Årsredovisning 2011
INNEHÅLL VD:s kommentarer 1 Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter till de finansiella rapporterna 11 Revisionsberättelse 44 Företagsstyrning 45 Huvudmän, styrelse mm 46 SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 26 april kl 18.30. Omslag: Ivösjön i Bromölla Foto: Hans-Åke Olsson Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla
VD:s kommentarer Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen 2008-2009, tappade fart under hösten 2011. Det är i synnerhet i euroområden som tillväxten dämpades. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjande åtgärder. I november och december 2011 sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december från 2% till 1,75%. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Vårt lyckade år Det är högst väsentligt för oss sparbanker att över tid göra vinst och stärka vår kapitalbas och likviditetssituation eftersom vi inte har samma möjligheter till detta som bankaktiebolagen genom till exempel nyemission. Den vinst som skapas inom sparbanker går varken till bonusar eller till aktieägare, utan används för att ytterligare stärka bankens kapitalbas och möjliggöra en ökad utlåning till företag och privatpersoner lokalt där sparbanken finns. Vi inom sparbanker vädrar sparbankstider. Ökad utlåning kan inte längre vara en självklar drivare av tillväxt. Nu har tidigare undanträngda ord som sparande, amortering och långsiktighet återigen kommit till heders. Att genom mobiltelefonen ha tillgång till bankens tjänster kommer att efterfrågas ännu mer under 2012, då allt fler har en smartphone. Detta ser vi tydligt genom våra kunders användande av vår mobilapp. Många banker slutar numera med kontanthantering. Trenden är mycket tydlig. Vi ser hur kontantanvändandet i samhället raskt minskar och vi följer utvecklingen. Vi har dock inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering. Räntebunden inlåning med en högre ränta än på vanlig inlåning är populär och våra räntor hävdar sig väl i konkurrenshänseende. Under året gjorde Bromölla kommun en ny upphandling avseende sin huvudbank för affärsförbindelser. Glädjande var att vi fick fortsatt förtroende och kunde under året skriva ett nytt treårsavtal med dem. Arbetslösheten är stor i kommunen och mätt över hela landet har vi i Bromölla kommun den högsta arbetslösheten då det gäller ungdomar. Här måste kraftiga åtgärder sättas in så de blir erbjudna arbetstillfällen. Det är inte bara en fråga för företagen utan kanske i första hand en politisk fråga. Kommunen har drabbats av såväl varsel, uppsägning som konkurser vilket gör att situationen givetvis förvärrats. Bankens resultat för året är det historiskt bästa. Vi förvaltar över fyra miljarder åt våra kunder och vår inlåning uppgår till 1,3 miljarder och utlåning till 1,5 miljarder. Vi kan för detta år lägga till ett resultat på nästan 16 miljoner till vårt egna kapital, som därefter för första gången överstiger 200 miljoner kronor. Den lokala servicen vi erbjuder och vår vilja att satsa på och utveckla bygden är mervärden som hela kommunen har nytta och glädje av. Att ge tillbaka till bygden är en mycket viktig del av vår affärsidé. Bromölla i mars 2012. Hans-Åke Olsson Verkställande direktör 1
Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, sparbankens 107:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon. Bankens affärsidé är att vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Banken anser att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som ska behålla, rekrytera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten och banken genomför löpande kompetenshöjande insatser. Förvaltningsberättelse Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 20.415 tkr (14.140 tkr). Räntemarginalen uppgick till 2,04% vilket är samma som året innan. Trots det har räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, ökat med 18,7%, från 33.748 tkr till 40.051 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1.115 tkr (926 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 561 tkr (291 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 1.248 tkr (0 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.226 tkr, en kreditförlustnivå på 0,1%. Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 33.144 tkr, från 1.299.815 tkr till 1.332.959 tkr, vilket motsvarar en ökning på 2,5%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 21.127 tkr. Affärsvolym, tkr 2011 2010 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 517 679 1 531 567 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 343 374 274 795 Inlåning från allmänheten 1 332 959 1 299 815 Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 485 048 538 953 Övriga 352 354 392 782 Total affärsvolym 4 031 414 4 037 912 Bankens affärsvolym minskade under året med ca. 6 mkr vilket motsvarar en minskning på 0,2%. En stor bidragande orsak till att affärsvolymen är lägre 2011 än 2010 är börsmarknadens svaga utveckling och därav värdet på våra kunders fondinnehav som minskat med över 50 mkr. Även posten övriga påverkas av börsens utveckling eftersom kundernas kapitalförsäkringar och värdepappersdepåer ingår där. Affärsvolym, 4.031 mkr Inlåning 1.333 Utlåning 1.518 2 Swedbank Robur 485 Övrigt 352 Swedbank Hypotek 343
Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2011 års utgång till 1.495.437 tkr mot 1.508.104 tkr vid 2010 års slut, vilket motsvarar en minskning med 12.667 tkr eller 0,8%. Likviditet Utvecklingen på utlåningen till allmänheten ställer krav på en god likviditet. Sparbanken hade vid årsskiftet en outnyttjad checkkredit hos Swedbank AB på 300 mkr. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Den oroliga politiska och ekonomiska situationen påverkar oss alla, både globalt och lokalt. Lokalt i Bromölla har det bl a inneburit varsel från några av de större arbetsgivarna vilket naturligtvis kommer att påverka både privatkunder och näringsliv i vårt verksamhetsområde. Eftersom huspriserna sedan tidigare är relativt låga i kommunen har det hittills inte inneburit någon större prisförändring på den lokala fastighetsmarknaden. Banken eftersträvar en nära kontakt med både privatoch företagskunder för att tidigt identifiera och tillsammans hitta lösningar vid ekonomiska svårigheter. Banken och bankens personal fortsätter arbetet med att ytterligare stärka banden med våra befintliga kunder samtidigt som vi söker nya affärsmöjligheter. Resultatet före kreditförluster för 2012 beräknas uppgå till 20-22 mkr. In- och utlåning 2002-2011, mkr 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 2003 2005 2007 2009 2011 Inlåning Utlåning 3
Fem år i sammandrag, nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 4 031 4 038 3 740 3 395 3 325 förändring under året, % -0,2 8,0 10,2 2,1 8,4 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,0 11,0 12,1 11,0 13,7 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 1,9 2,0 2,1 2,3 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,2 2,3 2,3 2,6 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,3 2,1 2,2 2,6 2,7 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,1 1,3 1,1 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,4 0,5 0,3 0,5 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,3 5,5 7,0 3,8 7,9 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,64 0,61 0,76 0,60 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,67 0,65 0,76 0,60 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 25 26 26 15 43 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,2 0,9 0,8 1,1 0,4 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Övriga uppgifter Medelantal anställda 21 21 19 21 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 4
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2011 2010 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 40 051 33 748 33 189 35 345 32 223 Provisioner, netto 9 880 8 922 7 964 7 333 8 425 Nettoresultat av finansiella transaktioner 39-357 5 293-8 284 393 Övriga intäkter 1 312 91 44 2 056 2 215 Summa intäkter 51 282 42 404 46 490 36 450 43 256 Allmänna administrationskostnader -24 374-22 992-23 107-22 560-20 887 Övriga kostnader [1] -4 267-4 183-5 220-5 250-4 863 Kreditförluster -2 226-1 089-2 049 79-212 Summa kostnader -30 867-28 264-30 376-27 731-25 962 Rörelseresultat 20 415 14 140 16 114 8 719 17 294 Bokslutsdispositioner 765 765-114 -668-343 Skatter -5 257-4 078-3 125-4 023-4 283 Årets resultat 15 923 10 827 12 875 4 028 12 668 Balansräkning Kassa 12 794 8 400 6 907 12 190 6 685 Utlåning till kreditinstitut 142 089 187 104 2 548 1 410 513 Utlåning till allmänheten 1 503 518 1 509 221 1 411 963 1 354 565 1 183 291 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 44 729 30 000 0 0 0 Aktier och andelar 35 322 37 466 29 199 19 222 42 197 Materiella tillgångar 26 420 25 982 27 482 30 118 28 183 Övriga tillgångar 8 196 18 537 17 449 12 285 24 784 Summa tillgångar 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790 1 285 653 Skulder till kreditinstitut 205 597 300 413 70 388 137 072 32 269 Inlåning från allmänheten 1 332 959 1 299 815 1 225 799 1 107 859 1 056 864 Övriga skulder 16 109 11 670 13 724 22 944 16 606 Avsättningar för pensioner m m 4 632 4 150 4 255 3 703 3 323 Summa skulder och avsättningar 1 559 297 1 616 048 1 314 166 1 271 578 1 109 062 Obeskattade reserver 1 832 2 597 3 362 3 248 2 580 Eget kapital 211 939 198 065 178 020 154 964 174 011 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790 1 285 653 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 5
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 15 923 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 15 923 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,11 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,95). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 177 460 tkr (161 537 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 84 267 tkr (82 851 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Reservfond 2002-2011, mkr 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2003 2005 2007 2009 2011 6
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2011 2010 Ränteintäkter 69 134 44 602 Räntekostnader -29 083-10 854 Räntenetto 4 40 051 33 748 Erhållna utdelningar 5 1 283 57 Provisionsintäkter 6 14 146 12 982 Provisionskostnader 7-4 266-4 060 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 39-357 Övriga rörelseintäkter 9 29 34 Summa rörelseintäkter 51 282 42 404 Allmänna administrationskostnader 10-24 374-22 992 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 726-1 615 Övriga rörelsekostnader 11-2 541-2 568 Summa kostnader före kreditförluster -28 641-27 175 Resultat före kreditförluster 22 641 15 229 Kreditförluster, netto 12-2 226-1 089 Rörelseresultat 20 415 14 140 Bokslutsdispositioner 13 765 765 Skatt på årets resultat 14-5 257-4 078 Årets resultat 15 923 10 827 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2011 2010 Årets resultat 15 923 10 827 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 049 9 218 Årets övrigt totalresultat -2 049 9 218 Årets totalresultat 13 874 20 045 7
Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2011 2010 Tillgångar Kassa 12 794 8 400 Utlåning till kreditinstitut 15 142 089 187 104 Utlåning till allmänheten 16 1 495 437 1 508 104 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 8 081 1 117 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 44 729 30 000 Aktier och andelar 18 35 322 37 466 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 2 782 3 475 - Byggnader och mark 23 638 22 507 Övriga tillgångar 14, 20 5 019 14 473 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 3 177 4 064 Summa tillgångar 1 773 068 1 816 710 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 205 597 300 413 Inlåning från allmänheten 23 1 332 959 1 299 815 Övriga skulder 14, 24 5 696 3 109 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 10 413 8 561 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 632 4 150 Summa skulder och avsättningar 1 559 297 1 616 048 Obeskattade reserver 27 1 832 2 597 Eget kapital Reservfond 179 251 168 424 Fond för verkligt värde 16 765 18 814 Årets resultat 15 923 10 827 Summa eget kapital 28 211 939 198 065 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 773 068 1 816 710 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Inga Inga Ansvarsförbindelser 29 22 242 23 463 - Garantier 22 242 23 463 Åtaganden 30 70 289 80 707 - Övriga Åtaganden 70 289 80 707 8
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget 2010 Reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 155 549 9 596 12 875 178 020 Årets resultat 0 0 10 827 10 827 Årets övrigt totalresultat 0 9 218 0 9 218 Årets totalresultat 0 9 218 10 827 20 045 Vinstdisposition 12 875 0-12 875 0 Utgående eget kapital 2010-12-31 168 424 18 814 10 827 198 065 Fond för Årets Totalt eget 2011 Reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2011-01-01 168 424 18 814 10 827 198 065 Årets resultat 0 0 15 923 15 923 Årets övrigt totalresultat 0-2 049 0-2 049 Årets totalresultat 0-2 049 15 923 13 874 Vinstdisposition 10 827 0-10 827 0 Utgående eget kapital 2011-12-31 179 251 16 765 15 923 211 939 9
Kassaflödesanalys, tkr 1 januari - 31 december 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 20 415 14 140 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 0 98 Av-/nedskrivningar (+) 1 726 1 615 Kreditförluster (+) 2 226 1 089 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -1 487 Betald inkomstskatt (-) -5 257-4 078 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 19 109 13 351 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) 3 477-98 347 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 33 145 74 016 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -94 816 230 025 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 10 342-1 088 Förändring av övriga skulder (+/-) 4 890-2 159 Kassaflöde från den löpande verksamheten -23 853 215 798 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 10 389 Investering i finansiella tillgångar (-) -9 981-30 000 Förvärv av kapitalförsäkring (-) -4 632 0 Förvärv av materiella tillgångar (-) -2 165-138 Kassaflöde från investeringsverksamheten -16 768-29 749 Årets kassaflöde -40 621 186 049 Likvida medel vid årets början 195 504 9 455 Likvida medel vid årets slut (not 32) 154 883 195 504 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 12 794 8 400 Utlåning till kreditinstitut 142 089 187 104 Summa enligt balansräkningen 154 883 195 504 10
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tilllämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tilllämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1. Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. 11
NYA IFRS SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tilllämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k fair value option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tilllämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) - Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif- 12
ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Valutakursförändringar. ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. BOKSLUTSDISPOSITIONER Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el- 13
ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar 14
som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/ förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 15
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 938 tkr (1 468 tkr). KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehava- 16
re till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi- 17
gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. IANSPRÅKTAGEN PANT Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. 18
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden: - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell utrustning m.m. 15 år Rörelsefastigheten i Näsum Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tilllämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionsavsättning Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad genom kapitalförsäkring. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 19
3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. 20
21
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering 2011 brutto och netto, tkr Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 478-478 478 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 106 153 2 011 1 104 142 1 060 170 43 972 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 31 737-31 737 31 002 735 Pantbrev i jordbruksfastigheter 117 756-117 756 117 109 647 Pantbrev i andra näringsfastigheter 92 568 2 000 90 568 89 277 1 291 Företagsinteckning 32 339 1 000 31 339 31 339 0 Övriga 5 120 496 1 079 119 417 5 023 114 394 varav: kreditinstitut 2 152-2 152 2 152 0 Summa 1 501 527 6 090 1 495 437 1 334 398 161 039 Värdepapper - A 6 40 097-40 097-40 097 Summa 40 097-40 097-40 097 Derivat - A 6 4 628-4 628-4 628 Summa 4 628-4 628-4 628 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 69 269-69 269-69 269 Utställda lånelöften 1 020-1 020-1 020 Utställda finansiella garantier 22 242-22 242-22 242 Summa 92 531-92 531-92 531 Total kreditriskexponering 1 638 783 6 090 1 632 693 1 334 398 298 295 Kreditriskexponering 2010 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Redovisat värde Värde av säkerheter Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 330-330 330 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 119 459 1 