TILLVÄXTEN HÅLLER SIG UPPE, MEN LÅNGT FRÅN HÖGKONJUNKTUR Almegas Tjänsteindikator Q4 2014 Fortsatt prispress med ökat konkurrenstryck från utländska tjänsteföretag.
Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig. Detta visade sig också stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av produktion som priser och arbetsmarknad, och ligger 2-3 månader före publiceringen av det faktiska utfallet för tjänsteproduktionen enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 52 procent av BNP, och 46 procent av den totala sysselsättningen. För ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn kontakta: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Linnea Kvist ekonomisk analytiker Almega tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har 10 600 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt drygt 531 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Tjänsteproduktionen håller sig uppe... 6 2.1 Tjänsteproduktionen håller uppe tillväxten i näringslivet... 12 2.2 Fler företagstjänster drar upp tillväxten i tjänstesektorn... 14 3 Hushållens konsumtion drar upp sysselsättningen... 18 4 Skarp inbromsning av prisökningstakten... 24 4.1 Tredje månaden i rad med deflation... 30 4.2 Tjänstepriserna i KPI viss ökning... 31 3
Det här är Tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn bygger från och med fjärde kvartalet 2013 på en ny skattning utifrån tidsserierna i KI-barometern i förhållande till utfallet enligt tjänsteproduktionsindex från SCB för tjänsteproduktionens tillväxt per kvartal, se faktarutan nedan. Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas i KI-barometern är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Dessa branscher täcks å andra sidan in i Tjänsteproduktionsindex, som däremot inte inkluderar den finansiella sektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen per kvartal enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis tjänsteproduktionsindex, de svenska nationalräkenskaperna, SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik, Arbetskraftsundersökning samt prisstatistik. 4
1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator pekar på att tillväxten för produktionen i den privata tjänstesektorn under fjärde kvartalet i år kommer att bli endast något svagare än under tredje kvartalet. Då låg tillväxttakten på 3,4 procent. Tillväxten för den privata tjänstesektorn sammantaget har hållit sig uppe i år till och med oktober, på i genomsnitt 3,3 procent. Tjänsteproduktionen har därmed tagit mer fart i år jämfört med förra året, då den ökade med 1,6 procent. Den högre tillväxten i år innebär emellertid inte att tjänstesektorn befinner sig i högkonjunktur. Företagens bedömningar av konjunkturläget ligger ännu långt från indikatorvärden som noterats vid tidigare högkonjunktur, senast år 2007. Den högre tillväxten inom tjänstesektorn i år beror främst på att fler branscher inom företagstjänster tagit mer fart. Nu finns dock tecken på att utvecklingen för flera delbranscher inom företagstjänster kommer att mattas av mot slutet av året, med teknikkonsulter och arkitekter som undantag. Även hushållens förväntningar om utvecklingen i deras egen samt hela landets ekonomi på ett års sikt har fallit under hösten, vilket talar för en svagare tillväxt för hushållens konsumtion framöver. Det kommer därmed också dämpa tjänsteproduktionens tillväxt, sannolikt i början av 2015. Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att öka under fjärde kvartalet i år i ungefär samma takt som under föregående kvartal, dvs. kring 3 procent i årstakt. Utvecklingen har gått isär inom tjänstesektorn i år då branscher som är orienterade mot hushållens konsumtion står för större delen av den totala uppgången för sysselsättningen. Företagstjänsterna har däremot upphört att bidra starkt till ökad sysselsättning, den bransch som ända sedan 1990-talet bidragit starkt inom tjänstesektorn. Det är en anmärkningsvärd inbromsning som dels kan förklaras av den fortsatt svaga efterfrågan på svensk export, och dels av den försämrade matchningen på arbetsmarknaden som kunskapsintensiva tjänsteföretag upplever. Almegas prisindikator pekar på att prisökningstakten för privata tjänster mattas av ytterligare och har nu sedan andra kvartalet i år bromsat in rejält. Det innebär att den återhämtning vi såg i början av året har raderats ut och att det ser ut som att trenden mot en allt svagare prisökningstakt sedan mitten av 2011 fortsätter. En långsam återhämtning av efterfrågan från omvärlden samt ökad konkurrens från utländska producenter som säljer tjänster i Sverige är bidragande orsaker till den låga prisutvecklingen. Lena Hagman och Linnea Kvist, 9 december 2014 5
2 Tjänsteproduktionen håller sig uppe Tjänsteindikatorn pekar på att tillväxten för produktionen i den privata tjänstesektorn under fjärde kvartalet i år kommer att bli något svagare än under tredje kvartalet 1, se diagram 1. Då låg tillväxttakten på 3,4 procent, enligt SCB:s Tjänsteproduktionsindex. Tillväxten för den privata tjänstesektorn sammantaget har hållit sig uppe i år till och med oktober, på i genomsnitt 3,3 procent. Tjänsteproduktionen har därmed tagit mer fart i år jämfört med förra året, då den ökade med 1,6 procent. 2 Förbättringen i år beror främst på att fler branscher inom företagstjänster tagit mer fart. Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för produktionstillväxten i privat tjänstesektor 1 Förändringen i produktionen är beräknad i fasta priser och är korrigerad för olika antal arbetsdagar mellan åren. Den procentuella förändringen för produktionen är räknad i årstakt, dvs. produktionen per kvartal jämförs med motsvarande kvartal föregående år. 2 Enligt Tjänsteproduktionsindex, fasta priser, kalenderkorrigerat. 6
