BESKRIVNING TILL DETALJPLANEUTKAST som gäller plankartan daterad 25 august 2016 Kommun Planens namn Kyrkslätt DETALJPLAN FÖR SARVVIKSPORTEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SARVVIK Med detaljplanen bildas kvarteren 2221 2222, 2225 2226, 2231, 2250 2254 och till dem gränsande gatu-, rekreations- och skyddsgrönområden. Detaljplaneändringen gäller detaljplanen för Sarvvik. Utarbetat av Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Mikko Rusanen, mikko.rusanen@aa-r.fi Leena Holmila, leena.holmila@aa-r.fi Anhängiggörande 27 november 2015 kungörelse Behandling Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden 22.10.2015, 15.6.2016 Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden 10.12.2015, 25.8.2016 Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Projektnummer 34500 Ritningar Detaljplan, nr 3260 Illustration, nr 3261
BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 4 1.1 Planens innehåll 4 1.2 Planläggningsprocessens skeden 4 1.3 Genomförande av planen 5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 6 2.1 Planens syfte 6 2.2 Beskrivning av planeringsområdet 6 2.2.1 Allmän beskrivning av området 6 2.2.2 Naturmiljö 7 2.2.3 Den byggda miljön 8 2.2.4 Markägande 10 2.3 Planeringsläget 10 2.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen 10 2.3.2 Landskapsplaner 11 2.3.3 Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 12 2.3.4 Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 13 2.3.5 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 13 2.3.6 Detaljplaner 14 2.3.7 Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet 15 3. PLANERINGENS SKEDEN 16 3.1 Behovet av detaljplanering 16 3.2 Deltagande och samarbete 16 3.2.1 Berörda parter 16 3.2.2 Anhängiggörande 16 3.2.3 Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden 16 3.2.4 Myndighetssamarbete 19 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 20 4.1 Planeringslösningt 20 4.1.1 Primära mål 20 4.1.2 Mål som preciserats under planeringsprocessen 21 4.2 Detaljplanens innehåll 22 4.3 Dimensionering 23 4.4 Planutkastets konsekvenser 24 4.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön 24 4.4.2 Konsekvenser för naturmiljön 26 4.4.3 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden 26 4.4.4 Effekter på ekonomin 26 4.4.5 Störande faktorer i miljön 26 4.5 Planbeteckningar och planbestämmelser 27 4.6 Namngivning 27 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 28 5.1 Planer som styr genomförandet av detaljplanen 28 5.2 Tidsplanering av genomförandet 28 2
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Blankett för uppföljning av detaljplanen Bilaga 2 Detaljplanekarta och planbestämmelser Bilaga 3 Illustration Bilaga 4 Allmän plan för gator Bilaga 5 Plan för hantering av dagvatten Bilaga 6 Utsikt från kvarteret 2251 Bilaga 7 Utsikt från kvarteret 2252 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Naturutredningar: Flygekorreutredning, Sundsberg Kyrkslätt (Sito Oy, 2016) Flygekorreutredning, Sarvviksporten, pm (Ramboll Finland Oy, 2015) Kompletterande naturutredning Kurkiranta (Ramboll Finland Oy, 2013) Uppdatering av naturutredningen för Finnträsks detaljplan (Sito Oy, 2013) Kurkiranta (Finnträsk) naturutredning (Sito Oy, 2012) Kurkiranta fladdermusutredning (Keiron Oy, 2012) - Inventeringar av fornlämningar: Fornlämningsinventering av Kurkiranta detaljplaneområde (Mikroliitti Oy, 2013) - Bullerutredning (Ramboll Finland Oy, 2015) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 (2015) - Trafiksystemplan för Helsingforsregionen 2015 (HLJ 2015) - Bostadsstrategi för Helsingforsregionen 2015 - Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 (Pöyry Finland Oy, 2014) - Helsingforsregionens MBT-intentionsavtal (2012) - Den gemensamma utvecklingsbilden för KUUMA-kommunerna (2012) - Projektet för småhusboende av hög kvalitet inom KUUMA-kommunerna (2012) - Ekonomisk utredning av Jorvas och Ingvalsby delgeneralplan (2012) - Model 2020 liikenteen ja maankäytön visio, Sundsberg (Sito, 2011) - Utredning av Kyrkslätts servicenät 2025 (2011) - Kyrkslätts linjenätsplan (2011) - Nya trafikarrangemang för Stamväg 51 (2001 2007) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Uppföljningsrapporter över Finnträsks vattenkvalitet 3
1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Planeringsområdet ligger i östra Kyrkslätt söder om Västerleden, mellan Sarvviks bostadsområde som är under byggnad och centret för kommersiell service som detaljplaneras i Ingvalsporten. På en del av planläggningsområdet gäller Sarvviks detaljplan som ändras. Detaljplaneområdet är cirka 73 hektar stort. Byggandet av gator och kommunalteknik pågår inom Sarvviks detaljplaneområde, i övrigt är planläggningsområdet obebyggt med undantag för ett bostadshus. Genomförandet av Sarvviksportens detaljplan stöder utvecklingen av det lokala centrumet Sundsberg som planläggs senare. I markanvändningsplanen 2050 för Helsingforsregionen (godkänd av kommunalfullmäktige 4.5.2015, 37) hör planläggningsområdet till de områden som ska utvecklas. Syftet med planeringen har varit att utreda mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden i förhållande till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Placeringen av bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men utvecklingen av stadsstrukturen kring den planskilda korsningen i Sarvvik följer målsättningarna i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050. I planutkastet undersöks placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet är att fortsätta det planlagda bostadsområdet i Sarvvik mot väster, till strandlandskapet vid Finnträsk. Samtidigt skulle möjligheterna att använda området för rekreation förbättras. Bostadsbyggandet skulle ge plats för cirka 1 200 nya invånare. Strandområdet till sjön Finnträsk kommer att behållas för allmän rekreationsanvändning. I planen har en plats reserverats för en närbutik samt för en bensineller trafikstation. En närbutik kräver cirka 3 000 invånare i influensområdet. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka 3 000 invånare vilket skapar förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. Markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik effektiviseras och det småhusdominerade byggandet ändras till flervåningsbyggande i den del av Sarvviks detaljplan som ändras. Genom planändringen skapas också förutsättningar för att bygga ett nytt inlärningscenter på Sarvviksområdet, eftersom det nuvarande skolkvarteret utvidgas betydligt. Planändringen upprättas utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökar något från detaljplanen som ändras, till cirka 4 300 v-m 2. Särskild uppmärksamhet riktas på hantering av och kvalitet för dagvatten: en förutsättning för att genomföra ny markanvändning är att vattenkvaliteten i Finnträsk inte försämras. Markanvändningslösningarna beaktar rekreationsförbindelser och ekologiska korridorer i den omgivande stadsstrukturen samt områdets naturvärden. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Avtalet om att inleda detaljplaneringen godkändes i kommunstyrelsen 17.4.2013 under namnet detaljplan för Kurkiranta. Ett uppdaterat avtal om att inleda planeringen under namnet detaljplan för Sarvviksporten godkändes i kommunstyrelsen 13.10.2014. Detaljplanens program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden 22.8.2013 ( 60, detaljplan för Kurkiranta) och programmet anhängiggjordes 13.9.2013. Innan planens beredning resulterade i ett planutkast ändrades detaljplaneområdets avgränsning vid två tillfällen. I samband med den första ändringen av planläggningsområdet gavs planen namnet detaljplanen för Sarvviksporten och detaljplanens uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden 10.12.2014 ( 79). Sarvviksportens detaljplan anhängiggjordes 6.3.2015. Under sommaren 2015 framkom det att markägaren Sato Oy i det intilliggande Sarvviks område med gällande detaljplan vill ändra detaljplanen så att de kvartersområden som reserverats för småhusbyggande i fortsättningen kan realiseras som flervåningshusbyggande. I samband med ändringen ville dessutom Kyrkslätts kommun bereda sig på lokalisering av ett nytt inlärningscenter på området genom att utöka den gällande planens Y-kvartersområde. Sato Oy lämnade i början av hösten 2015 in en ansökan om planändring till kommunen där man föreslog förändringar i användningsområdet för vissa kvarter. Kommunen förhöll sig positiv till initiativet och föreslog 4
EKE-bolagen att när Sarvviksportens detaljplan ändras så fogas en del av Sarvviks detaljplan till den. Även EKE-bolagen förhöll sig positiva till Sato Oy:s förslag. Av denna anledning upprättades ett nytt program för deltagande och bedömning för Sarvviksportens detaljplan, denna godkändes i samhällstekniska nämnden 22.10.2015 ( 70). Planläggningsprojektet anhängiggjordes 27.11.2015. Två alternativ till planutkast behandlades i samhällstekniska nämnden 10.12.2015. Nämnden beslöt att lägga fram det markanvändningsalternativ som baseras på den gällande generalplanen (VE 0) där det inte placeras nytt bostadsbyggande inom Sarvviksportens område ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande 21.12.2015, eftersom den ansåg att samhällstekniska nämndens beslut stod i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund 17.2.2016 konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det inte längre är nödvändigt att vidare undersöka VE 0-alternativet eller lägga fram det offentligt, ifall detaljplaneområdet utökas mot väster. Detta bör göras så att även den områdesreservering för boende (AP) i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand som anvisats i Kyrkslätts generalplan 2020 inkluderas i detaljplanen. På grund av planens ändrade avgränsning har programmet för deltagande och bedömning gällande detaljplanen uppdaterats. 1.3 Genomförande av planen Kommunaltekniken i den östra delen av Sarvviksporten (den del av Sarvviks detaljplan som ändras) har blivit klar i början av 2016, vilket gör det möjligt att påbörja planeringen av husbyggnationen direkt när detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandet av det nya bostadsområdet på strandområdet vid Finnträsk genomförs kring 2020. Detaljplanen för Sarvviksporten möjliggör byggandet av en ny inlärningscenter i Sarvvik. Kommunen kommer att besluta separat om dess byggande. Utgångspunkten för de markägare som tagit initiativ till planläggningen är att genomföra bostadsbyggande baserat på planutkastet som i huvudsak ägarbostäder med fri finansiering. Bostadsbyggandet beräknas pågå under 5-10 år från byggstarten. 5
2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Detaljplanen har som mål att i Finnträsk-sjöns östra strandlandskap skapa ett trivsamt bostadsområde med rekreationsområden. När det gäller Sarvviks detaljplanerade bostadsområde så ändras bostadsutbudet i området från småhus till flervåningshus och samtidigt effektiviseras byggandet i närheten av korsningen i Sarvvik. Byggandet stöder förutsättningarna att realisera Sundsbergs lokalcentrum som föreslås i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. I planen beaktas ekologiska korridorer och rekreationsförbindelser från planområdet till större friluftsområden, områdets natur samt dess landskapsmässiga värden. När det gäller service stöder sig området på tjänsterna i Masaby och kommuncentret samt Sundsbergs lokalcentrum som byggs senare. Genom planändringen möjliggörs byggandet av ett nytt inlärningscenter och en närbutik i Sarvvik för att betjäna invånarna. Den viktigaste avsikten med planläggningen har varit att undersöka placeringen och mängden nytt bostadsbyggande söder om Västerleden samt presentera motiv för en markanvändningslösning som avviker från generalplanen. I den gällande generalplanen har det inte anvisats bostadsbyggande söder om Västerleden. Kommunens mål är att markanvändningsplanerna för området genomförs. Området ingår i utvecklingsområdet i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och hör till området för effektivare markanvändning i Sundsbergs lokalcentrum i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. Planutkastet möjliggör cirka 22 000 v-m 2 (nya planområdet) och cirka 30 000 v-m 2 (planändringsområdet) bostadsbyggande, ett 15 000 v-m 2 stort inlärningscenter samt ett 1 500 v-m 2 stort affärskvarter, där bensin- eller trafikstation och närservice skulle lokaliseras. 