Framtidens vuxenutbildning

KAIROS FUTURE AB Framtidens vuxenutbildning PRESSRAPPORT 7 APRIL 2013 Consultants for Strategic Futures.

INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har på uppdrag av Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) och ett antal andra medarrangörer genomfört en studie om vuxenutbildning i framtiden. Några grundläggande frågeställningar för studien är: Vilka omvärldsförändringar påverkar vuxenutbildningen mot 2030? Vad har olika intressenter för uppfattningar om vuxenutbildningen idag och i framtiden? Vilka krav ställer omvärldsförändringar på vuxenutbildningen mot 2030? Vilka tänkbara scenarier finns för vuxenutbildningen år 2030? Med vuxenutbildning avses i studien SFI-utbildning, den kommunala och gymnasiala vuxenutbildningen, samt KY/YH-utbildning. Studien bygger på resultat från flera olika delstudier. En litteraturstudie och grundläggande research följdes av ett expertseminarium med forskare och andra personer med kunskap om utbildning för vuxna. Slutligen genomfördes en enkätundersökning med 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer. Studiens slutsatser baseras på den samlade bilden av dessa moment. I den här rapporten presenteras några nedslag från den slutrapport som medarrangörerna sedan kommer att ta del av. 2(13)

TRENDER SOM PÅVERKAR VUXEN- UTBILDNINGEN Alla verksamheter är idag under ett starkt externt förändringstryck, vilket ställer höga krav, men också erbjuder möjligheter. I studien har ett antal tunga omvärldstrender identifierats som pekar på att vuxenutbildningen kan komma att få en betydligt viktigare roll i framtiden. VI RÖR OSS MOT EN ALLTMER RAPLEX VÄRLD Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer raplex verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av specialisering ökar i alla sektorer. Många enkla arbeten försvinner till utlandet, eller in i snabbt växande automatiserade sektorn samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. EN ÅLDRANDE OCH MER HETEROGEN BEFOLKNING Andelen äldre växer kraftigt i Sverige. Färre unga ska försörja fler gamla, och om vi ska ha en chans att upprätthålla våra välfärdssystem kommer fler behöva arbeta längre. Samtidigt ökar heterogeniteten bland de äldre och skillnader när det gäller hälsa, ork och kompetens tenderar att öka. Även i stort genomgår vårt samhälle en omvandling från relativt homogenitet, till ett samhälle präglat av allt större mångfald. Orsakerna är flera individualisering och skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald samt växande ekonomiska klyftor. Effekten totalt sett är att människor i olika åldrar, med vitt skilda bakgrunder och värderingar kommer behöva tas emot i vuxenutbildningen. Detta kommer ställa stora krav på ökad flexibilitet och individuell anpassning i såväl utformning som leverans av utbildningstjänster. 3(13)

VÄXANDE GLAPP I UTBILDNINGSSYSTEMET Dagens utveckling pekar på en grund- och gymnasieskola som tenderar att få allt större problem att nå sina högt ställda mål. Kunskapsresultaten sjunker och det verkar bli allt svårare att motivera unga till studier. Samtidigt blir högskolan alltmer abstrakt och diffus till sin karaktär ett direkt svar på arbetslivets utveckling i samma riktning, där fler måste behärska konsten att definiera sitt eget jobb. Högskolevärlden är inte rustad att ta emot människor med bristande grundkunskaper och det är på väg att uppstå ett växande glapp i utbildningssystemet. I det här glappet har vuxenutbildningen en allt större roll att fylla. NYA DIGITALA MÖJLIGHETER Den digitala världen öppnar upp nya möjligheter till mer flexibelt, fritt tillgängligt, mer individualiserat och engagerande utbildningar. Efter pionjären Khan Academy är en ny typ av utbildningsaktörer nu på väg att göra entré. Stora summor satsas nu världen över på att utveckla koncept och affärsmodeller för digitala utbildningar och lärosäten som Coursera, EdX, Udemy och Udacity. Vi kan utgå ifrån att utvecklingen av verktyg och verksamhetskoncept på detta område bara är i sin linda, och det är svårt att se framför sig en vuxenutbildning som inte har de digitala möjligheterna som en given utgångspunkt om 20 år. Det är dessutom lätt att föreställa sig hur nya typer av aktörer etablerat sig på vuxenutbildningsarenan, med automatiserat lärande i kärnan av sin verksamhetsidé. Vad betyder detta för vuxenutbildningen? Dessa förändringar pekar mot att vuxenutbildningen kommer fylla en allt viktigare roll i framtiden. Detta för att kompetensbehoven i arbetslivet växer och samtidigt förändras allt snabbare över tid. Fler vuxna människor kommer behöva kompetensväxla oftare och längre upp i åldrarna, samtidigt som glappet mellan grundskola/gymnasium och högskola växer. Dessutom erbjuder digitaliseringen av utbildningar stora möjligheter för snabbare, mer specialiserade vuxenutbildningar. Åldrande och ökande heterogenitet Växande glapp i utbildningssystemet En raplexare värld Viktigare med Vux Digitaliserade utbildningar Figur 1. Tunga omvärldstrender pekar på vuxenutbildningens ökade betydelse. 4(13)

