Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2006

Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2006 Behandlad i samverkansgruppen 2006-01-31, grundutbildningen ledningsgrupp 2006-01-31, Fastställd av dekan 2006-01-31

INNEHÅLL 1 Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2006 1 2 Nuläget. Beskrivning och bedömning 1 2.1 Fysisk arbetsmiljö 2 2.2 Psykosocial arbetsmiljö 2 2.3 Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning 3 2.4 Skyddsronder 4 2.4.1 Allmän skyddsrond 4 2.4.2 Riktad skyddsrond 4 2.5 Skyddsombud. 4 2.6 Delegering 4 2.7 Riskinventering. 4 2.8 Övrigt 4 3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar 5 4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2006 och åtgärder för att nå målen 6 5 Uppföljning 9 Bilagor 1. Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö. Sammanfattning enligt KTH:s format 2. Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöplan innehållande kartläggning och åtgärder. Sammanfattning enligt KTH:s format

1 Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2006 Denna plan för arbetsmiljö är en del av det kvalitetsledningssystem som är under införande vid Skolan för teknik och hälsa, STH. Planen gäller för verksamhetsåret 2006. Verksamhetens övergripande styrdokument är Utvecklingsplan KTH Syd 2001, samt den nya utvecklingsplan, som är under utarbetande och föreligger som utkast. Planen beskriver Skolans förväntade utveckling under perioden 2006-2009. Faktauppgifter och statistik, liksom kommentarer till tidigare planeringsdokument återfinns i "Verksamhetsberättelse för KTH Syd 2005". Som bilagor till detta dokument återfinns två sammanställningar på det format som centrala administrationen vid KTH önskar få redovisat STHs arbete och målsättning inom området arbetsmiljö. Dessa dokument är Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö och Psykosocial arbetsmiljöplan med kartläggning och åtgärder. Som grund för Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret 2006 ligger "KTHs Arbetsmiljö- och säkerhetspolicy" "Etisk policy för KTH, 2004-02-09" Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan, juni 2004 Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan, juni 2004 genomförda medarbetarsamtal uppgifter från samverkansgrupp och skyddsombud utvärdering av föregående års planeringsdokument inom motsvarande område, "Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2005". Avstämningen redovisas översiktligt i "Verksamhetsberättelse för Skolan för teknik och hälsa 2005" 2 Nuläget. Beskrivning och bedömning Alltsedan bildandet av storinstitutionen KTH Syd år 2001 har verksamheten vid institutionen KTH Syd, numera Skolan för teknik och hälsa, kännetecknats av hög förändringstakt. Den genomgripande omorganisation som initierades inom hela KTH under år 2004 resulterade i att tidigare institutionen KTH Syd ombildades till Skolan för teknik och hälsa. Omorganisationen innebar bl.a. att den tidigare matrisorganisationen övergavs och ersattes med en linjeorganisation. KTH Syd/STH genomförde även internt en omfattande omorganisation. Primärt berörde den programmet Datateknik och elektronik, men i sina konsekvenser påverkades även övriga program och verksamheten i stort. I korthet innebar omorganisationen att programmets dataoch telekommunikationsinriktningar koncentrerades till Campus Haninge och elektronikkonstruktion och medicinsk teknik till Campus Telge. Ändringen innebar att tidigare sju inriktningar slogs samman till fyra. Den nya indelningen i inriktningar införs successivt f.o.m. höstterminen 2005. Till detta har kommit utvecklandet av temautbildningar, magisterprogram, en delvis ny inriktning av verksamheten inom fort- och vidareutbildningen m.m. - 1 -