2.2 Beskrivning av planeringsområdet 2.2.1 Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i den östra delen av Kyrkslätt söder om Västerleden, i den östra änden av sjön Finnträsk, cirka två kilometer från Masaby tätortscentrum där också en järnvägshållplats finns. Området ligger trafikmässigt sett gynnsamt nära Sarvviks planskilda korsning och är ett av de områden i kommunen som kan nås bäst med kollektivtrafik. Detaljplanen för Sarvviksporten är därigenom en zon som är gynnsam att utveckla för boende. Planeringsområdet är idag med undantag för två bostadsfastigheter obebyggt, dessutom pågår byggande av gator och kommunalteknik inom planändringsområdet. Planeringsområdet omfattar i öster en del av Sarvviks detaljplaneområde med cirka 2 000 invånare, i väster ligger det planerade affärsområdet i Ingvalsporten. I söder avgränsas planläggningsområdet av sjön Finnträsk, planändringsområdet omfattar några kvarter i den nuvarande detaljplanen för Sarvvik. Planområdets areal är cirka 73 hektar. Bild 1. Planområdets läge. Planeringsområdet har markerats med rött. 6
2.2.2 Naturmiljö Landskapsstruktur och landskapsbild Med undantag för en privat bostadsfastighet i planeringsområdets centrala del och gatuområdena i planändringsområdet är detaljplaneområdet obebyggt. Planeringsområdets västra del består av en sluttning med blandskog mot stranden av Finnträsk. I sluttningens övre del går berget i dagen. Trädbeståndet vid stranden domineras av lövträd och på stranden finns en smal zon med vass. I planeringsområdets mellersta del finns ett område med rundhällar vid stranden. Den privata fastighetens område i den mellersta delen omfattar blandskog, ett område med berg i dagen och vårdade grönområden. Planändringsområdet i planeringsområdets östra del är ett småbrutet och varierande blandskogsområde. Områdets landskapsbild har börjat förändras redan i och med byggandet av Sarvviks detaljplaneområde. Omedelbart söder om planändringsområdet finns Sarfviks golfbana. Terrängformer och jordmån Söder om Västerleden sluttar planeringsområdets terräng mot Finnträsk, den högsta punkten befinner sig på cirka +40 meters höjd över havet. Ytan på sjön Finnträsk befinner sig på +21,7 meters höjd över havet. Jordmånen i planeringsområdet är berg och sandmorän. Vattendrag och vattenhushållning Detaljplaneområdet begränsas delvis av sjön Finnträsk. Finnträsk är en grund och långsmal cirka 76 hektar stor sjö vars vattenyta befinner sig +21,7 meter över havet. Sjön är i nuläget klassad som genomsnittligt näringsrik och sjöns ekologiska status som god (2013). I planeringsområdets mellersta del går ett rensat dike som samlar vatten från kärr- och skogsområden norr om Västerleden samt från vägrenarna. Dikets vattenkvalitet har varit dålig. (Sito Oy, 2012; Ramboll Finland Oy, 2014). Naturvärden På området har flera naturutredningar genomförts. Objekt som är naturvårdsmässigt viktiga eller viktiga för naturens mångfald En stor del av området har inga särskilda naturvärden. I detaljplaneområdets mellersta och västra del finns objekt som är lokalt värdefulla för naturens mångfald: en ormbunkslund och en strandlund (figur 2 i bild 2), en medelnäringsrik lund (figur 3 i bild 2) samt en översvämningsskog (figur 4 i bild 2). Bild 2. Naturobjekt i planeringsområdets västra del (utredningsområdet är större än planläggningsområdet). Figur nummer 4 omfattar en lokalt värdefull översvämningsskog som är belägen inom planeringsområdet. Bild: Sito Oy, 2012. 7
Fladdermöss På Finnträsks strandområden finns observationer av nordisk fladdermus och läderlappar. I planeringsområdets mellersta och västra del finns två för fladdermöss viktiga jakt- och födosökningsområden, som har ansetts tillhöra värdeklass II (klassificering enligt Finlands chiropterologiska förening). Områdena har inte direkt skydd av naturvårdslagen, men områdenas värde ska beaktas i markanvändning med stöd av EUROBATS-avtalet. Mellan jaktområdena finns ett annat viktigt område (värdeklass III) vid strandkanten. (Keiron Oy, 2012). Bild 3. Viktiga födosökningsområden för fladdermöss (vertikala streckade linjer) och annat område som används av fladdermöss (grön horisontell streckning). Bild: Keiron Oy, 2012. 2.2.3 Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Planeringsområdet utgör en del av Kyrkslätts viktigaste tillväxtzon som stöder sig på kustbanan och Västerleden. När det gäller kollektivtrafikens servicenivå har planeringsområdet ett av de bästa lägena i Kyrkslätt. På cirka två kilometers avstånd från planläggningsområdet finns Masaby regioncentrum. Öster om planeringsområdet byggs Sarvviks bostadsområde (delvis planändringsområde). På planeringsområdet finns idag två bostadsfastigheter. Kyrkslätt växer kraftigt. I slutet av 2015 finns det cirka 38 800 invånare i kommunen och prognosen enligt kommunens befolkningsplan för 2030 är cirka 50 000 invånare (utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040). Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. Service och arbetsplatser På planeringsområdet finns idag ingen service och inga arbetsplatser. Östra Kyrkslätts regioncentrum Masaby har ett bra utbud av närservice (avstånd cirka två kilometer från planeringsområdet). Avståndet till servicen i kommuncentrum är cirka 7,5 km och till Stensvik i Esbo cirka 5 km. Väster om detaljplaneområdet inom Sarvviks detaljplaneområde (till en del planändringsområde) har det anvisats reserveringar för skola och daghem. I Ingvalsporten planeras ett område för regionala kommersiella tjänster. 8
