Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter

FoU rapport 2013:4 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist och Per Åsbrink

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist och Per Åsbrink

FoU Rapport 2013:4 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN: 1654-8272

Förord 1994 startade den första stödgruppen för barn till föräldrar med missbruk i Gävle. Därefter har verksamheten utvidgats i länet. Idag erbjuder flertalet av länets kommuner stöd till barn som har föräldrar med missbruk. Stödgrupper för barn till föräldrar med psykisk ohälsa, som använder våld eller befinner sig i separationskonflikt kan också erbjudas. I några kommuner erbjuds också parallella föräldragrupper. I denna rapport beskrivs framväxten av stödgrupperna, mål och syften med verksamheten, målgrupper och behov, stödgruppernas struktur och arbetssätt, organisering, finansiering och resurssättning samt rekryteringsvägar till grupperna. Detta är en verksamhet statt under ständig förändring, rapporten beskriver verksamheterna som de såg ut 2012. Verksamheten är inte lagstadgad, insatsen kräver inte biståndsbeslut och dokumentation av de enskilda barnen sker inte. Avidentifierade enkäter har dock fyllts i av barnen i samband med att grupperna avslutas för att de ansvariga ska kunna få en bild av vilka barn som deltar och hur de har upplevt deltagandet i gruppen. Från och med 2012 har en gemensam enkät för länets stödgrupper utformats, vilket möjliggör en jämförande sammanställning av verksamheten i länet. Enkäten har tagits fram inom ramen för en forskarcirkel som bedrivits av FoU Välfärd med samordnare/representanter för länets barnstödsgrupper. En sammanställning kommer i fortsättningen att göras helårs- och halvårsvis och presenteras i en gemensam länsrapport. Detta gör det möjligt att följa utvecklingen av verksamheten på länsnivå och kan ingå som ett underlag i respektive enhets verksamhetsplanering. Jag vill rikta ett stort tack till alla engagerade eldsjälar som arbetar med stödgrupperna för barn och unga och som på olika sätt bidragit med underlag till denna rapport. Gävle i september 2013 Annika Almqvist FoU Välfärd, Region Gävleborg

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 1. INLEDNING... 6 1.1 Tjänsteforskning... 6 2. HISTORIK... 9 2.1 Nationellt... 9 2.2 Gävleborg...10 2.3 Sammanfattning Gävleborg...14 3. MÅL/SYFTEN...15 4. MÅLGRUPPER/BEHOV...16 Sandviken... 16 Ockelbo... 16 Gävle... 16 Ljusdal... 17 Söderhamn... 17 Bollnäs... 17 Ovanåker... 17 5. TJÄNSTEERBJUDANDEN OCH TJÄNSTEPROCESS...18 5.1 Information och introduktion...18 5.2 Program...18 5.3 Avslutning och uppföljning...18 Sandviken... 18 Ockelbo... 19 Gävle... 19 Ljusdal... 19 Söderhamn... 19 Bollnäs... 20 Ovanåker... 20 6. TJÄNSTESYSTEMET...22 Sandviken... 22 Ockelbo... 22 Gävle... 23 Ljusdal... 23 Söderhamn... 23 Bollnäs... 24 Ovanåker... 24 7. REKRYTERINGSVÄGAR...26 Sandviken... 26 Ockelbo... 26 Gävle... 26 Ljusdal... 27 Söderhamn... 27 Bollnäs... 27 Ovanåker... 27 8. LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN VERKSAMHETERNA...29 9. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING...30 9.1 Missbruk Ersta Vändpunkten...30

5 9.2 Stödgrupper i Uppsala...30 9.3 Barn som har bevittnat våld Göteborg...31 9.4 Nationell överblick av stödgrupper för barn...32 9.5 Gävleborg...34 REFERENSER...36 BILAGA 1. RESULTAT TOTALT VILKA ÄR BARNEN?...37 Resultat hur upplevde barnen gruppverksamheten?...42 Öppna frågor...45 Kommunredovisning...47 Sammanfattning...55 Tabellbilaga...57 Enkät för barn och ungdomar...58 BILAGA 2. RESULTAT OM FÖRÄLDRARNA...60 Resultat hur upplever föräldrarna gruppverksamheten?...61 Öppna frågor...63 Sammanfattning...65 BILAGA 3. TIPS OM LITTERATUR OCH FILMER SOM OFTA ANVÄNDS I GRUPPERNA...66 Litteratur...66 Filmer... 66 Böcker och filmer om skilsmässa...66 För yngre barn bilderböcker... 66 För yngre barn kapitelböcker... 67 För äldre barn... 67 För tonåringar... 67 Filmer... 67 Om psykiskt sjuka föräldrar...67 För yngre barn... 67 För äldre barn... 68 För tonåringar... 68 Om våld i hemmet...68 För yngre barn... 68 För äldre barn/ungdomar... 68 Filmer... 68 Om att växa upp med en förälder som dricker för mycket...68 Filmer... 69 Böcker för vuxna...69

6 1. Inledning Under 2012-13 har en forskarcirkel med samordnare/representanter för länets barnstödsgrupper pågått under ledning av FoU Välfärd. Forskarcirkeln har träffats 9 antal gånger och diskuterat verksamheten i länet med utgångspunkt i boken Stödgrupper för barn och ungdomar av Ulla Forinder och Elisabeth Hagborg (2008). Forskarcirkeln har också tagit del av material framtaget av SKL om föräldrastöd samt inbjudit Iman Hussein som arbetar med hedersrelaterat våld att berätta om sitt arbete. En beskrivning av barnstödsgruppernas verksamhet har gjorts med hjälp av tjänsteforskningens begrepp (se nedan). Barnstödsgrupperna i Gävleborg har vuxit fram under ett tjugotal år och kan idag betraktas som en etablerad kommunal verksamhet som behöver dokumenteras för att man ska kunna se vilka barn som nås, hur de uppfattar det stöd de får och med utgångspunkt från detta kunna diskutera hur verksamheten kan utvecklas vidare. Forskarcirkeln har utarbetat gemensamma blanketter att fyllas i vid avslutning av såväl barn som föräldragrupper. Anonymiserade data från de ifyllda blanketterna kommer att ligga till grund för gemensam statistik för länet från och med 2012. Tanken är att FoU Välfärd ska sammankalla representanter för barnstödsgrupperna när dessa sammanställningar föreligger för gemensamma tolkningar och analyser som kan användas i verksamhetsplaneringen. De grupper som varit representerade i forskarcirkeln är Gävle, Sandviken, Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstig. Hofors samverkar med Sandviken och Ockelbo och har ingen egen verksamhet. Hudiksvall och Ovanåker har inte kunnat delta i forskarcirkeln, men har levererat vissa data. 1.1 Tjänsteforskning Begreppet tjänst inom tjänsteforskningen, definieras något förenklat som handlingar eller aktiviteter som utgör en process i syfte att uppnå ett visst resultat. De flesta som arbetar inom socialtjänst och vård och omsorg är mer vana att tala om olika typer av tjänster som insatser. Inom tjänsteforskningen utgör klientens/brukarens behov den centrala utgångspunkten. Detta är ett viktigt ställningstagande som innebär att brukarens behov bör styra utformningen av tjänsten snarare än andra faktorer. I tjänsteforskningen försöker man beskriva och inte minst utveckla tjänster. När man betraktar en tjänst kan man använda begrepp inom tjänsteforskningen för att tydliggöra och beskriva tjänsten enligt nedanstående: Behov: Vilka behov avser tjänsten tillgodose? Erbjudande: Hur ser erbjudandet till klienten ut? Tjänsteprocessen: Hur skall arbetet gå till? Tjänstesystemet: Vilka resurser och kunskaper krävs för att utföra tjänsten? Beskrivningen nedan utgår från dessa begrepp.