Konfidensindikatorn för den privata tjänstesektorn 3 enligt KI-barometern steg visserligen något under tredje kvartalet, men låg ändå klart lägre än i början av året, (se diagram 2). Konfidensindikatorn har visat sig vara en ledande indikator för tillväxten i tjänstesektorn och dess vändpunkter har ofta legat cirka ett kvartal före tjänsteproduktionens faktiska utveckling. I Almegas förra rapport om tjänsteindikatorn flaggade vi för att den nedåtgående trenden för konfidensindiaktorn i år talade för en avmattning för tillväxttakten i tjänsteproduktionen mot slutet av året. Nu tyder Almegas egen indikator på att tjänsteproduktionens tillväxt under fjärde kvartalet kommer bli endast lite svagare än under det föregående kvartalet. Däremot talar flera indikatorer för en mer markerad avmattning för företagstjänstbranscher framöver. Det kan höra samman med den fortsatt svaga efterfrågan på svensk export, se diagram 3. Diagram 2: Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar och tjänsteproduktionsindex 2002- tredje kvartalet 2014 3 Konfidensindikatorn beräknas som ett medelvärde av nettotalen (säsongsrensade och standardiserade) för ett antal frågor i KI-barometern. Denna tidsserie standardiseras sedan till en ny serie med medelvärde 100 och standardavvikelse 10 under perioden 1996-. För konfidensindikatorn för tjänsteföretagen används följande variabler från KI-barometern: Utvecklingen av företagets verksamhet (utfall) + efterfrågan på företagets tjänster (utfall) + efterfrågan på företagets tjänster (förväntningar). 7
Konfidensindikatorn har fallit och legat under det historiska medelvärdet under de senaste månaderna för exempelvis företagen inom rekrytering och arbetsförmedling, datakonsulter, reklam- och marknadsundersökningar. Ett undantag är konfidensindikatorn för teknikkonsulter och arkitekter, som i stället pekar uppåt och nu ligger något över det historiska medelvärdet. Diagram 3: Konfidensindikator för några branscher inom företagstjänster Senast i november backade konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna och ligger fortfarande endast marginellt över det historiska medelvärdet, liksom den gjorde under tredje kvartalet, se diagram 2. Utfallet för efterfrågan var sämre jämfört med i oktober och förväntningarna på efterfrågan var inte lika positiva i november. Dessutom var bedömningen av utvecklingen för företagets verksamhet mer negativ. Till detta kan läggas att hushållens konfidensindikator har fallit både i oktober och november och ligger därmed under det historiska genomsnittet. Framför allt ser hushållen mer dystert på utsikterna för Sveriges ekonomi på ett års sikt. Även deras uppfattning om sin egen ekonomi på ett års sikt är något mer negativ. Sammantaget har hushållens förväntningar blivit avsevärt mer pessimistiska under senare tid. Det talar för 8
en dämpning av hushållens konsumtion framöver, vilket i så fall också kommer att dämpa tjänsteproduktionens tillväxt, eftersom det finns ett starkt samband mellan hushållens konsumtion och tjänsteproduktionen, se exempelvis diagram 4. Diagram 4: Hushållens samt tjänsteföretagens konfidensindikator, säsongsrensat Optimismen bland tjänsteföretagen som helhet har minskat jämfört med början av året. Inför tredje kvartalet i år räknade 1/3 tjänsteföretagen med ökad efterfrågan under kvartalet, vilket var en klart lägre andel än i början av året, enligt KI-barometern. Inför fjärde kvartalet räknar nu en lika liten andel av företagen med ökad efterfrågan som inför tredje kvartalet. Den relativt låga andelen företag som nu förväntar sig en ökad efterfrågan under fjärde kvartalet, 32 procent, kan jämföras med ett högkonjunkturår, som exempelvis år 2007, då motsvarande andel låg på 45 procent. 9
Diagram 5: Privata tjänstenäringar, förväntningar och utfall för efterfrågan på företagens tjänster, nettotal, säsongrensat 4 Det finns fler indikatorer som visar en klar skillnad mellan konjunkturläget som rådde innan finanskrisen år 2007 och läget hittills i år, se tabell 1. Här jämförs nettotalen för utfall respektive förväntningar, dvs. andelen företag i procent som svarar ökning minus andelen som svarar minskning för respektive fråga. Ju positivare nettotal, desto större andel av företagen som svarar ökning. Hittills i år ligger nettotalen för den faktiska utvecklingen samt förväntningar klart lägre jämfört med år 2007. När det gäller nulägesomdömet för uppdragsvolym samt lönsamheten är det klart svagare jämfört med år 2007. De negativa nettotalen för dessa två indikatorer under 1-3 kvartalet i år betyder att en övervägande andel av företagen svarat att uppdragsvolymen i nuläget är för liten, respektive att lönsamheten i nuläget är dålig. När det gäller företagens svar på frågan om de har brist på personal i nuläget har knappt 1/5 svarar ja hittills i år, att jämföra med en nästan dubbelt så stor andel år 2007. Det är också ett tydligt tecken på att tjänstesektorn ännu befinner sig en bra bit från högkonjunktur. 4 Med nettotal menas andelen företag som, i det här fallet, svarat att efterfrågan ökat minus andelen som svarat att den minskat. Nettotalet för vad företagen förväntar sig för utveckling av efterfrågan under det närmast kommande kvartalet beräknas på motsvarande sätt, dvs. hur stor andel som räknar med ökad efterfrågan minus andelen som räknar med att efterfrågan kommer att minska. 10
Tabell 1 samt diagram 6 Jämförelse mellan läget i den privata tjänstesektorn år 2007 och hittills 2014 enligt konjunkturindikatorer från KI-barometern, nettotal Genomsnitt Genomsnitt År 2007 1-3 kvartalet 2014 Utveckling av verksamheten (utfall) 37,5 20,3 Efterfrågan (utfall) 33,3 20,0 Efterfrågan (förväntningar) 38,3 29,0 Uppdragsvolym (nulägesomdöme) 9,0-30,7 Försäljningspriser (utfall) 19,5-2,3 Lönsamhet (nulägesomdöme) 24,5-12,0 Antal anställda (utfall) 16,8 6,7 Brist på personal (nulägesomdöme) 38,8 19,0 Källa: KI-barometern, Konjunkturinstitutet. 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 År 2007 1-3 kvartalet 2014-10,0-20,0-30,0-40,0 11