2.1 Fysisk arbetsmiljö STH bedriver verksamhet vid tre olika lokaliseringar: Campus Haninge, Campus Telge (Södertälje) och Campus Flemingsberg. Verksamheten vid Campus Haninge bedrivs i lokaler, som hyrs av Keobs EiendomsHolding (tidigarewihlborgs Fastigheter AB). Verksamheten är till största delen förlagd till fastigheten Riksäpplet 2, en byggnad, som delas med Södertörns Högskola. Campusmiljön är belägen med närhet till Haninge Centrum, till Rudans naturområde med bl.a. kårhuset och till pendeltågstation. För Campus Telge är Södertälje kommun hyresvärd och i byggnaderna har hittills också Södertörns Högskola bedrivit verksamhet. Vissa funktioner har samordnats mellan KTH Syd och Södertörns Högskola. Sålunda har t.ex. bibliotek och reception sambrukats. Båda högskolornas studenter och personal har utnyttjat gemensam restaurang och cafeteria. Södertörns högskola valde att upphöra med sina utbildningar i Södertälje i och med utgången av år 2004. STH har nu funnit egna lösningar beträffande bibliotek, reception och restaurang. Campus Telge ligger inom 5 minuters gångavstånd från Södertälje Central med pendeltågsanslutning. På Campusområdet disponerar kåren ett eget hus. Även verksamheten i Flemingsberg bedrivs i lokaler som hyrs av Keobs EiendomsHolding. Verksamheten är ännu i ett uppbyggnadsskede. Sedan tidigare fanns avdelningar för neuronik och medicinsk bildbehandling. Under år 2005 etablerades också en avdelning strukturell bioteknik. Utöver detta finns vid Campus Flemingsberg Centrum för Teknik i Vården (CTV). De kurser inom STHs program, som ges vid Campus Flemingsberg, sköts av Karolinska Institutet och sker i KI:s lokaler. Basterminsverksamheten, som är knuten till inriktningen Medicinsk teknik, gavs tidigare endast vid Campus Haninge, men etablerades hösten 2005 även vid Campus Telge. Lokalerna är centralt belägna med 5 minuters gångavstånd till Flemingsbergs pendeltågstation. Generellt kan sägas att byggnaderna vid samtliga STHs lokaliseringar håller mycket hög standard. Byggnaderna är nybyggda eller nyrenoverade och funktionellt och smakfullt inredda. Den övervägande delen av inredningen är nyinköpt. Lokalerna i Telge och Flemingsberg är utrustade med moderna klimatanläggningar, medan Riksäpplet 2 i Haninge är byggt enligt självdragsprincipen. Kritik har framförts för att temperaturen i vissa av lokalerna i Riksäpplet 2 periodvis är för låg. Underhåll och städning av lokalerna sker regelbundet. Bedömningen i stort är att den fysiska arbetsmiljön är mycket god. 2.2 Psykosocial arbetsmiljö I den rådande situationen med omorganisationer har synpunkter relativt frekvent kommit till ledningens kännedom på olika vägar, såväl vid formella möten med personal, med samverkansgruppen, genom medarbetarsamtal som genom spontana möten och meddelanden till ledningen. Det utgör det huvudsakliga underlaget för att bedöma den psykosocial arbetsmiljön vid skolan inför år 2006. I någon utsträckning har också resultatet från den s.k. sittronden och den individuella enkäten som genomfördes i slutet av år 2003 bidragit med influenser. Den tidigare matrisorganisationen sågs av många inom STH med skepsis och tveksamhet. Organisationen upplevdes som otydlig, beslutsvägarna långa och den enskildes delaktighet som kringskuren. Den genomförda omorganisationen till en linjeorganisation framstod i det perspektivet som önskvärd. Det nya konceptet har dock väckt andra frågor som inger oro. Grundutbildning, och då främst högskoleingenjörsutbildning, har varit och kommer att vara SHTs största verksamhet. Företrädare för grundutbildningen ställer sig dock frågande inför, som man upplever, ledningens ökade fokusering på forskningen och på profileringen mot - 2 -