7 Du vet väl om att du är värdefull Onsdag 1/11-2012 Välkommen! 1. Nallekort 2. Höjdpunkter Bottennapp Fika 3. Tema: Känslor (t.ex.) 4. Lek och skoj Hej då

8 Vad jag behöver höra för att må bra Barnens dikt ht-12 Jag behöver höra & känna att Jag behöver känna mig hörd Att jag ska få ett spel Att jag ska få en tv Att jag är älskad Att jag är snäll Att jag är duktig Att jag är söt Jag behöver känna och veta att min familj älskar mig Att andra i min omgivning tycker att jag är rolig Att jag är värdefull Höra att jag är duktig Att min familjemedlem säger att h*n har slutat använda droger Orden: Jag har slutat dricka Orden: Nu var du duktig! Orden: Åh vad jag älskar dig Att jag är en bra syster Orden: Jag har slutat tagit droger Att mamma säger att hon älskar mig Orden: Jag uppskattar dig Att jag är älskad som jag är Att jag duger som jag är Att jag är värdefull Jag gillar att höra mamma säga att det är fotbollsträning då blir jag glad.

9 2. Historik 2.1 Nationellt Barns situation har allt mer uppmärksammats på senare år. Barnkonventionen, antagen i FN 1989 och i Sverige 1990, har varit en viktig utgångspunkt för detta. Barnperspektivet ska finnas med i alla beslut som berör barn och planer ska konsekvensbeskrivas ur barnperspektiv. I slutet av 1980-talet växte inom den svenska barnavården fram såväl familjecentraler som stödgrupper för barn och andra anhöriga till personer med beroendeproblematik. Detta var uttryck för en ny idéströmning och influenserna kom från t ex Island, Norge och USA. Utvecklingen drevs av eldsjälar inom frivilligorganisationer, kyrkan, socialtjänsten eller landstinget. Folkhälsoinstitutet var en central aktör på den nationella arenan, och även Socialstyrelsen kom att bli en central aktör. 1989 utgör startpunkten för framväxten av stödgrupper för barn och ungdomar i Sverige. Redan tidigare hade denna typ av verksamhet utvecklats i USA. Inspirerad av Minnesotamodellen (Children Are People Too) startade Ersta Vändpunkten sitt anhörigprogram för barn 1989 (de hade startat sitt första anhörigprogram för vuxna 1986). I Sverige kom Elisabeth Hagborg och Laurel Krosness vid Ersta Vändpunkten att bli den som tog tag i frågan. Efter att man började arbeta med anhöriga vuxna till personer med beroendeproblematik blev det ett naturligt steg att också stödja berörda barnen. Handböcker som arbetats fram i USA översattes. I Sverige kom också Rädda Barnen att bli en pådrivande aktör från och med 1996. Ersta Vändpunkten och Rädda Barnen fungerade som utbildningsaktörer för stödgruppsledare. Men också Hela Människan, Eleonoragruppen i Linköping och Laurell Krosness Consulting startade utbildning för gruppledare (Forinder och Hagborg 2008). Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen gjorde under 1990-talet kartläggningar och ordnade konferenser för att öka medvetenheten hos de professionella om barns situation när föräldrarna missbrukar. Under 2000-talet växte stödgruppsverksamhet fram även för barn och unga med psykiskt sjuka föräldrar, föräldrar i fängelse, i skilsmässa, i separationer samt i familjer där våld förekommit och för barn och unga som förlorat en förälder. Målgruppen var dock från början barn som lever med någon som har alkohol- och/eller drogproblem. Enligt en kartläggning från Folkhälsoinstitutet växer 350 000 barn upp i familjer med riskfylld alkoholkonsumtion, så kallat riskbruk (Statens folkhälsoinstitut 2008). Syftet var att ge kunskap, stöd och insikter som kan hjälpa barnen att bland annat bryta ohälsosamma mönster, öka medvetenheten om sina egna behov och stärka självkänslan. Det specifika med att arbeta med stödgrupper var att barn och unga med liknande levnads-omständigheter träffades i ledarledda grupper (Forinder och Hagborg 2008). Innehållet i gruppträffarna var väl strukturerat och hade även kunskapsförmedlande inslag, lätta budskap och en pedagogisk inriktning som kom att omnämnas som pedagogiska stödgrupper med terapeutiska effekter (Hagborg 1994 enligt Forinder och Hagborg 2008). IOGT-NTOs Juniorförbund Junis ger varje år ut en rapport där man beskriver kommunernas stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. En enkät som skickas ut till alla kommuner ligger till grund för rapporten. 236 kommuner besvarade enkäten 2013. Enligt 2013-års rapport nås endast 1,4 % av alla barn som växer upp med en vuxen med missbruks-

