Sjuksköterskans profession och vetenskap Delkurs I, 7.5 hp

Sjuksköterskans profession och vetenskap Delkurs I, 7.5 hp Vårterminen 2016 Uppdaterad 2016-01-26 Kursansvarig Anneli Jönsson Examinator Angelika Fex 1

Introduktion Undervisning på universitetsnivå innebär att du som student ska lära dig att se företeelser på olika sätt och inse att det kan finnas olika sätt att förstå ett problem. Du ska förberedas inför en framtid som är under utveckling, och delvis okänd. Därför ska du lära dig metoder som kan appliceras i flera tänkbara situationer. Du ges möjlighet att träna din förmåga att kommunicera muntligt vid exempelvis seminarium. Ett seminarium innebär att alla deltagare läst och arbetat med samma/liknande texter och frågeställningar, som gemensamt redovisas och diskuteras. Du ges också möjlighet att träna din skriftliga kommunikation, i form av rapporter som följer en specifik struktur och där innehållet styrks med referenser. Innehållet i denna och kommande kurser under utbildningen utgår från kursens mål i respektive kursplan. Det är din kunskap i relation till kursens mål som examineras, och examinationsformerna varierar. I denna kurs förekommer problemlösning i grupp med muntlig presentation vid examinationsseminarium och individuell skriftlig hemtentamen. Omvårdnad I denna kurs introduceras ämnet omvårdnad, som är sjuksköterskans huvudområde. Omvårdnad är både ett verb och ett substantiv, dvs. att göra något för patienten respektive kunskap om omvårdnad. Under två fältstudiedagar på en vårdavdelning ges du möjlighet att studera vad en sjuksköterska gör. I den teoretiska undervisningen arbetar du med konsensusbegreppen människa, miljö, hälsa och omvårdnad, och skaffar dig kunskap om några omvårdnadsteorier som utöver omvårdnadsprocessens steg kan vara ledstjärnor för hur god omvårdnad kan utformas. Utbildningen leder både till en yrkesexamen som sjuksköterska och till en kandidatexamen inom omvårdnad. Etiska ställningstaganden i omvårdnadsarbetet genomförs dagligen, och varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina beslut och handlingar. Du problematiserar en vårdsituation ur etiskt hänseende i en rapport. Tystnadsplikt och sekretess är kopplade till vårdandets etik, och du drillas utifrån författningskunskap i dessa begrepp som ska vara dina absoluta riktlinjer under såväl studietiden som i yrkesverksamheten som sjuksköterska. Vad innebär det att sjuksköterskans yrke är en profession? Hur kan yrkesidentiteten påverkas av kön? Dessa frågor diskuteras under kursen. Du får också tillfälle att kommunicera om patientsäkerhet med sjuksköterskestudenter i Virginia. Välkommen till en spännande tid av lärande, utmaningar och kreativ frustration där du stegvis kommer att forma din profession som legitimerad sjuksköterska. Det är nu det börjar! 2

Omvårdnadens etik och sekretess, 3 hp Etik i basal omvårdnad Kursens mål Identifiera etiska problem inom klinisk omvårdnad relaterat till etiska teorier, begrepp och principer Litteratur Berman, A., & Snyder, S. (2012). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (Kapitel 5, sid 80-97). Cartlett, S., & Lovan, S. (2011). Being a good nurse and doing the right thing: a replication study. Nursing Ethics 18, 54-63. Nortvedt, P., Hem, M.H., & Skirbekk, H. (2011). The ethics of care: Role obligations and moderate partiality in health care. Nursing Ethics 18, 192-200. Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken, etik för vårdande yrke. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6, 7, 8, 11, 15). SFS 1993:100. Högskoleförordningen, Examensförordning. Stockholm: Universitetskanslerämbetet. (Finns i Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet). Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: SSF. (Länk till fulltext finns under Kursdokument). Läraktiviteter Föreläsning Etik i basal omvårdnad. Gerd Ahlström leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap Mänskliga rättigheter i vården. Webbföreläsning. Anne Sjögren leg. sjuksköterska vid Röda Korset. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida). Obligatorisk läraktivitet i basgrupp Basgruppen tilldelas en klinisk situation som är vanlig på en vårdavdelning. I en rapport omfattande 600-700 ord exklusive försättsblad och referenslista besvarar basgruppen punkterna nedan. Ladda upp rapporten i tillhörande forum. 3