658 1 117 801 1 075 510 42 291 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 28 865-28 865 28 079 786 Pantbrev i jordbruksfastigheter 119 073-119 073 116 804 2 269 Pantbrev i andra näringsfastigheter 86 985 1 000 85 985 85 108 877 Företagsinteckning 38 373 1 000 37 373 37 252 121 Övriga 5 119 853 1 176 118 677 10 520 108 157 varav: kreditinstitut 3 481-3 481 3 481 0 Summa 1 512 938 4 834 1 508 104 1 353 603 154 501 Värdepapper - A 6 30 000-30 000-30 000 Summa 30 000-30 000-30 000 Derivat - A 6 12 935-12 935-12 935 Summa 12 935-12 395-12 395 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 73 967-73 967-73 967 Utställda lånelöften 6 740-6 740-6 740 Utställda finansiella garantier 23 463-23 463-23 463 Summa 104 170-104 170-104 170 Total kreditriskexponering 1 660 043 4 834 1 655 209 1 353 603 301 606 22 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating
Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Oreglerade och osäkra fordringar, tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2011 2010 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 4 461 3 249 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0 0 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 911 48 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 821 76 Fordringar förfallna > 360 dgr 8 968 10 208 Summa 18 161 13 579 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 2 731 3 381 - företagssektor 171 133 169 507 - hushållssektor 1 327 517 1 339 847 varav enskilda företagare 220 463 219 429 - övriga 146 203 Summa 1 501 527 1 512 938 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 21 751 16 915 - företagssektor 9 475 8 382 - hushållssektor 12 276 8 533 Osäkra lånefordringar 24 251 18 415 - företagssektor 11 975 9 882 - hushållssektor 12 276 8 533 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 6 090 4 834 - företagssektor 3 500 2 530 - hushållssektor 2 590 2 304 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 2 731 3 381 - företagssektor 167 633 166 977 - hushållssektor 1 324 927 1 337 543 varav enskilda företagare 220 463 219 429 - övriga 146 203 Summa 1 495 437 1 508 104 23
LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Då skillnaden mellan nominella och diskonterade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2011, tkr Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa - - - - - 12 794 12 794 Utlåning till kreditinstitut 92 089 50 000 - - - - 142 089 Utlåning till allmänheten 77 152 16 866 51 724 220 441 1 129 254-1 495 437 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - 8 081 8 081 Obligationer och andra långfristiga värdepapper - - - 40 097-4 632 44 729 Derivat - - - 442 4 190-4 632 Materiella tillgångar - - - - - 26 420 26 420 Övriga tillgångar - - - - - 35 713 35 713 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 3 177 3 177 Summa tillgångar 169 241 66 866 51 724 260 980 1 133 444 90 817 1 773 072 Skulder Skulder till kreditinstitut 205 597 - - - - - 205 597 Inlåning från allmänheten 1 002 706 134 208 168 784 27 261 - - 1 332 959 Derivat - - 21 290 179-490 Övriga skulder - - - - - 5 206 5 206 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - 10 413 10 413 Avsättningar - - - - - 4 632 4 632 Summa skulder 1 208 303 134 208 168 805 27 551 179 20 251 1 559 297 Total skillnad -1 039 062-67 342-117 081 233 429 1 133 265 70 566 213 775 Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde 24
Likviditetsexponering 2010, tkr Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa - - - - - 8 400 8 400 Utlåning till kreditinstitut 137 104 50 000 - - - - 187 104 Utlåning till allmänheten 82 835 16 940 47 010 211 393 1 149 926-1 508 104 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - 1 117 1 117 Obligationer och andra långfristiga värdepapper - - - 30 000 - - 30 000 Derivat - - - 828 12 107-12 935 Materiella tillgångar - - - - - 25 982 25 982 Övriga tillgångar - - - - - 39 004 39 004 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 4 064 4 064 Summa tillgångar 219 939 66 940 47 010 242 221 1 162 033 78 567 1 816 710 Skulder Skulder till kreditinstitut 300 413 - - - - - 300 413 Inlåning från allmänheten 1 062 379 116 083 64 649 56 704 - - 1 299 815 Derivat - - 331 148 91-570 Övriga skulder - - - - - 2 539 2 539 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - 8 561 8 561 Avsättningar - - - - - 4 150 4 150 Summa skulder 1 362 792 116 083 64 980 56 852 91 15 250 1 616 048 Total skillnad -1 142 853-49 143-17 970 185 369 1 161 942 63 317 200 662 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. 25
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 040 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Ränteexponering 2011, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa - - - - - - - 12 794 12 794 Utlåning till kreditinstitut 142 089 - - - - - - - 142 089 Utlåning till allmänheten 1 232 098 20 945 18 439 35 418 127 009 59 091 2 437-1 495 437 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 8 081 8 081 Obligationer och andra Långfristiga värdepapper - 40 097 - - - - - 4 632 44 729 Övriga tillgångar - - - - - - - 69 938 69 938 Summa tillgångar 1 374 187 61 042 18 439 35 418 127 009 59 091 2 437 95 445 1 773 068 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 205 597 - - - - - - - 205 597 Inlåning från allmänheten 1 034 661 102 254 96 255 72 529 25 680 1 580 - - 1 332 959 Övriga skulder - - - - - - - 22 573 22 573 Eget kapital - - - - - - - 211 939 211 939 Summa skulder och eget kapital 1 240 258 102 254 96 255 72 529 25 680 1 580-234 512 1 773 068 Differens tillgångar och skulder 133 929-41 212-77 816-37 111 101 329 57 511 2 437-139 067 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 45 000 61 500 - - - - - - 106 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 25 000 - - 10 000 45 000 25 000 1 500-106 500 Kumulativ exponering 153 929 174 217 96 401 49 290 105 619 138 130 139 067-1 & 2 Nominellt värde 26
