Årsredovisning 2007
År s r e d o v i s n i n g 2007 innehåll 3 Volvofinans 2007 5 Konsument- och företagsmarknad 7 Lastvagnsmarknad 9 Den svenska Volvohandeln 11 Förvaltningsberättelse 11 Ägarförhållanden huvuduppgift Koncernstruktur Volymer/Utlåning Resultat 12 Kreditrisker och kreditförluster Kapitalanskaffning 13 Rating 13 Byte av redovisningsprinciper Bolagsstyrning händelser efter balansdagen Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Miljö Personal 14 Vinstdisposition Risk- och kapitalhantering 20 Flerårsöversikt 22 Resultaträkning Koncernen 23 Balansräkning Koncernen 24 Resultaträkning AB Volvofinans 25 Balansräkning AB Volvofinans 26 Förändringar eget kapital 27 Kassaflödesanalys 28 Noter till de finansiella rapporterna 28 Not 1 Uppgifter om företaget not 2 Redovisningsprinciper 32 Not 3 Segmentsrapportering 33 Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader not 5 Leasingintäkter och samlat räntenetto not 6 Andelar i intresseföretags resultat not 7 Provisionsintäkter not 8 Provisionskostnader not 9 Nettoresultat av finansiella transaktioner 34 Not 10 Allmänna administrationskostnader 35 Not 11 Avskrivning materiella och immateriella anläggningstillgångar not 12 Övriga rörelsekostnader not 13 Kreditförluster, netto not 14 Bokslutsdispositioner not 15 Skatter 36 Not 16 Utlåning kreditinstitut not 17 Utlåning till allmänheten not 18 Aktier och andelar intresseföretag 44 Styrelsens undertecknande 45 Revisionsberättelse 46 Styrelse, revisorer och ledande befattningshavare 37 Not 19 Aktier och andelar i koncernföretag not 20 Immateriella anläggningstillgångar 38 Not 21 Materiella tillgångar not 22 Operationell leasing not 23 Övriga tillgångar 39 Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 25 In- och upplåning från allmänheten not 26 Valutafördelning not 27 Övriga skulder not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 29 Efterställda skulder not 30 Garantifondslån not 31 Obeskattade reserver not 32 Eget kapital 40 Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 41 Not 34 Förklaringar avseende övergång till IFRS 42 Not 35 Händelser efter balansdagen not 36 Närstående not 37 Kapitalbas och kapitalkrav 43 Not 38 Kreditexponering
Volvofinans Resultatet för verksamhetsåret 2007 uppgick till 305,8 Mkr, en ökning med 2% jämfört med föregående år. Utlåningen ökade med 2% under 2007 och uppgick vid årsskiftet till 24,8 Mdr kr. Antalet hanterade kontrakt uppgick vid årsskiftet till 237 947. Antalet köpaktiva Volvokort uppgick i december till närmare 500 000. Kapitalbasen uppgick till 2 735 Mkr. Antalet anställda i Volvofinanskoncernen vid utgången av 2007 var 205 personer. AB Volvofinans är ett auktoriserat kreditmark nads bolag som bedriver säljfinansieringsverksamhet via den svenska Volvohandeln. AB Volvofinans ägs av de svenska Volvoå terför säl j arna via för valt nings bolaget AB Volverk invest till 50%, Sjätte AP-fonden till 40% och Ford, via det helägda dotterbolaget Ford Credit International Inc., till 10%. AB Volvo finans är moderbolag i Volvofinanskoncernen. Volvo finans Konto Bank AB bedriver kontokortsverksamhet. Volvofinans IT AB bedriver IT- och produktionsverksamhet i samband med finansiella tjänster. De svenska Volvoåterförsäljarna AB Volverkinvest Sjätte AP-fonden Ford Ford Credit International Inc. 50% 100% 40% AB VOLVOFINANS 100% 10% Volvofinans Konto Bank AB Volvofinans IT AB
Volvofinans 2007 VD har ordet När vi gick in i verksamhetsåret 2007, lade vi vårt resultatmässigt bästa år någonsin bakom oss. Resultatet för 2006 uppgick till 301,4 miljoner kronor och utlåningen, huvudsakligen för fordonsfinansiering, till 24,2 miljarder kronor. Men vi såg fram mot ett år fyllt av hårt arbete, med skärpt konkurrens inom flera verksamhetsgrenar. Dessutom hade vi en rad omfattande uppgifter att ta tag i, vid sidan av den ordinarie, säljstödjande verksamheten. Vi skulle sjösätta vårt Basel II projekt (de nya reglerna för kapitaltäckning) genom att både externt och internt fullt ut nyttja vårt nya kreditvärderingssystem, VF Score. Samtidigt skulle arbetet intensifieras med ansökan hos Finansinspektionen om tillstånd att arbeta enligt det nya riskklassificeringssystemet IRK (intern riskklassificering). För vår redovisning gällde att till fullo börja tillämpa IFRS (International Financial Reporting Standards) nya redovisningsregler. Till detta kom att under året ansöka om tillstånd för Volvofinans Konto Bank AB att bedriva bankverksamhet, vilket var en effekt av att vi möjliggör koppling av Volvokortet till Visa och därmed inom verksamheten har både ett generellt betalningsmedel och inlåningsverksamhet. Volvofinans Konto Bank AB beviljades bankstatus i december 2007. Vidare har under året beslut fattats om att ta in Volvofinans Konto Bank AB:s verksamhet i moderbolaget. Denna överlåtelse innebär att Volvofinans utlåningsverksamhet under år 2008 planeras bli bankrörelse. Under året förhandlade hälftenägaren Ford Credit International (FCI) om att sälja 80% av aktierna (40% av bolaget) till statliga Sjätte AP-fonden, en affär som presenterades i juli månad, och som för Volvofinans innebär nya mycket positiva förutsättningar. Vi har ägnat stor möda åt att anpassa organisationen till de nya villkor som blir följden av att vi kommer att bedriva bankverksamhet i ett samlat Volvofinans och att det så kallade grupp-undantaget försvunnit. Det senare betyder att landets Volvohandlare nu säljer bilar av flera märken, förutom Volvo och Renault även Ford, Jaguar, Land-Rover, Hyundai och Mazda. Jag kan nu med stor glädje konstatera att vi, trots denna extra arbetsbörda, har presterat ytterligare ett rekordår. Vi når ett resultat på 305,8 Mkr (299,8), baserat på en marginellt större utlåning, 24,8 Mdr kr (24,2). Det är värt att i detta sammanhang påpeka, att Volvofinans inte har som prioriterad uppgift att maximera vinsten ett enskilt år, utan att säkra en långsiktig och stabil lönsamhetsutveckling och därmed bidraga till säljstöd och även lönsamheten för den svenska Volvohandeln. Målet är att skapa en vinn-vinn-vinn-situation från Volvofinans via återförsäljarna till kunderna. Därmed står det klart, att framgången till stor del ska tillskrivas landets Volvohandlare och det unika samarbete och den affärsmodell vi utvecklat genom åren. Volvofinans lånar upp pengar för fordonsfinansieringen till bästa möjliga villkor, medan handlarna svarar för försäljningen av fordon och allt annat relaterat till detta. Handlarna bär den huvudsakliga kreditrisken och minimerar denna genom mycket god kundkännedom. Handlarnas expertis i att bedöma sina kunders kreditvärdighet och värdet av fordonen är en viktig del i vår framgångsrika affärsmodell. Ford Motor Company (FMC) brottas fortsatt med ratingproblem, vilket har legat Volvofinans i fatet. Med den oro som nu råder på kreditmarknaden är det viktigt att ha en bra rating. Men med den nya ägarkonstellationen Volverkinvest (50%), Sjätte AP-fonden (40%) och Ford Credit (10%) har vi av Moody s fått en kreditrating som gör vår upplåning väsentligt enklare. Moody s bedömning var visserligen redan tidigare, att Volvofinans beroende av FMC är begränsat, men ratingen stod likafullt kvar oförändrad fram till Sjätte AP-fondens entré, för såväl den långfristiga upplåningen A3/Negative som den kortfristiga P-2/Stable. Med statliga Sjätte AP-fondens 40-procentiga ägande kom den 18 juli en praktiskt taget momentan uppgradering av Volvofinans från A3/P-2 Negative till Stable. I fortsättningen säger Moody s i sammandrag, att bedömningen bottnar i att Volvofinans haft en ledande position inom specialgebitet fordonsfinansiering, vilket är drivet av framgångsrik försäljning av marknadsledande bilar av märket Volvo i 48 år. Moody s noterar också att Volvofinans verksamhet är starkt diversifierad och inte ensidigt beroende av Volvo Car Corporation. 2