2.1 Tjänsteproduktionen håller uppe tillväxten i näringslivet Den något högre tillväxten i den privata tjänstesektorn i år jämfört med förra året beror i hög grad på en återhämtning för fler branscher inom företagstjänster, men nu finns flera tecken på att utvecklingen kommer att mattas av mot slutet av året. Det kan sannolikt förklaras av att företagstjänster också påverkas av den svaga efterfrågan på viktiga exportmarknader för Sverige. Delvis hör det samman med att industriproduktionen fortsatt att falla, vilket drar ned industrins efterfrågan på insatstjänster. Företagstjänster utgör omkring 22 procent av leveranserna av insatsvaror och insatstjänster till industrin. 5 Företagstjänster bidrar i hög grad till Sveriges export, dels med direkt export av färdiga tjänster och dels indirekt genom att vara underleverantörer till exportindustrin. Därför påverkas även företagstjänster av den långsamma återhämtningen i efterfrågan från omvärlden. Diagram 7: Produktionsvolym, index 2010=100, säsongsrensat och trendskattat 6 5 Denna uppgift är hämtad från SCB:s input-output-statistik som avser förhållandena år 2010. 6 Tidserierna är rensade för säsongvariationer samt trendskattade, dvs. rensade för tillfälliga variationer. Med hjälp av säsongrensade och trendskattade tidsserier är det lättare att följer den underliggande trenden för, i det här fallet, näringslivets produktionsutveckling. 12
Till och med september i år är det främst tjänsteproduktionen som hållit uppe tillväxten inom näringslivet, men under tredje kvartalet ledde en nedgång inom både tillverkningsoch byggindustrin till att näringslivets produktion totalt blev oförändrad jämfört med andra kvartalet, se diagram 7. 7 Hittills i år har industriproduktionen legat nära 2 procent lägre än motsvarande period förra året, enligt SCB:s siffror. 8 Främst tack vare den något starkare tillväxten hittills i år inom tjänstesektorn visar näringslivet en tillväxt på 2,3 procent till och med september. Byggproduktionen ökade starkast, med 6,4 procent, medan tjänsteproduktionen steg med 3,5 procent 1-3 kvartalet, men eftersom den väger tyngst inom näringslivets produktion bidrog dess tillväxt till större delen av uppgången för näringslivets tillväxt totalt. 9 Sveriges totala produktion, BNP, ökade med 2,1 procent under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Liksom tidigare i år var det främst hushållens konsumtion samt investeringar i bostäder och övriga byggnader och anläggningar som bidrog till BNP-tillväxten. Under de tre första kvartalen i år steg BNP med 1,9 procent jämfört med motsvarande period förra året. Från andra till tredje kvartalet steg BNP med 0,3 procent, säsongrensat, vilket är en avmattning jämfört med kvartalet innan då BNP ökade med 0,5 procent från föregående kvartal. Det är framför allt produktionen inom den privata tjänstesektorn som lyft BNP hittills i år, då den bidragit med 1,4 procentenheter till den faktiska BNP-ökningen på 1,9 procent. Näst störst bidrag kom från byggindustrin, 0,5 procentenheter. Däremot drog tillverknings- och gruvindustrin ned BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter. Bakom ökningen för Sveriges investeringar under tredje kvartalet står främst tjänstesektorn. Av den totala ökningen av näringslivets investeringar på 4,2 procent, bidrog tjänsteproducenterna positivt med 4,5 procentenheter, medan varuproducenterna bidrog negativt med 0,3 procentenheter. Alltså minskade varuproducenternas investeringar under tredje kvartalet. Inom tjänstesektorn var det främst informations- och kommunikationsverksamhet samt fastighetsförvaltare och fastighetsförvärv som ökade sina investeringar under tredje kvartalet. Däremot minskade investeringarna inom utbildning, vård, sociala tjänster samt personliga och kulturella tjänster. 7 Här inkluderas vatten och avfallshantering i tjänsterproduktionen, medan finans och försäkringsverksamhet exkluderas. Detta index ingår i SCB:s månadsstatistik över näringslivets produktion. 8 Se SCB:s månadsvisa produktionsindex för näringslivet, 7 november 2014. 9 I SCB:s index för näringslivets produktion har tjänsteproducenter en vikt på 67,3 procent, byggverksamhet 7,5 procent och industrin 25,2 procent. 13
2.2 Fler företagstjänster drar upp tillväxten i tjänstesektorn Under 2013 visade tjänstebranscher som främst riktar sig mot hushållens konsumtion starkast tillväxt inom tjänstsektorn, dvs. utbildningsbranschen, kultur, nöje och fritid samt hotell och restaurang. I år har även delar av företagstjänstbranschen klättrat högre upp i tillväxtligan, främst datakonsultbranschen, se tabell 2 nedan. Den hade fortsatt relativt stark tillväxt i oktober, nära 5 procent. Hittills i år har dess tillväxttakt legat på nära 6 procent i genomsnitt. I år är det motorhandeln som visat starkast tillväxt hittills i år, nära 6 procent. Även privat hälso-, sjukvård och omsorg har haft en relativt stark produktionsökning på nära 5 procent, se diagram 8. Diagram 8: Produktionstillväxt för privat hälso- och sjukvård samt omsorg, fasta priser Tillväxten för branschen i år är något svagare än förra året, då den toppade på hela 7,2 procent. Det är en betydligt starkare siffra jämfört med vad SCB tidigare redovisat, (en ökning med knappt 3 procent för branschen år 2013). Revideringen beror på att SCB nu klassificerat om flera sjukhus från privat till offentlig sektor. Dessutom har SCB förbättrat urvalet av företag inom privat driven hälso- och sjukvård samt omsorg som ingår i denna statistik. Sammantaget har det resulterat i en starkare utveckling för branschen under 2013 än vad som tidigare redovisats. 14