Ränteexponering 2010, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa - - - - - - - 8 400 8 400 Utlåning till kreditinstitut 187 104 - - - - - - - 187 104 Utlåning till allmänheten 1 198 341 25 345 3 713 25 739 195 370 56 532 3 064-1 508 104 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 1 117 1 117 Obligationer och andra långfristiga värdepapper - 30 000 - - - - - - 30 000 Övriga tillgångar - - - - - - - 81 985 81 985 Summa tillgångar 1 385 445 55 345 3 713 25 739 195 370 56 532 3 064 91 502 1 816 710 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 300 413 - - - - - - - 300 413 Inlåning från allmänheten 1 084 129 94 804 36 886 27 292 53 683 3 021 - - 1 299 815 Övriga skulder - - - - - - - 18 417 18 417 Eget kapital - - - - - - - 198 065 198 065 Summa skulder och eget kapital 1 384 542 94 804 36 886 27 292 53 683 3 021-216 482 1 816 710 Differens tillgångar och skulder 903-39 459-33 173-1 553 141 687 53 511 3 064-124 980 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 25 000 61 500 - - - - - - 86 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 - - - 25 000 60 000-1 500-86 500 Kumulativ exponering 25 903 47 944 14 771-11 782 69 905 123 416 124 980-1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 040 tkr (-/+ 158 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 293 tkr (176 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 344 tkr (365 tkr). 27
OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2011 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 35 000 70 000 1 500 106 500 0 490 Capar 10 000 165 000 205 000 380 000 4 628 0 Summa 45 000 235 000 206 500 486 500 4 628 490 2010 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 25 000 60 000 1 500 86 500 0 570 Capar 50 000 105 000 240 000 395 000 12 935 0 Summa 75 000 165 000 241 500 481 500 12 935 570 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 6 964 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 7 204 tkr. Mellanskillnaden 240 tkr är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive tidsficka. 28
4 Räntenetto tkr tkr Ränteintäkter 2011 2010 Utlåning till kreditinstitut 3 167 70 Utlåning till allmänheten 67 675 47 832 Räntebärande värdepapper 821 16 Derivat - säkringsredovisning -2 537-3 314 Övriga 8-2 Summa 69 134 44 602 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar - - Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -6 231-2 013 Inlåning från allmänheten -22 242-8 550 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 115-926 Övriga -610-291 Summa -29 083-10 854 Summa räntenetto 40 051 33 748 % % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % 2,04 2,04 av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,25 2,13 Medelränta utlåningen 4,44 3,18 Medelränta inlåningen 1,63 0,62 (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 5 Erhållna utdelningar tkr tkr Aktier och andelar 1 283 57 Summa 1 283 57 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 4 345 3 970 Utlåningsprovisioner 2 276 1 541 Inlåningsprovisioner 1 486 1 520 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 423 447 Värdepappersprovisioner 4 656 4 738 Avgifter från kredit- och betalkort 192 158 Övriga provisioner 768 608 Summa 14 146 12 982 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -3 094-3 026 Värdepappersprovisioner -743-587 Övriga provisioner -429-447 Summa -4 266-4 060 29
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2011 2010 Aktier/andelar -14-563 Andra finansiella instrument -240 30 Valutakursförändringar 293 176 Summa 39-357 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Ned- och uppskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas 0 54 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -14-617 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde -7 204 1 242 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde 6 964-1 212 Valutakursförändringar 293 176 Summa 39-357 9 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter 29 34 Summa 29 34 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -9 021-8 845 - sociala avgifter -3 447-3 292 - kostnad för pensionspremier -2 184-1 434 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -830-818 - övriga personalkostnader -862-851 Summa personalkostnader -16 344-15 240 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -441-437 - IT-kostnader -4 774-4 479 - konsulttjänster -22-13 - revision -385-445 - fastighetskostnader -1 353-1 032 - övriga -1 055-1 346 Summa övriga allmänna administrationskostnader -8 030-7 752 Summa -24 374-22 992 tkr tkr 30
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr 2011 2010 Ledande Ledande befattnings- Övriga befattnings- Övriga havare anställda havare anställda Löner 1 416 7 605 1 434 7 411 Sociala kostnader 588 2 859 588 2 704 Summa 2 004 10 464 2 022 10 115 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig bankledningsersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Rolf Gustafsson, styrelsens ordf. 23 19 0 0 0 42 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 54 24 0 0 0 78 Christer Adelsbo 14 15 0 0 0 29 Monica Bodinger 14 17 0 0 0 31 Lars Svensson 14 16 0 0 0 30 Mikael Efverman 14 17 0 0 0 31 Kristina Dahl 14 17 0 0 0 31 Hans-Åke Olsson, VD 1 117 27 5 555 30 1 734 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 1 000 0 40 250 60 1 350 Summa 2 264 152 45 805 90 3 356 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Rolf Gustafsson, styrelsens ordf. 65 43 0 0 0 108 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 26 31 0 0 0 57 Christer Adelsbo 14 14 0 0 0 28 Mats Edebäck 4 8 0 0 0 12 Monica Bodinger 14 17 0 0 0 31 Lars Svensson 14 17 0 0 0 31 Mikael Efverman 9 12 0 0 0 21 Kristina Dahl 14 17 0 0 0 31 Hans-Åke Olsson, VD 1 078 39 4 527 30 1 678 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 964 0 86 211 60 1 321 Summa 2 202 198 90 738 90 3 318 Kommentar till tabell Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Enligt avtal har VD rätt att avgå från 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pen- sionsavtal. Förutom lön under uppsägningstiden, som är 12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. 31