10 /beroendeproblem av stödgruppsverksamheten. Rapporten visar vidare att 86 % av de som svarat kunde 2012 erbjuda stödgrupper i den egna kommunen, eller köpte tjänster av en annan kommun. 17 % hade för avsikt att utöka insatserna för dessa barn. 2012 fanns det enligt enkätsvaren 370 stödgrupper i landet riktade till dessa barn. Enligt kommunernas uppskattningar deltog ca 2 000 barn i stödgrupp under 2012. I de flesta kommuner är verksamheten permanent och ingår i ordinarie budget. Den vanligaste rekryteringsvägen är kommunens socialtjänst, därefter kommer skolan. Många kommuner satsar allt mer på rekryteringsarbetet. Att ha tillgång till en stödgrupp är dock ingenting som är självklart för alla barn, det handlar till en viss del om att bo i rätt kommun. När det gäller stödgrupper för barn till föräldrar med annan problematik finnsinte motsvarande sammaställning nationellt. 2.2 Gävleborg I Gävleborg startade verksamheten med att länsstyrelsen beställde en inventering och den utfördes av Sven Persson, vid nuvarande Samhällsmedicin. Det fanns även i länet engagerade professionella såsom Philip Eskridge, psykolog vid landstinget med placering i Sandviken. Barnmorskor var en yrkesgrupp som engagerade sig i frågan på bred front. I Gävleborg kom Carin Gisslen-Schönning vid studieförbundet BILDA att bli den person som utbildade många av stödgruppsledarna. Hon gick tidigt utbildning hos Laurell Krosness och blev diplomerad i CAPT och TAPP under 1990-talet och början av 2000-talet, och även i Positivt föräldraskap. Dessa utbildningar skapade en bra grund för start av verksamhet i länet. Carin Gisslen-Schönning har även drivit utbildningar i Hela Människan Hjulet av Elisabet Hagborg som länge fungerade som handledare. Även konceptet Linus (Hela Människan/Ria) har använts i länet. Även andra aktörer, såväl ideella som offentliga, har medverkat för att få verksamhet till stånd: När familjeverksamheten lades ner inom socialtjänsten i Hudiksvall gick kyrkan in, även i Söderhamn har kyrkan varit aktiv med olika församlingsmedarbetare. IOGT och NTO har varit aktiva i Sandviken och Söderhamn. Det betyder att barn som gått i grupp kunnat fortsätta i ideella organisationer i dessa kommuner. Polisen har varit engagerad i Sandviken i våldsgruppen och medverkat 1 gång per grupp. Då har man förberett deras besök i barngruppen genom att formulera frågor. I början av 2000-talet togs nästa steg; då tog hälso- och sjukvårdsnämnden i västra Gästrikland initiativet och startade ett närvårdsprojekt, där primärvård, sjukhusvård, kommunal vård och service samverkade, för barn till missbrukande föräldrar 2001. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att beskriva styrkor och svagheter i befintliga verksamheter när det gällde barn i missbruksmiljöer i Sandvikens kommun. En förstudie föreslogs för att göra en kartläggning av problematiken och identifiera samarbetspartners. Man beslöt därefter att skapa en bred utbildning för personal i kommun och landsting. Ca 50 personer deltog i utbildningen som leddes av Gun-Britt Hall från högskolan i Gävle. Man beslöt också att starta gruppverksamhet och ett antal personal rekryterades från närsjukvård och kommun för att utbilda sig till gruppledare. Man utbildade i Linus och Hela människan. Senare har fler utbildats av Rädda Barnen, Ersta Vändpunkten, Bilda, Laurel Crossnes m fl. Barn- och ungdomshälsovården inom Primärvården i Gästrikland blev ansvarig organisation med verksamhetschef Philip Eskridge som ytterst ansvarig. Syftet var:

11 Att genom utbildningsinsatser och en utbildningskampanj medvetandegöra all personal som arbetar med barn (0-18 år) och allmänheten i stort om livssituationen för barn som lever med missbrukande föräldrar. Att tillsammans med kommun, landsting och frivilligorganisationer utarbeta en handlingsplan för hjälp och stödinsatser till barn till missbrukande föräldrar. I handlingsplanen framgår följande målsättningar: att ge stöd och några konkreta, användbara verktyg till personal som arbetar med eller möter barn till missbrukande föräldrar. att få tips på vart man kan vända sig och vart man kan hänvisa barn, föräldrar och anhöriga. att få ökad kunskap om: att se och upptäcka dessa barn att våga prata med barnet om dess situation att lyssna att veta hur man hanterar situationen att ge barnet hopp konventionen om barns rättigheter. ( Barn och ungdomar som lever i missbruksmiljöer. Handlingsplan. Sandviken september 2004.) I handlingsplanen framgår att gruppverksamhet för barn och tonåringar till missbrukande föräldrar fanns i Sandviken, men att behov förelåg att starta sådana grupper även i Hofors och Ockelbo. Behov av ett nära samarbete mellan mödravård- och barnavårdscentral, förskola, skola, socialtjänst, familjecenter, ungdomsmottagning, kyrka, olika föreningsverksamheter, drogförebyggare och polis sågs som nödvändigt. Behovet även av föräldrautbildning påtalades, men också att utbildning i dessa frågor skulle finnas med i läroplanen från förskolan till gymnasiet samt i lärarutbildningen. Utbildning, handledning och fortbildning till personal sågs också som nödvändigt. Till sist påtalades behovet av en barnombudsman, kanske i länet, med övergripande ansvar för alla barn, och särskilt de utsatta och glömda barnen. Det skapades även en hemsida med direktingång för såväl utsatta barn som vuxna som kom i kontakt med dessa barn. Så småningom kom också barn till föräldrar med annan problematik än beroende och missbruk att uppmärksammas. En sådan grupp var barn till psykiskt sjuka, där landstinget satsade pengar i Gävle. Länsstyrelsen i Gävleborg har varit en viktig finansiär inför uppbyggnaden av verksamheten då möjlighet länge gavs att söka medel från länsstyrelsen. 1994 startades Grinden i Gävle som ett tvåårigt projekt med finansiering från länsstyrelsen. Socialnämnden var, och är fortfarande, huvudman. Initiativet till att starta stödgrupper för barn till missbrukare i Gävle togs av en kommunpolitiker med ett starkt engagemang i frågan. Senare har flera andra politiker från olika partier varit engagerade för att bevara och utveckla verksamheten. Verksamheten permanentades 1996 och fick två heltidsanställda medarbetare. År 2000 anställdes ytterligare två medarbetare. En arbetsgrupp med representanter för kommunen, landstinget samt frivillig- och brukarorganisationer tog initiativ till en inventering av anta barn till psykiskt sjuka och stödgrupper för dessa startades i samverkan med landstinget 2001. Landstinget bidrar sedan dess med en person som har en grupp per termin. När man 2004 skulle starta grup-