Stads- och landskapsbilden Detaljplaneområdet är i huvudsak obebyggt. Söder om Västerleden är planeringsområdet skogigt till sin karaktär, sjön Finnträsk döljer sig i Västerledens riktning bakom skog. Den planskilda korsningen vid Sarvvik fungerar som landmärke vid ankomst till området. Rekreation Detaljplaneområdets västra del används idag för rekreation, på området finns leder och stigar och där finns en inofficiell badplats. En stor del av området är dock utsatt för buller från Västerleden. Öster om detaljplaneområdet gränsar Sarfviks golfbana till planområdet. Trafik Fordonstrafik Sarvviksportens detaljplaneområde är lättillgängligt för fordonstrafiken. Den viktigaste infartsleden till Kyrkslätt, Västerleden, går norr om planeringsområdet och anslutning till området sker via den nya planskilda korsningen i Sarvvik. Sundsbergsvägen ansluter området till Masaby. Den genomsnittliga trafikmängden på Västerleden är cirka 21 900 fordon per dygn vid planeringsområdet och på Sundsbergsvägen cirka 3 100 fordon per dygn. Kollektivtrafik Sarvviksportens detaljplaneområde har ett fördelaktigt läge i förhållande till det redan befintliga utbudet av kollektivtrafikservice och räknas till de områden som är lättast att nå med kollektivtrafik i Kyrkslätt. I riktning mot Helsingfors samt Kyrkslätts kommuncentrum och Masaby finns det under högtrafik 5 6 avgångar/timme per riktning och totalt 56 avgångar per riktning under vardagstrafiken. Busstrafiken går idag längs Västerleden och Sarvviksallén. Från Helsingforshållet går bussarna via den planskilda korsningen i Sarvvik och vidare till kommuncentrum eller längs Sundsbergsvägen till Masaby. När Västmetron blir klar kommer områdets kollektivtrafik att vara en del av anslutningstrafiken till metron. Från Mattby metrostation går en daglig linje via korsningsområdet vid Sarvviks planskilda korsning till Masaby och Kyrkslätts kommuncentrum. Förbindelser för gång och cykling Söder om Västerleden går en parallell privat väg som i praktiken fungerar som en del av nätet av förbindelser för gång och cykling till Esbo och i riktning mot kommuncentrum. Även längs Sundsbergsvägen mot Masaby går en led för gång och cykling. Lederna utgör en del av det regionala cykelvägnätet. Byggd kulturmiljö och fornminnen Inga fasta fornminnen har hittats inom detaljplaneområdet. I detaljplaneområdets västra del hittades tre skyttegravsanläggningar från Porkalas arrendetid. (Mikroliitti Oy, 2013 ja 2015). Bostadsfastigheter på planeringsområdet är inte kulturhistoriskt betydelsefull. Teknisk försörjning Söder om Västerleden går ett transportavlopp och Fortum Power and Heat Abp:s fjärrvärmeledning går genom planområdet i öst-västlig riktning. I närheten av Sarvviks korsning finns också en nätstation (parkstation). På området för Sarvviks detaljplan pågår byggandet av gator och kommunalteknik. 9
Miljöstörningar Utan bullerbekämpningsåtgärder kommer, enligt bullerprognos 2035 som upprättats i samband med planeringen, de tillåtna riktvärdena för områden som anvisas för rekreationsanvändning i Nylands landskapsplan och Kyrkslätts generalplan 2020 att överskridas på en stor del av detaljplaneområdet. (Ramboll Finland Oy, 2015). Bild 4. Bullerkartor, prognos 2035. Den övre bilden beskriver medelljudnivån dagtid och den nedre medelljudnivån nattetid. Riktvärdet 55 db dagtid för bostadsområden överskrids från och med den gula zonen och riktvärdet 45 db nattetid från och med den klargröna färgzonen. Bild: (Ramboll Finland Oy, 2015). 2.2.4 Markägande Planeringsområdets privata markägare är EKE-Rakennus Oy, SATO Oyj:s koncernbolag, Rantasarfvik Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta. 2.3 Planeringsläget 2.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och de hjälper till att genom planering uppnå en god livsmiljö och hållbar utveckling i detaljplaneområdet. Syftet med målen är att skapa områdesanvändningsmässiga förutsättningar för genomförande av riksomfattande projekt. Av målen gäller särskilt följande helheter Sarvviksportens detaljplan: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurserna. Detaljplanen genomför också uppdaterade mål för områdesanvändning (1.3.2009), enligt vilka Helsingforsregionen, landskapscentra och nätverket av centralorter på landsbygden utvecklas som en stomme för en fungerande regionstruktur. Dessutom omfattas detaljplanen av de särskilda målen för Helsingforsregionen, enligt vilka planering av markanvändning ska lokaliseras till områden som betjänas av kollektivtrafik och kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar ska förbättras. Tillräckliga områden ska reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister och deras kontinuitet ska främjas. I planeringen beaktas tillräckligt vidsträckta och attraktiva områden som lämpar sig för rekreationsanvändning och kontinuiteten av nätverket av grönområden som förenar dem. 10
2.3.2 Landskapsplaner Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006) är i kraft på området liksom Nylands 2:a etapplandskapsplan (fastställd i oktober 2014). I de fastställda landskapsplanerna är planeringsområdets östra del anvisad som område för tätortsfunktioner. Väster om planeringsområdet finns ett behov av en ekologisk korridor och söder om Västerleden har området mellan Finnträsk och Västerleden anvisats som rekreationsområde. Längs Västerleden går ett transportavlopp. I etapplandskapsplanerna 1 och 2 för Nyland har inga beteckningar anvisats på området. Nylands 4:e etapplandskapsplan är under beredning (maj 2016) och den behandlar följande teman: näringsliv och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, ekologisk struktur och kulturmiljöer. Förslaget till den fjärde etapplandskapsplanen var på remiss i slutet av 2015 och början av 2016. I förslaget har beteckningen rekreationsområde norr om Finnträsk på planeringsområdet tagits bort. Bild 5. Utdrag ur en kombination av de gällande landskapsplanerna för Nyland. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. Bild 6. Utdrag ur utkastet till den fjärde etapplandskapsplanen. Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. Bild: Nylands förbund. 11
