Bilaga 1 Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre På uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) har en kartläggning gjorts av elevhälsans arbete med Fysisk aktivitet på recept (FaR) inom Stockholms läns landsting och i övriga landet. En webbenkät till skolsköterskor och skolläkare i länet visade att 10 % hade förskrivit FaR. Över hälften är intresserade av att arbeta med FaR (65 %) och nästan lika många av utbildning (61 %). En fokusgrupp med skolsköterskor från Stockholm stad som provat att förskriva FaR lyfte att det finns ett stort behov av att motivera elever till ökad fysisk aktivitet och att FaR kan vara ett sätt. Fler resultat redovisas i rapporten 1. Inom elevhälsan kan FaR förskrivas till en begränsad målgrupp av elever som har ohälsa på grund av otillräcklig fysisk aktivitet och/eller stillasittande där fysisk aktivitet kan förebygga eller behandla. Detta gäller bland annat elever med övervikt/fetma psykisk ohälsa - nedstämdhet, oro, trötthet/dålig sömn smärta - spänningshuvudvärk och ont i rörelseapparaten I landstingets rekommendationer för hur hälso- och sjukvården kan arbeta med FaR till barn och ungdomar (2013) 2, inkluderas även diabetes, neuropsykiatri, reumatoid artrit, cystisk fibros, motoriska dysfunktioner, skelettskörhet och astma. Idéskiss för arbete med FaR Nedan ges exempel på hur olika organisationer kan arbeta med FaR till barn och ungdomar. Figuren utgår från Sammanhållen vårdkedja i Handlingsprogram Övervikt och fetma 2010-2013 3. FaR är ett verktyg som kan användas på alla vårdnivåer.
GRUNDNIVÅ Grundnivån utgör alltid den dagliga fysiska aktiviteten i skolan för alla elever. Eftersom elever tillbringar en stor del av sin tid i skolan har den en viktig roll för deras hälsa. Därför bör fysisk aktivitet finnas med naturligt i skolans vardag och detta finns ju inskrivet i både läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan. Nordiska rekommendationerna för fysisk aktivitet gällande barn och ungdomar är 60 minuters daglig aktivitet på medel- till högintensiv nivå. 4 För barn och ungdomar finns ännu inga rekommendationer om stillasittande i Sverige, men det pågår ett arbete med att ta fram nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och där kommer stillasittande att beröras. Att fysisk aktivitet har en stor betydelse för kunskapsutveckling i skolan har visats i flera studier. I Bunkefloprojektet 5 fick elever i en interventionsgrupp 45 minuters idrott per dag och de elever som hade motoriska problem fick ytterligare 60 minuters idrott i veckan. I kontrollgruppen fick eleverna två gånger 45 minuters Idrott i veckan, det normala i grundskolan. Resultatet visade en klar skillnad, särskilt pojkar i årskurs 9 hade godkända betyg i grundskolan i högre utsträckning (96 %) i jämförelse med kontrollgruppen (83 %). Det finns fler studier som visar på nyttan av fysisk aktivitet för elevers skolprestationer, där både inlärning och minne påverkas. 6 Neuropsykiatriska diagnoser har blivit allt mer frekvent i skolans värld, och fler elever utreds för att få rätt hjälp. 7 Goda effekter vid neuropsykiatriska sjukdomar som ADHD har påvisats i vissa studier. Andra exempel på insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan är föräldrastödsprojektet En frisk skolstart 8 för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos sexåringar och Idrottslyftet. 