NULÄGE: SYNEN PÅ VUXENUTBILD- NING IDAG 5405 deltagare i vuxenutbildning, 436 lärare inom vuxenutbildning, samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer har besvarat en enkät som rör deras syn på vuxenutbildning idag. Nedan presenteras ett axplock av resultatet från enkätundersökningen. INKLUDERING, (UT)BILDNING, ARBETE OCH PERSONLIG UTVECKLING. DESSA ÄR VUXENUTBILDNINGENS HUVUDSYFTEN Vad ska vuxenutbildningen vara bra för? Den kan naturligtvis ha en rad tänkbara syften beroende på vem man frågar. I enkäten har deltagare (elever) fått ta ställning till hur viktiga ett antal anledningar att delta i vuxenutbildning är. De fem viktigaste anledningarna till att delta i vuxenutbildning beroende på vilken typ av vuxenutbildning man deltar i framgår av figur 2 nedan. SFI-deltagare Komvux-deltagare, grundläggande nivå Komvux-deltagare, gymnasial nivå Deltagare på KY/YHutbildning Lära mig bättre svenska (78%) Lära mig bättre svenska (71%) Få behörighet till högre utbildning (64%) Få kompetens till ett visst yrke (71%) Integreras bättre i det svenska samhället (64%) Utvecklas som person (59%) Få kompetens till ett visst yrke (59%) Stärka min ställning i arbetslivet (62%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (55%) Så snabbt som möjligt få ett jobb (61%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Stärka min ställning i arbetslivet (56%) Utvecklas som person (53%) Utvecklas som person (53%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Få kompetens till ett visst yrke (55%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Lära mig för livet, bli mer bildad (50%) Figur 2. Andel av deltagarna som tycker att respektive anledning är mycket viktig anledning till att de deltar. Skillnaderna mellan olika deltagargrupper är väntade. Exempelvis är SFIdeltagarna mer fokuserade på att lära sig svenska och integreras bättre i det svenska samhället, medan komvuxdeltagare på gymnasial nivå är mest fokuserade på behörighet till högre utbildning. Deltagare på KY/YH-utbildningar är i sin tur mest fokuserade på arbete. När man analyserar svaren statistiskt framträder fyra huvudsyften, där det finns två motsatspar: Inkludering, att lära sig bättre svenska, integreras bättre i det svenska samhället kontra utveckling, att omskola sig från ett yrke till ett annat och att hitta det man brinner för. (Ut)bildning, att få behörighet till högre utbildning och att bli mer bildad kontra arbete, att så snabbt som möjligt få ett jobb och att stärka sin ställning i arbetslivet 5(13)