Övriga aktiviteter genererar ca 60% av vinsten före skatt, säger Moody s och pekar vidare på Volvofinans goda finansiella fundament. Sist, men inte minst, ser Moody s en stor fördel i att statliga Sjätte AP-fonden köper 40% av aktierna i Volvofinans från FCI (Ford Credit International), som därmed minskar sin ägarandel till 10%. Vi Volvofinans och landets Volvohandlare går mot bakgrund av det som gjorts och hänt under 2007, mot en framtid, fylld med nya möjligheter. Den svenska Volvohandeln omfattar idag 70 återförsäljare med 200 försäljningsställen och 9 200 anställda. De omsatte under 2007 ca 35 Mdr kr med en vinst på drygt 800 Mkr. 49 återförsäljare säljer enbart personbilar, 19 enbart lastbilar och 3 både och. Lönsamheten är genomgående mycket god, med säljfinansiering och drivmedelsförsäljning som bra bidragsgivare. Utgångsläget är med andra ord mycket gott. Den svenska personbilmarknaden har ökat varje år sedan 2001 och 2007 var inget undantag. Totalt registrerades 306 799 nya personbilar i Sverige, en ökning från föregående år med 8,5%. Volvo var med 63 963 nybilsregistreringar (plus 16,6% från 2006) och en marknadsandel på 20,8% (19,7) marknadsledare i Sverige för 49:e året i rad. Renault SA tar nu över agenturen från Volvo Personbilar Sverige, men Volvohandlarna fortsätter mangrant att sälja Renaultprogrammet. Det registrerades 11 409 nya Renaultbilar under 2007, vilket innebar att marknadsandelen minskade från 4,0 till 3,1%. Försäljningen av Fordbilar, som nu tas upp av fler Volvohandlare, ökade med 7,3%, från 16 999 till 18 245 nya bilar. Andelen miljöbilar, med E85 eller diesel som drivmedel ökade starkt, bland annat tack vare ett bidrag på 10 000 kr/bil för bifuel- eller dieseldrivna bilar med partikelfilter. Såväl Volvo som Ford och Renault har mycket attraktiva miljöbilprogram att erbjuda. Lastbilsmarknaden i Sverige var fortsatt stark. Totalt registrerades 2 697 nya lastbilar (över 7 ton) av märket Volvo (marknadsandel 42,6%). Marknaden för lastbilar, som kräver ytterst effektiva organisationer, koncentreras successivt till större enheter. Volvo Truck Center (ägs av AB Volvo) Resultat före skatt 300 Mkr 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 svarar i dagsläget för nära 40% av Volvoförsäljningen. Liljedahlskoncernen (Växjö, Jönköping och Skövde), Persson Invest (Östersund, Umeå, Västerås och Uppsala) och Rejmeskoncernen (Örebro och Norrköping) svarar tillsammans för ca 35%. Detta betyder att 75% av lastbilsverksamheten nu är förlagd till stora enheter. Volvofinans Konto Bank AB är nu på väg att bli en fullt integrerad del i Volvofinans och vi kan därmed synkronisera verksamheten med övriga enheter, system, IT-stöd etcetera. Volvokortet kan nu kopplas till Visa och kan dessutom förses med chip i stället för magnetremsa för ökad säkerhet. Under 2007 tillkom 60 000 nya kortkonton och via Volvokortet görs nu 455 000 köp per månad, året om. Volvokortet gäller på Volvohandelns Tanka-stationer och landets OKQ8- stationer, vilket ger kunderna tillgång till det största stationsnätet i Sverige. Kortet ger låga och konkurrenskraftiga bränslepriser i Tanka-nätet, där konsumenterna får ett telefonnummer Prislinjen - att ringa om priserna inte står sig i jämförelse med vad närliggande stationer erbjuder. Volvo Lastbilskort växer kontinuerligt i antal och omfattning. Nu finns 19 000 Lastbilskort i trafik och flera stora åkerier ansluter sig. Samtliga Sveriges lastbilsåterförsäljare har tagit sig an kortet och har därmed ett effektivt verktyg för kommunikationen med kunderna. Vi ställer nu ett nytt och starkare Volvofinans på benen, med ny, sammanhållen organisation, tydliga regelverk, effektiva system och bästa IT-stöd. Alla pjäser är på plats och vi kan börja trimma verksamheten med grund i IRK och VF Score. Vår affärsidé anger, att vi genom produktoch säljfinansiering, med god lönsamhet, ska aktivt stödja försäljningen av de produkter som marknadsförs i Volvohandeln på den svenska marknaden. Detta betyder att vi via Volvohandelns samtliga bilmärken får tillgång till en betydligt större marknad, samtidigt som vi kan minska koncentrationsrisken ytterligare. Vi har en stabil grund för ytterligare expansion med erbjudanden riktade till såväl privatsom företagsmarknaden. Här finns Volvo och Renault Billån (med den nya bilen som säkerhet), finansiell och operationell leasing, Vagnparksfinans (finansiering och administration för både stora och små företag), Volvokort, Tanka (tillgängliga oavsett ägarens bilmärke) Volvo Lastbilslån och Lastbilskortet (inklusive finansiell leasing). Vi har en affärsorienterad och vältrimmad organisation, stabila och finansiellt starka ägare, ett komplett utbud av produkter och tjänster, ett optimalt IT-stöd och nära 50 års erfarenhet. Nu tar vi sikte på att bli det enda självklara alternativet för Volvohandelns kunder, det som i vår vision uttrycks så, att Volvofinans ska av sina kunder, ägare och samarbetspartners uppfattas som marknadsledare inom fordonsfinansiering och koncept relaterade till den försäljning som utgör Volvohandelns verksamhet. Bert Björn Verkställande Direktör AB Volvofinans 3
4
Konsument och småföretag Konsumentmarknaden I svensk Volvohandel är fokus på att skapa ett ekonomiskt och tryggt bilägande för sina kunder. Att genom finansiella tjänster och produkter skapa fler lojala kunder till svensk Volvohandel är fortsatt högsta prioritet i bilhallar, butiker, verkstäder och på bensinstationerna runt om i Sverige. Med sina drygt 200 anläggningar är Volvohandlarna Sveriges mest rikstäckande leverantör för kundernas hela bilägande. Volvofinans produkter på privatmarknaden är Volvo/Renault Billån, Fordonslån, Volvokort samt drivmedel genom Volvohandlarnas bensinstationskedja Tanka. Under 2007 fick Volvofinans 53 000 nya Volvokort samt 43 000 nya låneavtal vad gäller finansiering. Med Volvofinans totala erbjudande till marknaden, ges kundfördelar genom möjligheten att samla alla bilkostnader på ett ställe. Ett bilägarkonto som ger kunderna fördelar i form av olika erbjudanden från respektive Volvohandlare. Kunden får dessutom i och med samarbetet med Volvia, även försäkringslösningen till bilen. Både Volvo/Renault Billån och Volvokortet är utan avgifter till konsument. På finansieringssidan har kunden möjlighet att välja fast eller rörlig ränta. På Volvokortet finns möjligheten att använda kortet för större inköp i Volvohandeln och dela upp köpet på 4 månader helt utan extra kostnad. En kund som använder sitt Volvokort regelbundet får dessutom en högre sparränta, billigare färdförsäkring etc. Under 2007 introducerades även Volvokort med Visa för de kunder som även vill använda sitt kort utanför Volvohandeln och utanför Sveriges gränser. För Volvohandeln är den finansiella affären av största vikt för långsiktig lönsamhet. Finansieringslösningarna gör att bilhandeln får en unik möjlighet att bearbeta kunderna och därmed skapa lojalitet. Konkurrensen om privatkundernas bilkonsumtion fortsätter. Både finansbolag och banker gör unika koncept för att lösa kundernas behov i bilaffären. På drivmedelssidan fortsätter den strukturella förändringsprocessen och branschen präglades även 2007 av dålig lönsamhet med låga marginaler och höga priskrigskostnader. Tanka har dock ökat sin marknadsandel på en minskande marknad och tankningarna med Volvokort på stationerna är i majoritet av betalningssätten. Tanka har under året fortsatt att implementera miljöalternativ på stationerna. Företagsmarknaden På företagssidan är Volvofinans fortsatt marknadsledare både vad gäller finansiering för mindre företag i form av Volvo/Renault Billeasing, samt administration och finansiering av större vagnparker genom Svensk Vagnparksfinans. Konkurrenssituationen på företagsmarknaden är fortsatt hård. Det är flera nya aktörer som fortsätter sitt intåg på den svenska marknaden. Detta innebär att konkurrensen är hög på företagsmarknadens alla olika segment. Både från de nya aktörerna och från övriga finansinstitut och banker. På företagsmarknaden är det, likväl som på privatmarknaden, viktigt med attraktiva paketlösningar för kunderna