2.3.3 Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 Markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 (MASU 2050) grundar sig på intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik 2012 2015 där man avtalat om att upprätta en gemensam markanvändningsplan för Helsingforsregionen. Planen sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Helsingforsregionens samarbetsmöte godkände Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 24.3.2015. Kyrkslätts kommunalfullmäktige godkände planerna 4.5.2015. I MASU 2050-arbetet har planeringsområdet anvisats både som förstahandsområde för utveckling i regionen 2016 2050 och zon för kommunernas övriga utvecklingsområden 2016 2050. Dessutom har det föreslagits att Västmetron ska förlängas till Kyrkslätt. - Regionens primära utvecklingszoner 2016 2050: förtäta och komplettera nuvarande struktur, särskilt bra område enligt MAL-kriterierna, det är motiverat att placera markanvändning i zonen under hela planeringsperioden, målet är att styra minst 80 procent av bostadsbyggandet i regionen till zonen till zonen anvisas i första hand bostadsproduktion till rimligt pris, regionala investeringar för att stöda en smidig och ansvarsfull rörlighet enligt trafiksystemplanen samt andra statliga stödformer enligt bostadsstrategin - Kommunernas övriga utvecklingsområden 2016 2050: utanför de regionala zonerna hamnar områden vars utveckling följer kommunernas nuvarande planer, ett bra område enligt kriterierna, målet är att en så stor del som möjligt av den bostadsproduktion som inte styrs till den zon som utvecklas i första hand, skulle styras till dessa områden (högst 20 procent av bostadsproduktionen i regionen), områdets utveckling får inte medföra betydande regionala investeringsbehov eller försvåra senare utveckling i regional skala. Bild 7. Utdrag ur markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 Planeringsområdets läge har märkts ut med en röd streckad linje. De zoner som ska utvecklas i första hand 2016 2050 visas med mörkare brunt och övriga utvecklingsområden 2016 2050 med ljusare brunt. Den violetta streckningen visar Västmetrons förlängning till Kyrkslätt. 12
2.3.4 Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 Utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 som gäller hela Kyrkslätts kommun godkändes i kommunalfullmäktige 1.9.2014 ( 73, upprättad av Pöyry Finland Oy). Utvecklingsbilden presenterar översiktligt och på principnivå den eftersträvade markanvändningen i kommunen och den utgör en strategisk plan innehållande kommunens utvecklingsmål. I utvecklingsbilden definieras: kommunens utvecklings- och tillväxtmål fram till 2040, tyngdpunkterna i tillväxten, tillväxtens fördelning mellan kommunens olika tätorter och delområden, tätorternas och de olika delområdenas profiler och karakteristiska drag. Utvecklingsbilden har inte rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I utvecklingsbilden är planeringsområdet en del av Kyrkslätts huvudtillväxtzon (kustbanans och Västerledens zon), som stöder sig på kustbanan och i framtiden också på Västmetron. Området i västra Kyrkslätt har enligt utvecklingsbilden potential för 15 000 20 000 invånare. Masaby utgör enligt utvecklingsbilen ett allt starkare lokalt centrum i östra Kyrkslätt och Sundsberg fungerar som närservicecentrum. Bild 8. Utdrag ur utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. Planeringsområdets läge har märkts ut med gult. Med en röd fylld cirkel markeras närservicecentret, med brun streckad linje ett område 800 m runt stationen för den kommande spårtrafiken, med brun horisontell linje tyngdpunkten för utveckling av markanvändning, med markeringen TP placeringen av service, med rosa streckad linje förbindelse för regional gång- och cykeltrafik och med grön streckad linje en viktig ekologisk korridor. 2.3.5 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft 2000. I generalplanen är området mellan Finnträsk och Västerleden anvisat som frilufts- och strövområde (VR) samt som småhusdominerat bostadsområde (AP). Ett område för företagsverksamhet (PT) och ett bostadsområde dominerat av småhus (AP) gränsar till Sarvviksallén. På den nordostliga sidan av Sarvviks korsningsområde och detaljplaneområdet har det anvisats ett område för centrumfunktioner (C), där avsikten är att bygga Sundsbergs lokala centrum med närservice. Upprättandet av Sundsbergs och Sarvviks delgeneralplan är i Kyrkslätts planläggningsprogram satt till att inledas 2019 (kommunfullmäktige 31.8.2015, 77). 13
Bild 9. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan 2020. Planeringsområdet har ringats in med vitt. 2.3.6 Detaljplaner I planeringsområdets västra del finns ingen gällande detaljplan. I den östra delen omfattar planeringsområdet en del av Sarvviks detaljplan (som vunnit laga kraft 29.9.2005). Väster om planeringsområdet är Ingvalsportens detaljplan anhängig. Bild 10. Planeringsområdets koppling till gällande och anhängiggjorda detaljplaner i området. 14
2.3.7 Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet I anslutning till planläggningen görs bland annat granskningar av trafikens funktionalitet samt allmänna planer för gator, en granskning av dagvattnets konsekvenser för vattenkvaliteten i Finnträsk samt en plan för hantering av dagvatten som utförs av Ramboll Finland Oy. Preliminära planer finns som bilaga till planen och de preciseras vid behov allteftersom planeringen framskrider. 15
3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Sarvviksportens detaljplanering hör ihop med utveckling av östra Kyrkslätt med stöd i goda kollektivtrafikförbindelser. Planeringsområdet ingår i de områden där markanvändningen ska effektiviseras enligt utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens MASU 2050-plan. Området ansluter till Sarvviks bostadsområde som är under byggnad. Detaljplaneprojektet inleddes 2013 på initiativ av EKE-bolagen. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet 2013 2017. Senare har gränserna för det ursprungliga planläggningsprojektet justerats tre gånger och projektets namn har ändrats till Sarvviksportens detaljplan. I den senaste fasen utökades planläggningsområdet så att planläggningsområdet sträcker sig i väster ända till det nuvarande småhusområdet. 