12 per för barn och unga som upplevt våld i familjen beviljades åter medel från länsstyrelsen. Dessa grupper är sedan dess en permanent del av verksamheten. Så kallade Skilda världargrupper startades 2008 i samarbete med familjerätten. I Söderhamn har studieförbundet Bilda sedan 1998 i samarbete med och med bidrag av kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden arbetat inom det sociala och pedagogiska fältet med grupparbetsmetoder av allmänt förebyggande art för barn och unga. Till en början hade man grupper för unga tjejer i självförtroendeträning, grupper för barn i missbrukarfamiljer och deras föräldrar, samt självförtroendestärkande grupper för årskurs 6, sedermera har man även drivit lärarhandledning i metodprogrammet Komet och gett föräldrautbildningar bland annat i konceptet Familjeverkstan. Arbetet med tjejgrupper har utvidgats till att omfatta både tjej- och killgrupper. Vad gäller stödgrupperna för barn finns en beredskap att omfatta flera grupper som barn i familjer i separation, med psykisk ohälsa och barn som bevittnat våld. Numera finns utbildad personal vid Kvinnojouren i metodmaterialet Trappan så de barn som bevittnat våld får börja med att gå i enskild behandling. Samarbete med Verkstäderna, den kommunala fritidsgården, förekommer. Studieförbundet Bilda ordnar både grundutbildningar och fortbildningar inom de olika stödgruppskoncepten och dessa erbjuds i hela länet. Medel har periodvis beviljats av länsstyrelsen via kommunen. Idag ingår verksamheten i kommunstyrelsens långsiktiga budget. Tidigare fanns en presidienämnd som fördelade medel till gränsöverskridande och förebyggande arbete bland barn och unga. Barnoch ungdomsnämnden och socialnämnden hålls informerade om verksamheten. En referensgrupp på mellanchefsnivå från BUN, SN och KS träffas 1-2 gånger/termin för information och långsiktig planering. När nya chefer eller nya nämndsordföranden tillträder informerar Bildas konsulent dessa om verksamheten. Konsulenten är samordnare på 70 %, hon planerar arbetet, rekryterar barn, föräldrar och ledare till grupperna samt leder själv en grupp/termin. I Bollnäs sökte Socialtjänstens individ- och familjeomsorg i samverkan med elevvården, barn och utbildningsnämnden, medel 2002 hos länsstyrelsen för tidiga insatser för barn till missbrukande föräldrar. Verksamheten startade 2003 med att en processledare anställdes, med syfte att öka kunskapen hos dem som möter dessa barn i sitt vardagliga arbete, starta barngrupper och samordna resurser mellan skolan och individ- och familjeomsorgen. När processledaren slutade 2004 saknades en gemensam arena för kommunens förvaltningar och landstinget. Verksamheten lades under barn och utbildningsförvaltningen och ändrade delvis inriktning. Nya medel söktes från länsstyrelsen 2005 och användes för riktade insatser till barn som hade svårt att fungera socialt i skolan. 2008, 2009 och 2010 sökte socialtjänstens individ- och familjeomsorg medel hos länsstyrelsen för insatser till barn i utsatta livssituationer och en projektledare anställdes 2009 för att starta upp stödgrupper för barn och ungdomar. Projektet förankrades politiskt samt i aktuella ledningsgrupper inom socialtjänsten, skolan samt landstinget. Stödgrupperna skulle riktas till barn med föräldrar med missbruk, psykisk ohälsa, separerade föräldrar och barn som har upplevt våld i hemmet. Barn till föräldrar med missbruk fokuserades 2009-10. Anhöriggrupp för föräldrar startades också. Slutrapport lämnades till länsstyrelsen 2011 och verksamheten bedrivs sedan dess av en samordnare vid socialtjänsten. En samverkan i att leda stödgrupperna har funnits sedan 2009 mellan socialtjänst, skola och svenska kyrkan. Under 2012 användes projektmedel från folkhälsoinstitutet till en uppsökande verksamhet, då en gruppledare spred kunskap till pedagoger och elever/barn och ungdomar ute i skolorna om att det finns stöd att få. I Ljusdal startade verksamheten som ett samarbetsprojekt mellan omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden 1997 med ekonomiskt stöd av länsstyrelsen. Verksamheten

13 permanentades via beslut i båda nämnderna 1999. Omsorgsnämnden hade det operativa ansvaret. Verksamheten implementerades i familjestödjarnas verksamhet 2005. På uppdrag av omsorgsnämnden startades Lyan som vänder sig till barn i åldern 7-12 år 2006. I Ockelbo startades verksamheten med att man köpte platser i Sandviken. 2007 utbildades två egna ledare. Sedermera utbildades ytterligare en ledare. Hösten 2007 påbörjades egen gruppverksamhet, men samverkar sker fortfarande med Sandviken och Hofors för att få ihop tillräckligt med barn och ungdomar för att starta nya grupper. Kvinnojourerna har också varit pådrivande och i något fall sökt pengar för denna verksamhet. I Hudiksvall startade verksamheten vid ungdomsmottagningen. En drivande person var Ingegärd Gavelin.

14 2.3 Sammanfattning Gävleborg Barn i missbruksmiljöer utgör en tydlig målgrupp för alla barngrupperna, därutöver förekommer andra målgrupper såsom barn med föräldrar med psykisk ohälsa, barn till föräldrar som använder våld, befinner sig i separationskonflikter eller är dysfunktionella på annat sätt. Arbetet med att få till stånd stöd för berörda barn startade 1989. Den första gruppen startades 1994 i Gävle för barn till föräldrar med missbruk. Andra målgrupper och verksamheter i övriga kommuner i länet har därefter tillkommit. Sammanfattningsvis kan vi se att eldsjälar inom såväl den ideella sektorn som socialtjänsten, skolan och/eller landstinget varit pådrivande för att få till stånd stödgrupper för barnen under 1990-talet. Så småningom har verksamheterna breddats och alltmer kommit att ingå i ordinarie verksamhet, framför allt inom socialtjänsten. Verksamheten har förankrats i nämnder och ledning. Däremot har frågan om systematisk uppföljning inte lyfts, vilket innebär att någon ansvarig för att sammanställa och återföra dokumentation från verksamheterna inte utpekats. Inte heller har frågan om behovet av ett regionalt nätverk för samordnarna lyfts. En utvärdering har dock gjorts av Marjaana Daniels vid Ringblomman i Gästrike-Hammarby i Sandvikens kommun baserad på intervjuer med 10 barn, 11 föräldrar och 7 enkätsvar från gruppledare. Gruppledare har utbildats inom socialtjänsten och dess samverkanspartners. I länet har studieförbundet Bilda i Söderhamn haft stor betydelse för att utbilda gruppledare och sammankalla till konferenser under olika teman där samordnare m.fl. fått möjligheter att utbyta erfarenheter. Verksamheten har vuxit fram samtidigt med flera andra framgångsrika nya verksamheter, vilka också bedrivs i samverkan mellan socialtjänst, landsting, länets familjecentraler och myndigheter som t ex Barnahus Gävleborg. Länsstyrelsen har haft stor betydelse för uppstarten av verksamheten. Medel har till en början beviljats av länsstyrelsen som haft statliga anslag för ändamålet. Tanken från länsstyrelsens sida har varit att verksamheten ska övergå till att innefattas i ordinarie budget, men verksamheterna har tidvis existerat under osäkra villkor pga. små och sviktande ekonomiska resurser hos huvudmännen. I några kommuner har verksamheten under någon period lagts ned, men senare startats upp igen. Detta är inte lagstadgad verksamhet, vilket innebär att när socialtjänsten är tvungen att skära ner riskerar denna verksamhet att få minskade anslag om den inte är väl förankrad hos politiker och chefer. Från att landstinget varit initiativtagare och ansvarig för verksamheten har den alltmer övergått till att bli ett ansvar för den kommunala socialtjänsten som i dag oftast är huvudman. Idag är verksamheten erkänd och bekostas inom ramen för ordinarie budget i de flesta kommuner. Verksamheten präglas idag av samverkan mellan framför allt socialtjänsten och skolan/elevvården. En nyckelfaktor för en fungerande samverkan är att gruppledare finns inom olika verksamheter, som också kan verka för att rekrytera barn till grupperna. Att en samordnare finns som har sin bas inom socialtjänsten, men också har goda kontakter med skolkuratorer m.fl. är en annan viktig faktor för samverkan. Den politiska förankringen är också av stor vikt.