oavsett om det gäller små eller stora företag, företag med många bilar eller bara ett fåtal tjänstebilar i sin flotta. Paketeringen med ett attraktivt finansieringsalternativ i botten toppas med erbjudanden om serviceavtal, drivmedel, försäkringslösningar (i samarbete med Volvia) och sammanställningar av bilkostnaderna med hjälp av Volvokortet. Även på företagssidan finns möjligheten att koppla Visa till Volvokortet, för att på så sätt skapa ett än mer användbart kort för tjänstebilsföraren. Under året rikslanserades produkten Personalbil en produkt från affärsområdet Svensk Vagnparksfinans. Personalbil ger företag en möjlighet, att på ett enkelt sätt, erbjuda en ny bil som personalförmån mot löneväxling, enligt samma princip som t ex hem-pc. En produkt som mottagits mycket väl på marknaden. En ökad efterfrågan av vagnparksfinansiering med samlad administration och finansiering är en trend som även under 2007 har hållit i sig. Svensk Vagnparksfinans hjälper företag med administration av kostnader för drivmedel, leasingavgifter, service, däck, tillbehör, ersättningsbilar, försäkring, skatter m m. Dessutom kan tjänsten utökas med bl a bilbeställningar, ramavtalskontroller och kostnadskalkyler. Under året fick Volvofinans 44 000 nya leasingavtal. Även på företagsmarknaden är det viktigt med helhetssyn på kundernas bilägande, och Volvofinans roll är att skapa fördelaktiga koncept oavsett om det är till ett stort eller ett litet företag. 5
6
Lastvagnsmarknaden Lastvagnsförsäljningen var stark under 2007, med 6 336 nyregistrerade lastbilar över 7 ton ( tunga lastvagnar). Volvo stod för 2 697 av dessa (42,6%), vilket innebär att fler bilar är levererade men även att Volvos marknadsandel minskat något jämfört med år 2006. Åkerinäringen har i den starka konjunkturen haft en gynnsam utveckling mätt i tillväxt och resultat. Detta innebär att lastbilsfinansieringen under året varit mer konkurrensutsatt jämfört med tidigare år. Under 2007 finansierade Volvofinans 45,5% av nybilsköpen hos de privatägda återförsäljarna. Begagnatförsäljningen har dock minskat. Detta beror på att kunderna väljer att behålla sina äldre fordon istället för att byta in dem hos Volvohandlaren. Försäljning och finansiering av släpvagnar har visat god tillväxt under de senaste åren. Släpvagnar skrivs vanligen av under en längre period jämfört med dragbilarna och kredittiderna är därför längre. Så länge högkonjunkturen och konsumtionsökningen består kommer behovet av transporter och nya fordon att vara stort. Finansprodukterna Merparten åkerier väljer att lånefinansiera sina fordon. Volvo Lastbilslån (Volvo Busslån för bussåkare) är den lösning som används mest frekvent i Volvohandeln och av kunder i Sverige. Volvofinans arbetar kontinuerligt med att förnya och förädla finansieringsprodukterna. Under 2007 har vi integrerat en GAPförsäkring (låneskuldförsäkring) som utan kostnad för kunden kopplas till lånet då han försäkrar via Volvia. Detta är möjligt tack vare vårt samarbete med försäkringsbolaget Volvia. Volvofinans erbjuder också två leasingformer för den svenska marknaden; Volvo Finansiell Lease och Volvo Lastbilslease. Volvo Finansiell Lease är, som namnet antyder, en lösning för de kunder som föredrar finansiell leasing. Volvo Lastbilslease är en mer omfattande lösning, där restvärdet garanteras av återförsäljaren och tilläggstjänster, som ett serviceavtal, kan adderas till avtalet. Volvo Lastbilslease är med andra ord utvecklat för de kunder som väljer operationell leasing. Det är för Volvofinans viktigt med paketering av finans- och kortprodukterna med de tjänster och produkter som Volvo, Volvia och Volvohandeln erbjuder. Volvo Lastbilskort För de flesta Volvohandlare är Volvo Lastbilskort idag en självklar produkt och ett utmärkt verktyg för att stärka sin lokala service-/eftermarknadsaffär. Under 2007 implementerades Handlingsplanen i hela svensk Volvohandel, vilket innebär att kortprocessen nu är i full gång i princip överallt. En viktig del i framgången med detta arbete är givetvis att få med hela sin respektive organisation i strävan att etablera kortet som en naturlig del i den dagliga affären. De flesta Volvohandlare har idag tillsatt lokalt ansvariga per anläggning för att ännu tydligare marknadsföra kortet till den egna kundgruppen, något som resulterat i stora framgångar. Under de senaste fyra åren har omsättningen via Volvo Lastbilskort som är direkt kopplad till Volvohandelns butik-/verkstadsaffär ökat från 44 Mkr år 2004 till 207 Mkr år 2007. Den totala omsättningen på kortet uppgick till 373 Mkr förra året. Per den sista december 2007 hade vi en total stock på 18 950 kort. Inför 2008 har varje återförsäljare skrivit affärsplaner för Volvo Lastbilskort med egna lokala mål för hela service-/eftermarknadsaffären så nu höjer vi ribban ytterligare. Fr o m 2007 har vi även kunnat erbjuda en oerhört enkel och smidig lösning för alla de transaktioner som går via Volvo Lastvagnars eget journätverk i Gent, Volvo Action Service. Med denna lösning debiteras alla transaktioner med automatik via kundens specifika Volvo Action Service kort. Denna produktnyhet är ett självklart steg i ambitionen att koppla alla fordonsrelaterade kostnader till Volvo Lastbilskort. Under 2008 kommer vi naturligtvis att fortsätta med arbetet att utveckla Volvo Lastbilskort. Dels för att skapa ytterligare fördelar för våra kunder, dels för att bli det självklara marknadsföringsinstrumentet för svensk Volvohandel. 7
8
Den svenska Volvohandeln Volvohandlarna bildar ett riksstäckande nät av återförsäljare, 63 privatägda och två börsnoterade, med tillsammans cirka 200 försäljningsställen och drygt 250 serviceverkstäder. Därutöver har generalagenten, Volvo Personbilar Sverige AB, ägarintresse i tre säljbolag. Börsnoterade Bilia AB äger det största personbilsbolaget, medan AB Volvo äger det största lastvagnsbolaget. Dessa börsnoterade bolag svarar för cirka 40 procent av Volvo- och Renaultförsäljningen i Sverige, på personbils- respektive lastvagnsmarknaden. Totalt finns 37 ägare och ägargrupper representerade i Volvohandeln. Verksamheterna i Volvohandeln är delade i en personbils- och en lastvagnsdel. Majoriteten bolag, 46 stycken, säljer enbart personbilar (Volvo och Renault), 20 enbart lastbilar ( tunga lastbilar > 7 ton), medan övriga tre bedriver såväl personbils- som lastvagnsrörelse. Ett femtontal Volvohandlare säljer numera även Fordbilar, flertalet i befintliga Volvohandelsbolag. Volvohandelns marknadsandel uppgick under 2007 för nya personbilar till nära 24 procent (totalmarknad 306 800) och för nya, tunga lastvagnar till 43 procent (totalmarknad 6 300). Volvohandelns produktprogram är det avgjort bredaste inom svensk fordonshandel. Här finns allt från person- och transportbilar (Volvo, Renault och Ford) till tunga lastvagnar och bussar (Volvo). Under det gångna året levererades 128 000 nya och begagnade personbilar och över 3 400 lastbilar, vilket gav en omsättning på drygt 36 miljarder kronor. Tillgängligheten på serviceanläggningar, reservdels- och tillbehörsbutiker är mycket god. Nästan varhelst i landet kunden befinner sig med sin bil, finns en Volvoanläggning inom räckhåll. Det säljs årligen 4,2 miljoner timmar i Volvohandelns svenska verkstäder och reservdelsverksamheten omsätter cirka 4,9 miljarder kronor om året. Den svenska Volvohandeln är i nära samarbete med Volvofinans marknadsledare när det gäller fordonsrelaterade tjänster som finansiering och kontokorthandel. Den som äger eller leasar en Volvo eller Renault, kan hos Volvohandlaren teckna försäkring i Volvia. Volvofinans fungerar som Volvohandlarnas bank och har till uppgift att låna upp pengar för finansiering av handlarnas låne- och leasingkontrakt; det vill säga verka till stöd för Volvohandlarnas affärer. Med Volvokortet, som administreras av Volvofinans Konto AB, kan bilägaren, förutom att betala försäkringen, köpa drivmedel (gäller oavsett bilmärke!) med rabatt på någon av landets 1 200 Tankaoch OKQ8-stationer. Detsamma gäller för Volvo Lastbilskort, som underlättar för åkare och chaufförer att hålla hjulen igång. Dessa så kallade mjukvaror är viktiga inslag i dagens fordonshandel. Bilägaren ska alltid erbjudas möjlighet till finansierings- och försäkringslösningar till bästa villkor. Därför utvecklar Volvofinans i nära samarbete med Volvohandlarna betalkort och tjänster med ett lyhört öra Personbilsmarknaden i Sverige 300 000 Fordon 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Totalmarknad nya personbilar 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Nya personbilar via Volvohandeln Volvohandelns försäljning, personbilar 150 000 fordon 137 500 125 000 112 500 100 000 87 500 75 000 62 500 50 000 37 500 25 000 12 500 Volvohandelns marknadsandel 60 % 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Totalt antal sålda personbilar Begagnade personbilar Nya personbilar Lastvagnar 16 ton Personbilar 9