3.2 Deltagande och samarbete 3.2.1 Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Nylands förbund NTM-centralen i Nyland Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljöhälsa Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Trafikverket Polisinrättningen i Västra Nyland Nylands viltvårdsdistrikt Fortum Distribution Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Oyj TeliaSonera Finland Oyj 3.2.2 Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturverket Näringslivsenheten Vård och omsorg Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Föreningar: Kyrkslätts Småfastighetsförening rf Kyrkslätts Hembygdsförening rf Mellersta Kyrkslätts ungdomsförening rf Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf Kyrkslätts företagare rf Nylands Svenska producentförbund, Kyrkslätts lokalavdelning Eteläinen metsäreviiri Oy Finnträskområdets väglag Invånarföreningarna i området Sarvviksportens detaljplan anhängiggjordes 27.11.2015 efter att samhällstekniska nämnden godkänt projektets program för deltagande och bedömning (22.10.2015, 70). Anhängiggörandet kungjordes på kommunens webbplats och i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat. 3.2.3 Beslutsskeden, deltagande och samrådsförfaranden Inledning av detaljplanläggning Avtalet mellan Kyrkslätts kommun samt EKE-Rakennus Oy och Kirkkonummen Asunto Oy Ruusuranta om att inleda detaljplanering godkändes i kommunstyrelsen 17.4.2013 för beredning av Kurkiranta detaljplan. En uppdaterad version av avtalet godkändes 13.10.2014 efter att planens gränser och namnet ändrats till Sarvviksportens detaljplan. Sato Oyj har lämnat en ansökan om planändring till kommunstyrelsen i september 2015. När det gäller planändringsområdet inom 16
Sarvviks detaljplan upprättades inget nytt avtal om att inleda planläggning eftersom avsikten är att organisera om byggrätten i den befintliga detaljplanen efter nya principer. Det program för deltagande och bedömning som upprättades när planläggningsprojektet inleddes godkändes i samhällstekniska nämnden 22.8.2013 ( 60 Kurkiranta detaljplan). Efter detta ändrades projektets namn till Sarvviksportens detaljplan, vars uppdaterade program för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden 10.12.2014 och 22.10.2015 (Sarvviksportens detaljplan). Det justerade programmet för deltagande och bedömning godkändes i samhällstekniska nämnden 15.6.2016. Enligt programmet för deltagande och bedömning har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter. Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens officiella annonseringstidningar. Planeringsområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun och de markägare i området som tagit initiativ till planläggningen samt med de konsulter som ansvarar för planeringen. Dessutom har planläggnings- och trafiksystemtjänsterna informerat bildningsväsendet om projektets framskridande. Tillsammans med dem har en servicenätutredning utarbetats under 2015. Utredningen gäller bland annat lokaliseringen av daghem, skolor och inlärningscentra i kommunens samhällsstruktur. Utkastfasen - granskning av alternativ För beredning i utkastfasen upprättades två markanvändningsalternativ. Avsikten med alternativen var att anpassa mängden och omfattningen av det bostadsbyggande som eftersträvas söder om Västerleden till den gällande generalplanen och Finnträsks landskaps- och naturvärden. Det ena alternativet baserades på markanvändning enligt den gällande generalplanen och det andra på en avvikande lösning där markanvändningen i området kring Sarvviks planskilda korsning effektiviserades tydligt. Placeringen av nytt bostadsbyggande på området förutsätter en avvikelse från generalplanen, men utvecklingen av stadsstrukturen kring den planskilda korsningen i Sarvvik följer målsättningarna i utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 och markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050. I alternativet VE0 har Sarvviks gällande detaljplan föreslagits ändras i området kring Sarvviks planskilda korsning så att det i stället för småhusbyggande kan byggas flervåningshus i området. Alternativet gjorde det möjligt med 650 700 nya invånare och lokalisering av ett nytt inlärningscenter till Sarvvik. Nytt byggande var inte placerat väster om korsningen. Inga förändringar skedde i Finnträsk-sjöns omgivningar och strandzonen var reserverad för allmän rekreationsanvändning. I alternativet VE1 granskades placering av ett bostadsområde dominerat av flervåningshus söder om Västerleden, öster och väster om den planskilda korsningen i Sarvvik. Målet var att fortsätta Sarvviks planlagda bostadsområde västerut till Finnträsk-sjöns strandlandskap samtidigt som möjligheterna till rekreationsanvändning av området förbättras. Alternativet möjliggjorde cirka 1 200 nya invånare och Finnträsk-sjöns strandområde bevarades för allmän rekreationsanvändning. I närheten av Sarvviksportens planskilda korsning var ett kvarter reserverat för en bensineller trafikstation där det också skulle ha kunnat placeras en dagligvarubutik. Det sammanlagda invånarantalet i Sarvviks, Sarvviksbergets och Sarvviksportens detaljplaner ligger kring cirka 3 000 invånare. Detta ansågs skapa förutsättningar för en närbutik i Sarvvik. I båda alternativen ändrades det småhusdominerade byggandet i den del av Sarvviks detaljplan som ändras till flervåningsbyggande och samtidigt effektiviserades markanvändningen i närheten av korsningen i Sarvvik. Genom planändringen skapades också förutsättningar för att bygga ett nytt inlärningscenter på Sarvviksområdet, eftersom det nuvarande skolkvarteret skulle ha utvidgats betydligt. Planändringen upprättades utan att ändra gränserna för nuvarande kvartersområden. Byggrätten för bostäder ökade något från detaljplanen som ändras, till cirka 4 300 v-m2. Planutkasten behandlades av samhällstekniska nämnden 10.12.2015. Nämnden beslöt att bara ställa ut utkastet VE0 offentligt ( 86). Kommunstyrelsen tog samhällstekniska nämndens beslut för behandling med sin rätt till övertagande 21.12.2015, eftersom den ansåg att samhällstekniska 17