15 3. Mål/Syften Det finns ingen gemensam fastställd programteori för verksamheterna, men då de har inspirerats från samma håll och vuxit fram under ungefär samma tid är målgrupper och formulerade syften i stort sett identiska (se respektive verksamhets dokumentation). Målsättningarna kan sammanfattas på följande sätt: Att förmedla kunskap kring missbruksmönster, psykisk sjukdom och våld; Att barnet ska inse att det inte har någon skuld; Att ge barnet redskap att hantera sin situation; Att barnet ska få träffa andra med liknande erfarenheter och se att han/hon inte är ensam; Att barnet ska få prata om sina känslor; Att stärka barnets självkänsla; Att förebygga drogproblematik, psykisk ohälsa och våld i vuxen ålder; Att förmedla hopp och framtidstro. Några verksamheter erbjuder också föräldrar att gå i parallell föräldragrupp. Joel 7 år, är på ett första besök på Grinden tillsammans med sin mamma, Sonja. Med på besöket är också Inger som arbetar som alkohol- och drogterapeut, mammans behandlare. Ulla tar emot dem och de slår sig ner i sofforna. Ulla har ställt fram fika. Hon har även tagit fram kritor och papper om Joel skulle vilja rita medan han lyssnar på det som sägs. Joel är stel och spänd. Han sitter så nära sin mamma som det går, och sneglar oroligt på henne emellanåt. En bit in i samtalet frågar Ulla Joel, vet du vem den här tanten är? Neej, säger Joel tyst. Det är ju Inger; hon som mamma träffar och pratar med varje vecka! Det är hon som hjälper mamma. Joel tittar på Inger. Så reser han sig upp och går fram till henne och ger henne en stor kram! På tillbakavägen ger han sin mamma en kram och så sätter han sig ner och börjar rita.. Vi gjorde vi en stencil om våra familjer. En rätt blyg och tyst kille med mycket turbulens hemma fyllde i en stencil om sin familj. Med rubriker om vilka som ingår i familjen, vad man tycker bäst om hos alla och vad man är stolt över etc. Alla barn fyllde i tystnad sitt papper och sedan hade vi genomgång på alla punkter. När det kom till punkten: Jag känner mig speciell när min familj så avslutade denna kille meningen med orden: när min familj vågar ta modiga beslut.

16 4. Målgrupper/Behov Det varierar hur många olika grupper man arbetar med och hur stort behov som finns eller uppskattas finnas i kommunen. I Gävle kan man driva grupper för barn med likartad problematik, medan man i t ex Ljusdal får samla barn med delvis olika problematik i samma grupp för att inte väntetiden ska bli för lång. Den första målgruppen, och den man har flest grupper för, är barn som har föräldrar med missbruksproblematik, denna målgrupp finns i alla kommuner. Så småningom har barn med föräldrar med även andra typer av problematik kommit att ingå i en breddad målgrupp: barn till psykiskt sjuka, barn vars föräldrar befinner sig i separationskonflikt, barn som bevittnat våld. En del barn har föräldrar som har flera problem. Barn som har föräldrar i separationskonflikt respektive barn som har bevittnat våld i hemmet bör dock gå i grupper som är enbart inriktad på denna problematik. Även barn med annan problematik än de nämnda kan ges möjlighet att gå i en blandad grupp: barn från dysfunktionella familjer, barn med spelberoende, barn från flyktområden, barn med stress eller utanförskap. Behovet kan också variera lokalt; i Bollnäs, som har många föräldrar med kognitiva problem finns det en ambition att starta stödgrupper för dessa och behov finns att kunna driva grupper för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Nedan följer en beskrivning av målgrupperna i olika kommuner. Sandviken Barn 6-20 år i missbruksmiljöer sedan 1998, barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller som använder våld från 2004, barn till föräldrar i separationskonflikter sedan 2005. Verksamheten startade 2001 som en del inom individ- och familjeomsorgen. 2 grupper/år, barn eller tonåringar. Idag (2012) två missbruksgrupper, en våldsgrupp, 2 skilda världar-grupper, dessa ökar mest. Inga parallella föräldragrupper ännu, men planeras inom skilda världar. Ockelbo Kommunen påbörjade stödgrupper för barn i missbruksmiljöer i egen regi 2003 i sporadiskt omfattning. Stödgruppsarbetet för barn i missbruksmiljöer upptogs på nytt under 2007. Framför allt har tonårsgrupper startats, men sedan 2010 har också barngrupper förekommit. Åldersindelningen är: barn 6-12 år, tonåringar 13-18 år. Fr.o.m. 2008 har verksamheten huvudsakligen fortsatt i samarbete med Sandviken och Hofors. Gävle Barn och ungdomar 6-20 år som har erfarenhet av missbruk i familjen sedan 1994, barn i familjer med psykisk sjukdom sedan 2001, barn som upplevt våld i familjen sedan 2004, barn med skilda föräldrar sedan 2008, föräldragrupper sedan 2001, 6-7 barngrupper/termin, 1-2 föräldragrupper/termin. Man har tidigare haft grupp för familjehemsplacerade barn/ungdomar och ska under våren 2013 åter ha en sådan grupp i samarbete med socialtjänstens familjehemsgrupp. Man har tidigare haft parallell grupp för barn i familjer med psykisk sjukdom och deras föräldrar.

17 Ljusdal 1997 startade stödgruppsverksamhet för barn och unga 6-20 år med missbrukande föräldrar. Sedan 2006 riktar sig verksamheten till barn 6-12 år till missbrukande föräldrar, samt till barn med skilda föräldrar, eventuellt barn i stress och utanförskap. Söderhamn Barngruppsverksamheten startade1995. Man vänder sig till barn och unga i åldrarna 6-20 år, indelade i olika åldersgrupper, beroende på hur efterfrågan ser ut, och deras föräldrar. Det är lättast är att rekrytera barn i åldrarna 7-12 år och den medberoende föräldern (ej den beroende). Socialtjänsten har arbetat med barn i separationer och har försökt få till grupper för barn i familjer med psykisk ohälsa i samarbete med landstinget, men det är mycket svårrekryterat. Här har man konceptet Källan att tillgå. För barn som bevittnat våld finns ingen gruppverksamhet. Bollnäs Barnstödsgrupper 2003-2004 för barn till missbrukande föräldrar. Barn till föräldrar med missbruksproblem och parallella föräldrastödsgrupper sedan 2009. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa från och med 2011 och barn till föräldrar i separationskonflikt sedan våren 2012. Enskilda samtal erbjuds barn som upplevt våld och det finns en förhoppning om att kunna erbjuda grupp till dessa barn i samarbete med en närliggande kommun. Det finns även en ambition att utveckla gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Ovanåker Stödgrupper till barn till missbrukare samt till barn med behov av stöd pga. trauman och situationen hemma har erbjudits sedan 2009. Parallellt med barngrupperna erbjuds Familjeverkstan till föräldrarna. Bäst har varit att få leka och göra roliga saker. Jag tycker att det varit bra att man byggt upp sitt självförtroende, eftersom vi pratat mycket om det. Det bästa har varit att träffa andra som har liknande problem som mig. Att kunna gå hit en gång i veckan och prata av sig. Det behövs ibland. Jag är mest nöjd över att jag vet att jag inte är ensam om att känna så här.