Dessa två motsatspar formar en karta (figur 3 nedan), där varje respondent och grupp av respondenter har en position beroende på vad man tycker är viktigast. Lärare och beslutsfattare är mer fokuserade på inkludering och arbete än deltagarna När vi studerar olika gruppers positioner i figur 3 nedan syns en skillnad mellan deltagare, lärare och beslutsfattare. Lärare och beslutsfattare ligger längre västerut i kartan jämfört med den genomsnittliga deltagaren, beslutsfattarna ligger därtill en bra bit längre söderut. Lärare och beslutsfattare har alltså mer inkluderingsfokus och fokus på arbete än den genomsnittliga deltagaren som är i mitten av kartan. De har mindre fokus på deltagarnas egen utveckling än deltagarna. Exempelvis tycker 43% av eleverna att det är mycket viktigt att de ska hitta vad de brinner för i vuxenutbildningen, medan 31% av lärarna och 15% av beslutsfattarna delar den uppfattningen. Lärare (53%) och beslutsfattare (44%) tycker istället oftare att det är mycket viktigt att deltagarna genom vuxenutbildning integreras bättre i det svenska samhället än deltagarna (37%). Idealt sett är deltagare, lärare och beslutsfattare eniga om vuxenutbildningens syfte. Det finns en antydan till att lärare och beslutsfattare är för inriktade på att deltagarna ska komma in i samhället och prioriterar den enskilda deltagarens utveckling för lågt. Samtidigt är det naturligtvis en svår uppgift att se till varje deltagares unika behov med begränsade resurser. (UT)BILDNING B_KomvuxGrund L_SFI INKLUDERING L_KomvuxGrund L_KomvuxGymn DELTAGARE LÄRARE B_KomvuxGymn D_KomvuxGrund D_SFI BESLUTSFATTARE B_SFI L_KY/YH B_KY/YH D_KomvuxGymn D_KY/YH UTVECKLING ARBETE Figur 3. Syfteskartan för vuxenutbildningen. Hur olika grupper skiljer sig från den genomsnittliga deltagaren i vuxenutbildning. Orange färg visar olika deltagargrupper (SFIdeltagare, komvuxdeltagare på grundläggande och gymnasial nivå, samt i KY/YHutbildning). Brun färg visar motsvarande grupper av lärare, medan blå färg visar beslutsfattare med insyn i olika typer av vuxenutbildning. 6(13)

DELTAGARE OCH LÄRARE ÄR NÖJDA MED VUXENUTBILDNINGEN, FRÄMST MED SIN EGEN INSATS Deltagarna i vuxenutbildning är generellt nöjda med vuxenutbildningen. Mest nöjd är man med sin egen insats, minst nöjd är man med lärarnas pedagogiska förmåga. Lärarna själva är i sin tur i stort sett alltid nöjda med sin egen pedagogiska förmåga och sina ämneskunskaper, medan de är mindre nöjda med deltagarnas arbetsinsats (se figur 4 nedan). Det som deltagarna i öppna svar pekar ut som viktigast för att vuxenutbildnignen handlar oftast om just bättre lärare. Det lärarna pekar ut som viktigast för att förbättra vuxenutbildningen i framtiden är mer tid för undervisning, samt att bättra på deltagarnas förkunskaper. DELTAGARE LÄRARE Lärarens/Lärarnas ämneskunskaper 77% Mina ämneskunskaper 96% Lärarens/lärarnas pedagogiska förmåga 67% Min pedagogiska förmåga 97% Utbildningens innehåll 71% Utbildningens innehåll 82% Min egen arbetsinsats 85% Deltagarns arbetsinsats 62% Utbildningen som helhet 76% Utbildningen som helhet 74% 0% 50% 100% 0% 50% 100% Figur 4. Andel deltagare och lärare som är nöjda med olika aspekter av vuxenutbildningen. Personlig utveckling, bra lärare och status viktiga nöjdhetsskapare Ett av de starkaste sambanden med att vara nöjd med vuxenutbildningen är just att ha upplevt personlig utveckling det verkar vara betydligt viktigare än t. ex att ha blivit mer integrerad i samhället. Det understryker ytterligare vikten av att inte fastna i ensidigt inkludering/arbete-fokus. Den absolut viktigaste faktorn (tillsammans med utbildningens innehåll) för att vara nöjd med utbildningen är dock pedagogiska och kunniga lärare. En tredje nöjdhetsskapande faktor är om man upplever deltagande i vuxenutbildning som statusfyllt. Här finns en betydande skillnad mellan utrikes födda, där 35% anser deltagandet förknippat med hög status, jämfört med endast 8% bland inrikes födda. Detta skildrar de olika resor inrikes resp. utrikes födda faktiskt befinner sig på när de går genom vuxenutbildningen. För inrikes födda är det uppenbarligen något man är mindre stolt över att man deltar i. 7(13)