nämndens beslut står i strid med Kyrkslätts kommuns strategi och tidigare beslut. Kommunstyrelsen beslöt att återföra planutkastet till nämnden för ny beredning ( 407). I ett arbetsmöte mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen och Nylands förbund 17.2.2016 konstaterade NTM-centralen och Nylands förbund att det med den granskning av alternativ (VE0, VE1) som gjordes i samband med beredningen av planutkastet kan visas att det blir mera VLområde i det effektivare markanvändningsalternativet (VE1) än i alternativet enligt generalplanen (VE0). Dessutom konstaterades det att den områdesreservering för boende (AP) som i generalplanen anvisats i den mellersta delen av Finnträsk-sjöns norra strand kan flyttas till området för Sarvviksportens detaljplan, vilket skulle kunna kompensera för den beteckning för områdesreservering som saknas i generalplanen. I det fallet bör detaljplaneområdet utökas så att även generalplanens AP-områdesreservering som ska kompenseras ingår i detaljplan. Efter denna ändring är det inte längre nödvändigt att granska alternativ VE0 eller ställa ut det offentligt. Bild 11. VE0 (10.12.2015): området planeras i enlighet med gällande generalplan. Till den västra delen av planeringsområdet anvisas endast rekreationsanvändning. På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka 30 000 v-m 2 och ett nytt inlärningscenter (15 000 v-m 2 ). Bild 12. VE1 (10.12.2015): området planeras som ett bostads- och rekreationsområde, där cirka 21 500 v-m2 byggande dominerat av flervåningshus placeras. Lösningen avviker från den gällande generalplanen, men genomför målen i MASU 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. På ändringsområdet i Sarvviks detaljplan placeras byggande dominerat av flervåningshus cirka 30 000 v-m 2 och ett nytt inlärningscenter (15 000 v-m 2 ). 18
3.2.4 Myndighetssamarbete Det har hållits två myndighetssamråd om detaljplaneringen i Nylands NTM-central, 4.6.2013 och 2.9.2014. Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts också genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem för kännedom. Före det senaste programmet för deltagande och bedömning lämnades var myndighetsparterna väl medvetna om projektet, eftersom detaljplaneprojektet har behandlats i förhandlingar mellan planläggningsmyndigheterna i Kyrkslätts kommun och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral 21.11.2013, 15.9.2015 och 17.2.2016. 19
4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringslösningt 4.1.1 Primära mål Riksomfattande mål för områdesanvändningen De speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggnad av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till service och kollektivtrafik. Mål för andra markanvändningsplaner som gäller området I utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040 hör området för Sarvviksportens detaljplan till tyngdpunktsområdet för utveckling och stöder sig på Sundsbergs lokalcentrum. I Kyrkslätts generalplan 2020 är den västra delen av Sarvviksportens detaljplaneområde mellan sjön Finnträsk och Västerleden anvisad som frilufts- och strövområde (VR) och den östra delen som område för företagsverksamhet (PT) och ett bostadsområde dominerat av småhus (AP). Markägarnas mål Områdets markägare har som mål att planlägga bostadsbyggande dominerat av flervåningshus på området. Byggverksamhet Områdets gynnsamma läge ur samhällsstrukturens och kollektivtrafikens synvinkel ger goda förutsättningar för att utveckla bostadsbyggande. Markanvändningen i Sarvviksportens detaljplan är gynnsamt placerad i förhållande till Sundsbergs lokalcentrum. Målsättningen med planutkastet är att skapa ett trivsamt och högklassigt bostadsområde dominerat av flervåningshus i Finnträsks strandlandskap med hänsyn tagen till områdets landskapsoch naturvärden. I planeringen undersöks hur stor mängd byggande som lämpar sig för området. Bostadsbyggandet hör starkt ihop med Sarvviks bostadsområde. Det mest effektiva bostadsbyggandet placeras i närheten av Sarvviks planskilda korsning. Kvarterens parkeringslösningar anpassas till boendemiljön på ett bra sätt och de är ekonomiskt genomförbara. Rekreations- och naturvärden I planutkastet beaktas områdets natur- och landskapsvärden. På området anvisas goda rekreationsområden och tillräckliga rekreationsförbindelser till andra områden. Områdets inofficiella badplats bevaras och ändras till officiell för kommuninvånarnas användning. Den nya markanvändningen får inte försämra Finnträsks vattenkvalitet. Trafik och kommunalteknik I planeringen av trafiknätet i planutkastet beaktas kopplingen mellan bostadsområdet på Finnträsks strandområde och bostadsområdet i Sarvvik. Genom planeringsområdet anvisas en snabb regional cykelled parallellt med Västerleden. Spridningen av bullerstörningar från trafiken till bostadsområdet hindras. I planeringen beaktas den befintliga kommunaltekniken liksom den som byggs. För den del av området som inte tidigare är planlagd utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkeringen i området. 20
4.1.2 Mål som preciserats under planeringsprocessen Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 För Helsingforsregionen har det upprättats en gemensam markanvändningsplan som sammanjämkar utvecklingsprinciperna och lösningarna för områdes- och samhällsstrukturen samt trafiksystemet i regionen. Enligt markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 är Sarvviksportens detaljplan belägen inom en primär regional utvecklingszon samt annat kommunalt utvecklingsområde. Det innebär att det ska byggas bostäder på området, eftersom det är beläget så att det är lätt tillgängligt med kollektivtrafik. Plan för skolnätet I Kyrkslätts kommun pågår en utredning av servicenätet (läget 2015). Utredningen gäller bland annat förnyelse av skolnätet i Kyrkslätt. Sarvvik har setts som ett alternativ när placeringen av ett nytt inlärningscenter övervägts. Servicenätutredningen lär bli klar i början av 2016. I Sarvviksportens detaljplan reserveras en plats för ett nytt inlärningscenter om vars byggande kommunen beslutar senare. Landskapsplanernas mål Samtidigt med detaljplanearbetet pågår också beredningen av den fjärde etapplandskapsplanen. I planutkastet har beteckningen för rekreationsanvändning för området mellan sjön Finnträsk och Västerleden tagits bort, eftersom området inte har någon mera omfattande regional betydelse för rekreationsanvändning. Markanvändning Under detaljplanearbetet beslöts det vid tre tillfällen att ändra planens avgränsning. Efter den första fasen ansågs det ändamålsenligt att i planen inkludera endast det område som stödde sig starkast på Sarvviks planskilda korsning och Sarvviks bostadsområde. Samtidigt införlivades arbetsplatsområdet norr om Västerleden i planen. Senare beslöt man att separera arbetsplatsområdet och bostadsområdet till egna planläggningsprojekt. Samtidigt utvidgades Sarvviksportens detaljplaneområde mot öster till att gälla en del av Sarvviks detaljplaneområde på initiativ av områdets markägare. I den plan som ska ställas ut offentligt beslöts att planläggningsområdet utsträcks västerut till det nuvarande