Den svenska Volvohandeln Volvohandelns resultat 1000 Mkr 900 800 700 600 500 400 300 för kundernas behov. Det ska vara lätt att vara kund i Volvohandeln i alla lägen. Samtliga återförsäljare har krav från generalagenterna på att leva upp till högt ställda miljö- och kvalitetsstandarder. Flertalet Volvohandlare är idag certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och res terande arbetar på att bli certifierade. Ett integrerat, webbaserat system för miljö och kvalitet har tagits fram i Volvohandeln. Flertalet PV-återförsäljare investerar nu i alternativbränsle inom Tanka-konceptet. Samtliga säljare har tagit del av utbildning om miljöbilar och marknaden för dem. 2003 2004 2005 2006 2007 200 100 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Volvohandeln, tillgångar och eget kapital 13 000 Mkr 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 Tillgångar 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Eget kapital 2 000 1 000 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Balanssammandrag (Mkr) Fastigheter & Inventarier 1 516 1 504 1 696 1 896 1 900 Leasingfordon 2 864 2 931 3 104 3 330 3 200 Kontraktsfordringar 663 503 481 487 400 Varulager 3 484 3 620 4 203 4 044 4 300 Övrigt 2 495 3 006 2 615 3 390 3 500 Summa tillgångar 11 022 11 564 12 099 13 147 13 300 Eget kapital och obeskattade reserver 3 213 3 474 3 693 4 044 4 400 Långa skulder 2 541 2 607 2 570 2 960 2 900 Korta skulder 5 268 5 483 5 836 6 143 6 000 Summa eget kapital och skulder 11 022 11 564 12 099 13 147 13 300 Lån och leasing i Volvofinans BR 15 398 15 356 14 477 14 636 14 700 Justerad balans 26 420 26 920 26 576 27 783 28 000 Omsättning och resultat (Mkr) Omsättning 31 949 32 932 34 377 35 851 36 300 Resultat 1) 734 760 903 930 900 Nyckeltal (%) Förräntning eget kapital 24 23 25 24 21 Förräntning totalt kapital 9 8 9 9 8 Soliditet 29 30 31 31 33 Anm: 2007 års värden är delvis prognosvärden då slutliga årsredovisningar för samtliga återförsäljare inte fanns tillgängliga vid publikationstillfället. 1) Resultat 2005, inklusive jämförelsestörande post, reavinster m m 93 mkr. Exkl denna post var resultatet 810 mkr. 10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för AB Volvofinans (publ) får härmed avge redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för år 2007, bolagets fyrtioåttonde verksamhetsår. Ägarförhållande AB Volvofinans ägs till 50% sedan bolagets start 1959 av de svenska Volvoåterförsäljarna via sitt förvaltningsbolag AB Volverkinvest. Sjätte AP-fonden äger sedan september 2007 40% och Ford Credit International Inc. 10% (tidigare 50%). Huvuduppgift Volvofinans huvuduppgift är att genom produkt- och säljfinansiering med god lönsamhet, aktivt stödja försäljningen av de produkter som marknadsförs i Volvohandeln på den svenska marknaden. Koncernstruktur AB Volvofinans, med säte i Göteborg, är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag och moderbolag i en koncern med dotterbolagen, Volvofinans Konto Bank AB (namnändrat 2007-12-03 från Volvofinans Konto AB) och Volvofinans IT AB. Volvofinans Konto Bank AB bedriver kontokortrörelse och administrerar samt finansierar Volvohandelns betal- och förmånskort; Volvokortet. Volvofinans IT AB svarar för IT-verksamheten kopplad till finansiella tjänster för aktörer både inom och utom koncernen. AB Volvofinans äger tillsammans med Volvo Personvagnar Norden AB, Volvohandlarnas Service AB, samt Volvohandelns PV Försäljnings AB, tillika komplementär, två kommanditbolag, varav det första bedriver kommissionsförsäljning inom den svenska Volvohandeln och det andra uthyrningsverksamhet, främst till bolag inom Volvo Personvagnar AB gruppen. Volvofinans Leasing AB, Autofinans Nordic AB och Automanagement AR AB är vilande bolag. Volymer/utlåning Kontraktstockarna, bestående av låne- och leasingkontrakt, innehöll vid årsskiftet 205 609 kontrakt (211 406), en minskning Balansomslutning 27 500 Mkr 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 jämfört med föregående år med 5 797 kontrakt, eller knappt 3%. Stockarnas storlek påverkas av nybilsmarknaden i Sverige vad gäller personbilar och lastvagnar och av begagnatförsäljningen i den svenska Volvohandeln. Volvofinans marknadsandelar i form av kontraktsinflöde i relation till nybilsförsäljningen (Volvo/Renault) samt i relation till den svenska Volvohandelns begagnatförsäljning framgår av tabell nedan. 2003 2004 2005 2006 2007 PV-nytt % 56 54 52 51 46 PV-beg % 43 45 44 42 39 LV-nytt % 55 54 31 33 28 LV-beg % 58 58 52 44 54 Minskningen av penetrationen i LV-marknaden beror huvudsakligen på att Volvoägda återförsäljaren Volvo Truck Center finansierar verksamheten internt, inom Volvokoncernen. Volvofinans penetration i Volvohandeln exklusive Volvo Truck Center är 46%. De vägda marknadsandelarna för nytt och begagnat uppgår tillsammans för 2007 till 43% (PV). Koncernens utlåning inklusive leasing uppgick vid årsskiftet till 24,8 Mdr kr (24,2), en ökning med 2% jämfört med föregående år. Utlåningen består huvudsakligen av leasing, lån, kontraktskrediter, lagerkrediter till återförsäljare och kontokortkrediter. Utlåningen och den procentuella fördelningen jämfört med föregående år framgår av nedanstående tabell. 11 2007 2006 Förändring Mdr kr % Mdr kr % Mdr kr Säljfinansiering - Personbilar 18,4 74 18,0 74 +0,4 - Lastvagnar & bussar 3,5 14 3,6 15-0,1 Lagerkrediter 1,2 5 0,9 4 +0,3 Kontokortkrediter 1,7 7 1,7 7 24,8 100 24,2 100 +0,6 Volvo Billeasing har ökat med 0,3 Mdr kr eller 4% medan Volvo Billån och Volvo Lastbilslån har minskat med 0,2 Mdr kr eller 2%. Kontraktsbelåningen, där Volvoåterförsäljarna har en kredit med underliggande lån- eller leasingkontrakt som säkerhet, ligger på samma nivå som föregående år. Kontokortkrediterna är oförändrade jämfört med föregående år. Omsättningen över Volvokortet uppgick under året till 9,7 Mdr kr (9,4) och totalt levererades 8,1 miljoner fakturor/kontoutdrag till kunderna. 27,5 miljoner kortköp genomfördes under 2007 via Volvokortet. Antal företagskunder där Svensk Vagnparksfinans sköter biladministrationen har ökat. Totalt administrerades vid årsskiftet 32 338 bilar (31 593). Lanseringen av Volvohandelns Lastbilskort fortsätter enligt plan och under 2007 handlades varor och tjänster för runt 369 Mkr via de 19 000 korten. Resultat Koncernens resultat före skatt uppgick till 305,8 Mkr (301,4), vilket är en ökning med 2% jämfört med föregående år. Det förbättrade resultatet beror på något högre rörelsemarginaler trots hård konkurrens. En upplösning av riskreserver har också gjorts i den fortsatt gynnsamma kreditförlustsituationen, där kontokortverksamheten, liksom tidigare, uppvisar kundförluster i mindre omfattning. Räntabiliteten på eget kapital uppgick för koncernen till 9,90% (10,65). Bolaget som främst har en säljstödjande uppgift i det svenska Volvosystemet ska kombinera detta med en långsiktig förräntning för ägarna vid var tid acceptabel nivå. Volvofinans affärsidé gör att företaget inte vid varje tillfälle vinstmaximerar verksamheten som flertalet konkurrenter.