I FRAMTIDEN DIKTERAR NÄRINGSLIVET VUXENUTBILDNINGEN, EN- LIGT LÄRARE OCH BESLUTSFATTARE Lärare och beslutsfattare har fått ta ställning till ett antal påståenden om vad som kommer att prägla vuxenutbildningen år 2030. Enligt dem är det framförallt anpassningen till näringslivets behov som kommer att prägla vuxenutbildningen 2030. Många tror även att det kommer att vara stor brist på enkla jobb i framtiden, samt att kunskapsskillnaderna kommer att vara större....vuxenutbildning vara betydligt mer anpassad efter näringslivets behov än idag...det finnas betydligt färre "enkla" jobb utan krav på eftergymnasial utbildning...skillnaden i kunskapsnivå mellan olika unga vuxna vara betydligt större än idag...vuxenutbildning vara betydligt mer inriktad på bildning än idag...deltagarna inom vuxenutbildning lära sig i nätverk med andra, med minimal ledning av...vuxenutbildningens innehåll vara beslutad på EU-nivå...vuxenutbildningen ske helt på distans, utan att vare sig elever eller lärare möts fysiskt...individer få betala själva för den vuxenutbildning man får gratis idag...all pedagogik inom vuxenutbildning vara baserad på neurovetenskaplig forskning om...lärande på vuxenutbildningen i stark utsträckning ske genom olika typer av spel...vuxenutbildning inte finnas kvar som utbildingsform 20% 17% 15% 15% 5% 13% 34% 29% 21% 31% 18% 31% 19% 29% 14% 31% 71% 58% 48% 58% 77% 72% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Beslutsfattare Lärare Figur 5. Lärares och beslutsfattares syn på framtiden. Andel som instämmer i påståendena. År 2030 kommer Återknyter vi till de fyra syftena tror lärare och beslutsfattare på en förstärkning av huvudsyftet arbete, möjligen tillsammans med huvudsyftet inkludering, alltså en rörelse ännu längre mot sydväst i syfteskartan. Frågan är om det går att kombinera med deltagarnas strävan efter individuell utveckling? VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID: FYRA SCENARIER Scenarier är alternativa, möjliga och troliga bilder av framtiden och syftet är att skapa en beredskap i tanken, inte exakt beskriva vad som kommer att hända. Två osäkerheter identifierades i studien som får stark påverkan på vuxenutbildningen beroende på vilket utfallet blir. Osäkerheterna ligger till grund för fyra framtidsscenarier. 8(13)

TVÅ AVGÖRANDE OSÄKERHETER FORMAR VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID 1: Sammanhållet eller fragmenterat samhälle Den första osäkerheten handlar om samhällets utveckling i stora drag, huruvida samhället kan hålla ihop eller fragmenteras. Fragmenteringen avser olika skillnader t.ex. mellan människor, i boende och ekonomi, mellan stad och land samt mellan utbildade och icke utbildade. Här ligger politiken på efterkälken och får lita till marknadskrafterna. Det sammanhållna samhället formas av att nya tillväxtområden tillkommer, fler kommer i arbete och utbildning samt att vi får en jämnare fördelning av inkomster, fler arbetstillfällen och att fler samhällen blomstrar, inte bara storstäder och större orter. Här är politiken stark och nydanande och stimulerar till utveckling. 2. Individens behov av utveckling styr eller arbetslivets behov av kompetens styr Den andra osäkerheten handlar om utbildningens fokus. Kommer individens behov av utveckling och val av utbildning att starkare stå i fokus i framtiden, utbildning för den egna personliga utvecklingen? Detta när det råder brist på arbetskraft och kompetens. Det andra alternativet är när arbetslivets behov av kompetens styr i större utsträckning i en situation när det generellt sett är gott om kompetens. FYRA SCENARIER FRAMÅT Kombinationen av osäkerheterna ger oss följande fyra scenarier: Sammanhållet samhälle Förverkliga dig själv Är du anställningsbar, lille vän? Individens behov av utveckling styr Du är en av tusen Blommor Skaffa dig ett jobb Arbetslivets behov av kompetens styr Fragmenterat samhälle Figur 6. Fyra scenarier för vuxenutbildningen i framtiden. 9(13)

