Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet
Vad menas med patientfokuserad vård? En central utgångspunkt för god vård = patientfokuserad vård Synonymt med begreppet patientcentrerad vård, ex i patientmaktsutredningen (PL) Båda dessa begrepp = ge patienten en mer aktiv roll!
Utveckling mot en allt mer patientfokuserad vård i regelverket Patientens ställning fått en ökad betydelse för hur hälso- och sjukvården bedrivs à Patientfokuserat arbetssättet inom hälso- och sjukvården, respekten för patientens värderingar, preferenser och behov Viktiga reformer för att stärka patientens ställning: 1) Patientsäkerhetslagen (2010) lättare att anmäla felbehandling 2) Patientlagen (2015) patientens självbestämmande och integritet sätts i fokus, uttryckligt krav på samtycke införs! à lagen kan ses som ett resultat av den patientfokuserade vården à pedagogisk utformning av samlade bestämmelser
Patientfokuserad vård har medfört tydligare krav på vårdgivare och personal De krav som ställs på vården och dess yrkesutövare är i många fall utformade efter patientens intressen och behov: Ex: Vården utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar + utformas och genomförs i samråd med patienten à krav enligt HSL, PL och PSL Personalen måste respektera patientens självbestämmande och integritet samt möjliggöra för patienten att vara delaktig i vården.
Den patientfokuserade vården i hälsooch sjukvårdsregleringen De central lagarna på hälso- och sjukvårdens område: - Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL - Patientsäkerhetslagen (2010:659 ), PSL - Patientlagen (2014:821), PL - Patientdatalagen (2008:355) - OSL, LPT m.fl. Den patientfokuserade vårdens olika beståndsdelar i hälso- och sjukvårdsreglering = 1) Informationsplikten: - Informationsplikten ingår som en viktig del i den patientfokuserade vården
Den patientfokuserade vården i hälsooch sjukvårdsregleringen, forts Informationsplikten, forts - Informationen är väsentlig för att patientens samtycke till behandling ska ha en faktisk innebörd - Patientmaktsutredningen = patienter får inte alltid tillräcklig information - Informera om: förebyggande åtgärder, olika undersökningsmetoder, tänkbara för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ, biverkningar, de vanligaste riskerna, etc. - Informationen ska vara individuellt anpassad - När informationen förmedlas bör även, så långt möjligt, hänsyn tas till patientens sociala, kulturella och religiösa värderingar
Den patientfokuserade vården i hälsooch sjukvårdsregleringen, forts Informationsplikten, forts - När patienten inte vill ha information ska det respekteras vs när personal inte vill lämna information. 2) Patientens självbestämmande, kravet på samråd och samtycke En viktig utgångspunkt för den patientfokuserade vården är respekten för patientens självbestämmande och integritet Ex: Personalens skyldighet enligt både PL och PSL Ett uttryckligt krav på samtycke i PL à förut ett indirekt krav utifrån respekten för självbestämmande Självbestämmanderätten är inte absolut: Ex: När pat. vill ha föråldrad eller icke-medicinsk motiverad vårdåtgärd, jfr. VBE
Behovsstyrd vård utifrån vetenskapligt fastställda ramar kravet på VBE Den som söker vård och behandling ska kunna känna trygghet och tillit Personalen ska ge sakkunnig vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Kvalitetskrav Vad är VBE?, den enskilde yrkesutövarens ansvar Vägledning; SBU och SoS Alternativmedicinska och icke etablerade behandlings metoder à oftast en annan teoretisk grund än skolmedicin strikt förhållningssätt mot HFD Mål nr 6634-10 2011 om homopati
Kvacksalveri 5 kap PSL Kvacksalvare: beteckning på en person utan erforderliga kunskaper som ger verkningslösa eller farliga medicinska behandlingar Begränsar möjligheterna för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att ägna sig åt sjukdomsbehandling m.m. T.ex. inte vissa smittsamma sjukdomar, cancer, diabetes, epilepsi, graviditetskomplikationer Inte vissa metoder som röntgen och viss bedövning Inte undersöka eller behandla barn under 8 år
Patientfokuserad vård och existentiell hälsa nämns inte uttryckligen i lagen! Patientfokuserad vård nämns inte i lagen svår reglerat; inte ett enhetligt och allmängiltigt definierat begrepp + ej möjligt att detaljreglera, situationsbaserat Likväl är de olika beståndsdelarna i den patientfokuserade vården, såsom informationsplikten, kravet på samtycke, etc. tydligt reglerade. Dessutom nämner lagen inte uttryckligen något om patientens existentiella hälsa, visserligen individuellt anpassad vård, men något om att vården ska anpassas efter patientens religiösa eller existentiella behov finns inte.
Hur bör situationen hanteras när en patient har religiöst eller kulturellt grundade önskemål inom vården? Ex på situationer: Anhöriga vill inte att närstående obduceras Pat vill inte behandlas av manliga yrkesutövare Pat vill bära religiöst grundad klädsel eller symboler Pat vill ha religiös kost
Handskakningsfall inom vården En kvinnlig patient hade remitterats för utredning av svåra magbesvär. Hon fick tid hos en manlig specialistläkare för en gastroskopiundersökning. Kvinnan hade både tolk och make närvarande vid läkarbesöket. När den undersökande läkaren sträckte fram handen för att hälsa på patienten ville patienten inte ta honom i handen av religiösa skäl. Läkaren blev illa berörd av detta agerande och avslutade läkarbesöket utan att den planerade undersökningen genomfördes. 1) Vilka problem/utmaningar ser Ni? 2) Vilket ansvar har patienten/läkaren i detta fall? 3) Hur hade Ni agerat som patient/läkare? 4) Strider agerandet mot lag?
Agerande i strid med lag? I fall där hälso- och sjukvårdspersonal inte är villig att erbjuda patienter sådan vård som ska erbjudas, kan agerandet vara i strid med flertal lagstadgade krav: - Kravet på god vård i HSL förutsätter att vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten - HSL, PL och PSL kräver att man ska respektera patientens integritet - Diskriminering i vården, 2 kap. 13 DL = utebliven vård pga. religiös tillhörighet? Måste finnas ett orsakssamband mellan missgynnandet (den uppskjutna läkarundersökningen) och patientens religiösa övertygelse!