Förvaltningsberättelse Rörelsens kostnader, främst IT- och personalkostnader, har ökat med anledning av anpassning till Basel II-regler i koncernen. Avskrivningen på materiella anläggningstillgångar avser huvudsakligen leasingobjekt. Den har påverkats av leasingvolymerna och avskrivningstakten, baserat på avtalade restvärden vid uthyrningsperiodens slut. Kreditförlusterna, inklusive reserveringar, uppgår till 7,0 Mkr (- 1,2), se Not 13. Liksom tidigare år är det huvudsakligen kontokortverksamheten som uppvisar kundförluster. Kontobolagets konstaterade kundförluster uppgår till 9,9 Mkr (7,6). Kreditrisker och kreditförluster Volvofinans kreditstock utgörs huvudsakligen av fordonsfinansiering. Av den totala kreditgivningen utgör 89% lån och leasingkrediter vilka överlåtits eller pantsatts till Volvofinans av återförsäljaren med säkerhet i fordon genom återtaganderättsförbehåll eller äganderätt. Återförsäljaren står genom avtal den yttersta kreditrisken för dessa kreditavtal, för det fall Volvofinans påkallar det. För att en förlust ska uppstå för Volvofinans med anledning av dessa kontrakt skall följande förhållanden inträffa: 1. Slutlig kund upphör att betala. 2. Återförsäljare eller ramavtalskund ska ha ställt in betalningarna. 3. Marknadsvärdet på det återtagna fordonet understiger restskulden på kontraktet. Kontroll av kontraktstockarnas marknadsvärde görs regelbundet och en gruppbaserad reservering görs för att täcka avvikelse mellan kontraktens restskulder och fordonens aktuella marknadsvärden. Per 31 december 2007 fördelade sig kontrakten enligt nedan. Snitt kon- Belånings- Utnyttjad Be- Antal trakt värde kredit låningskontrakt Tkr Mkr Mkr procent Lån 127 470 98 12 582 12 314 98 Leasing 78 139 150 11 725 8 885 76 Totalt 205 609 118 24 307 21 199 87 Lån och leasing 88 % Lagerkrediter 5% Kontokort 7% Utlåning Upplåning Obelånad del av inneliggande kontrakt uppgick per årsskiftet till 3,1 Mdr kr. Lagerfinansieringen som ska säkerställas till 100%, utgör 5% av den totala utlåningen och säkerställs med företagshypotek, obelånad del i kontraktsstockar eller erhållna borgensförbindelser. Kontokortfordringarnas värde, som utgör 1,7 Mdr kr av koncernens utlåning, redovisas efter nedskrivning av osäkra fordringar och efter generell riskreservering. Reserveringen uppgår till 4,0% av fordringarnas värde. Riskexponeringen mot privatpersoner begränsas genom låga snittskulder. Snittskulden per aktivt kontokort var per årsskiftet 2 780 kr. Volvokortets problemkrediter, d v s ej avskrivna inkassofordringar, uppgick vid årsskiftet till 73,3 Mkr (5,0% av kontokortutlåningen) mot 68,7 Mkr (4,0%) föregående år. Kapitalanskaffning De primära målen för Volvofinans kapitalanskaffning är enligt finanspolicyn att: Säkerställa nödvändig lånefinansiering. Säkerställa att upplåningen sker till bästa möjliga villkor. Säkerställa att räntebindningsperioderna i upplåningen i största möjliga mån korresponderar med utlåningen. Säkerställa att likviditetsrisk i största möjliga mån minimeras. 12 Kort upplåning 40 % Lång upplåning 46 % Eget kapital 14 % Volvofinans finansieringsramar och upplåningsmöjligheter samt utnyttjad del per den 31 december 2007 framgår av tabell nedan. Limit Utnyttjat Nominella belopp Mkr Mkr Nordiskt Företagscertifikatprogram 15 000 5 456 Europeiskt Företagscertifikatprogram 4 714 0 MTN-program 10 000 7 672 Obligation Euro 613 Kortfristiga finansieringsramar hos bank 5 780 644 Långfristiga finansieringsramar hos bank 11 708 5 818 Övrig upplåning 490 Riskkapital 3 670 47 202 24 363 Under året har samtliga marknadsprogram för upplåning nyttjats. Efterfrågan från placerarna har varit fortsatt mycket god. Den internationella kreditoro som på svensk penning- och kapitalmarknad blev kännbar under årets fyra sista månader har endast i marginell omfattning påverkat Volvofinans upplåning. Volvofinanskoncernens huvudsakliga kapitalanskaffning sker via tre marknadsprogram på sammanlagt 29,7 Mdr kr samt via bankupplåning. Volvofinans nordiska företagscertifikatprogram på 15 Mdr kr ger oss möjlighet att emittera kortfristiga lån i de skandinaviska valutorna samt i euro. För upplåning på den europeiska penningmarknaden nyttjar vi vårt Europeiska företagscertifikatprogram med ramen EUR 500 M. Totalt under året har certifikat till ett värde av 18 Mdr kr emitterats. För långfristig upplåning används vårt MTN-program med ett rambelopp på 10 Mdr kr. Under året har tio obligationsemissioner genomförts på sammanlagt 2,8 Mdr kr med löptider på 1 5 år. Totalt uppgick utestående finansiering via våra tre marknadsprogram till 13,1 Mdr kr vid årsskiftet. Som ett komplement till marknadsupplåning tillförs långfristiga krediter, löptid vanligen 3 5 år, direkt av bank eller via banksyndikat. Vid årsskiftet uppgick denna finansiering till 5,8 Mdr kr. Volvofinans har engagemang med ett tjugotal svenska och internationella banker. Av total kapitalanskaffning vid årsskiftet utgjordes 60% av långfristig upplåning.
Förvaltningsberättelse Kapital- och förfallostrukturen för koncernens totala finansiering per den 31 december 2007 framgår av tabell nedan. Mkr % Inom 1 år 9 774 40 1-3 år 7 529 31 3-5 år 3 390 14 Över 5 år 200 1 Eget kapital (inkl skattedel i obeskattade reserver) 3 470 14 24 363 100 Rating Volvofinans har internationellt kreditbetyg från Moody s Investor Service enligt nedan: Kortfristig finansiering: P-2 Långfristig finansiering: A3 I samband med att informationen om en ny ägarstruktur tillkännagavs ändrade Moody s den 18 juli 2007 ratingutsikterna från negativa till stabila. Enligt Moody s grundar sig denna positiva förändring på fyra faktorer: Ford Credit International har behållit en ägarandel i Volvofinans, vilket innebär att bolaget fortsatt kan dra nytta av Fords kunnande inom bilfinansiering. Ford kan ej längre utöva ett starkt inflytande över bolagets verksamhet. Ford kommer nu tillåta finansiering av andra bilmärken sålda i svensk Volvohandel, vilket möjliggör ytterligare diversifiering av Volvofinans affär. Alla tre ägare har indikerat att aktieinnehavet ses som ett långsiktigt innehav, vilket ger stabilitet till bolaget och dess strategi. Detaljerade analyser från Moody s Investor Service finner ni på vår hemsida, www.volvofinans.se. Byte av redovisningsprinciper Från och med den 1 januari 2007 tillämpar koncernen IFRS och moderbolaget s k lagbegränsad IFRS, vilket innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de godkänts av EU är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR 32:6 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Införandet av IFRS har inneburit byte av redovisningsprinciper. Förändringarna har haft vissa effekter på resultat- och balansräkningarna. För ytterligare information se Not 34. Åldersfördelning, koncernen 60 Män Kvinnor 50 40 30 20 10 0 20-30 år 30-40 år 40-50 år 50-60 år 60 år Bolagsstyrning Styrelsens arbetsordning är upprättad enligt aktiebolagslagens krav. Arbetsordningen med bilagor är avsedd att utgöra ett komplement och stöd för tillämpningen av aktiebolagslagen och de övriga lagar, regelverk och rekommendationer som skall tillämpas inom AB Volvofinans med dotterbolag. Arbetsordningen skall årligen ses över och vid behov uppdateras och antas på nytt vid första styrelsesammanträdet efter ordinarie årsstämma och vid annat styrelsemöte om så erfordras. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år (mars, juni, september och december). Vid behov skall extra sammanträde hållas. Frånsett styrelsens ordförande har styrelsens ledamöter ingen intern arbetsfördelning förutom en kreditkommitté och en ersättningskommitté, som handlägger frågor avseende ersättningar till ledande befattningshavare. Styrelsematerialet, som distribueras cirka en vecka (inklusive mellanliggande helg) före utsatt mötesdag, skall innefatta skriftligt underlag med kommentarer till på sammanträdet upptagna ärenden. Av till kallelse fogad dagordning skall klart framgå varje ärendes karaktär och omfattning. Protokoll skall föras över varje möte och allt efter ärendets karaktär återge förekommande diskussion (kort beskrivning) åtgärd och beslut. Händelser efter balansdagen Styrelsen beslöt i september 2007 om en sammanslagning av AB Volvofinans och Volvofinans Konto Bank AB genom en inkråmsöverlåtelse av Volvofinans Konto Bank AB:s tillgångar och skulder till AB Volvofinans som kommer att ske under 2008. AB Volvofinans har i februari 2008 ansökt om banktillstånd hos Finansinspektionen. 13 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Företaget ser, trots rådande finansoro, en positiv utveckling med förändrat ägande och ny organisation efter sammanslagningen av AB Volvofinans och Volvofinans Konto Bank AB, samt IRK-ansökan och ansökan om banktillstånd. Miljö Enligt miljöpolicyn skall koncernen bedriva ett långsiktigt miljöarbete som syftar till att undvika en negativ miljöpåverkan så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt genom att; bedriva verksamheten i enlighet med gällande miljölagstiftning och andra relevanta miljökrav. arbeta förebyggande och sträva efter ständiga förbättringar bland både anställda och leverantörer. ha en öppen dialog med personal, kunder, leverantörer och andra intressenter. ta tillvara medarbetarnas engagemang och miljömedvetenhet. beakta miljökonsekvenser i utvecklingsarbetet av tjänster och vid förändring av verksamheten. Personal Vid utgången av 2007 hade Volvofinanskoncernen 205 anställda, varav 182 i Göteborg. Övriga var anställda vid vårt kontor i Stockholm. Av de 205 anställda var 92 anställda i moderbolaget, AB Volvofinans, 71 i Volvofinans Konto Bank AB och 42 i Volvofinans IT AB. Rätt kompetens är en viktig konkurrensfaktor. Utveckling och utbildning av personalen är av stor strategisk betydelse. Genom den ökande förändringshastigheten och de ofta tekniskt avancerade uppgifterna är kompetensutveckling därför en viktig investering för bolaget. En god arbetsmiljö har stor betydelse för företagets lönsamhet. Den stimulerar till goda prestationer och personlig utveckling. Volvofinans värnar fortsatt om den goda arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala. Volvofinans har fortsatt haft fokus på flera aktiviteter inom friskvårdsområdet; såsom möjlighet till motion och massage på arbetstid samt subventionerad träningsavgift. Balans mellan arbete och fritid är en förutsättning för goda arbetsinsatser. Uppgifter om utbetalda löner och ersättningar etc framgår av Not 10.
