Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Relevanta dokument
Import och införsel av produkter. Sindicato de Trabajadores Bananeros Libres

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Förslag till ny regeltext: import och införsel Import och införsel av produkter eller råvaror

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Remiss, förslag till nya regler för socialt ansvar vid import och införsel

Certifiering av importerade och införda produkter. Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Egenkontroll Mjölkproduktion

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

Djurhållning 5.4 Grisar

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Så använder du regelverket för ekologisk produktion

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Regelverket inom ekologisk produktion

Svar på remiss om ny EUförordning

Djurhållning 5.2 Nötkreatur

Egenkontroll Grisproduktion

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

Ekologisk produktion 2

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER Livsmedelskonferens U24, Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Lagstiftningen som berör griskastrering

Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den september 2017

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Vaddå ekologisk mat?

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Limousin á la carte Produktionssätt

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Djurhållningsplats för får och get

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr /14

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Ekologisk djurproduktion

Egenkontroll Ägg 2014

Märkning och registrering av djur 2015

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Animaliska livsmedel. Beställt av World Animal Protection Sverige, Djurskyddet Sverige m.fl

Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Kontrollhandbok Provtagning

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5

Offentlig upphandling

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

NATIONELLA HUSDJURSSTÖD

Kriterier för kolonial/specerier

Beslut Förslag till kommunfullmäktige. Särskilt yttrande. Ärendebeskrivning 1(2)

Ersättning för djurens välbefinnande (EHK)

Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde Åsa Odelros

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande får och getter 2018

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Kalvgömmor. i dikostallar.

Miljökravsmodul: Livsmedel

Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Skandinaviens främsta köttleverantör

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

Transkript:

1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring bland livsmedelsaktörerna. Remisserna är avgörande för att få fram bra regler hjälp oss i det arbetet och ge oss dina synpunkter på förslaget. Med den bredd av erfarenhet, kunskap och engagemang som finns bland KRAVs anslutna, KRAVs medlemmar och andra intressenter landar vi i de bästa reglerna. KRAV föreslår justeringar av tilläggskraven vid import och införsel av animalieprodukter som ska KRAV-märkas. De finns i kapitel 16, avsnitt 16.7. Vi föreslår också korrigeringar i tilläggskraven för animalieprodukter som importeras eller förs in och KRAV-märks. När remisstiden är slut ser vi över förslaget utifrån de svar som kommit in. KRAVs regelkommitté går därefter igenom förslaget och lämnar det till KRAVs styrelse för beslut. Nya regler publiceras på vår hemsida omkring 1 juli 2016 och börjar gälla från 1 januari 2017. Under perioden 1 februari till 31 mars remissar vi också följande andra förslag till ändringar i KRAVs regler till 2017: Nya regler för socialt ansvar vid import och införsel (regelavsnitt 16.4). Nya regler för KRAV-certifiering utanför EU (regelavsnitt 16.11). Förslag till ny märkning för restauranger och storhushåll (regel 20.10.2) Du kan läsa mer om dessa remisser på vår webbplats: http://www.krav.se/aktuella_remisser Varför? När det gäller tilläggskraven för animalieproduktion i regelavsnitt 16.7 föreslås dels en ny regel om att animalier från djur som inte kan föda eller para sig naturligt inte ska få KRAV-märkas. Vi föreslår regeln eftersom vi uppfattar att EUs förordning (EG) nr 834/2007 inte tillämpas så i alla EU:s länder. I övrigt föreslås några mindre korrigeringar för att tilläggskraven ska bli mer likvärdiga mellan djurslag och när det gäller regeln om äggprodukter justeras avståndet för rastgårdens utsträckning till det som gäller för nyansluten svensk produktion från 2016.