tkr tkr Lån till ledande befattningshavare 2011 2010 Verkställande direktör 299 275 Styrelseledamöter 5 576 5 605 Summa 5 875 5 880 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 159 (140) tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 290 (349) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap. visas på företagets hemsida, www.ivetoftasparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor 13 13 - varav män 8 8 Totalt 21 21 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 2 2 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 1 1 - antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Cederblads Revision AB Revisionsuppdrag 56 60 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 329 385 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer -568-673 Försäkringskostnader -422-407 Säkerhetskostnader -487-477 Marknadsföringskostnader -1 037-960 Övriga rörelsekostnader -27-51 Summa -2 541-2 568 32
12 Kreditförluster, netto 2011 2010 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster - egen portfölj -401-191 - Swedbank Hypotek AB -619 0 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 324 121 Årets nedskrivning för kreditförluster -1 625-1 164 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 49 135 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 46 10 Årets nettokostnad för kreditförluster -2 226-1 089 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 765 765 Summa 765 765 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -5 257-4 075 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0-3 Totalt redovisad skattekostnad -5 257-4 078 tkr tkr Avstämning av effektiv skatt 2011 2011 2010 2010 % tkr % tkr Resultat före skatt 21 180 14 905 Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 5 570 26,3% 3 920 Ej avdragsgilla kostnader 0,1% 26 1,4% 213 Ej skattepliktiga intäkter -1,6% -339-0,4% -58 Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 0 0,0% 3 Redovisad effektiv skatt 24,8% 5 257 27,4% 4 078 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valut 38 679 84 348 - utländsk valuta 402 2 235 Övriga 103 008 100 521 Summa 142 089 187 104 33
16 Utlåning till allmänheten 2011 2010 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 501 527 1 512 938 Summa 1 501 527 1 512 938 Varav: osäkra 24 251 18 415 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 6 090 4 834 Redovisat värde, netto 1 495 437 1 508 104 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2011 4 834 Årets nedskrivning för kreditförluster 1 625 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -45 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -324 Utgående balans 31 december 2011 6 090 tkr tkr Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning 493 566 Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning 7 588 551 Summa 8 081 1 117 17 Obligationer och andra långfristiga värdepapper - svenska bostadsinstitut 40 097 30 000 - kapitalförsäkring för säkring av pensionsförpliktelse 4 632 0 Summa obligationer och andra långfristiga värdepapper 44 729 30 000 18 Aktier och andelar Aktier och andelar 35 322 37 466 Summa aktier och andelar 35 322 37 466 Varav: noterade värdepapper på börs 34 393 36 528 onoterade värdepapper 929 938 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB A 223 425 19 918 19 918 - Swedbank AB Preferensaktier 162 363 14 475 14 475 - Sparbankernas Kort AB 79 79 - Sveland Sakförsäkringar AB 125 57 - Sparbankernas Försäkrings AB 793 793 Summa 34 393 35 322 34
19 Materiella tillgångar tkr tkr tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2010 16 780 25 163 41 943 Förvärv 138 0 138 Utrangeringar -38 0-38 Utgående balans 31 december 2010 16 880 25 163 42 043 Ingående balans 1 januari 2011 16 880 25 163 42 043 Förvärv 509 1 655 2 164 Utrangeringar 0 0 0 Utgående balans 31 december 2011 17 389 26 818 44 207 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2010-12 308-2 153-14 461 Årets avskrivningar -1 112-503 -1 615 Utrangeringar 15 0 15 Utgående balans 31 december 2010-13 405-2 656-16 061 Ingående balans 1 januari 2011-13 405-2 656-16 061 Årets avskrivningar -1 202-524 -1 726 Utrangeringar 0 0 0 Utgående balans 31 december 2011-14 607-3 180-17 787 Redovisade värden Per 1 januari 2010 4 472 23 010 27 482 Per 31 december 2010 3 475 22 507 25 982 Per 1 januari 2011 3 475 22 507 25 982 Per 31 december 2011 2 782 23 638 26 420 20 Övriga tillgångar 2011 2010 Positivt värde på derivatinstrument 4 628 12 935 Upplupna ränteintäkter på swappar 156 48 Fordran aktuell skatt 0 833 Övriga tillgångar 235 657 Summa 5 019 14 473 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 291 324 Upplupna ränteintäkter 1 277 969 Upplupna provisionsintäkter 1 609 2 771 Summa 3 177 4 064 tkr tkr 35
22 Skulder till kreditinstitut 2011 2010 Swedbank AB - svensk valuta 0 0 Övriga 205 597 300 413 Summa 205 597 300 413 Limit hos Swedbank 300 000 300 000 Varav: kontokredit 300 000 300 000 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 332 562 1 297 585 - utländsk valuta 397 2 230 Summa 1 332 959 1 299 815 tkr tkr Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 80 209 105 724 Företagssektor 112 430 120 792 Hushållssektor 1 135 526 1 069 216 Varav: enskilda företagare 144 493 134 853 Övriga 4 794 4 083 Summa 1 332 959 1 299 815 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 490 570 Upplupna räntekostnader på swappar 288 483 Egen skatteskuld 566 0 Preliminärskatt räntor 3 207 836 Anställdas källskattemedel 349 381 Övriga skulder 796 839 Summa 5 696 3 109 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 6 135 4 727 Övriga upplupna kostnader 4 121 3 672 Förutbetalda intäkter 157 162 Summa 10 413 8 561 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelser avseende VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 4 150 4 255 Årets förändring 482-105 Nettoskuld vid årets slut 4 632 4 150 Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI 0 4 150 Härav säkrat via kapitalförsäkring 4 632 0 36