En tydlig förändring i år jämfört med 2013 är att fler företag inom företagstjänster har ökat produktionen, vilket också dragit upp tillväxten för hela den privata tjänstesektorn. Uppgången för personaluthyrning och resetjänster började emellertid visa en avmattning från andra kvartalet i år, se diagram 9. Nu räknar endast 28 procent av företagen inom arbetsförmedling och bemanningsföretag med ökad efterfrågan under fjärde kvartalet, att jämföra med runt 80 procent som gjorde det inför andra kvartalet i år, enligt KIbarometern. Sannolikt är förklaringen en fortsatt svag utveckling för exportindustrin varför bemanningsföretagens förväntningar om ökad efterfrågan skruvats ned. De till omsättningen största yrkesområdena inom bemanningsbranschen är industri och tillverkning, med 27 procent av omsättningen inom branschen under andra kvartalet. 10 Tabell 2: Produktionstillväxt enligt tjänsteproduktionsindex, fasta priser kalenderkorrigerat, procentuell förändring Ranking efter tillväxttakt hittills i år oktober 2014/ Jan-okt 2014/ oktober 2013 Jan-okt 2013 Motorhandel -0,5 5,8 Datakonsultverksamhet 4,7 5,7 Telekommunikation 14,6 5,0 Hälso- och sjukvård, omsorg 4,0 4,9 Övriga företagstjänster 2,9 4,8 Hotell och restaurangverksamhet 5,4 3,6 Detaljhandel 4,5 3,2 Partihandel -0,4 3,1 Utbildningsväsendet -2,3 3,1 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -1,2 2,9 Fastighetsverksamhet 3,2 2,8 Kultur, nöje och fritid 3,3 2,2 Transport och magasinering -0,9 0,7 Privat tjänstesektor totalt 2,1 3,3 Källa: SCB, tjänsteproduktionsindex, 5 december 2014. Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster började under förra året sin återhämtning något före övriga företagstjänster, se diagram 9. Hittills i år har branschens tillväxt legat endast något högre än förra året, på 2,9 procent i genomsnitt jämfört med 2,6 procent förra året. Men nu talar i alla fall de nedskruvade förväntningarna bland bemannings- och arbetsförmedlingsföretagen enligt KIbarometern för en svagare tillväxt för branschen under andra halvåret, vilket redan syns i utvecklingen fram till och med oktober. Till denna avmattning bidrar sannolikt en 10 Se Bemanningsindikatorn, Q2 2014, Bemanningsföretagen, september 2014. 15
sämre konjunktur och efterfrågan från industrin. Hittills i år ligger industrins orderingång och produktion på en lägre nivå än motsvarande period förra året 2013, enligt SCB:s månadsstatistik till och med oktober. Diagram 9: Produktionstillväxt för olika företagstjänster, fasta priser, kalenderkorrigerat, trend 11 Produktionstillväxten inom övriga företagstjänster, där bland andra tjänsteföretag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ingår, visade under förra året en fortsatt svag utveckling, se diagram 9. Men från början av 2014 märks en snabb förbättring. Hittills i år har produktionen inom dessa övriga företagstjänster ökat med 4,8 procent jämfört med samma period förra året. Årstakten i oktober visar emellertid en avmattning till knappt 3 procent. Tilluppgången i år bidrar sannolikt teknikkonsulter och arkitekter, bland annat mot bakgrund av den stigande konfidensindikatorn för branschen, se diagram 3. 11 I diagram 7 är månadsstatistiken trendskattad av SCB, det vill säga rensad för tillfälliga variationer, vilket gör det lättare att följa den långsiktiga trenden för produktionens utveckling. 16
En början till återhämtning för branschen teknikkonsulter och arkitekter inleddes under andra halvåret 2013. Optimismen har i år hållit i sig bland företagen inom branschen. Nu räknar en ungefär lika stor andel av företagen som i början av året, 46 procent, med ökad efterfrågan under det närmast kommande kvartalet, nu avseende fjärde kvartalet i år. En mindre andel av företagen, 27 procent, har rapporterat att efterfrågan under tredje kvartalet faktiskt ökade. Ändå håller alltså optimismen sig uppe bland företagen inför fjärde kvartalet. Enligt Svenska Teknik & Designföretagens senaste barometerundersökning, 12 visar industrikonsulterna ett bättre orderläge i september i år jämfört med maj. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen redovisade ett motsvarande något svagare orderläge, men det uppfattas som tillfälligt. Orderläget i september i år var ändå bättre än vid motsvarande period förra året för alla tre verksamhetsområdena, vilket tyder på att hela branschen befinner sig i en fortsatt återhämtningsfas. Företagen inom alla tre verksamhetsområden ser också övervägande positivt på orderutvecklingen under det närmaste halvåret. Förbättringen av efterfrågan för teknikkonsulter och arkitekter hör främst samman med att byggsektorn fått fart och att bygginvesteringarna väntas öka under 2014. Det är framförallt bostadsinvesteringarna som ökar, en utveckling som inleddes under 2013. Infrastrukturinvesteringarna minskade under 2013, men ökar igen från och med 2014. Detta innebär ökande orderingång i år för teknikkonsulterna inom bygg och anläggning. 12 Se Investeringssignalen, Svenska Teknik&Designföretagen, 12 november 2014. 17
Procent 100 110 120 130 140 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: ndex Almega, 210123456 SCB Sysselsättningen 60 70 80 90 (nationalräkenskaperna). Almegas arbetsmarknadsindikator, i den privata tjänstesektorn, (höger skala) förändring, (vänster skala) 3 Hushållens konsumtion drar upp sysselsättningen Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att öka under fjärde kvartalet i år i ungefär samma takt som under föregående kvartal, se diagram 10. Utvecklingen har gått isär inom tjänstesektorn i år då branscher som är orienterade mot hushållens konsumtion står för större delen av den totala uppgången för sysselsättningen. Ökningen av antalet sysselsatta inom företagstjänster har däremot bromsat in rejält i år, från att ha varit den bransch som bidragit mycket starkt till sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn. Inbromsningen av jobbtillväxten i år inom företagstjänster kan delvis förklaras av den svaga efterfrågan på svensk export, som påverkar tjänsteföretag som säljer insatstjänster till exportindustrin eller färdiga tjänster till kunder utomlands. Dessutom har särskilt kunskapsintensiva tjänsteföretag som möter ökad efterfrågan i år haft svårare att rekrytera den kompetens de söker. Matchningen på arbetsmarknaden ser alltså ut att fungera ännu sämre än tidigare. Diagram 10: Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 18
Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner samt uppgifter om brist på arbetskraft, som hämtats från Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet. Några av de branscher som i år drar upp sysselsättningen i tjänstesektorn, som vård och omsorg och hushållsnära tjänster, ingår emellertid inte i KI-barometern. Nu stämmer Almegas indikator ändå mycket väl med utfallet för sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn totalt under tredje kvartalet. Enligt Almegas indikator anger värdet 100 genomsnittet för hela den observerade period som den täcker (startåret är 2003). Indikatorn ligger för fjärde kvartalet kvar på ungefär samma indexvärde som för tredje kvartalet, dvs. 105, se diagram 10. Det indikerar att tillväxten för sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn kommer att vara ungefär oförändrad fjärde kvartalet, alltså ligga kvar kring 3 procent, som under föregående kvartal, enligt nationalräkenskaperna. Sveriges totala sysselsättning i åldrarna 15-74 år ökade med 92 000 under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning. Det motsvarar en ökning med 1,9 procent, se diagram 11. Diagram 11: Sveriges sysselsättning, förändring kvartalsvis 19
Trots den ökade sysselsättningen totalt sett har arbetslösheten legat kvar på en hög nivå. Under tredje kvartalet minskade den något, till 7,8 procent, säsongsrensat. Att arbetslösheten varit fortsatt hög trots den ökade sysselsättningen beror på att arbetskraften också fortsatt att öka och i nästan samma takt som sysselsättningen. Antalet personer i arbetskraften ökade exempelvis med drygt 91 000 under tredje kvartalet i år och antalet sysselsatta med drygt 92 000. Med andra ord har fler kommit ut på arbetsmarknaden utan att omedelbart få jobb som matchar efterfrågan på arbetskraft. Den växande arbetskraften beror också på en ökning av befolkningen. Den ökade med drygt 50 000 personer under tredje kvartalet. Vilka branscher är det som drar upp sysselsättningen mest inom tjänstesektorn? Svaret är tudelat sett till det senaste året. Tillväxten inom tungt vägande företagstjänster har bromsat in markant i år, medan tjänstebranscher riktade mot hushållens konsumtion svarar för merparten av den ökade sysselsättningen hittills i år. Det är främst inom handeln, hotell och restaurang samt vård, omsorg och socialtjänster som sysselsättningen ökat inom den privata tjänstesektorn hittills i år, enligt nationalräkenskaperna. Inom den tungt vägande företagstjänstbranschen har däremot ökningstakten för sysselsättningen bromsat in radikalt. Hittills i år har sysselsättningen inom företagstjänster totalt ökat med endast 6000 fler sysselsatta personer, att jämföra med en ökning med sammanlagt 70 000 fler sysselsatta under perioden 2010-2013. 13 Almega definierar företagstjänster utifrån den nya näringsgrensindelningen (SNI 2007) och inkluderar följande branscher i företagstjänster: juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och stödtjänster, telekommunikation, dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster. Att den tidigare så starka ökningen av antalet sysselsatta inom företagstjänster markant bromsat in i år kan ha flera förklaringar. En viktig förklaring är att återhämtningen för konjunkturen gått långsammare än företagen räknat med, och att de tvingats dra ned på anställningstakten för att anpassa arbetsstyrkan till en svagare efterfrågan än väntat och den produktion efterfrågan motsvarar. Den svaga återhämtningen har medfört en historiskt svag produktivitetstillväxt, både inom företagstjänster och inom den privata tjänstesektorn totalt. Den långdragna återhämtningen har dessutom kombinerats med en fortsatt svag utveckling för tjänstepriserna. Den svaga produktivitetstillväxten i kombination med prispressen har i sin tur pressat företagens lönsamhet. Företagstjänster utsätts alltmer för utländsk konkurrens, vilket bidragit till prispressen och ett tryck på att hålla nere företagens kostnader för att upprätthålla verksamheten. En längre period med svag produktivitetstillväxt är inte 13 Enligt SCB, nationalräkenskaperna, 28 november 2014. 20
hållbar i längden. För att klara prispressen bör produktionen per arbetat timme ta mer fart än den gjort under senare år. Ännu en förklaring till inbromsningen av sysselsättningen inom företagstjänster kan mycket väl vara att allt fler av dessa företag fått svårare att rekrytera den högkvalificerade personal de behöver för sin verksamhet. Ett typexempel på detta är branschen teknikkonsulter och arkitekter, som under de senaste åren planerat för att öka antalet anställda, men inte lyckats öka antalet i den grad som företagen förväntat. I år har denna diskrepans mellan förväntad ökning av antalet anställda och det faktiska utfallet vuxit än mer, se diagram 12. Diagram 12: Arkitekt- och teknikkonsultföretag, antal anställda, nettotal, säsongrensat För att ändå kunna möta ökad efterfrågan har tjänsteföretag i högre grad outsourcat verksamhet till utlandet och ökat sin import av tjänster som insats i sin produktion i Sverige. Almega har tagit fram statistik och analyser som beskriver denna utveckling i 21