småhusområdet och till det detaljplaneområdet av Ingvalsporten, så att den i generalplanen anvisade småhusdominerade områdesreserveringen (AP) ingår i planläggningsområdet. Detaljplaneutkastet genomför målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. Generalplanens beteckning för rekreationsanvändning som genomför landskapsplanen motsvarar inte längre de ändrade markanvändningsmålen för området, och Kyrkslätts kommun vill inte anvisa regional rekreationsanvändning för området. Trafik och kommunalteknik Vid dimensionering av gatunät och korsningar förbereder man sig på trafikmängder enligt markanvändningsmålen för Sundsbergs lokalcentrum. I detaljplanen reserveras en möjlighet att ansluta förbindelsen för gång och cykling norr om sjön Finnträsk över Västerleden till den parallella väg som ska byggas. För att klargöra konsekvenserna för trafiknätet har en funktionalitetsgranskning gjorts där funktionaliteten för områdena kring Sarvviksportens och Ingvalsportens planskilda korsningar granskades fram till 2040 med hänsyn tagen till markanvändningen för Sundsbergs lokalcentrum. 21
4.2 Detaljplanens innehåll Bild 13. Planutkast I planutkastet avviker markanvändningen från den gällande generalplanen, men genomför målen i markanvändningsplanen för Helsingforsregionen 2050 och utvecklingsbilden för markanvändning i Kyrkslätt 2040. Närområdet till sjön Finnträsk planeras som ett område med flervåningshus. Dessutom reserveras utrymme för en trafikstation där det också kan placeras en dagligvaruaffär. Strandområdena reserveras för allmän rekreationsanvändning. Småhusbyggandet ändras till byggande av flervåningshus på det område i Sarvviks detaljplan som ändras. Den befintliga kvartersstrukturen bevaras i mycket stor utsträckning enligt nuvarande detaljplan. Byggeffektiviteten i området kring Sarvviksportens planskilda korsning ökas. I planen görs en reservation för att placera inlärningscentret på området. Byggandet av områdets gator och kommunalteknik pågår, så kvartersgränserna i Sarvviks detaljplan ändras inte. Bostadskvarter I planläggningsområdets västra del placeras kvartersområden för flervåningshus (AK). Byggnadernas höjd är i genomsnitt fyra till fem våningar, intill korsningsområdet placeras en åttavåningars byggnad. Sammanlagt finns cirka 21 500 v-m 2 byggrätt (cirka 500 invånare). AK-kvarteret 2251 betjänas av ett kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH), där det byggs en gemensam högklassig bastu för invånarnas bruk och ett anslutande gårdsområde. I ändringsområdet i den västra delen av Sarvviks detaljplan placeras cirka 30 000 v-m 2 (cirka 700 invånare) höghusdominerat byggande (AK). Byggnadernas höjd är i genomsnitt fyra till fem våningar, intill korsningsområdet placeras en åttavåningars byggnad. Kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader I närheten av Sarvviks planskilda korsning placeras ett kvartersområde för affärs- och servicebyggnader (KLH). I kvarteret placeras en 1 500 v-m 2 trafikstation, i vars anslutning en högst 600 v-m 2 stor dagligvarubutik kan placeras. Kvartersområden för offentliga byggnader I planeringsområdets östra del placeras ett 15 000 v-m2 stort inlärningscenter. Park-, rekreations- och grönområden Söder om Västerleden bildas områdets huvudsakliga rekreationsområde (VL) av Finnträsks strandområde som reserveras för allmänt bruk och där badstranden (vvl) finns. Grönområden nära Västerleden är utsatta för buller, dessa områden anvisas som skyddsgrönområden (EV). Planen tar hänsyn till viktiga livsmiljöer för fladdermöss (s-2). 22
Väg- och gatuområden Söder om Västerleden byggs en gatuförbindelse som förlängning av Sarvviksallén och en reservation görs för att möjliggöra byggandet av en förbindelse för gång och cykel över Västerleden till den nya parallellvägen till Västerleden. Intill Sarvviksportens planskilda korsning har trafikstationens kvarter utvidgats något till det nuvarande vägområdet. Inom ändringsområdet för Sarvviks detaljplan ändras Sarvviksstråket till en del av kvartersområdet för allmänna byggnader (Y), i övrigt görs inga förändringar i gatunätet. De centrala lederna för gång och cykling planeras så att de är hinderfria. Parkering Parkeringen i alla kvartersområden planeras i huvudsak som parkering i markplanet på tomterna. Anpassningen till höjdskillnaderna i området förutsätter för parkeringsområdenas del stödmurar och terrängskärningar, vilket har beaktats i reserveringarna för kvartersområdena. Områden för allmän parkering (LP) och kvartersområden för bilplatser (LPA) planeras enligt den allmänna plan för Sarvviksportens gator och parkering som upprättas i förslagsskedet. Kommunalteknik och vattenförsörjning En allmän plan för vattenförsörjning utarbetas i detaljplanens förslagsskede. Inga förändringar görs i den kommunalteknik som finns eller byggs på ändringsområdet i Sarvviks detaljplan. Hantering av dagvatten Behandlingen av dagvatten i området bygger på naturenliga metoder och fördröjning av dagvatten är tillåten på allmänna områden förutom på tomterna. Utgångspunkten för hantering av dagvatten är att vattenkvaliteten i sjön Finnträsk inte försämras. På plankartan anvisas riktgivande områden för ledning och fördröjning och/eller infiltration (fhule-1 och hule-2). Dimensioneringen av tomtspecifik dagvattenhantering förutsätts till 1 m 3 /100 m 2 belagd yta. En plan över hantering av dagvatten har upprättats i utkastskedet (bilaga 4). 4.3 Dimensionering Kvartersområden för flervåningshus (AK), Största tillåtna våningsantal Kvartersområde för allmänna byggnader (Y), Största tillåtna våningsantal Kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH) Största tillåtna våningsantal 51 420 v-m 2 +sammanl. 3 570 v- m 2 VIII 15 000 v-m 2 IV 2000 v-m 2 Detaljplanen sammanl. 68 420 v-m 2 +sammanl. 3 570 v- m 2 II Bilplatser ska byggas enligt följande: - Kvartersområden för flervåningshus (AK): 1 bp/80 v-m 2 - Kvartersområde för allmänna byggnader (Y): 1 bp. /150 v-m 2 - Kvartersområde för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH): 1 bp/20 v-m 2 när det gäller lokaler för livsmedelsbutik, i övrigt 1 bp/40 v-m 2 För cykelparkering ska det i kvarteren för bostadsbyggande reserveras:1 cp/30 v-m 2, 1 cp/bostadsrum 23