Förverkliga dig själv I det här scenariot har staten och politikerna en stor del av kontrollen över utbildningssystemen i balans med arbetsmarknadens behov. Vi har fortfarande en generell välfärd till alla. I många branscher råder kompetensbrist. Det råder stor enighet om det offentligas roll och uppgift. Staten satsar stort på innovation och företagande och människor rustas genom utbildningssystemen för att möta och ta vara på möjligheterna i en föränderlig värld. En stark entreprenörsanda råder i samhället. Vuxenutbildningen kännetecknas i det här scenariot av en stor flexibilitet och utgår från individens behov, men med en stark strävan att fostra demokratiska medborgare. Grundfilosofin är att ge alla en stabil individanpassad grund att stå på, för att deltagarna senare ska söka sig till arbetsmarknaden. (Ut)bildning och personlig utveckling är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014. Är du anställningsbar, lille vän? I detta scenario är den ekonomiska tillväxten också relativt god och välfärden är fortsatt generell. Däremot har det skett stora strukturomvandlingar som kan liknas vid vad som inträffade när textil- och varvsindustrin lades ned. Vi har en situation med ökad arbetslöshet, samtidigt som många branscher har brist på kompetens. Politiken och näringslivet ingår breda uppgörelser vilket leder till många jobbskapande åtgärder, regionala satsningar och en utbyggd offentlig sektor. Individen är mer hänvisad till utbildningar som ger störst chans till jobb. Det har skett ett stort uppsving för yrkesutbildningar, både gymnasiala och eftergymnasiala. Det offentliga finansierar men det är främst privata utförare och arbetsgivare som driver utvecklingen av vuxenutbildningen och högskolan erbjuder allt fler uppdragsutbildningar. Den kommunala vuxenutbildningen fokuserar på anställningsbarhet och lever i ständig symbios med arbetsliv och arbetsgivare. (Ut)bildning och arbete är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014. Skaffa dig ett jobb Här sker en avmattning i den ekonomiska tillväxten sedan en tid. De regionala skillnaderna är stora, där storstäderna och vissa högskoleorter utgör kreativa centra och går som tåget medan andra släpar efter och dras med hög arbetslöshet. Politiken ligger på efterkälken och kämpar för att hitta sin roll i en föränderlig värld. Marknadskrafterna har tagit över mer och den generella välfärden har luckrats upp. De flesta stora och medelstora företag satsar på egna utbildningar för att säkra sin kompetensförsörjning och de leder tillsammans med de stora bemanningsföretagen utvecklingen av vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen lägger grunden och garanterar en lägstanivå och är i huvudsak kompensatorisk. Valfriheten är begränsad och inriktningen är att göra människor anställningsbara och rustade för vidare utbildning. SFI har en stark ställning. Inkludering och arbete är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014. Detta scenario antyder lärarna och beslutsfattarna i enkätundersökningen att vi är på väg mot. 10(13)