teknik och hälsa. Man känner ibland högskoleingenjörsutbildningen inom de klassiska teknikområdena hotad och ser inte möjliga kopplingar till området teknik och hälsa. Den pågående omstruktureringen av programmet Datateknik och elektronik innebär en uppdelning av kompetensområden mellan Campus Haninge och Campus Telge. Endast en antagning har skett till inriktningar enligt den nya strukturen. Många medarbetare känner ännu osäkerhet och frustration - kommer de nya inriktningarna att attrahera tillräckligt antal studenter, hur kommer tjänsteunderlaget att påverkas, hur kommer den framtida indelningen i avdelningar att se ut, kommer det att bli aktuellt med omplaceringar från ett campus till ett annat o.s.v.? Utvecklingsarbetet inom STH sker "under full produktion" av programutbildning och annan utbildning. Bristen är besvärande vad gäller resurser - inte bara ekonomiska medel utan också personella resurser att sätta in speciellt för utvecklingsinsatser. Ett antal medarbetare är strategiska i ett flertal sammanhang och har tagit och tar ett mycket stort ansvar vid omorganisationen. De omorganisationer som ännu pågår kommer sannolikt, om än i någon mindre utsträckning än tidigare, att sätta sin prägel på mångas arbetssituation även under år 2006. 2.3 Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning I högskoleingenjörsutbildningen behandlas frågeställningar inom arbetsmiljöområdet huvudsakligen inom fyra kurser, vilka är obligatoriska för samtliga program och inriktningar. Gruppdynamik och konflikthantering behandlas första gången i kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik, som inleder högskoleingenjörsutbildningen. Inom kursen Miljö- och arbetsvetenskap behandlas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöaspekter. I kursen Kompetens och utveckling diskuteras frågeställningar som social och emotionell kompetens, gruppdynamik, konflikthantering, etik och moral. Kursen innehåller också vissa moment av ledarskapsutbildning. Etik och moral är frågor som också behandlas i kursen Ekonomi och organisation. En omdisposition planeras dock att genomföras så att området helt hänskjuts till kursen Kompetens och utveckling. Inom den nystartade kombiutbildningen Teknik och hälsa ägnas arbetsmiljöområdet speciell uppmärksamhet. I kursen Riskhantering och skadeprevention i arbetet behandlas områden som systematisk arbetsanalys, praktisk ergonomi i olika typer av arbetsuppgifter, arbetsanpassning, förändring av arbetsprocesser och arbetsorganisation mm. Utöver studenternas egennytta av dessa kurser under studietiden avser kurserna att ge den insikt som behövs med tanke på framtida chefsbefattningar, där man måste hantera frågeställningar inom arbetsmiljöområdet. Forskarutbildningsämnet Teknik och hälsa vid STH beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan design, byggd miljö, teknik och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser, som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på design, teknikutformning och ergonomi som begränsar och förebygger skada och främjar hälsa. - 3 -

