MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens betydelsen för barns utveckling under förskoleåren Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (alla Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori -- betydelsen av nära känslomässiga relationer. Anknytningens ursprung = människan en nomad bland andra vilket betyder att vi är vana vid att bli burna Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Anknytningens ändamål v Vi behöver skyddas mot faror, särskilt när vi är små v För att kunna utforska världen behöver vi känna oss trygga v Vi utvecklas inte från beroende till oberoende! v Människan står inte utanför/ovanför evolutionen v Människan är en biologisk varelse v Människan är en social varelse; samhället ger ramarna för den psykologiska utvecklingen Vad är anknytning? En känslomässig relation som Har varaktighet över tid Den som det riktas mot är inte utbytbar Har stark känslomässig relevans Innebär att man söker den andres närhet för känslomässig påfyllning upplever obehag vid ofrivillig separation söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre v Teorin behandlar hur bandet växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra 1
Närhet - utforskande v Anknytningssystemet som en termostat Vid rädsla behov av närhet och skydd Vi lugn utrymme för utforskande och avstånd Den tidiga anknytningen Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på negativa effekter av separation i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år v Gummibandsprincipen Separationsreaktioner och sorg v Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!! Experiment med surrogatmödrar styrkte Bowlbys hypoteser v Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. v Losskoppling -- Jag måste klara mig och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig. Men det är inte bara separationen i sig som har betydlese utan också hur den alternativa omvårdnaden ser ut Den tidiga anknytningen Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på 1950-talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Makarna Robertsons familjehemsförsök 2
Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. Ett spädbarn i min famn. Och i ett slag negerar detta spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ett misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för att det har blivit fel, utan för att det har blivit rätt. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna att klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN 2005-03-20) v Ja nästan! Knyter alla barn an? v Att knyta an är inte det samma som att anknytningen är långsiktigt hälsosam för barnet v Viktigt att skilja mellan anknytning och anknytningskvalitét Vilka barn är det som INTE knyter an v De som inte får chansen v Man bör få chansen före 2-2 1/2 års ålder Utveckling av under anknytning under förskoleåren De första tre åren (fas I till III) I. Att lära sig känna igen (0 2 månader) II. Att lära sig uppskatta ( 3 6 månader) III. Att ty sig till (7 månader 3 år) I. Anknytning som instinktsmässigt beteende (7 17 månader) II. Anknytning blir successivt mer språkligt beroende utvecklas mot upplevd trygghet (1 ½ - 3 år) Olika typer av anknytning i åldern 12-18 månader v Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och trygg hamn UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet v Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Vi återkommer till detta nästa gång Inre arbetsmodeller v Baserat på barnets samspel med anknytningspersonen utvecklas IAM av själv och andra. v IAM bygger på både omedvetna förspråkliga och medvetna språkliga minnen v Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? 3
Om ja - så har barnet utvecklat en trygg anknytning till den personen v IAM är enhetliga och koherenta v Medvetna och omedvetna aspekter går i samma riktning v Negativ information behöver inte uteslutas ur de medvetna modellerna v Relationen till omvårdnadspersonen är villkorslös, v Viktigast att lära sig läsa sina egna inre signaler och kommunicera dem WHO-rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. Ett samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar 4. Omvårdnad och anknytning Anknytning inte bara mamma och barn Två sidor av samma mynt TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Att få någon att ta hand om väcker starka känslor! TRYGG BAS Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig SÄKER HAMN Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 4
Innehåll Anknytning i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kapitel 1-4 Grund i anknytningsteori Kapitel 5-10 Anknytning i praktiska situationer t.ex. inskolning, hämtning, samling, lek och vila. Förändringar av barns anknytningsbehov På hemsidan www.nok.se finns en artikel om förskolans kvalitet förr och nu. Läs gärna den och sprid!! Små och stora barn i förskolan; vad är skillnaden? Två aspekter av anknytning i förskolan v Barn kommer olika väl förberedda för livet i förskolan v Förskolan kan bidra till barns anknytningsutveckling på olika sätt v Förskolans betydelse för Alla barn Vissa barn Foto: Lotte Fernvall, Aftonbladet 20110418 28 Upptagen av oro = inget utrymme för arbete Fara rädsla - anknytning 5
Natural clues to danger Att vänja sig vid ny miljö tar tid v Främmande miljö v Främmande vuxna v Skild från sina anknytningspersoner v Att inte vara frisk 31 Inskolningens syfte att vänja sig v vid den nya miljön v vid minst en pedagog så att denna kan fungera som en ersättare för föräldrarna v vid att klara sig flera timmar i sträck utan sina föräldrar v vid att använda pedagogen för att försätta anknytningssystemet i viloläge för att kunna ägna sig åt lek och utforskande Samlad erfarenhet av pedagogen som tröstare och av att föräldern återkommer = trygghet Trygghet föder nyfikenhet Trygghet är en förutsättning för lek och lärande! 6
En vanlig dag Sara öppnar halv sju tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Fem minuter senare kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtidigt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan halv åtta börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen som följer innan frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det 10 barn som ska äta och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst de som just överlämnats av ibland stressade föräldrar. Ett barn är sjukt sedan innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan nio, då det totalt är 15 barn. 09.00 börjar Wilma sitt arbetspass och det är dags för Sara att gå på frukostrast och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till ca 9.40 är det två pedagoger på 15 barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år och slår upp läppen så det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen. Eftersom klockan är elva och det snart är lunch stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras 11.30 och Mirela börjar duka fram medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själv. Efter lunch skall tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, somnas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på 15 barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund innan mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras ca. 14.30 och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med 15 barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid 15.30-tiden. Mirela slutar 16. 00, då är det 6 barn kvar som Wilma har hand om. 16.30 slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för 11 barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går 17.50. Fas IV: Målinriktat partnerskap v att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov v att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt v att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden v att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består v att påverka APs mål och beteende utifrån sin Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet v Trygg anknytning i fas IV innebär en inre övertygelse hos barnet om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs att barnet vet att att föräldern är tillgänglig för barnet föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till v Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år 39 40 kunskap om dennes mål Fas IV frigör barnet Kamratrelationerna ökar i betydelse när barn tillbringar mer tid i grupp v Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt v Barnet får därmed större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsatta utvecklingen kamrater lärare andra vuxna 41 7