläst forskaren är Korrekt och översiktligt referenshanteringssystem underlättar uppföljning Harvard Flera källor av samma författare och år Enligt Jönsson (1992a) går det att Flera källor vid samma tillfälle har observerats vid ett flertal tillfällen (Johansson, 2001; Andersson, 1995; Olsson, 1989) Referenshanteringssystem Harvard (A) Oxford 1 Vancouver [1] Harvard Två författare Reinforcement learning refers to a subfield of machine learning (Sutton & Barto, 1998) I flytande text Pfeiffer och Scheier (2001) menar att Harvard Harvard Grundreferens Dialoghantering kan beskrivas i en grammatik som är avsevärt enklare än en planbaserad AI-formalism (Jönsson, 1993) I flytande text Enligt Jönsson (1993) kan dialoghantering beskrivas Fler än två författare (Björk m.fl., 1992) (sv) (Björk et al., 1992) (eng/sv) Ingen författare? (Svenska skrivregler, 2000) Ordnas alfabetiskt efter titelord i referenslistan Sekundärkälla (undvik om möjligt) Larsson har rapporterat (enligt Fredriksson, 1993) att 7
Harvard Harvard: Referenslista (exempel) Ange sidhänvisning vid citat Plumb (1991, s. 43) Korta citat inom citationstecken Långa citat (används sparsamt!) utan citationstecken, men med indrag och mindre teckenstorlek Wärnestål, P. (2005). Modularized User Modeling in Conversational Recommender Systems. In: L. Ardissono, P. Brna, and A. Mitrovic (Eds.): Proceedings of 10th International Conference on User Modeling. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg. pp. 545 547. Harvard: Referenslista Etik och plagiat Även: Referenser, Källförteckning, Källor, References (eng) Sist i dokumentet (men innan appendix) Ytterligare litteratur ( lästips ) kan anges under egen rubrik Ordnas alfabetiskt m.a.p. försteförfattarens efternamn Oavsiktlig plagiering den största faran! Var vaksam under arbetet med utkastet Formuleringar hänger ofta med För noggranna anteckningar kontinuerligt Plagiat gäller även idéer Harvard: Referenslista 1. Författarens namn (efternamn, förnamnsinitial) 2. Utgivningsår inom bågparentes 3. Titel i kursiv stil (Boktitel och tidskrifter) 4. Utgivande förlag/institution 5. (Utgivningsort) 6. För tidskrifter: volym, årgång, band 7. ev. sidhänvisning (pp. eller s.) Stil 8
Varför den formella stilen? Standarden i sig är en checklista på att argumenten är välbyggda Strukturen rymmer vetenskapliga värderingar och metoder Att förstå sitt eget arbete genom att tvingas föregripa läsarnas frågor Vem är läsaren? Anpassa språket Aktiv eller passiv form? Objektivitet? Variationen i populationen mättes med Vi mätte variationen i populationen med Tempus Preteritum Abstrakt Tidigare forskning (Procedurbeskrivning) Presens Resultat Diskussion (Övrigt) Pronomen Tredje person passiv form är vanligt Det utfördes genom slumpmässigt urval men författarens åsikter (subjektiva utsagor) bör markeras Vi anser att detta inte påverkar Första person kan även användas i procedurbeskrivningen För att reducera inflytandet använde vi oss av Aktiv eller passiv form? Synonymer och språkvariation Det är ofta innehållet som avgör (vem är agent? vad är fokus?) Om regnskogarna fortsätter att skövlas utifrån ekonomiska intressen, kan hela biosfären skadas. Om skogsbolagen fortsätter att skövla regnskogen utifrån ekonomiska intressen, kan de skada hela biosfären Synonymer ger liv åt texten och visar på ett nyansrikt språk Rådet att undvika synonymer gäller bara fackterminologi Vanliga ord kan varieras som vanligt 9
Tabeller och figurer Tabeller och figurer stöder och kompletterar löpande text Numreras (Tabell 1, figur 1, ) Refereras med hjälp av numren Som framgår av figur 8 är Resultatet för grupp A (se tabell 7) Typsnitt och layout Formatmallen dikterar (t ex LaTex) Var restriktiv! Blanda inte flera olika typsnitt Konsekvent rubrikformatering Var konsekvent med fet och kursiv stil Undvik understruken stil Tabeller Undvik vertikala linjer (kolumner) Tabellrubriken är självförklarande Tabellrubrik över tabellen Kursiv rubrik Tabell 1 Exempel på rekommenderad tabellformatering. Rubriker Högst fyra rubriknivåer (rang) Minst två underrubriker (eller ingen) Numrering (rang 1-3) 1 Inledning 1.1 1.1 Bakgrund 1.2 1.2 Syfte och Frågeställning 1.2.1 Formella grunder 1.2.2 Avgränsningar 1.3 1.3 Metod Figurer Numreras och refereras som tabeller Figurrubrik under figuren Kursiv rubrik Rubriker Helst inga förkortningar Konsekvens: Substantiv, obestämd form och singularis Aldrig punkt Figur 1 Exempel på rekommenderad figurformatering. 10
Format: Rubriker och brödtext Övrigt Rang 1 Rang 2 Rang 3 Rang 4 Brödtext Decimaltecken: Sv: 39,50 SEK Eng: 39.50 SEK Mellanslag mellan siffra och procenttecken Inga dubbla mellanslag mellan ord! Citat i svensk skrift: xxx Citat i engelsk skrift: xxx Undvik talspråk Inledning och avslutning Skriv sedan de och dem dig sig någon något någonting vår vårt Istället för sen dom dej sej nån nåt nånting våran vårat Börja inte med ordboksdefinition Börja inte pompöst Inled med ett slående citat Inled med ett slående faktum Inled med en relevant anekdot Avsluta med ett eko Engelska termer i svensk text Avslutningsvis Vill du skriva ett engelskt ord? Finns det en vedertagen översättning? Annars: förklara/definiera första gången ordet används Terminologiresurser: www.tnc.se www.nada.kth.se/dataterm Var noggrann med referenshanteringen Börja skriva i tid Precision och komprimering! Använd stiltipsen och checklistorna (pdf finns att ladda ner från kurshemsidan) 11
Lästips Booth, W.C., Colomb, G.G., Williams, J.M. (2004). Forskning och skrivande konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur. 12