Förvaltningsberättelse Vinstdisposition Förslag till vinstdisposition Belopp i Tkr AB VOLVOFINANS Efter utdelning med 30 600 beslutad av 2007 års årsstämma: 2007 Balanserad vinst 179 326 Årets resultat 9 635 Till årsstämmans förfogande 188 961 Styrelsen föreslår, att beloppet disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 33:30 kronor per aktie 33 300 Till nästa år överföres 155 661 188 961 Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets egna kapital med 1,36%. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med god lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 (försiktighetsregeln). Ett nytt regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar, Basel II, gäller i Sverige från den 1 februari 2007. Reglerna innebär att ett institut vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med företagets interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 2 738 Mkr (2 720) och slutligt minimikapitalkrav till 1 658 Mkr (1 841). Specifikation av posterna framgår av Risk- och kapitalhanteringen. Styrelsens bedömning är att företagets egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Beträffande AB Volvofinans och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till följande resultaträkningar och kassaflödesanalyser. Risk- och kapitalhantering Bakgrund Från och med 2007 gäller nya kapitaltäckningsregler enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningslagen) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar (kapitaltäckningsföreskriften). Volvofinans ansökte i december 2007 om att från och med den 1 januari 2009, för sin hushållsportfölj, få använda intern riskklassificeringsmetod för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. Finansinspektionen behandlar ansökan under 2008. Företaget har valt att i denna årsredovisning bara lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas i publikationen Volvofinans risk- och kapitalhantering information enligt Pelare 3 som återfinns på företagets hemsida: www.volvofinans.se Information om AB Volvofinans och Volvofinansgruppen AB Volvofinans, med organisationsnummer 556069-0967, är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag och moderbolag i en koncern bestående av bl.a. Volvofinans Konto Bank AB och Volvofinans IT AB. AB Volvofinans samt kreditmarknadsbolaget Volvofinans Konto Bank AB samt Volvofinans IT AB utgör en finansiell företagsgrupp. Vid upprättande av koncernredovisningen samt gruppredovisningen konsolideras Volvofinans Konto Bank AB och Volvofinans IT fullständigt i Volvofinans. Riskhantering I verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har företagets styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i företaget, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. 14 Företagets styrelse har det övergripande ansvaret för företagets riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Företagets riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som företaget har i sin verksamhet, samt att för dessa bestämma lämpliga begränsningar (limiter) och säkerställa att det finns effektiva interna kontrollsystem. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar företaget förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I företaget finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Volvofinans verksamhet kännetecknas av en låg riskprofil och riskhanteringen bedrivs genom förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra eller begränsa såväl risker som skadeverkningar. Då finansiella produkter erbjuds kunderna vägs risk mot förväntad avkastning inom ramen för företagets avkastningskrav. Risktagandet är kontrollerat. Några spekulativa inslag i verksamheten får inte förekomma. Volvofinans har en låg risktolerans och har definierat påverkan av en riskhändelse på ett års resultat enligt en bestämd skala. Skalan har använts som en utgångspunkt för att bedöma om ytterligare kapital bör hållas utöver minimikapitalet. Volvofinans ambition är att ratingen hos Moody s för långfristig finansiering inte ska vara lägre än A3 och inte lägre än P-2 för kortfristig finansiering. För att Volvo finans ska vara tillräckligt starka i marknadens ögon har Volvofinans en ambition att alltid ha en kapitalbas som uppgår till minst 110% av det interna kapitalbehovet. Kreditrisk Med kreditrisk avses den risk som vid varje tillfälle bedöms föreligga att Volvofinans motparter av en eller annan
Förvaltningsberättelse orsak inte fullgör sina åtaganden med avseende på betalning med anledning av olika former av ingångna avtal. Dessa avtal kan utgöras av olika former av penningförsträckning, leasing, garantier, placeringar eller s k derivatavtal. Styrelsen har det övergripande ansvaret för företagets kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika befattningshavare. Företagets kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör företagets största riskexponering är företagets kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis mycket små. Kreditgivningen hos Volvoåterförsäljarna sker efter en kreditriskbedömning i det av Volvofinans tillhandahållna kreditbedömningsverktyget VF Score. VF Score är ett egenutvecklat internt riskklassificeringsverktyg där externt tillhandahållen ekonomisk information tillsammans med intern kreditinformation om kunden processas genom egenutvecklade scorekort och regelverk för att slutligen utmynna i en riskklassificering av kunden. Verktyget producerar en kreditrekommendation, som utgörs av endera beviljning, prövning eller avslag, baserat på scoringpoäng och regelverk. På grundval av rekommendationen och övrig känd information om kunden fattas ett kreditbeslut som innebär att krediten antingen beviljas eller avslås av den instans som i enlighet med respektive enhets kreditbeviljningsinstruktion har rätt att fatta beslut. Kreditgivning avseende lån och leasing, ska vara selektiv i så måtto att kreditkunderna ska vara av så hög kvalitet att kreditförlusterna kan hållas på en försumbar nivå. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas i syfte att nå hög kreditvolym. Den kreditgivning där AB Volvofinans tar direktrisk på motparten utgörs framförallt av vagnparksfinansiering, genom finansiell eller operationell leasing, för medelstora och stora företag. Kreditkvalitén står i fokus, varför affärer, efter noggrann kreditprövning, endast görs med finansiellt stabila företag. Volvofinans har under 2007 utvecklat ett scorekort och regelverk i VF Score för expertbaserad bedömning av större företag. Kreditgivning avseende kontokredit ska riskavvägas på så sätt att kreditförlusterna över tiden inte överstiger en procent av utlåningen. Kreditgivning sker via ett begränsat antal produkter och till begränsade kreditbelopp och efter systematisk kreditprövning. Kreditansökningar bedöms i kreditbedömningsverktyget VF Score (se ovan). Inom ramen för Volvofinans interna riskklassificeringssystem (IRK) kommer egna estimat av de ingående riskdimensionerna kvantifieras för kapitaltäckning och riskhantering. IRK-metoden mäts i tre olika riskdimensioner; sannolikhet för fallissemang (PD), förlust givet fallissemang (LGD) samt exponeringsbelopp (EAD). Vid beräkning av exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen estimeras även en konverteringsfaktor (KF). För hushållsexponeringar beräknar man först risken för varje enskild exponering, med statistiska riskmodeller, vilket är en del av riskmodelleringen. Därefter delas exponeringarna in i riskklasser för varje riskdimension. En riskklass består därmed av ett visst antal exponeringar med likartad riskprofil och risknivå vilka också har genomgått en enhetlig riskprocess. Denna process benämns av Volvofinans som riskklassificering. För företagsexponeringar har en expertbaserad riskklassificeringsmodell utvecklats som används för riskklassificering på företagsmotpartsnivå. För varje riskklass beräknas ett riskestimat som beskriver medelrisken för riskklassen. Riskestimatet för riskklassen inkluderar en säkerhetsmarginal som ska ta hänsyn till osäkerhet i data, datakvalitet samt datatillgång. Riskestimaten för riskklassen konjunkturjusteras dessutom; PD ska avspegla genomsnittet av en ekonomisk cykel och LGD/KF ska avspegla en lågkonjunktur. Denna process benämns av Volvofinanskoncernen som riskklassestimering. Företagets rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker bl a med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. 