Identifiera tillsammans de etiska problem som finns i situationen. Beskriv de etiska problemen och argumenterar för varför ni anser att det är etiska problem. Motivera hur den etiska situationen kan kopplas till etiska teorier/begrepp som finns i litteraturen (kap 6, 7, 8, 11, 15 i Sandman & Kjellström). Ta även del av och referera till övrig kurslitteratur och de vetenskapliga artiklar som har anknytning till den etiska situationen. Relatera sedan situationen till de olika delarna i ICN:s etiska kod. Förklara på vilket sätt olika delar i ICN:s kod kan bli aktuella att arbeta med utifrån den etiska situationen. Utgå ifrån SFS 1993:100. Högskoleförordningen, Examensförordning. Vilka av examensmålen för sjuksköterskeexamen respektive kandidatexamen kan relateras till etiska aspekter av sjuksköterskan profession? Motivera! Obligatoriskt seminarium Läs samtliga rapporter i din seminariegrupp. Basgruppen redovisar sina etiska problem och hur de kopplas till etiska teorier/begrepp. Basgruppen förbereder en i litteraturen grundad fråga till varje rapport/basgrupp. Frågorna ska beröra de etiska aspekter som redovisas. Examination Denna examination ingår i det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens etik och sekretess 3,0 hp. Examinationen genomförs i grupp såväl skriftligt som muntlig. Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs en tydlig koppling till ICN:s etiska kod och till kurslitteraturen, en motivering till hur den etiska situationen kan kopplas till etiska teorier/begrepp samt till examensmålen. frågor till medstudenter som är grundade i kurslitteraturen och den etiska situationen. För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig examination. 4

Tystnadsplikt och sekretess Kursens mål Jämföra tystnadsplikt och sekretess samt relevant tillämpning Litteratur Friberg, F., & Öhlén, J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 15: Etiska stigar och moraliska vandringar). Raadu, G. (senaste upplagan). Författningshandbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Stockholm: Liber. Läraktiviteter Föreläsningar Lagar och författningar. Siw Wictorin Nilsson leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt Internetsida: Mänskliga rättigheter regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. www.manskligarattigheter.se Webbföreläsning: Mänskliga rättigheter i vården. Anne Sjögren leg. sjuksköterska vid Röda Korset. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida). Obligatorisk läraktivitet i basgrupp Läs litteraturen och ta del av föreläsningarna ovan Varje basgrupp tilldelas två olika fall för fördjupning o Analysera fallen utifrån de författningar som gäller om sekretess respektive tystnadsplikt o Beskriv vad som gäller för sekretess respektive tystnadsplikt enligt författningarna, och vad som avviker respektive stämmer i de fall ni analyserat o Diskutera vilka de utsatta grupperna kan vara o Beskriv olika situationer där utsatta grupper som behöver vård kan påverkas av författningar om sekretess och tystnadsplikt, och hur ni ser möjlighet att göra gott för dem Skriv ned er analys av fallen och er diskussion om utsatta grupper som en minnesanteckning. Ladda upp minnesanteckningen i tillhörande forum senast dagen efter schemalagt basgruppsarbete. Lärare kommer att ge muntlig feedback på inlämnad minnesanteckning. Läraktiviteten genomförs i grupp, såväl skriftligt som muntligt. För att uppnå godkänt på det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens etik och sekretess, 3 hp, krävs att läraktiviteten är fullgjord. 5

Bedömningskriterier Minnesanteckningen ska innehålla en systematisk och strukturerad beskrivning av vad som gäller enligt författningen, avvikelser samt likheter med analyserade fall, en sammanfattning av vad sjuksköterskorna borde gjort liksom hur författningsbrott förebyggs, denna sammanfattning ska vara underbyggd med motiveringar och argument som kopplas till relevant litteratur, samt en bredd av situationer där ni argumenterar sammanhängande och med stöd av litteraturen för era möjligheter att göra gott för personer som behöver vård. Omvårdnadens huvudområden, begrepp, profession och process, 4.5 hp Artikelsökning Lärandemål Använda bibliotekskataloger och databaser för att söka systematiskt efter kunskap inom omvårdnad Litteratur Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C (senaste upplagan). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 7) Läraktiviteter Genomgång på biblioteket om artikelsökning etc. Vad är en vetenskaplig artikel? Föreläsning och praktisk genomgång av bibliotekarie vid Lunds universitet. Examination Examineras löpande i samband med olika examinationsformer. Bedömningskriterier Sökschema och urval av artiklar ska beskrivas i de rapporter där vetenskapliga artiklar söks individuellt/i basgrupp 6