Du är en av tusen blommor Den ekonomiska tillväxten lyser med sin frånvaro. Några få storstadsregioner och högskoleorter går starkt framåt men klyftorna sliter isär landet. Även mellan människor ökar klyftorna i inkomst, utbildning och boende. Den generella välfärden är även i detta scenario kraftigt försvagad. På arbetsmarknaden har rörligheten ökat markant, det har blivit enklare och billigare att anställa. Även om vi dras med en hög arbetslöshet råder en stark entreprenörsanda. Vissa branscher har skriande kompetensbehov och för att säkra kompetensen blir on the job training allt vanligare på företagen. Obetalda praktiktjänster är också en vanlig inkörsport till arbetsmarknaden, även för högskoleutbildade. Det finns en mångfald av alternativ på en helt avreglerad utbildningsmarknad där företagen betalar många utbildningar men även individen betalar delar av eller hela sin utbildning. Bemanningsföretag är de dominerande aktörerna inom vuxenutbildning som också driver och förnyar den. Kommunal vuxenutbildning lägger även i detta scenario en grund och garanterar en lägsta nivå men här är valfriheten stor och inriktningen är att individen genom entreprenörskap ska ges en chans till att stärka sin ställning i samhället. Inkludering och utveckling är de syften med vuxenutbildning som har förstärkts mest sedan 2014. FEM REKOMMENDATIONER FRAMÅT Baserat på studiens resultat har Kairos Future följande rekommendationer till aktörer inom vuxenutbildning: Våga stå upp för vuxenutbildningens allt viktigare roll i samhället. Tunga samhällsförändringar pekar på att vuxenutbildningen får en viktigare roll framöver. De flesta skriver under på att de huvudsyften som vuxenutbildningen har är helt centrala för Sveriges framtid. När skolan inte håller måttet är vuxenutbildningen ett av de viktigaste verktygen för att hantera frågor kring främst inkludering och arbete. Öka tempot. Arbetslivet blir mer snabbföränderligt. Allt som kan göras för att snabbare kunna tillgodose arbetsgivares behov kommer göra vuxenutbildningen mer relevant. Vi kommer se fler korta, mer fokuserade utbildningar som är inriktade mot vissa kompetenser, färdigheter och yrkesroller. Vuxenutbildningen behöver hitta en infrastruktur som tillåter mer dynamik och snabba omställningar utifrån arbetslivets behov. Tillämpningen av digitala verktyg och utbildningskoncept kommer bli viktigare i den strävan. Glöm inte bort den individuella utvecklingen. Inkludering och arbete bedöms bli viktigare av lärare och beslutsfattare. Men för att deltagarna ska vara motiverade och behöver även behoven av personlig utveckling tillgodoses. I ett mer heterogent samhälle blir likriktning alltmer irrelevant. Bra lärare är enda vägen framåt. Lärarna är nöjda med sig själva, men deltagarna håller inte alltid med. Lärarna på vuxenutbildningen kräver mer tid till undervisning och det finns goda skäl att lyssna på det. Överväg ytterligare differentiering av deltagarna. Många respondenter vittnar om hur de verkar ha hamnat helt fel, med andra deltagare som är på 11(13)

en annan nivå eller med andra behov. I synnerhet i ett mer heterogent och fragmenterat samhälle kan det finnas anledning att differentiera ytterligare efter nivå, bakgrund, intressen, lärstilar eller annat. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv. Vuxenutbildningen har varit reaktiv till sin natur eftersom den ska stödja det reguljära utbildningssystemet. Förhoppningsvis kan den här studien bidra till en ökad proaktivitet. 12(13)

OM STUDIEN Studien bygger på resultat från flera olika delstudier, genomförda med olika metoder. En litteraturstudie och grundläggande research, ett expertseminarium med forskare och andra personer med kunskap om utbildning för vuxna, samt en enkätundersökning med 5405 deltagare i vuxenutbildning (20% svarsfrekvens), 436 lärare inom vuxenutbildning (42% svarsfrekvens), samt 257 kommunalråd och förvaltningschefer (36% svarsfrekvens). Deltagare och lärare i enkätundersökningen kommer från kommunerna som deltar i studien. Resultaten är därför inte självklart generaliserbara för Sverige som helhet, även om det finns goda skäl att de i stor utsträckning representerar uppfattningar som omfattas av långt fler. Beslutsfattarna är däremot spridda över hela Sverige och därmed representativa för riket som helhet. Ett stort tack till våra medarrangörer som har gjort studien möjlig och bidragit med analyser: Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) Växjö kommun Linköpings kommun Stockholms stad Jönköpings kommun Nacka kommun Göteborgs stad Trelleborgs kommun Malmö stad Anton B Nilsen Utbildning AB För ytterligare information om studien, kontakta Göran Krafft: goran.krafft@kairosfuture.com, 08-545 225 24 KAIROS FUTURE Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter i New York, Shanghai och Barcelona, samt samarbetspartners över hela världen. För mer information, se www.kairosfuture.com 13(13)