15 Motpartsrisk Motpartsrisk uppstår när Volvofinans har ingått derivatkontrakt med en motpart. Volvofinans derivatkontrakt består av ränteswappar, valutaränteswappar och ränteoptioner. Exponeringens storlek motsvaras av marknadsvärdet och varierar således med förändringar i marknadsräntor och valutakurser. Om kontraktet har ett positivt marknadsvärde betyder fallissemang hos motparten en förlust för Volvofinans. För att begränsa Volvofinans risk finns avtal om nettning med samtliga derivatmotparter. Nettningsavtal innebär att alla derivatkontrakt, både positiva och negativa, med en och samma motpart kvittas vid fallissemang. Motparterna består av enbart nordiska banker. För att ta hänsyn till risken för att avvecklingsbeloppet skiljer sig från Volvofinans bedömda marknadsvärde vid fallissemang görs ett tillägg till värdet på exponeringen. Schabloner beroende av den underliggande tillgångens karaktär och kontraktets löptid bestämmer beräkningen av tilläggen. Tilläggsbeloppet beräknas med utgångspunkt i nominella belopp, både på kontrakt med positivt värde och de med negativt värde. Volvofinans exponeringsbelopp för motpartsrisk i derivatavtal uppgick vid årsskiftet till 24 673 Tkr. Tilläggsbeloppet beräknades till 84 922 Tkr. Koncentrationsrisk Volvofinans definition på kreditkoncentrationsrisk avser 1) stora exponeringar mot kund eller grupper av kunder med inbördes anknytning 2) större exponeringar mot grupper av motparter där sannolikheten för fallissemang sammanhänger med faktorer som typ av bransch, geografiskt område etc. samt 3) koncentration inom en viss säkerhetstyp som t ex ett visst bilmärke. Volvofinans portfölj är av en mindre väldiversifierad då portfölj till stor del består av bilfinansiering, vilket medför en koncentration mot säkerhetstypen bil. Vidare är Volvofinans aktiviteter koncentrerade till den svenska marknaden. Under 2007 har Volvofinans implementerat ett system som möjliggör för Volvofinans att på ett enkelt sätt få en bild av det samlade motpartsengagemangen. Marknadsrisk Ränterisk i övrig verksamhet Volvofinans definierar ränterisk som den nuvarande och framtida risken att räntenettot går ner på grund av en ogynnsam förändring i räntan. Ränterisker uppstår i allmänhet när räntebindningstider för tillgångar och skulder ej
Förvaltningsberättelse sammanfaller. Volvofinans eftersträvar att minimera denna ränterisk genom att anpassa räntebindningen i upplåningen till den i utlåningen. I de fall Volvofinans bedömer att upplåning med lång räntebindningstid är fördelaktig används ränteswapsavtal för denna anpassning, vidare används swapavtal i de fall utlåning sker till fast ränta. Volvofinans erbjuder också kunder finansiering till rörlig ränta med räntetak. I de fall kunder väljer detta alternativ hanteras ränterisken genom att Volvofinans köper motsvarande räntetaksavtal på portföljnivå. Volvofinans Finanspolicy anger i vilken utsträckning ränterisk får förekomma. Policyn uppdateras vid behov och beslutas av styrelsen. Ränterisken rapporteras löpande till styrelsen. Volvofinans stresstestar ränterisken genom en gap-analys som visar påverkan på Volvofinans räntenetto under en period av 12 månader vid en omedelbar parallellförflyttning av räntekurvan med en procentenhet. Finanspolicyn föreskriver limiter för hur stor denna påverkan får vara i förhållande till resultatet och hur stora gapen får vara för respektive tidsperiod Volvofinanskoncernens ränterisk uppgick per 2007-12-31 till 54,1 mkr vilket motsvarar 1,9 % av kapitalbasen. Vid beräkningen har det egna kapitalet inklusive obeskattade reserver placerats i den sista tidsperioden. Valutarisk Volvofinans upplåning görs i normalfallet i svenska kronor, vilket medför att Volvofinans inte blir exponerat för valutakursrörelser. I de fall finansiering i utländsk valuta är fördelaktig ska valutarisken elimineras med ränte- och valutaswapavtal vilket medför att all upplåning i utländsk valuta är kurssäkrad. Utlåning i utländsk valuta förekommer ej. Exponerings-beloppet för valutarisken var vid årsskiftet 0. Aktierisk i övrig verksamhet Aktieinnehavet i övrig verksamhet utgörs av onoterade aktier värderade till anskaffningsvärde i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Aktierisk i övrig verksamhet Belopp i Tkr 2007 2006 Balansräkningsvärde 233 682 232 655 Verkligt värde 237 429 234 759 Totalt orealiserad vinst eller förlust 1 942 915 Operativa risker Med operativ risk avses risken för förlust till följd av: Icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer Mänskliga fel Felaktiga system Externa händelser I definitionen inkluderas legal risk. Volvofinans operativa risker har delats upp i följande områden; Interna oegentligheter, Extern brottslighet, Anställningsförhållan-den och arbetsmiljö, Affärsförhållanden, Avbrott och störning i verksamhet och system, Transaktionshantering och processtyrning, Teknik samt Medarbetare / organisation. Räntebindningstider för koncernens räntebärande tillgångar och skulder Nominella belopp i Mkr Utan 2007 < 1 mån 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5 år bindning Totalt Räntebärande tillgångar 24 186 261 2 2 18 15 1 24 484 Räntebärande skulder 6 251 10 114 955 150 1 000 850 19 320 Eget kapital 3 270 3 270 Derivatinstrument - 696-2 761-5 130 1 000 819-1 513 Summa 17 239-12 614-958 - 18-18 - 16 1 381 Kumulativ exponering 17 239 4 625 3 666 3 649 3 666 3 650 3 651 2006 Räntebärande tillgångar 23 451 401 0 4 35 14 1 23 906 Räntebärande skulder 6 317 8 105 1 206 110 450 1 350 17 592 Eget kapital 3 028 3 028 Derivatinstrument - 950-3 885 110 64 410 1 333-2 918 Summa 16 184-11 589-1 150-42 - 5-3 1 368 Kumulativ exponering 16 184 4 595 3 445 3 403 3 398 3 395 3 396 Operativa risker finns i all verksamhet inom koncernen och i samverkan med externa parter. För att identifiera operativa risker i koncernen har riskidentifieringsoch självutvärderingsworkshops genomförts med ledande befattningshavare. Alla identifierade operativa risker kategoriserades efter hantering och eventuell påverkan och klassas in i låg risk, medel risk, medelhög risk och hög risk. De operativa risker som identifierades bedömdes alla ha en låg eller medel risk. Hanteringen av Volvofinans Operativa risker regleras i Volvofinans Policy för Operativa risker. Till hjälp att hantera operativa risker finns även Volvofinans IQhandbok (Internal Quality) innehållande: Riktlinjer för Intern styrning och kontroll Policys och manualer beslutade av Volvofinans styrelse Rollbeskrivningar Säkerhetshandbok Målsättningen är att skaderiskerna ska elimineras alternativt förebyggas, begränsas och/eller kompenseras genom medvetet och organiserat arbetssätt med styrdokument, policys och processer för hantering av operativa risker. Hantering av operativ risk är en löpande process som utförs med stöd av verktyg såsom självutvärdering och incidentrapportering för att fånga redan inträffade incidenter och med vars stöd, identifiering, bevakning och åtgärdande av operativa risker utförs. Volvofinans styrelse och företagsledning har det övergripande ansvaret för operativ risk och ansvarar därmed för att skapa en god riskmedvetenhet inom Volvofinans. Affärsområdena/Avdelningarna är primärt ansvariga för hantering av operativa risker i den egna verksamheten. Alla anställda i Volvofinans har ansvaret att skydda de tillgångar företaget förvaltar mot skada, missbruk eller förlust. Incidenter rapporteras till chef eller IT/ Support. Säkerhetschef ansvarar för att sammanställa alla inrapporterade incidenter samt utföra en analys av vilka incidenter som behöver åtgärdas. Volvofinans riskkontrollenhet är ansvarig för uppföljning och kontroll av operativa risker. Riskkontrollenheten ansvarar också för sammanställning och rapportering till VD. Riskkontrollenheten ansvarar även för att följa upp riskbegränsande åtgärder från självutvärderingarna samt att bevaka förändringar i verksamheten som kan utgöra en förändring i exponering mot operativ risk. 16