2.4 Skyddsronder 2.4.1 Allmän skyddsrond Allmän skyddsrond görs i samband med varje nytt läsår. Initiativ till detta tas av dekan. Teknologernas skyddsombud kallas till dessa skyddsronder. Föregående protokoll följs upp. Checklista följs. Protokoll upprättas. Noterade problem prioriteras, tidsätts och ansvarig för åtgärd noteras. 2.4.2 Riktad skyddsrond Riktad skyddsrond görs när så särskilt påkallats och kan t ex avse datorarbetsplatser, belysning, laboratorier mm. I övrigt följs samma rutiner som ovan med checklistor avsedda för ändamålet. Ingen riktad skyddsrond företogs under år 2005. 2.5 Skyddsombud. Vid STH finns följande skyddsombud utsedda: Ulf Djupedal, som huvudskyddsombud för hela STH Björn Norbäck, för fysisk arbetsmiljö och Ulf Djupedal för psykosocial arbetsmiljö vid Campus Haninge Björn Rikardsson vid Campus Telge 2.6 Delegering Dekan har det övergripande arbetsmiljöansvaret. För att uppnå en i praktiken fungerade ansvarsfördelning har dekan fattat beslut om delegering till avdelningscheferna. Ett antal uppgifter såsom t.ex. daglig tillsyn av laboratorier har fördelats bland personalen. 2.7 Riskinventering. Riskinventering skall genomföras med hjälp av KTHs skyddsingenjör. 2.8 Övrigt Undervisningen vid STH innehåller en stor andel av projekt, övningsuppgifter och laborationer, vilket medför att arbetet framför datorer upptar stor andel av dagen för både studenter och undervisande personal. Då KTHs administrativa system är datorbaserade och allt fler av de administrativa rutinerna decentraliserats till institutionerna gäller även för den administrativa personalen att allt större andel av arbetstiden upptas av terminalarbete. Terminalarbete är således vanligen förekommande och alla aspekter i detta sammanhang såsom ergonomi och bildskärmsstrålning måste noggrant beaktas. STH är en öppen miljö. För inpassering har såväl personal som studenter personligt utställda magnetkort. Studenterna har samtliga veckans dagar tillgång till lokalerna vid Campus Haninge 06.30 och 00.30 och vid Campus Telge tillgång dygnet runt till vissa lokaler, andra lokaler mellan 06.30 och 22.00. - 4 -

3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar STH skall vara en attraktiv och miljömässigt god arbetsplats för samtliga verksamma. Det ställer krav på såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. För den fysiska arbetsmiljön innebär detta att lokalerna där verksamheten bedrivs skall vara en god miljö vad beträffar inomhusklimat, belysning och buller. arbetsplatser skall utformas med ergonomiska hänsyn. datorarbetsplatser skall utformas så att elektromagnetiska/elektrostatiska fält minimeras. Vid varje nyanskaffning skall bra prestanda vad gäller strålningsegenskaper prioriteras. laboratorier skall kontinuerligt kontrolleras med hänsyn till olycksfallsrisker. Särskild delegering skall ske av ansvaret för laboratorierna. stor vikt skall läggas vid att lokalerna underhålls och städas på ett tillfredsställande sätt. resurser, skall allokeras för utsmyckning av lokalerna. initiativ skall tas för att öka personalens kunskaper och medvetenhet i arbetsmiljöfrågor. För den psykosociala arbetsmiljön innebär de övergripande målen att arbetsklimatet vid STH skall skapa tillit, genom att vara varmt och tillåtande. Det skall präglas av en rak dialog, och ett starkt stöd för personlig utveckling. Detta skall prägla även förhållandet till våra studenter och övrig omgivning. arbetet skall bedrivas så att det bäst främjar kreativitet och ansvarskänsla för att därigenom nå bästa resultat för helheten. strävan skall vara att på ett positivt sätt stödja och bry sig om den som för tillfället har det svårt. information skall ske kontinuerligt och på ett öppet sätt, med syfte att skapa största möjliga delaktighet hos alla. personalen skall erbjudas friskvård och skolan skall verka för att stimulera både personal och studenter till fysisk aktivitet. Skolans ledning och ytterst dekan har det formella ansvaret för arbetsmiljön. Det vardagliga mjuka och förtroendefulla arbetsklimatet skapas av alla som är verksamma vid STH och här har alla ett ansvar - personal såväl som studenter. Medvetenheten om arbetsmiljöfrågorna är därför väsentlig. - 5 -