27 Obeskattade reserver 2011 2010 Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 2 597 3 362 Årets förändring -765-765 Utgående balans 31 december 1 832 2 597 28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Verkligtvärdereserv Ingående redovisat värde 2010-01-01 9 596 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 9 218 Utgående redovisat värde 2010-12-31 18 814 tkr tkr Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 049 Utgående redovisat värde 2011-12-31 16 765 Reservfond Reservfonden utgörs av sparbankens ansamlade nettovinster efter avdrag för förluster. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. Årets resultat Disposition av årets resultat beslutas av sparbanksstämman. 29 Ansvarsförbindelser 2011 2010 (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 1 070 2 061 - Garantiförbindelser - övriga 21 172 21 402 Summa 22 242 23 463 30 Åtaganden (nom belopp) - Kreditlöften 1 020 6 740 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 69 269 73 967 Summa 70 289 80 707 tkr tkr 37
31 Finansiella tillgångar och skulder, tkr 2011 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 12 794 - - - 12 794 12 794 Utlåning till kreditinstitut 142 089 - - - 142 089 142 089 Utlåning till allmänheten 1 495 497 - - - 1 495 497 1 495 497 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 8 081 - - - 8 081 8 081 Obligationer - 40 097 - - 40 097 40 097 Aktier och andelar - 35 322 - - 35 322 35 322 Derivat - - - 4 628 4 628 4 628 Upplupna intäkter 2 876 - - - 2 876 2 876 Övriga finansiella tillgångar 391 - - - 391 391 Summa 1 661 728 75 419-4 628 1 741 775 1 741 775 Skulder till kreditinstitut - - 205 597-205 597 205 597 Inlåning från allmänheten - - 1 332 959-1 332 959 1 332 959 Derivat - - - 490 490 490 Övriga skulder - - 4 640-4 640 4 640 Upplupna kostnader - - 10 256-10 256 10 256 Summa - - 1 553 452 490 1 553 942 1 553 942 2010 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 8 400 - - - 8 400 8 400 Utlåning till kreditinstitut 187 104 - - - 187 104 187 104 Utlåning till allmänheten 1 508 104 - - - 1 508 104 1 508 104 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 1 117 - - - 1 117 1 117 Obligationer - 30 000 - - 30 000 30 000 Aktier och andelar - 37 466 - - 37 466 37 466 Derivat - - - 12 935 12 935 12 935 Upplupna intäkter 3 740 - - - 3 740 3 740 Övriga finansiella tillgångar 705 - - - 705 705 Summa 1 709 170 67 466-12 935 1 789 571 1 789 571 Skulder till kreditinstitut - - 300 413-300 413 300 413 Inlåning från allmänheten - - 1 299 815-1 299 815 1 299 815 Derivat - - - 570 570 570 Övriga skulder - - 6 689-6 689 6 689 Upplupna kostnader - - 8 399-8 399 8 399 Summa - - 1 615 316 570 1 615 886 1 615 886 38
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I tabellerna nedan lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2011 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 40 097-40 097 Aktier och andelar 34 393-929 35 322 Derivat - 4 628-4 628 Summa 34 393 44 725 929 80 047 Skulder Derivat - 490-490 Summa - 490-490 2010 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 30 000-30 000 Aktier och andelar 36 528-938 37 466 Derivat - 12 935-12 935 Summa 36 528 42 935 938 80 401 Skulder Derivat - 570-570 Summa - 570-570 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar Totalt Öppningsbalans 2010-01-01 1 889 1 889 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat -563-563 Utgående balans 2010-12-31 938 938 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2010-12-31-98 -98 Öppningsbalans 2011-01-01 938 938 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat 1 1 Försäljningslikvid försäljning -10-10 Utgående balans 2011-12-31 929 929 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 0 0 39
Känslighetsanalys Då sparbankens innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen känslighetsanalys gjorts. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i Sparbanken Kort m fl redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Närstående Närståenderelationer Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Företagen saknar kreditengagemang. Den sammanlagda inlåningen uppgår till 12.002 tkr (12.000 tkr). Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 40 33 Specifikation till kassaflödesanalys tkr tkr Likvida medel 2011 2010 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa 12 794 8 400 Utlåning till kreditinstitut 142 089 187 104 Summa 154 883 195 504 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 1 283 57 Erhållen ränta 69 134 44 602 Erlagd ränta 29 083 10 854
34 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärdering. Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a: - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För att säkerställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen antas flera gånger per år i bankens styrelse. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.ivetoftasparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan. tkr tkr Kapitalbas 2011 2010 Primärt kapital 177 460 161 537 Supplementärt kapital 0 0 Kapitalbas netto 177 460 161 537 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk 77 258 76 584 Kapitalkrav för operativa risker 7 009 6 267 Summa kapitalkrav 84 267 82 851 Primärkapitalrelation 2,32 2,16 Kapitaltäckningskvot 2,11 1,95 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen 211 939 198 065 Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -16 765-18 814 Avräkning av aktier och andra tillskott -17 714-17 714 Summa primärt kapital 177 460 161 537 41