Läsanvisning De regler i avsnitt 16.7 som vi föreslår ska ändras finns med nedan. I kursiv text finns en motivering till ändringarna. Hela avsnitt 16.7 finns på vår webbplats http://www.krav.se/167-tillaggskrav-animalier Fråga Är de föreslagna ändringarna i tilläggsreglerna för animalier rimliga? Hela förslaget till nya ändrade regler Presenteras nedan, med motiveringar i kursiv stil. Hur du svarar Vi vill gärna ha dina synpunkter på: Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Språk går det att förstå vad vi menar? Går reglerna att kontrollera? Var konkret och hänvisa till den eller de regler du vill kommentera. Beskriv gärna konsekvenserna av en regel eller av de ändringar du föreslår. Svara även gärna på de frågor som vi ställt löpande i dokumentet. Maila ditt svar till regler@krav.se. Ange ditt namn och kontaktuppgifter så vi kan nå dig om vi behöver fråga dig om något. Det är värdefullt för oss om du talar om ifall du har egen KRAVgodkänd produktion och i så fall vilken, om du är konsument eller finns i livsmedelsbranschen. OBS! Vi behöver ditt svar senast 31 mars 2016. Du som inte har tillgång till dator hör av dig per telefon eller brev så skickar vi remissförslaget och eventuellt bakgrundsmaterial till dig med vanlig post. Postadress: KRAV Box 1037 751 40 UPPSALA KRAV strävar alltid efter att vara så transparenta som möjligt. Vi har som policy att publicera de remissvar vi får in på vår hemsida. Ange om du inte vill att ditt svar publiceras, eller att ditt namn inte får framgå.

Om remissen Svar som kommer från föreningar eller organisationer har större tyngd än remissvar från enskilda. Har du möjlighet att samverka med kollegor eller inom en förening för att diskutera och lämna ett gemensamt svar är det extra värdefullt för oss. Men vi är tacksamma också för svar från enskilda personer. Vilka har varit med och tagit fram förslaget? Förslaget har diskuterats av KRAVs regelavdelning och i KRAVs regelkommitté. Välkommen att höra av dig om du har frågor! Kjell Sjödahl Svensson Regelchef KRAV kjell.sjodahl-svensson@krav.se regler@krav.se Tel 070-311 44 37

Ändring i tilläggskraven för animalier avsnitt 16.7 Ny text är understruken, borttagen text är genomstruken. Detta är inte hela regeltexten i avsnitt 16.7, den hittar du på vår webbplats http://www.krav.se/167- tillaggskrav-animalier 16.7 Tilläggskrav för animalier 16.7.1 Tilläggskrav om läkemedelsanvändning för alla animalier För alla animalieprodukter och råvaror gäller att (K): Om allopatiska läkemedel som har en fastställd karenstid på 0 dagar används, ska 48 timmar karenstid tillämpas. Detta gäller alla animaliska produkter eller råvaror. Produkterna ska komma från djur av raser som kan para sig och föda naturligt. Motivering till ändringen: EU förordningen tillämpas något olika i olika EU-länder. Vi vill säkerställa att punkt två verkligen uppfylls. 16.7.2 Tilläggskrav för mejeriprodukter För att du ska få KRAV-märka mejeriprodukter ska följande tilläggskrav uppfyllas (K): Kor, får och getter ska kunna föda kalva avskilt från andra djur. o Om kalvning, lamning eller killning sker utomhus ska det finnas gott om plats och djuren ska själva kunna söka sig undan flocken. o Om korna djuren går på djupströbädd inomhus kan födseln kalvning ske i flocken endast om djuren bevakas för att vid behov kunna avskilja moderdjur och avkomma ko och kalv från övriga flocken senast direkt i samband med födseln. o Om djuren korna hålls inomhus på annat sätt ska de föda kalva i en kalvningsbox ensambox. Om korna går på djupströbädd inomhus kan kalvning ske i flocken endast om djuren bevakas för att vid behov kunna avskilja ko och kalv från övriga flocken senast direkt i samband med födseln. Om korna hålls inomhus på annat sätt ska de kalva i en kalvningsbox. Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn. Kalvar ska dia minst ett dygn, alltså minst 24 timmar. Vid kastrering och avhorning ska smärtlindring och bedövning användas. Ingreppen ska göras före 8 veckors ålder.