Profession och ansvar Kursens mål Reflektera över professionsbegreppet och modeller om profession i relation till egna föreställningar om sjuksköterska som akademiskt yrke Reflektera över hur yrkesidentitet konstrueras utifrån kön, makt och organisation Litteratur Berman, A., & Snyder, S. (2012). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (sid 720). (Tillhandahålls av kursansvarig!) Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1 Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne Kapitel 14 Patientsäkerhet) Friberg, F., & Öhlén, J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11 Genusperspektiv i omvårdnad). Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Lund: Natur & Kultur. (sid 13 50). Nilsson, M., & Wermelin, H. (2007). Syster Skägg och andra anomalier- konstruktioner av maskuliniteter bland manliga sjuksköterskor. (Eget arbete, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa). (Finns som fulltext under Kursdokument på kursens hemsida). Segesten, K. (2011). Att utbildas till sjuksköterska - perspektiv på lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/sa-tycker-vi/publikationer/ssfom/sjukskoterskans-profession/ Läraktiviteter Föreläsningar Patientsäkerhet. Anneli Jönsson leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand Profession vad är det? Anna Forsberg, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap Webbföreläsning: Pride, passion and possibility med Anna Forsberg leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida). 7

Webbföreläsning: Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania Willman, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida). Obligatorisk läraktivitet i basgrupp Läs litteraturen och ta del av föreläsningarna. Under kursvecka tre söker basgruppen en valfri vetenskaplig artikel som berör fråga 2 nedan. Ni får hjälp med att söka artikeln av en bibliotekarie, se schema. Diskutera följande frågor i basgrupp: 1. Hur tolkar ni innehållet om kön, makt och organisation i litteraturen (Omv. grunder kap 11 och uppsats Nilsson & Wermelin, 2007) ni har läst? 2. Hur tror ni att er framtida yrkesidentitet kan konstrueras av kön, makt och organisation? 3. Beskriv sjuksköterskans profession utifrån SFS 1993:100. Högskoleförordningen, Examensförordning. Sjuksköterskeexamen respektive kandidatexamen samt Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. 4. Argumentera för sjuksköterskeyrkets skyldigheter med fokus på patientsäkerhet. 5. Jämför (skillnader/likheter) National Patient Safety Goals box 32-2 (sid. 720) i Kozier & Erb s Fundamentals of Nursing med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) nationella satsning på patientsäkerhet. Länk: (http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet.214.html). 6. Patientsäkerhet: International collaboration Lund - Virginia Denna läraktivitet är gemensam med sjuksköterskestudenter på universitetet i Virginia, USA. En gemensam engelsk modul finns i Moodle, länk till modulen finner ni under tema Profession och ansvar. På den internationella sidan finner ni beskrivning av läraktiviteten, schema när det virtuella mötet äger rum samt litteratur (fulltext och länkar). Skriv en rapport utifrån era diskussioner (punkt 1-5) samt diskussionen om patientsäkerhet med sjuksköterskestudenter i Virginia omfattande ca 1000 ord. exklusive försättsblad och referenser. Grunda er diskussion i kurslitteratur, uppsats och den vetenskapliga artikeln Ladda upp rapporten i avsett forum. Mall för rapporten finns på kursens hemsida. Sökschema och urval av artikel ska finnas beskrivet i rapporten. Läraktiviteten genomförs i grupp som en skriftlig inlämningsuppgift. För att uppnå godkänt på det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområde, begrepp, profession och process, 4.5hp, krävs att denna läraktivitet är fullgjord. 8

Bedömningskriterier Diskussionerna och analyserna i rapporten ska grundas på relevant litteratur. Rapporten ska visa på kunskap om professionsbegreppet och förståelse av patientsäkerhet. Generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport gäller. Omvårdnadens begrepp och teorier Kursens mål Kunna identifiera de fyra huvudsakliga områdena för omvårdnad och relatera dessa till omvårdnadens historiska och filosofiska grunder Kunna relatera begreppen: människa, hälsa och ohälsa, transition, interaktion, omvårdnadsprocess, personcentrerad vård samt miljö till ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv Jämföra hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i sjuksköterskans omvårdnad mellan teori och praktik Litteratur Beckwith, S., Dickinson, A., & Kendall, S. (2010). Exploring understanding of the term nursing assessment: a mixed method review of the literature. Worldviews on Evidence-Based Nursing 7(2), 98-110. Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplagan). Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (kapitel 17 sid 298-309. Kapitel 10-14 sid 162-249), (sid 3-8; sid 13-23; sid 39-51; 448-461). Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Ekman, I. (red.). (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Stockholm: Liber. Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A. et al. (2011). Person-centred care ready for prime time. Eur J Cardovasc Nurs Dec: 10(4), 248-251. Gustafsson, B. (2006). The Philosophy of Science from a Nursing-Scientific Perspective. Theoria, Journal of Nursing Theory, 15, (4), 31-41. 9