18 5. Tjänsteerbjudanden och tjänsteprocess Hur ser då de tjänster ut som erbjuds målgrupperna? Hur målen ska uppnås, dvs. de medel som används är i stort sett desamma, dvs. i huvudsak via gruppverksamhet enligt något/några program. Individuella samtal används i väntan på grupp eller om svårigheter föreligger att få till stånd en grupp. 5.1 Information och introduktion Alla verksamheter informerar utåt för att öka kännedomen om verksamheten, detta görs dock på olika sätt och i olika utsträckning beroende på om det finns inlagt i tjänsten/den tid som är avsatt för samordnaren och/eller gruppledare. Alla informerar barn och föräldrar vid nybesök om tanken med grupperna och hur de fungerar. När de fått denna information får de ta ställning till om de vill gå i grupp. Alla bedriver arbete i grupp. I Sandviken (och Gävle?) förutsätts att barnen i fråga ska ha deltagit i individuella samtal innan de kan börja i grupp när det gäller våld. 5.2 Program Det finns en rad olika program som man använder sig av i grupparbetet. En del är mer övergripande (vilka?), andra är inriktade på en speciell problematik. Det skiljer en del när det gäller vilka program man har utbildning i och vilka man använder. Studieförbundet BILDA startade barngrupper utifrån grundutbildning av Laurel Crosness i konceptet CAPT (Children are people too) som hon arbetat med på Ersta Vändpunkten. Man har sedan kompletterat sina koncept via utbildningar med Laurel i TAPP (Teen Age Power program) och Positivt föräldraskap. Genom Elisabeth Hagborg har man också använt hennes koncept Hela Människan hjulet. Innan Laurel återvände till USA utbildade hon Carin Gisslén-Schönning på BILDA i sina koncept och sedan 2000 erbjuder Bilda Gävle Dala regelbundet utbildningar i hela Gävleborg i dessa koncept. Carin Gisslén-Schönning har även skrivit materialet Hemligt som bygger på CAPT samt ett allmänt förebyggande material Tjej- och killsnack som handlar om självförtroendeträning och höjd självmedvetenhet. 5.3 Avslutning och uppföljning När grupperna avslutas för alla ett avslutningssamtal och deltagarna får fylla i en enkät med vissa bakgrundsvariabler samt hur de har upplevt deltagandet i gruppen. Man frågar också efter behov av ytterligare stöd. Alla verksamheter ger möjlighet att fortsätta i grupp om behov finns. Några verksamheter kallar till uppföljningsträff. Nytt för hösten 2012 är att Söderhamn erbjuder månadsträffar för de barn som tidigare gått i grupp och gärna fortsätter att träffas. Nedan följer en beskrivning av tjänsteerbjudandet i respektive kommun. Sandviken Motiverande: Nybesök/informationssamtal med föräldrar, inskrivningssamtal för föräldrar och barn.

19 Erbjudande/insats: Grupper för barn till missbrukare, psykiskt sjuka, barn som bevittnat våld, barn till föräldrar i separationskonflikter. Många har multiproblematik. Grupp 12-15 träffar a två timmar. Man kan gå flera gånger, ev. i olika grupper. Program: Linus, Rädda barnen, Bilda, Ersta Vändpunkten, Laurel Crossness, IOGT: Barbro Henriksson. Flexibel användning av de olika metoder man har utbildning i. Avslutande: Avslutningssamtal för föräldrar och barn. Andra stödinsatser: Kan förekomma parallellt. Ockelbo Motiverande: Inskrivningssamtal med barn och förälder/vårdnadshavare. Erbjudande/insats: Grupper för barn och tonåringar i missbruksmiljöer. Gruppen träffas cirka 12 gånger a två timmar. Man kan gå flera gånger. Program: CAPT/TAPP och HEMLIGT. Flexibel användning av de program man har utbildning i. Avslutande: Utskrivningssamtal med barn och förälder/vårdnadshavare. Andra stödinsatser: Kan förekomma parallellt. Gävle Motiverande: Nybesök för barnet/den unge och föräldrarna. Samtal med respektive barn och dess familj/nätverk när barnet tackat ja till ett erbjudande om att gå i grupp. Erbjudande/insats: Grupper för barn i familjer med missbruk, barn i familjer med psykisk sjukdom, barn som upplevt våld i familjen, barn till skilda föräldrar, familjehemsplacerade barn, föräldragrupper. Barn och ungdomar 6-20 år som delas in i åldersgrupper. 4-6 barn/grupp och 6-8 ungdomar/grupp. 6-7 grupper/termin. 10-14 träffar a två timmar. Man kan gå i grupp flera gånger. 1-2 föräldragrupper/termin. 10 träffar i föräldragrupp. Program: Inspiration från de olika modellerna som man är utbildad i. Grundstruktur med teman som återkommer i de olika grupperna utifrån barnens behov och önskemål. Avslutande: Avslutningssamtal med respektive barn och dess föräldrar/nätverk. Andra stödinsatser: Samtal i väntan på grupp. Efter grupp kan stöd erbjudas via öppenvårdsenheten till barnet/ungdomen/familjen. Samtal för barn som upplevt våld. Ibland stöd via barn- och familjehälsan eller ungdomsmottagningen. Kan vid behov förekomma parallellt med grupp. Ljusdal Motiverande: Telefonkontakt, första informationsträff i lokal eller via hembesök. Erbjudande/insats: Barn och ungdom 6-12 år till missbrukande föräldrar, barn till skilda föräldrar, barn i stress och utanförskap. 10-13 träffar á två timmar och en avslutningsträff med föräldrar och barn. Program: Hemligt-materialet, Hela människan hjulet, När mamma eller pappa dricker (Rädda barnen). Avslutande: En uppföljningsträff. Andra stödinsatser: Söderhamn Motiverande: Ett enskilt sk inskrivningssamtal erbjuds föräldrar och barn när de anmält intresse för barnstödgrupper. Man informerar om målet med grupperna och föräldrarna får