flera tidigare rapporter, bland annat i konjunkturrapporter 14. I november 2014 publicerade Almega ännu en rapport som belyser denna utveckling närmare. 15 Antalet anställda inom teknikkonsulter och arkitekter började till och med minska under andra kvartalet i år, med 1,1 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året. Även tredje kvartalet visar en minskning i motsvarande grad. 16 Det motsvarar drygt 800 färre jobb inom branschen under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. Trenden för tillväxttakten i antal anställda har varit nedåtgående för denna bransch sedan 2012, trots att det framför allt är denna bransch som rapporterat brist på personal. I oktober uppgav 51 procent av företagen att de hade personalbrist, enligt KIbarometern. Med andra ord talar det för att företagen under den senaste återhämtningen i efterfrågan snabbt har fått svårt att hitta den kompetens som de söker på arbetsmarknaden, vilket alltså bromsar anställningstakten. Denna bransch är i högsta grad kunskapsintensiv och söker en mängd högkvalificerad arbetskraft för att producera sina tjänster. Att en sådan bransch rapporterar personalbrist i ett läge då efterfrågan ökar innebär ett allvarligt hinder för branschen att öka sin produktionstillväxt. Den demografiska utvecklingen med allt fler som går i pension kan också ha bidragit till de ökade svårigheterna med att öka antalet anställda i den takt företagen önskat. Under förra året och även hittills i år har som nämnts främst branscher som är orienterade mot att sälja tjänster till hushållen bidragit mest till den ökade sysselsättningen. Utifrån mer detaljerad företagsstatistik kan man urskilja att det rör sig om en stark ökning inom främst handeln, utbildningsföretag, hushållsnära och individuella tjänster, hotell och restaurang samt vård och omsorg, se tabell 3. Övriga serviceföretag i tabellen avser bland annat hushållsnära tjänster, reparationer av hushållsartiklar, hår- och skönhetsvård med mera. Övriga serviceföretag har visat en starkt uppåtgående trend för antalet anställda från år 2010, se diagram 13. Ökningen av antalet anställda inom hotell och restaurang uppgick till lite över 4000 under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal 2013. Ökningen i antal anställda hittills i år jämfört med 1-3 kvartalet 2013 uppgår till cirka 5800. Ökningstakten ser i år ut att mattas av jämfört med tidigare. Under 2013 ökade antalet anställda inom branschen med drygt 9 000. 14 Se exempelvis Almegas konjunkturrapport från april respektive oktober 2013. 15 Se Företagstjänster allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft, Almega, november 2014. 16 Enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS), 19 november 2014. 22
Tabell 3: Förändring av antalet anställda inom tjänstebranscher, 3:e kvartalet 2014 samt 2:a kvartalet 2014 2014 Kv3/2013 Kv3 2014 Kv2/2013 Kv2 Förändring Förändring Procent Procent Utbildningsväsendet 7,1 3,8 Övriga serviceföretag 6,0 1,9 Företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 3,1 1,7 Hotell och restaurang 2,9 2,7 Vård och omsorg, socialtjänst 2,1 2,8 Handel totalt 1,7 3,4 Informations- och kommunikationsföretag 1,2 1,4 Kultur, nöje och fritid 0,9 2,7 Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0,3 0,5 Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. -0,4-0,6 fastighetsbolag och fastighetsförvaltare -0,5 0,7 Transport- och magasineringsföretag -0,7-0,6 Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, 19 november 2014. Diagram 13: Antal anställda inom hushållsnära tjänster m.m. 23
45 48 50 53 55 58 60 63 65 68 70 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Handel Källa: Övriga Totala ndex Almega, SCB. tjänstsektorn tjänster Almegas prisindikator 4 Skarp inbromsning av prisökningstakten Almegas prisindikator 17 pekar på att prisökningstakten för privata tjänster mattas av ytterligare och har nu sedan andra kvartalet i år bromsat in rejält. Det innebär att den återhämtning vi såg i början av året har raderats ut och att det ser ut som den negativa trenden i prisutvecklingen som vi sett sedan mitten av 2011 fortsätter, se diagram 14. Detta gäller både för handeln och för övriga privata tjänstenäringar. Prisindikatorn ligger nu på 51,6 och närmar sig därmed 50-sträcket, en punkt där priserna är ungefär oförändrade. Om prisindikatorn faller under 50-strecket indikerar det fallande priser. Diagram 14: Almegas prisindikator för prisutvecklingen i den privata tjänstesektorn 17 Prisindikatorn visar prisförändringar mellan innevarande och kommande kvartal. Den är inget mått på prisnivån utan visar om priserna väntas öka, minska eller vara oförändrade. Är index över 50 indikerar det en ökning av priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär ungefär oförändrade priser, alltså att andelen som planerar höja priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser. 24
En förklaring till att prisökningstakten bromsar in är sannolikt att efterfrågan på företagstjänster påverkas av den svaga efterfrågan på svensk export. Återhämtningen i omvärlden och därmed för Sveriges export tar längre tid än väntat vilket påverkar framför allt företagstjänster som bidrar till exporten. Konfidensindikatorerna för flertalet företagstjänstbranscher har fallit de senaste månaderna (se avsnitt 2 diagram 3) och optimismen som helhet bland tjänsteföretagen har minskat jämfört med i början av året. Detta tillsammans med en ökad internationell konkurrens är bidragande orsaker till den låga prisutvecklingen. Enligt KI-barometern var det en lika liten andel som förväntat inom de privata tjänstenäringarna som höjde sina priser under tredje kvartalet, 7 procent. Dubbelt så stor andel som förväntat sänkte sina priser under tredje kvartalet, 14 procent. Det innebär att det var en större andel företag som sänkte än som höjde priserna, vilket innebär en sänkning av priserna totalt sett inom dessa branscher. Störst andel företag som sänkte sina priser återfinns inom branschen kontors- och andra företagstjänsteföretag, hela 71 procent. Inom hotellbranschen var det också en relativt stor andel som sänkte sina priser, 