4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2006 och åtgärder för att nå målen STH skall verka för att tillsammans med hyresvärdar och övriga intressenter i fastigheterna öka trivseln på arbetsplatsen och försköna arbetsmiljön. Det pågående arbetet med byte av möbler i personalrummet vid Campus Telge slutförs. Diskussioner initieras med fastighetsägarna för att få en bättre lösning på placering av de s.k. rökrutorna utanför entréerna. Då tidigare försök att tillskapa permanenta trivselgrupper vid respektive campus inte rönt framgång, sker bevakning av dessa frågor direkt via ledningsgrupperna och samverkansgruppen. Vissa trivselfrågor, vilka tangerar friskvårdsgruppens område, övervägs att hänskjutas till den gruppen. Samtliga terminalarbetsplatser förses med bildskärmar som uppfyller senaste krav vad gäller strålningsegenskaper. I samband med uppgraderingar byts successivt alla bildskärmar till de för tillfället bästa ur strålningssynpunkt. Detta tillförsäkras med automatik genom att frågan beaktats centralt inom KTH vid tecknandet av ramavtal för upphandling av datorutrustning och genom att STH konsekvent utnyttjar dessa ramavtal vid upphandling. Risker i vardagsmiljön, såsom hantering av kemikalier, handhavande av maskinell utrustning osv. ägnas största möjliga uppmärksamhet för att så långt möjligt kunna minimeras/elimineras. De i samband med miljöutredningen dokumenterat i stort väl fungerande rutinerna beträffande hantering av kemikalier, avfall m.m. understöds och upprätthålls. Rutiner upprättas beträffande kemikaliehantering vid Designlaboratoriet, Campus Telge (se även Handlingsplan miljöåtgärder vid STH t.o.m. 2006-12-31 ) Med de stora studentgrupperna inom maskinprogrammet vid Campus Telge är belastning och utnyttjandegrad hög på maskinlaboratorierna. Att underhålla laboratorierna och upprätthålla och eventuellt ytterligare förbättra säkerheten bör ägnas speciell uppmärksamhet. Ledningen håller kontinuerligt kontakt med KTH:s skyddsingenjör för att få till stånd den riskinventering, som tidigare påbjudits och till vilken hjälp utlovats från centrala administrationen. Skolans krisgrupp dess medlemmar och uppgifter tydliggörs för alla medarbetare. Omgående skall de aviserade krispärmarna iordningställas och placeras ut på samtliga STHs campus. Deras placering och innehåll liksom krisgruppens medlemmar skall på lämpligt sätt presenteras för all personal. Under året skall återkommande påminnas om detta. Personalens kunskaper och engagemang inom arbetsmiljöområdet tillmäts stor vikt. Erforderlig kunskap i arbetsmiljöfrågor skall tillförsäkras hos de personer till vilka delegering av personalansvar sker. Kunskaper och erfarenheter av personalansvar och arbetsmiljöfrågor diskuteras och dokumenteras i samband med upprättande av delegationsordning. I förekommande fall ges kompletterande information/utbildning. Arbetsmiljöfrågorna behandlas vid alla medarbetarsamtal. Dessa synpunkter liksom signaler, påpekanden och förslag som på andra vägar förs fram tas till vara. - 6 -