Ingen annan stympning än kastrering och avhorning är tillåten. Kupering av svansar eller mulesing (avlägsnande av hudveck) på får är inte tillåtet. Under vegetationsperioden ska alla djurslag ha tillgång till bete under större delen av dygnet. Tillfällig innevistelse är tillåten i följande fall: sjukdom, allvarliga insektsangrepp, kalvning; lamning eller killning, extrem väderlek, betäckning, inseminering eller maximalt två veckor före slakt. Nötkreatur yngre än 6 månader samt tjurar, baggar och bockar för avel ska ha utevistelse under vegetationsperioden, men behöver inte erbjudas bete. Motivering till ändringen: en anpassning till reglerna 16.7.5 om nötkött och 16.7.6 om lamm- och getkött, samt att regeln ska vara formulerad för alla djurslag. 16.7.4 Tilläggskrav för ägg och äggprodukter För att du ska få KRAV-märka ägg- och äggprodukter ska följande tilläggskrav uppfyllas (K): Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad Rastgården för värphöns får som mest sträcka sig 250 150 meter från hönsstallet Under vegetationsperioden ska fjäderfäna ha tillgång till bete under större delen av dygnet. De får hållas inne nattetid. Tillfällig innevistelse är tillåten i följande fall: sjukdom, allvarliga insektsangrepp, extrem väderlek, eller maximalt två veckor före slakt. Minst 50 % av fodret ska produceras på djurhållarens egna gård, eller i samarbete med ett eller flera andra ekologiska lantbruk. Foder kan också produceras och säljas till ett foderföretag och köpas därifrån. Om samarbete med andra ekologiska lantbruk sker, så ska de som odlar foder ta emot motsvarande andel gödsel från djurhållningen. Exempel: Ett annat ekologiskt lantbruk producerar 60 % ts av allt det foder dina leverantörers eller underleverantörers värphöns äter. Det lantbruket ska då ta emot 60 % ts av den gödsel som djuren producerar. Det är inte tillåtet att trimma näbbar. Motivering till ändringen: Rastgårdarnas maximala utsträckning minskas i Sverige för nya producenter. Då ställer vi också det kravet på importerade och införda produkter. 16.7.6 Tilläggskrav för får och getkött För att du ska få KRAV-märka kött- och köttprodukter av lamm, får eller get ska följande tilläggskrav uppfyllas (K):

Tackor och getter ska kunna föda avskilt från andra djur. Om födsel sker utomhus ska det finnas gott om plats och tackorna och getterna ska själva kunna söka sig undan flocken. Om djuren går på djupströbädd inomhus kan lamning och killning ske i flocken endast om djuren bevakas för att vid behov kunna avskilja tacka och lamm, eller get och killing, från övriga flocken senast direkt i samband med födseln. Om djuren hålls inomhus på annat sätt ska de föda i en ensambox. Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn. Under vegetationsperioden ska får och getter ha tillgång till bete under större delen av dygnet. Tillfällig innevistelse är tillåten i följande fall: sjukdom, allvarliga insektsangrepp, lamning eller killning, extrem väderlek, betäckning, inseminering eller maximalt två veckor före slakt. Baggar och bockar för avel ska ha utevistelse under vegetationsperioden, men behöver inte erbjudas bete. Vid kastrering och avhorning ska smärtlindring och bedövning användas, och ingreppet ska göras före 8 veckors ålder. Ingen annan stympning än kastrering och avhorning är tillåten. Kupering av svansar eller mulesing (avlägsnande av hudveck) på får är inte tillåtet. Minst 75 % fodret ska produceras på djurhållarens egna gård, eller i samarbete med ett eller flera andra ekologiska lantbruk. Foder kan också produceras och säljas till ett foderföretag och köpas därifrån. Om samarbete med andra ekologiska lantbruk sker, så ska de som odlar foder ta emot motsvarande andel gödsel från djurhållningen. Exempel: Ett annat ekologiskt lantbruk producerar 60 % ts av allt det foder dina leverantörers eller underleverantörers får och getter äter. Det lantbruket ska då ta emot 60 % ts av den gödsel som djuren producerar. Motivering till ändringen: punkten om smärtlindring och bedövning ska även gälla lamm och get.