30 procent. Störst andel företag inom de privata tjänstenäringarna som höjde sina priser under tredje kvartalet finns bland arkitekter samt förvaltare av egna fastigheter där 38 respektive 21 procent höjde sina priser. Inom handeln var det enligt KI-barometern en lika stor andel som förväntat som höjde respektive som sänkte sina priser under tredje kvartalet, 15 procent respektive 9 procent. Störst andel företags om sänkte sina priser återfinns inom branschen partihandel med jordbruksråvaror och levande djur, hela 72 procent. Även bland butiker för kultur- och fritidsartiklar samt butiker för heminredning och husgeråd var det en stor andel som sänkte sina priser, 21 respektive 19 procent. Störst andel som höjde sina priser finns inom branschen annan specialiserad partihandel. Tabell 4 Andel av företagen som sänkt sina priser, 2014 Q1-Q3 Branscher 2014 Q1 2014 Q2 2014 Q3 Partihandel m jordbruksråvaror och levande djur 0 0 72 Kontors- och andra företagstjänstföretag 1 4 71 Hotell 34 27 29 Butiker för kultur- och fritidsartiklar 14 7 21 Uppdragsverksamhet 7 7 20 Reklam och marknadsundersökningsbyråer 10 18 19 Butiker för heminredningsartiklar och husgeråd 5 7 19 Researrangörer och resebyråer 27 21 18 Partihandel m maskiner och utrustning 14 11 17 Partihandel med hushållsvaror 10 25 15 Privata tjänstenäringar totalt 13 11 14 25
Tekniska konsulter 20 12 14 Uthyrningsfirmor 6 7 14 Förlag 13 18 13 Finans- och försäkringsverksamhet 5 9 13 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 18 11 13 Personaluthyrningsföretag 4 5 13 Arbetsförmedling och rekryteringsföretag 4 5 12 Partihandel 7 12 11 Partihandel m informations- och kommunikationsutrustning 2 7 11 Datakonsulter, programvaruproducenter 17 12 9 Handel totalt 6 9 9 Handel med motorfordon; verkstäder 8 8 9 Specialiserad butikshandel 4 8 9 Handel på postorder och Internet 6 23 9 Detaljhandel (inkl handel m motorfordon; verkstäder) 5 8 8 Åkerier 11 11 7 Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor 5 3 7 Arkitekter 1 1 7 Annan specialiserad partihandel 7 7 7 Detaljhandel drivmedel 3 5 6 Annan service verksamhet 13 22 4 Livsmedelshandel 4 7 4 Landtransport 15 6 3 Butiker för övriga hushållsvaror 1 10 3 Restauranger 6 4 2 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer 0 5 2 Förvaltare egna fastigheter 0 0 0 Fastighetsmäklare och förvaltare 2 5 0 Partihandel m livsmedel, drycker och tobak 0 3 0 Butiker för informations- och kommunikationsutrustning 12 6 0 Källa: KI-barometern oktober 2014 Under fjärde kvartalet förväntar sig de privata tjänstenäringarna oförändrat prisläge jämfört med tredje kvartalet. Handeln förväntar sig ungefär samma prisökningstakt som under tredje kvartalet. SCB:s tjänsteprisindex (TPI) steg med 0,9 procent under tredje kvartalet 2014 jämfört med tredje kvartalet 2013. Det innebär en något högre årsförändringstakt jämfört med under andra kvartalet 2014 då den låg på 0,4 procent. Det var framförallt 26
Nettotal 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Förväntningar Utfall Källa: Almega, 10 20 30 40 50 SCB. 0 fastighetstjänster som bidrog till ökningen av tjänstepriserna första kvartalet, med 0,38 procentenheter. TPI steg med 0,4 procent från andra till tredje kvartalet i år. Till den positiva kvartalsförändringen på 0,4 procent bidrog andra stödtjänster till transport, fastighetstjänster samt redovisning, bokföring, revision och skatterådgivning, som bidrog med 0,1 procentenhet vardera. Uppgången motverkades av prisnedgångar inom dataprogrammerings- och datakonsultjänster samt reklamtjänster, med 0,1 procentenhet vardera. Bland datakonsulter och programvaruproducenter var det under tredje kvartalet betydligt färre än väntat som höjde sina priser, 7 procent av företagen jämfört med förväntade 17. Det är andra kvartalet i rad som förväntan på prisutvecklingen har varit betydligt högre än utfallet. För fjärde kvartalet är nu förväntningarna lägre än tidigare i år, men fortfarande förväntar sig en större andel av företagen kunna höja sina priser jämfört med utfallet tredje kvartalet. Diagram 15: Försäljningspriserna, datakonsulter, programvaruproducenter o.d. 27
SCB:s Tjänsteprisindex visar på en svag minskning av priserna för datakonsult- och dataprogrameringetjänster under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Jämfört med andra kvartalet sjönk de med 0,9 procent. Trenden för prisutvecklingen har varit svagt positiv sedan slutet av 2010, men under tredje kvartalet 2013 föll priserna. Under fjärde kvartalet förra året samt första kvartalet i år steg priserna igen, om än mycket svagt. Men under andra och tredje kvartalet i år visar alltså TPI återigen på en minskning av producentpriserna för dessa tjänster. Tittar man på årstakten för prisutvecklingen har även den varit negativ under både andra och tredje kvartalet i år. Sammantaget visar alltså både KI- barometern och SCB:s tjänsteprisindex på en fortsatt svag prisutveckling inom datakonsulter och programvaruproducenter. Enligt KI-barometern var det en betydlig mindre andel av arkitekt- och teknikkonsultföretagen än förväntat som höjde priserna under tredje kvartalet i år, endast 7 procent jämfört med förväntade 13 procent. Det var de tekniska konsulterna som drog ned snittet för hela branschen. Bland arkitektföretagen var det däremot en större andel än förväntat som höjde sina priser under tredje kvartalet, 38 procent jämfört med förväntade endast en procent. Det är framförallt de tekniska konsulternas förväntningar på prisökning som inte infriats under den senaste tiden. För arkitekternas del har det snarare varit tvärtom, att den verkliga prisutvecklingen överträffat förväntningarna hitintills i år. Under fjärde kvartalet väntar sig branschen som helhet i princip oförändrade priser. Enligt Svenska Teknik&Designföretagen rapporterar samtliga verksamhetsområden om prispress under det andra tertialet i år. Den positiva prisutveckling som registrerats av arkitekt- och industrikonsultföretag tidigare under året verkar ha bromsats upp. Bland industrikonsulterna var det inga företag i den senaste mätningen som höjt sina genomsnittsarvoden. Bland arkitekt- och teknikkonsultföretagen var det endast ett fåtal företag som höjt sina arvoden. Det var fler företag som uppgav att priserna sänkts. Prispressen inom bygg- och anläggning beror delvis på att en stor del av uppdragen är mot offentliga beställare med offentlig upphandling där lägsta pris oftast avgör. Men även ökad konkurrens inom den sektorn bidrar till pressade priser. 18 18 Svenska Teknik & Designföretagen, Investeringssignalen, november 2014. 28