Ledningen identifierar behov och önskemål och har beredskap att starta insatser såsom information, seminarier, temadagar, utbildning. Åläggandet till alla chefer att genomföra medarbetarsamtal understryks ytterligare. De rutiner som etablerades under 2005 konsolideras och utvecklas eventuellt ytterligare. Det innebär bl.a.att alla medarbetare även under år 2006 skall ges till minst ett medarbetarsamtal med sin närmaste chef och att samtliga dessa samtal skall dokumenteras. Insatser skall göras för att förbättra arbetsklimatet inom STH. Genom pågående omorganisation ställs nya krav på såväl den fysiska arbetsmiljön (delvis nya och förändrade lokaler, omflyttningar, transporter mellan campus o.s.v.) som på den psykosociala arbetsmiljön (ändrade tjänster, tjänstgöring vid nytt campus, nya arbetskamrater o.s.v). De riskfaktorer, vad gäller arbetsmiljön och som är förknippade med pågående förändringar och omorganisationer, skall ägnas speciell omsorg. Samarbetet mellan STHs olika lokaliseringar skall stödjas och fördjupas. Åtgärderna är viktiga i första hand ur gemenskaps- och social synpunkt för arbetsplatsen som helhet. Det har också aspekten att fler intressanta utvecklingsidéer (högre kompetens) kommer att utvecklas ju flera möten som kommer till stånd mellan skolans medarbetare. En avdelningsvis "isolering" innebär suboptimeringar i organisationen - ekonomiska resurser som kunnat användas på annat sätt slösas bort. Det skall vara naturligt att dela med sig av sina erfarenheter och tips till arbetskamraterna. Företrädare för högskoleingenjörsutbildningen har uttryckt oro för och frustration över den, som man uppfattat, starka fokuseringen på forskning och profilområdet teknik och hälsa. Den osäkerhet som kommit till uttryck beträffande konsekvenserna på kort och lång sikt av pågående omflyttningar av verksamheter mellan skolans campus, måste så långt möjligt minimeras/undanröjas. För att göra detta möjligt skall alltid bästa möjliga framförhållning och en kontinuerlig och så långt möjligt heltäckande information ges om planer och beslut. Att bevara och utveckla de traditionella ingenjörsutbildningar parallellt med nya temautbildningar är ett grundläggande mål för STH. Skolans ledning skall ge högsta prioritet till information om dessa policy- och målfrågor. Detta sker bl.a. genom att utkastet till utvecklingsplanen för 2006 2009 avdelningsvis diskuteras och remissvar formuleras, samt att den färdiga planen distribueras till alla medarbeterae. Man skall också prioritera informationen mellan forskning och grundutbildning och arbeta för att återkommande och frekventa möten mellan lärare och forskare/forskarstuderande blir naturliga inslag i verksamheten. Ett antal aktiviteter för att främja trivsel och öka sammanhållning och därigenom främja hälsan, bör genomföras. Skolans ledning betraktar detta som en högt prioriterad fråga och skall formulera förutsättningarna utifrån den nya organisationen och förslag såsom avdelnings- eller gruppvisa resor, gemensamma temadagar, friluftsaktiviteter, fester m.m. Arbetet i KTH:s projektgrupp Må bättre skall följas och de erbjudanden till utbildning och information som där ges skall där så bedöms lämpligt tas till vara. Åtgärder vidtas för att i möjligaste mån förbättra arbetssituationen för anställda, bl.a. den hårda och ojämna arbetsbelastningen för undervisande personal. Varje tillfälle tas tillvara, att med sakliga argument, till högskoleledning, politiker och andra makthavare och opinionsbildare framföra krav på ökade medel till grundutbildningen. I formella sammanhang ansvarar dekan och skolans ledning för detta. Informellt och i vardagen är det allas ansvar. De rutiner som under år 2005 etablerades för verksamhetsuppföljning inom GRU enligt konceptet före under efter studierna konsolideras och utvecklas - 7 -