20 även tillsammans med barnen göra upp enskilda mål med varför de vill gå i grupp och även något personligt mål. Erbjudande/insats: Barn 6-20 år indelade i olika åldersgrupper från dysfunktionella familjer, främst missbrukarfamiljer, men även någon enstaka gång med barn i familjer med psykisk ohälsa. Program: Hemligt-materialet, TAPP och Hela människan hjulet, beroende på barnens ålder. Föräldragrupp parallellt med materialet Positivt föräldraskap. Antalet träffar: 16 gånger med träff varje vecka om 1,5-2 timmar. Avslutande: en enskild uppföljningsträff för föräldrar och barn med utvärdering och samtal om de enskilda personliga målen. Andra stödinsatser: Efter 8 gånger görs en återinskrivning där barn och föräldrar får samtala om hur gruppen fungerat och hur de lyckats med sin måluppfyllelse. Gruppledarna kan då hjälpa till att revidera målen och formulera nya. Vid återinskrivningen kan även nya barn komma med, då de teman som nu följer i konceptet CAPT/Hemligt repeterar de sju tidigare teman. Barn som behöver och uttalar behov om det kan fortsätta ännu en termin. Bollnäs Motiverande: Information till föräldrar och barn ges vid en träff med samordnaren. Veckan innan gruppstart bokas ett inskrivningssamtal med förälder, barn och ledare in. Erbjudande/insats: Barn 7-15 år till föräldrar med missbruksproblem samt barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Ev. blandad grupp. Parallell föräldrastödsgrupp erbjuds. 15 gruppträffar inkl. inskrivning och avslutning á 1,5 timme, 4-8 barn/grupp. Familjecentrums lokaler används för yngre barn samt föräldrar. Barn till separerade föräldrar; tio gruppträffar a 1,5 timme, 5-8 barn/grupp. Program: Bildas Hemligt-material utifrån CAPT, TAPP, Positivt föräldraskap. På gång: BRIS material Mina föräldrar är skilda. Avslutande: Avslutande samtal med förälder, barn och båda ledarna. Uppföljande gruppträff för barn och föräldrar (enskilt först och sedan gemensamt fika) erbjuds efter ca 3 månader. Andra stödinsatser: Efter avslutad grupp kan enskilt stöd erbjudas via öppenvårdsenhet eller Barn- och familjehälsan. Individuella samtal för barn som upplevt våld pga. svårigheter att få tillräckligt många deltagare till en grupp. Ovanåker Motiverande: Inskrivningssamtal med gruppledarna i BIG. Erbjudande/insats: Barn till missbrukare samt andra barn med behov av stöd pga. trauman och situationen hemma. Program: Bildas Hemligt-material utifrån CAPT, TAPP. Två personal har utbildats i materialet Mina föräldrar är skilda. Avslutande: Avslutande samtal med förälder, barn och båda ledarna. Andra stödinsatser: Kan förekomma parallellt. Ovanåkers kommun kan också erbjuda Trappan-samtal samt medverkan i ett lokalt upplägg som kallas UNGZ, där målgruppen är ekonomiskt utsatta barn.

21 En tjej som går i ettan började mitt i terminen. Osäkerheten kring henne var rätt stor eftersom hon håller på att bekanta sig med att både läsa och skriva ord samt hur mycket hon skulle förstå i handlingen. Vi gjorde en 4-hörnsövning med olika scenarion från olika händelser som kan uppstå när man har någon i sin närhet som missbrukar alkohol eller andra droger. Ett scenario som barnen i gruppen fick ta ställning till var: Det är söndagsmorgon och dina föräldrar ska skjutsa dig till fotbollsträningen. Inga bussar går och det tar ca 45 minuter att cykla. Dina föräldrar var på fest dagen innan. Vid frukostbordet en halvtimme innan träningen känner du att dina föräldrar fortfarande luktar alkohol. Vad gör du? Hörn 1: Säger inget och litar på att dina föräldrar gör kloka saker Hörn 2: Ringer runt och försöker fixa annan skjuts Hörn 3: Tar cykeln och kommer försent till träningen Hörn 4: Öppet hörn för eget alternativ Något barn litade på att föräldrarna tog kloka beslut, de flesta försökte fixa annan skjuts och någon skulle ta cykeln med vetskapen om att bli försenad. Denna lilla tjej som går i ettan ställde sig själv i det öppna hörnet med motiveringen att först så skulle hon prata med sina föräldrar om att de inte borde dricka, speciellt inte när de vet att deras barn har aktivitet dagen efter. Sedan skulle hon ringa och ställa in träningen, hon hade större bekymmer än att komma sent till den tyckte hon. Snacka om att hon visade att hon hamnat rätt och att hon absolut var redo att börja i grupp! * * * Vi pratade känslor med barnen. Ledaren ritade upp en människa på tavlan och så fick barnen försöka tala om vart det gjorde ont och i vilken kroppsdel. Barn efter barn gick fram och skrev en varsin känsla och vart den tillhörde. Det var mycket hat, ilska och ledsamhet precis vid hjärtat. Någon skrev att de var arg i händerna och i huvudet. Någon var ledsen i magen och en annan rädd i knäna. Under hela denna process så satt en av de äldsta killarna och liksom bubblade. Han gungade fram och tillbaka och fick svårt att sitta still. När det blev hans tur så undrade han om det var okej att skriva och rita vad som helst? Med ledarens godkännande så reste han sig med sådan kraft att stolen tippade omkull och fick tag i pennan i rena farten. Han började rita något vid huvudet och tillslut så uppdagades det att han hade ritat en pistol som sköt denna gubbe på tavlan i huvudet och han ritade dit blod som sprutade överallt. Han avslutade med att skriva med stora bokstäver över hela tavlan: JAG HATAR DIG!!!!!!!!! Så att pennudden gick av. Det var alldeles tyst i rummet när han reste upp stolen igen och satte sig. Dock med ett påtagligt lugn och han blev som en helt annan kille efteråt. Han fick helt enkelt kontakt med en massa ilska invändigt som han fick utlopp för och han sa att det kändes jätteskönt och bättre inombords efter övningen.

22 6. Tjänstesystemet Vem som är huvudman, hur verksamheten är organiserad, vem som betalar och hur stora resurser man har till sitt förfogande kan skilja sig åt. I de flesta kommuner är socialtjänsten arbetsgivare. I Söderhamn är det dock studieförbundet Bilda Gävle Dala som driver verksamheten med medel som beviljas av Kommunstyrelsen för tre år i taget. Verksamheten ligger fn under ungdomssatsningen Ungdomslyftet. Oftast finns en ansvarig samordnare som har detta som en del av sin tjänst inom socialtjänsten t ex på familjecentrum. Därutöver finns utbildade gruppledare som driver olika grupper, dessa kan vara anställda inom olika delar av kommunens verksamhet, vilket är en poäng för att kunna rekrytera till grupperna. Alla grupper drivs av två ledare. Finansiering sker via länsstyrelsen och/eller den kommunala budgeten. En del gruppledare har tid avsatt för att informera om verksamheten. En del gruppledare har handledning i arbetet. Sandviken Arbetsgivare: Sandvikens kommun. Verksamheten är förankrad i individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandviken. Öppen verksamhet vid Familjecenter inom socialtjänsten. Samverkan: Samverkan sker med Hofors och Ockelbo. Grupper för barn som har föräldrar med psykisk ohälsa drivs tillsammans med landstinget, skilda världar grupper tillsammans med familjerätten. Alla grupper har två ledare. Finansiering: Länsstyrelsen samt socialförvaltningen. Ledning: Ingen egen ledningsgrupp. En samordnare arbetar 40 % med rekrytering, administrativt arbete och 60 % som familjebehandlare. Samordnaren träffar enhetschefen en gång/månad. Personal: 16 utbildade ledare finns; socionomer, barnskötare, förskollärare, lärare, behandlingsassistenter, specialpedagoger, lekarbetspedagoger. Flera av dessa har fn inget uppdrag. Utbildning: Linus, Rädda Barnen, Bris, Ersta Vändpunkten, Bilda. Handledning: 3-4 ggr/termin. Tidsinsats: Varje gruppledare har 5 timmar/vecka för planering, gruppverksamhet och handledning. De arbetar oftast på sin enhets bekostnad. Någon gång har en gruppledare fått ersättning då denne inte varit anställd i kommunen. Ockelbo Arbetsgivare: Ockelbo kommun. Samverkan: Samverkan sker med Sandviken och Hofors. Finansiering: Länsstyrelsens projektmedel samt socialnämnden. Ledning: Samordningsgrupp träffas 1 gång/månad, IFO-chefen deltar vid behov. En av gruppledarna är länk till Sandviken. Personal: Det finns tre utbildade gruppledare som har sin anställning inom socialförvaltningen: två familjebehandlare samt en alkohol- och drogterapeut. Utbildning: CAPT/TAPP, HEMLIGT hos Studieförbundet BILDA I Söderhamn. Handledning: 3-4 gånger/termin tillsammans med Sandviken och Hofors.