Jansson, I., Pilhammar, E., & Forsberg, A. (2009). Obtaining a Foundation for Nursing Care at Time of Patient Admission: A Grounded Theory study. The Open Nursing Journal, 3, 56-64. Meleis, A.I., Sawyer, L., Im, E-O., Hilfinger Messias, D-A., Schumacher, K.(2000). Experiences Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science 23(1), 12-28. Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: SSF Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (senaste upplaga). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Läraktiviteter Föreläsning Omvårdnadsprocessen och kritiskt tänkande. Anneli Jönsson, leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt och doktorand. Personcentrerad vård, Hälsoperspektiv och vårdrelation. Andreas Rantala, leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt och doktorand. Webbföreläsning: Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania Willman, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida). A. Obligatorisk läraktivitet om omvårdnadsteorier Ni arbetar parvis i en seminariegrupp (för indelning; se seminariegrupp under temat). Varje studentpar blir tilldelad en av följande omvårdnadsteoretiker: Florence Nightingale, Virginia Henderson, Dorothea Orem, Jean Watson, Madeline Leininger och Katie Eriksson. Läs in er på omvårdnadsteorin, t ex: o Originalverk eller Antologier om omvårdnadsteorin (finns på biblioteket). o Kozier & Erb s Fundamentals of Nursing o www.nursing-theory.org Ni fördjupar er i de huvudsakliga områdena (=konsensusbegreppen) människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Identifiera och beskriv en positiv effekt av att använda era valda teorier för att förstå och genomföra kliniskt omvårdnadsarbete. Ser ni någon negativ effekt/svårighet av att använda teorin kliniskt? Utgå också från artikeln av Gustafssons (2006) och beskriv hur ni har förstått artikelns människosyn i relation till er omvårdnadsteori. 10

Redovisa konsensusbegreppen, effekter av att använda teorin samt er förståelse av Gustafssons artikel skriftligt med ca 1000 ord exklusive försättsblad och referenser. Ladda upp i avsett forum. Obligatoriskt seminarium Läs samtliga rapporter från de övriga paren i din seminariegrupp Förbered en i litteraturen grundad fråga till varje rapport/par. Frågorna ska beröra de teorier som redovisas och hur de fyra konsensusbegreppen presenteras. Varje par redovisar sin omvårdnadsteori, ca 10 min, med efterföljande diskussion. Under seminariet diskuteras förutom frågor från medstudenter även följande frågeställningar: o Vilka skillnader och likheter finns i de olika teoriernas beskrivning av konsensusbegreppen inom omvårdnad? o Vilken människosyn kan respektive omvårdnadsteoretiker vara bärare av och hur står den människosynen i relation till det som beskrivs i Gustafssons artikel? o Vilka effekter ser ni av att använda de omvårdnadsteorier ni har fördjupat er i? För att uppnå godkänt på det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområden, begrepp, profession och process, 4.5hp, krävs att denna läraktivitet är fullgjord. Bedömningskriterier: För godkänt gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport. För godkänt avseende innehåll av skriftlig rapport krävs att en fördjupning av de huvudsakliga områdena (=konsensusbegreppen) människa, hälsa, miljö och omvårdnad Att det i rapporten finns en beskrivning av Gustafssons (2009) människosyn i relation till omvårdnadsteorin. B. Obligatorisk individuell hemtentamen Examination Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområden, begrepp, profession och process 4,5 hp och genomförs som en individuell skriftlig hemtentamen enligt följande: 1. Välj två av följande begrepp som du anser är relaterade till varandra: människa, hälsa/ ohälsa, transition, interaktion, omvårdnadsprocess och personcentrerad vård 2. Beskriv innebörden av dina valda begrepp. 3. Argumentera för varför du anser att begreppen är relaterade till varandra. Underbygg din argumentation med två omvårdnadsvetenskapliga artiklar. 4. Reflektera över hur omvårdnadsprocessen kan användas i sjuksköterskans utövande av omvårdnad. Ge exempel från dina fältstudiedagar! 11

5. Rapportens omfattning ska vara max 2000 ord exklusive försättsblad och referenser. 6. Ladda upp rapporten i avsett forum. När du laddar upp rapporten skickas den automatiskt till Urkund. Bedömningskriterier För betyget godkänt krävs att två begrepp är valda med en tydlig, strukturerad och i litteraturen grundad motivering för deras relation, en tydlig och detaljerad beskrivning av begreppens innebörd som stöds av relevant kurs- och referenslitteratur, att argument är underbyggda med obligatorisk kurslitteratur samt där det är lämpligt med egen vald referenslitteratur, samt en reflektion över hur de olika stegen i omvårdnadsprocessen tillämpades i sjuksköterskans omvårdnadsarbete under dina fältstudier För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport. 12