ytterligare. Samarbetet med Verksamhetsstöd och studerandedokumentation, Campus Valhallavägen förstärks, för att så långt möjligt få stöd beträffande uppföljning av studieresultat. Verksamhetsuppföljningen beträffande forskning och forskarstudier utvidgas. Det projekt som påbörjats för att inventera behovet av, prioritera och genomföra ett antal processkartläggningar/processförbättringar/processbeskrivningar slutförs. Former för arbetet att underhålla processerna och att genomföra ytterligare processkartläggningar etableras. Kvalitetssamordnaren leder detta arbete. En informationsdrive genomförs med målsättning att i ännu högre grad göra intranet till den för alla naturliga informationskanalen. Bl.a. kommuniceras processbeskrivningarna enligt ovan ut i verksamheten via intranet. Den enskildes arbetssituation beaktas kontinuerligt och den enskildes synpunkter tas till vara. Den viktigaste möjligheten att "sända signaler" om hur man upplever sin arbetssituation består i en nära och förtrolig relation mellan arbetskamrater och mellan medarbetare och närmaste chef. Därutöver utgör medarbetarsamtalen ett formellt tillfälle att diskutera arbetsmiljön. Det är av största vikt att dessa samtal omfatta arbetsmiljöfrågor i en vid bemärkelse, så att även frågor såsom jämställdhet, likabehandling, tendenser till särbehandling eller trakasserier tas upp i samtalen. Som stöd i detta arbete och för att garantera kvaliteten i samtalen skall upprättade mallar och instruktioner följas. Insamlade synpunkter granskas noga och vägs in i utformningen av nya planeringsdokument. Att vårda och utveckla goda relationer på arbetsplatsen är allas ansvar. Den chef som genomför medarbetarsamtalen ansvarar för att arbetsmiljöfrågorna tas upp och för redovisning till dekan. Delegationsordningen bl.a. avseende arbetsmiljöansvaret uppdateras/kompletteras. Då delegationsordningen fastställs årsvis skall en ny upprättas snarast i början av året. Informationsflödet inom institutionen förbättras. Vikten av information ut i verksamheten skall generellt vara en högt prioriterad fråga. Då omorganisationen ännu pågår skall det speciella informationsbehovet med anledning därav speciellt beaktas. Formella möten inom skolans och grundutbildningens ledningsgrupper hålls regelbundet. Former och vägar för information/informationsutbyte diskuteras kontinuerligt och åtgärder kan fastställas med högsta prioritet. Hälso- och friskvården prioriteras. Möjligheterna till friskvårdsaktiviteter på tjänstetid skall även fortsättningsvis erbjudas och STH skall medverka med ekonomiskt stöd. Den friskvårdsgrupp som har konstituerats skall uppdras att arrangera en för all personal gemensam friskvårdsdag per termin Personalen skall som tidigare erbjudas av skolan betalda aktiviteter på gym alternativt 800 kr per person och läsår att använda till andra friskvårdsaktiviteter. Dessutom skall försöket att skolan betalar 100 kr per gång, högst en gång varannan vecka som bidrag till massage, fortsätta även vårterminen 2006. I samarbete med Korpen arrangerades även under år 2006 en stegtävling liknande den under föregående år. Initiativ av enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare att arrangera friskvårdsaktiviteter stimuleras och uppmärksammas. - 8 -

De speciella kvällsföreläsningar med kända föreläsare som ges inom ramen för Elitidrott och högskolestudier och som belyser olika aspekter på hälsa, friskvård och idrott kommer att ges formen av öppna föreläsningar och erbjudas till personalen vid STH. 5 Uppföljning Denna "Plan för arbetsmiljö vid STH verksamhetsåret 2006" skall vara ett ständigt aktuellt dokument. Det är av viktigt att samtliga i organisationen tar del av planen, att ledningen ständigt återkommer till dess innehåll och "säljer in det bland medarbetarna" och att så många som möjligt upplever planen som något man refererar till i det dagliga arbetet. Avstämning av uppnådda resultat skall ske kontinuerligt mot planen. Praktiskt ordnas detta genom en stående punkt på agendan för sammanträden i ledningsgrupperna - såväl skolans ledningsgrupp, som ledningsgrupperna för grundutbildning och forskning - samt i skolans lokal samverkansgrupp. I slutet av verksamhetsåret sker grundlig genomgång av hur de delmål som specificerats uppnåtts. Detta resulterar i en rapport, som dels kommuniceras ut i verksamheten, dels utgör en del av underlaget för efterföljande års plan för arbetsmiljö. För att såväl kontinuerlig som årlig avstämning kommer till stånd ansvarar skolans kvalitetssamordnare. - 9 -

Bilaga 1: Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö Sammanfattning enligt KTH:s format - 10 -

- 11 -

- 12 -

- 13 -

- 14 -

- 15 -

Bilaga 2: Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöplan innehållande kartläggning och åtgärder. Sammanfattning enligt KTH:s format - 16 -

- 17 -

- 18 -

- 19 -

- 20 -

- 21 -