tkr tkr Supplementärt kapital 2011 2010 Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 16 765 18 814 Avräkning av aktier och andra tillskott -16 765-18 814 Summa supplementärt kapital 0 0 Total kapitalbas 177 460 161 537 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 0 0 3. Institutsexponeringar 3 147 3 820 4. Företagsexponeringar 11 195 10 889 5. Hushållsexponeringar 34 870 33 492 6. Exponeringar med säkerhet i fastighet 23 739 24 667 7. Oreglerade poster 1 915 1 444 8. Övriga poster 2 392 2 272 Summa kapitalkrav för kreditrisker 77 258 76 584 Operativa risker Basmetoden 7 009 6 267 Summa kapitalkrav för operativa risker 7 009 6 267 Totalt minimikapitalkrav 84 267 82 851 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattas bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Ivetofta Sparbank i Bromölla har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 343 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på 1 502 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 485 mkr och försäkringssparande på 112 mkr. För detta har sparbanken erhållit 3 701 tkr respektive 741 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 42
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Bromölla den 12 mars 2012 Rolf Gustavsson, ordförande Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Monica Bodinger Christer Adelsbo Mikael Efverman Lars Svensson Hans-Åke Olsson, verkställande direktör Kristina Dahl, stämmovald personalrepresentant Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2012. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2012. Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2012 Cederblads Revisionsbyrå AB Christer Cederblad Auktoriserad revisor Far Av huvudmännen utsedd revisor 43
Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank i Bromölla, org nr 538201-3109 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Ivetofta Sparbank i Bromölla för år 2011. Revisionsberättelse Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Ivetofta Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Ivetofta Sparbank för år 2011. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Bromölla den 13 mars 2012 Cederblads Revisionsbyrå AB Christer Cederblad, auktoriserad revisor Far 44
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i Sparbankslagen och Lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tilllämpliga delar. Företagsstyrning Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningens syfte är att dels beskriva styrelsens arbetssätt och dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer. Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på nästkommande sidor. Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av fyra år. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Under verksamhetsåret 2011 har styrelsen hållit elva styrelsemöten samt tillsammans med personalen en konferens på två dagar med inriktning på intern styrning och verksamhetsplan. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår som ledamöter ordförande Rolf Gustavsson, styrelsens vice ordförande Per-Erik Gunnarsson och VD Hans-Åke Olsson. 45
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer Huvudmän Vald första Mandatperiod Valda av Bromölla Kommunfullmäktige gången per årsstämma Gudrun Bengtsson Bromölla 2011 2011-2015 Lars Bergman Bromölla 2009 2011-2015 Monica Bodinger Näsum 2003 2011-2015 Domokos Denes Bromölla 2011 2011-2015 Åke Eliasson Bromölla 2007 2011-2015 Bo Ferm Håkanryd 1988 2011-2015 Malin Friberg Sölvesborg 2007 2011-2015 Daniel Gunnarsson Bromölla 2011 2011-2015 Christer Hansson Sölvesborg 2007 2011-2015 Tommy Höppner Bromölla 2002 2011-2015 Gunvor Jönsson Bromölla 2007 2011-2015 Mats Jönsson Bromölla 2011 2011-2015 Berit Lind Gualöv 2010 2011-2015 Bo Ljungberg Bromölla 2003 2011-2015 Ola Lorentzon Bromölla 2011 2011-2015 Rolf Mårtensson Bromölla 2011 2011-2015 Tommy Nordkvist Bromölla 1984 2011-2015 Ingvar Olsson Bromölla 2004 2011-2015 Werner Oscarsson Edenryd 2004 2011-2015 Mona Wihlborg Bromölla 2011 2011-2015 Valda av huvudmännen Leif Bengtsson Näsum 2001 2008-2012 Per-Erik Gunnarsson Bromölla 1986 2008-2012 Henry Johansson Bromölla 1985 2008-2012 Per-Gunnar Lindh Bromölla 1997 2008-2012 Lars Svensson Bromölla 1997 2008-2012 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2009-2013 Mikael Efverman Bromölla 2009 2009-2013 Viveca Karlsson Bromölla 1988 2009-2013 Johnny Lundkvist Bromölla 1995 2009-2013 Lars Persson Bromölla 2004 2009-2013 Stig Johansson Bromölla 2011 2010-2014 Magnus Jönsson Bromölla 1997 2010-2014 Martin Karlsson Näsum 2010 2010-2014 Linda Ludorowski-Boberg Bromölla 2009 2010-2014 Lena Martinsen Näsum 2002 2010-2014 Rolf Gustavsson Bromölla 2003 2011-2015 Sven Götesson Näsum 2002 2011-2015 Lena Nordström Bromölla 2000 2011-2015 Jan-Inge Westesson Bromölla 1984 2011-2015 Anders Wetterling Bromölla 1988 2011-2015 46
Vald första Mandatperiod gången per årsstämma Styrelseledamöter Rolf Gustavsson, ordförande Bromölla 2002 2010-2013 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 2011-2014 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2009-2012 Monica Bodinger Näsum 2003 2011-2014 Mikael Efverman Bromölla 2010 2010-2013 Lars Svensson Bromölla 2004 2009-2012 Hans-Åke Olsson, verkställande direktör Bromölla Kristina Dahl, personalrepresentant Bromölla 2002 2011-2014 Revisorer Cederblads Revisionsbyrå AB Kristianstad 1996 2008-2012 Av företaget utsedd ansvarig för revisionen, auktor. revisor Far Christer Cederblad Kontorsförteckning Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30 Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25 47
Genvägen 4 Box 35, 295 04 Näsum Tel 0456-245 25 Storgatan 31 Box 42, 295 21 Bromölla Tel 0456-453 30