Förvaltningsberättelse Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att betalningsåtaganden vid förfall inte kan infrias utan att kostnaden för betalningsmedel ökar avsevärt, eller i ett värsta scenario, inte kan infrias alls. Likviditetsrisk uppstår när utlåning och upplåning har skilda löptider. När utlåningen har längre löptid än upplåningen måste refinansiering göras flera gånger. Om behovet av refinansiering under en enskild dag blir betydande, eller kapitalmarknaden blir illikvid, kan detta resultera i likviditetsbrist. Volvofinans likviditetsrisk hanteras i enlighet med Volvofinans Finanspolicy. Finanspolicyn beskriver Volvofinans policy avseende finansiella risker, däribland likviditetsrisk, samt anger i vilken utsträckning likviditetsrisk får förekomma. Policyn uppdateras efter behov och skall presenteras för styrelsen för beslut. Volvofinans VD ansvarar för att policyn uppdateras. Finanspolicyn är ett grundläggande dokument för finansavdelningens verksamhet men finns tillgänglig för all personal inom Volvofinanskoncernen. Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid Koncernen Nominella belopp i Mkr < 3 mån 3-12 mån 1-3 år 3-5 år 5 år Summa 2007 Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut 126 126 Utlåning till allmänheten och leasing 6 272 5 665 9 344 2 870 605 24 144 Summa 6 398 5 665 9 344 2 870 605 24 883 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut 644 1 007 3 811 1 000 6 462 Upplåning från allmänheten 490 490 Emitterade värdepapper 5 828 1 805 3 718 2 390 13 741 Efterställda skulder 200 200 Summa 6 962 2 812 7 529 3 390 200 20 893 Kassaflöde netto - 564 2 853 1 815-520 405 Outnyttjade kreditfaciliteter 10 690 10 525 5 400 4 200 Likviditetsgap 10 126 13 378 7 215 3 680 405 Analysen ovan inkluderar ej räntor och avgifter 2006 Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut 15 15 Utlåning till allmänheten och leasing 5 793 5 663 9 305 2 833 596 24 190 Summa 5 808 5 663 9 305 2 833 596 24 205 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut 906 3 528 2 062 6 496 Upplåning från allmänheten 453 453 Emitterade värdepapper 5 200 2 169 3 662 2 016 13 047 Efterställda skulder 150 310 460 Summa 6 559 2 319 7 190 4 078 310 20 456 Kassaflöde netto - 751 3 344 2 115-1 245 286 Outnyttjade kreditfaciliteter 9 085 8 965 1 700 Likviditetsgap 8 334 12 309 3 815-1 245 286 Analysen ovan inkluderar ej räntor och avgifter Volvofinans verksamhet kräver löpande en god tillgång till marknadsupplåning. Som beredskap för perioder med sämre möjligheter till refinansiering, har Volvofinans avtalat om kort- och långfristiga kreditfaciliteter s k back-up linor med i huvudsak kärnbanker. Dessa linor är normalt inte utnyttjade, förutom för dagslån, och uppgår per 071231 till 10,1 Mdr kr. Utnyttjande kan ske samma dag med upp till 3 Mdr kr, annars 2-3 bankdagar efter begäran. Avtalen innehåller inte så kallade Material Adverse Change (MAC) klausuler och inte heller några finansiella förpliktelser (Financial covenants) som kan förhindra utnyttjande. Utöver kreditfaciliteter med banker har ett avtal tecknats med Volvofinans ägare om likviditetstillskott på upp till 1,2 Mdr kr i händelse av väsentliga likviditetsproblem. Vidare så strävar Volvofinans efter att diversifiera sina upplåningskällor avseende såväl upplåningsformer som geografiska marknader. Löptiden på upplåningen (inklusive eget kapital) ska matchas med löptiden på utlåningen. Matchningen ska mätas genom gapanalys där förfallostrukturen på utlåningen jämförs med förfallostrukturen på upplåningen vid ett antal givna tidpunkter. Då avvikelse från fullständig matchning uppkommer ska denna avvikelse rymmas inom det i Finanspolicyn angivna maxvärdet. Strategiska risker Med strategiska risker avses risken för förlust på grund av förändrade marknadsförutsättningar och ogynnsamma affärsbeslut, felaktig anpassning av beslut eller brist för lyhördhet för marknadsförändringar. I företagets definition av strategiska risker ingår, intjäningsrisker, kundbeteenden, konkurrentbeteende, förändring i författningar samt konjunktur. Riskhanteringens främsta mål är att säkerställa att företaget är medvetet om sin strategiska position samt göra det möjligt att förbereda sig tidigt för vikande marknad eller ökad och eller ny konkurrens. Volvofinans arbetar proaktivt med att utreda sin strategiska position och förbereder sig tidigt för vikande marknad eller ökad och/ eller ny konkurrens. Riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops med ledande befattningshavare genomförs kontinuerligt för att identifiera strategiska risker. Vidare finns väl utvecklade strategier för hur organisationen ska jobba mot kunder och hantera konkurrensen. Ryktesrisker Med ryktesrisk avses risken för förlust till följd av kunders, motparters, aktieägares, investerares och myndigheters negativa uppfattning om företaget. Målet med riskhanteringen är att säkerställa att företaget ska uppfattas som mycket väl genomlyst av alla intressenter och att intressenterna har en god bild av företaget. Ryktesrisker är den svåraste risken att skydda sig mot. Företaget har vidtagit en del åtgärder för att säkerställa att denna risk hanteras i den mån det är möjligt. Riskidentifierings- och självutvärderingsworkshops med ledande befattningshavare genomförs kontinuerligt. Löpande under året (minst kvartalsvis) träffar företaget banker och investerare för att fånga upp eventuella negativa signaler. Pressreleaser och information på hemsida är naturliga inslag i företagets informationsgivning. Vidare finns interna rutiner kring hantering av klagomål såsom klagomålsansvarig och tydliga rapporteringsvägar. 17
Förvaltningsberättelse Information om kapitalbas och kapitalkrav För fastställande av företagets lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För företagets vidkommande bidrar reglerna till att stärka företagets motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda företagets kunder. Reglerna innebär att företagets kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom ska omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med företagets interna kapitalutvärderingspolicy. Företaget har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på företagets riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med företagets årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar företagets verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument relateras alltid, i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar, till företagets aktuella och framtida kapitalbehov. Företagets lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Företagets primärkapitaltillskott och garantifondslån uppfyller de villkor och bestämmelser som följer av kapitaltäckningslagen och kapitaltäckningsföreskriften vilket bl.a. innebär att tillskotten; är kontant inbetalda, har tagits upp utan säkerhet, löper i princip på obegränsad tid, kan i princip inte sägas upp av placeraren och återbetalas utan Finansinspektionens tillstånd, KONCERNEN MODERBOLAGET Belopp i Tkr 2007 2006* 2007 2006* Primärt kapital 2 540 290 2 423 282 2 543 058 2 410 310 Supplementärt kapital 194 981 309 588 194 981 309 588 Kapitalbas netto 2 735 271 2 732 869 2 738 039 2 719 897 Summa kapitalkrav kreditrisk 1 705 822-1 614 788 - Kapitalkrav för operativa risker 83 429-43 172 - Summa kapitalkrav 1 789 251 1 979 615 1 657 960 1 840 504 Primärkapitalrelation i procent 11.91 9.79 12.60 10.48 Kapitaltäckningsgrad i procent 12.83 11.04 13.56 11.82 Kapitaltäckningskvot 1.53 1.38 1.65 1.48 * Enligt Basel I Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Eget kapital 293 799 232 432 275 661 219 461 Obeskattade reserver (72% därav) 2 119 153 1 990 850 2 119 153 1 990 850 Garantifondslån 200 000 200 000 200 000 200 000 Avgår: Immateriella tillgångar - 72 662 - - 51 756 - Summa primärt kapital 2 540 290 2 423 282 2 543 058 2 410 310 Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån 194 981 309 588 194 981 309 588 Summa supplementärt kapital 194 981 309 588 194 981 309 588 Total kapitalbas 2 735 271 2 732 869 2 738 039 2 719 897 löper inte med någon garanterad avkastning, har en efterställd betalningsrätt, och kan tas i anspråk för att täcka förluster under löpande verksamhet, så att företaget inte ska behöva träda i likvidation. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dess dotterföretag. Kapitalkrav Företaget uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. AB Volvofinans och Volvofinans Konto Bank AB har en kapitalbas som överstiger startkapitalet (det kapital som krävdes när verksamheten fick tillstånd att driva finansieringsrörelse). Kreditrisk enligt schablonmetoden KONCERNEN MODERBOLAGET Belopp i Tkr 2007 2006* 2007 2006* 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 3. Exponeringar mot administrativa, organ, icke-kommersiella samt trossamfund 303 297 4. Institutsexponeringar 4 116 18 355 5. Företagsexponeringar 631 231 626 097 6. Hushållsexponeringar 954 750 860 512 7. Oreglerade poster 15 608 10 919 8. Övriga poster 99 814 98 608 Summa kapitalkrav för kreditrisker 1 705 822 1 614 788 Operativa risker Basmetoden 83 429 43 172 Summa kapitalkrav för operativa risker 83 429 43 172 Totalt minimikapitalkrav enligt Basel II 1 789 251 1 657 960 Totalt minimikapitalkrav enligt Basel I 2 058 368 1 979 615 1 913 562 1 840 504 18