23 Tidsinsats: Cirka 10-12 gånger/grupp a två timmar samt förberedelse/efterarbete 1,5 timmar per tillfälle. Gävle Arbetsgivare: Gävle kommun, socialtjänsten. Samverkan: En person från landstinget som är psykiatrisjuksköterska har 10 tim/vecka i grupperna för barn till psykiskt sjuka (har Källan-utbildning). Finansiering: Gävle kommun, socialtjänsten. Ledning: Chefen för verksamheten är också chef för två andra verksamheter inom Familjeenheten, vars ledningsgrupp hon ingår i. Chefen deltar i Grindens personalmöte 3,5 timmar/vecka samt i handledning. Personal: 4 tillsvidareanställda heltider: 1 socialpedagog, 1 beteendevetare/mentalskötare, 1 fritidspedagog och 1 socionom. Familjerätten bidrar med 1 person 10 tim/vecka i sk. Skilda Världar-grupp (har BRIS utbildning för dessa grupper). Familjehemsgruppen bidrar med en gruppledare/vecka. Vissa terminer deltar ytterligare 1 person från socialtjänsten som gruppledare. Praktikant/socionomstuderande från Mittuniversitetet varannan termin. Utbildning: CAPT/TAPP, Positivt föräldraskap, Skilda världar (BRIS), Källan, Trappan, Våld i nära relationer, Systemteoretisk utbildning. Handledning: 8 tillfällen/år a 3 timmar. Tidsinsats: 4 heltidstjänster arbetar med stödgrupperna inkl. för- och efterarbete/reflektion (inkl. besök innan gruppstart och avslutningssamtal). I tjänsterna ingår även bl.a. rekrytering, nybesök, individuella samtal, delta i nätverksmöten, hålla i föreläsningar, information och studiebesök, samverkan internt och externt samt handledning. För extra personal beräknas 10 tim/vecka för en grupp inkl. för- och efterarbete/reflektion (inkl. besök innan grupp och avslutningssamtal) samt visst rekryteringsarbete, nybesök. Ljusdal Arbetsgivare: Ljusdals kommun. Samverkan: Finansiering: Ledning: Ledningsgrupp inom individ- och familjeomsorgen, ingen samordnare. Information ges till berörda nämndsordföranden. Personal: förskollärare, behandlingsassistent, skötare (4 gruppledare). Tre familjestödjare är barngruppsledare på deltid. Utbildning: Positivt föräldraskap, CAPT, Hemligt-materialet, Tjej & killsnack, Hela människan hjulet, När mamma eller pappa dricker (Rädda Barnen), krisbearbetande samtal till barn som bevittnat våld enligt Trappan-modellen. Handledning: Nej. Tidsinsats: 10 % av tjänst för familjestödjarna (5 timmar/vecka inklusive förberedelser), en grupp/termin a två ledare. Inga resurser för löpande information utåt. Söderhamn Arbetsgivare: Studieförbundet Bilda i Gävle Dala. Verksamheten är förankrad i socialnämnden, barn och ungdomsnämnden samt kommunstyrelsen. Samverkan: Samverkan sker med skolkuratorer/elevhälsa, socialtjänst, kommunens fritidsledare och öppenvårdsbehandling samt kyrkor och frikyrkor. Ibland rekryteras ledare därifrån. Finansiering: Kommunstyrelsen, tidigare även länsstyrelsen.

24 Ledning: Referensgrupp på mellanchefsnivå samt konsulent hos Bilda. Personal: Bildakonsulent med grundutbildning i koncepten och med särskild inriktning i tjänsten för denna verksamhet (utbildad socionom) 70 % tjänst samt volontärer från ideella organisationer eller personal från skola och socialtjänst som kan göra detta i tjänsten. Emellanåt kan avlönade cirkelledare med rätt kompetens vara gruppledare. Utbildning: Hemligt (Bilda) utifrån CAPT, TAPP, Positivt föräldraskap och Hela Människan Hjulet. Ibland används även konceptet DISA t ex för tonårstjejer. Handledning: Vid behov t ex via Beroendecenter. Tidsinsats: Avsatt tid för varje grupp 5 timmar/vecka, därtill kommer rekrytering av barn och föräldrar, föreläsningar, information och nätverksträffar samt utbildning/fortbildningsinsatser. Bollnäs Arbetsgivare: Bollnäs kommun, individ- och familjeomsorgen. Samverkan: Skolan (barn och utbildningsnämnd) bidrar med två pedagoger ca 10 %, Svenska kyrkan har en föräldragruppsledare 10 % samt församlingspedagog/tonårsledare vid behov. Psykiatrisjuksköterska och kurator från psykiatriska mottagningen vid ett tillfälle/gruppomgång då det är en sådan målgrupp. Finansiering: Individ- och familjeomsorgen, Bollnäs kommun, tidigare länsstyrelsemedel. Ledning: Verksamhetschef vid individ- och familjeomsorgen. Personal: Samordnare (socionom) 50 %, en behandlingsassistent, en fritidspedagog, en förskollärare, en diakon och en församlingspedagog. Två ledare för barngrupp och två ledare för föräldragrupp/omgång. Under april december 2012 har uppsökande verksamhet för stödgrupper bedrivits i kommunens skolor genom 40 % av en tjänst. En erfaren gruppledare, fritidspedagog, har besökt skolornas arbetslag/skolhälsovårdsteam för att öka kunskapen om hur barn påverkas i utsatta livssituationer samt informerat i klasser från lågtill högstadiet, om stödgruppsverksamheten. Utbildning: Hemligt (Bilda) utifrån CAPT, TAPP, Positivt föräldraskap, Trappan. Handledning: Nej (halvdagsföreläsningar/inspiration via Bilda, en ledarträff/termin med samordnare). Tidsinsats: Halvtidstjänst för samordnaruppdrag; rekrytering, information, individuella samtal, planering grupp mm. 10 % av tjänst för gruppledare under pågående grupp (16 veckor á 4 timmar per gruppomgång). Ovanåker Arbetsgivare: Ovanåkers kommun. Samverkan: Gruppledarna i barngrupperna är anställda inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ledarna i de parallella föräldrastödsprogrammen och den person som har gett elever information om barngrupperna är timanställda av kommunstyrelsen via folkhälsosamordnaren. Folkhälsosamordnaren är också samordnare för grupperna riktade till barn och föräldrar. Finansiering: Individ- och familjeomsorgen, kommunstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och tidigare länsstyrelsen. Ledning: Chef för Individ- och familjeomsorgens öppenvård samt folkhälsosamordnaren.