Nettotal 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förväntningar Utfall Källa: Almega, 10 20 30 40 50 SCB. 0 Diagram 16: Försäljningspriserna, arkitekter och tekniska konsulter 29
Procent 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 KPI Källa:,6% oktober Almega, 0,1% 21012345 oktober SCB. Inflationsmålet är 2 procent Underliggande inflation med fast ränta, KPIF 4.1 Tredje månaden i rad med deflation Inflationstakten, det vill säga 12-månaderstakten för konsumentprisindex (KPI), var i oktober -0,1 procent, vilket är en uppgång från september då den låg på -0,4 procent. Men fortfarande sjunker alltså prisnivån. Oktober är tredje månaden i rad med deflation i Sverige, se diagram 17. Den största effekten på inflationstakten i juli hade minskade räntekostnader, vilka bidrog nedåt med 0,4 procentenheter samt lägre priser på el som bidrog nedåt med 0,2 procentenheter. Nedgången motverkades främst av höjda hyror samt höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker vilka bidrog uppåt med 0,2 procentenheter vardera. Jämfört med föregående månad steg KPI i oktober, med 0,1 procent. Prishöjningar på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade uppåt med 0,1 procentenhet. Uppgången motverkades av prissänkningar på el och drivmedel som påverkade 0,1 procentenheter nedåt vardera. Diagram 17: Sveriges inflation långt under inflationsmålet. KPI samt KPIF 2000- oktober 2014 30
Inflationstakten enligt KPIF (KPI med fast ränta) var 0,6 procent i oktober, vilket är en uppgång från september då den var 0,3 procent. Som tidigare nämnts hade minskade räntekostnader en stor neddragande effekt på KPI, vilket återspeglas i det högre KPIFtalet där räntesänkningarna alltså inte ingår. Almega räknade i sin senaste prognos från i april med en inflationstakt på i genomsnitt 0,0 procent under 2014. Med tanke på att prisutvecklingen nu varit lägre än väntat med totalt sju månader med deflation hittills i år, kommer årssnittet troligtvis att hamna lägre än så. Hittills i år ligger inflationen på i genomsnitt -0,2 procent. 4.2 Tjänstepriserna i KPI viss ökning Tjänstepriserna i KPI ökade i genomsnitt med 2 procent per år under perioden 2000-2012. Ända sedan slutet av 2012 har dock tjänstprisutvecklingen mattats av och under 2013 var ökningstakten i genomsnitt endast 1,2 procent. Under de tre första kvartalen i år fortsatte tjänstepriserna att mattas av och i snitt ökade de med endast 0,8 procent. I oktober tog tjänsteprisökningen lite mer fart och nådde den högsta nivån sedan augusti 2013, 1,3 procent. Det är dock fortfarande långt under de senaste årens snitt. Det tjänsteslag som bidrog mest till uppgången i tjänstepriserna under oktober var hyreskostnader, vilka bidrog med 0,4 procentenheter till ökningen på 1,3 procent för tjänstepriserna totalt. Restaurangpriserna och inrikes resor bidrog med 0,2 procentenheter vardera. Den totala uppgången för tjänstepriserna i oktober motverkades av en minskning av priserna för teletjänster, körskoleutbildning och bilförsäkring, samt lotteri. 31
Procent 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Almega, SCB. Diagram 18: Tjänstepriserna som ingår i KPI, 2008 t.o.m. oktober 2014 Priserna för teletjänster har gett ett negativt bidrag till KPI hittills i år. De utgör cirka 8 procent av de totala tjänsteslagen som ingår i KPI och är därmed det tredje största tjänsteslaget efter hyra och restaurangbesök. En anledning till de låga priserna för dessa typer av tjänster är den hårda inhemska konkurrens som rått efter avregleringen av telemarknaden 1993, då Televerket bolagiserades. Sverige har numera mycket låga teleoch datatrafikpriser vilket är resultatet av en mycket effektiv marknad med hård konkurrens. 19 Hyreskostnader är det tjänsteslag som bidragit överlägset mest till tjänsteprisökningen i oktober och även generellt hittills i år, se diagram 19. I princip alla tjänsteslag har haft en stabil, om än svagt negativ utveckling under 2014 med undantag för utrikesresor samt teletjänster, vilka fluktuerat mer upp och ner. SCB pekar i sin senaste kvartalsrapport på att det under 2014 skett en bred och generell nedgång av tjänsteprisinflationen under 2014. 20 19 Enligt IT & Telekomföretagen. 20 SCB, Sveriges ekonomi, Statistiskt perspektiv, september 2014. 32
Diagram 19: Olika tjänsters bidrag till tjänsteprisutvecklingen i KPI oktober 2014, procentenheter Källa: SCB Sammanfattningsvis väntar sig Almega att prisökningstakten för producentpriserna inom den privata tjänstesektorn kommer att mattas av under fjärde kvartalet, vilket innebär en ännu svagare prisökningstakt än under tredje kvartalet. Även fast tjänstepriserna i konsumentledet tog lite mer fart i oktober så låg ökningstakten fortfarande på en låg nivå. Mycket talar för att hårdare konkurrens från utländska producenter som säljer tjänster i Sverige fortätter att bidra till den låga prisutvecklingen sedan 2013. Dessutom ser tjänsteföretagen mindre ljust på utvecklingen av efterfrågan jämfört med i början av året, vilket sannolikt också bidrar till att företagen ser minskade utsikter att kunna höja sina priser. 33
34