9 Genom Idrottslyftet pågår nu i Järfälla kommun en riktad satsning där skolsköterskor rekryterar barn som behöver komma igång med fysisk aktivitet. BASNIVÅ På basnivån finns elevhälsan där hälsobesöken är viktiga tillfällen då personalen kan erbjuda olika fysiska aktviteter i hälsofrämjande eller förebyggande syfte. Det kan vara elever som inte utför någon fysisk aktivitet på fritiden, som till exempel blir skjutsade med bil till skolan eller som inte är med i någon arrangerad fysisk aktivitet. Elevhälsan möter också elever som har problem att delta i Idrott och Hälsa och här kan en diskussion behöva föras med idrottsläraren om förutsättningarna eller om eleven behöver delta i någon anpassad Idrott och Hälsa undervisning (speciell träningsgrupp). FaR kan vara aktuellt vid hälsoproblem eller om eleven har en diagnos som följd av otillräcklig fysisk aktivitet (t ex övervikt, fetma, psykisk ohälsa, smärta). Elever som endast är otillräckligt fysiskt aktiva är alltså inte en tillräcklig anledning till FaR. Andra aktörer på basnivån är instanser inom landstinget som barnhälsovård, ungdomsmottagning och tandvård som också lyfter livsstilsfrågor. SPECIALISTNIVÅ På specialistnivå finns landstingets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) och på den högspecialiserade nivån finns även barnsjukhusen. Inom landstingets verksamhet verkar det kanske mer naturligt att förskriva FaR för vårdgivarna, men förskrivning av FaR till barn och ungdomar är relativt nytt och det finns en stor utvecklingspotential. 10 Erbjudande och motivering till att Sollentuna är utvald Som uppföljning av SLL:s kartläggning av FaR inom elevhälsan erbjuds en kommun i länet att delta i ett utvecklingsarbete av FaR inom elevhälsan. Om intresse finns erbjuds grundskolan i Sollentuna kommun att medverka i ett utvecklingsarbete av FaR inom elevhälsan. Syftet är att utveckla, testa och utvärdera en modell för FaR inom elevhälsan. Landstinget antog rekommendationer för FaR till barn och ungdomar hösten år 2013 och arbetar nu för att implementera dem. Samtidigt med arbetet att utveckla en modell för FaR till barn och ungdomar inom landstinget är det angeläget att utveckla metoden inom elevhälsan eftersom det är samma barn och ungdomar som de olika professionerna möter. Landstinget har sökt efter en lämplig
kommun som vill vidareutveckla sitt arbete med FaR inom elevhälsan, och där man kan följa upp arbetet. Parallellt med att stödja en särskild kommun kommer landstinget att erbjuda utbildningsinsatser om FaR och fysisk aktivitet även till övriga kommuner i länet. Efter kontakter med Ann Lötbom, samordnande skolsköterska i Sollentuna, vet vi att ett arbete med FaR-förskrivning till elever med övervikt och motoriska svårigheter påbörjades i januari år 2013. Sedan start har kommunen finansierat två grupper per termin med fysisk aktivitet till elever som fått FaR. I Sollentuna kommun finns viktiga aktörer i utvecklingsarbetet. Stor kunskap om fysisk aktivitet och dess effekter finns vid mottagningen Mira barnfysioterapi och genom barnläkare Ulrika Berg vid BUMM som skrivit kapitlet om barn och ungdomar i FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Sollentuna har en lagom storlek för att utveckla ett bra samarbete mellan landsting, kommun och aktivitetsarrangörer (friskvården) som ska arrangera fysiska aktiviteter som barn och ungdomar som får FaR kan ta del av. Stöd som erbjuds i utveckling av FaR till barn och ungdomar En samverkansgrupp med landstinget, Stockholms Idrottsförbund/SISU, och Gymnastik- och Idrottshögskolan erbjuder olika insatser för att stödja er i arbetet. Nedanstående insatser kan erbjudas skolorna och anpassas till vad olika skolor behöver. Stöd till att fastställa rekommendationer för vilka elever som är aktuella för FaR (utifrån SLL:s rekommendationer) Utbildning om fysisk aktivitet och FaR till förskrivare i elevhälsan (skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog) Utbildning om fysisk aktivitet och FaR till övrig skolpersonal (idrottsläraren är en nyckelperson) Stöd till legitimerad personal i förskrivning och uppföljning av de elever som fått FaR Stöd till att utveckla rutiner för hur familjen till elever som fått FaR ska involveras Stöd till att upparbeta nätverk med elevhälsan, landstingets personal och aktivitetsarrangörer i kommunen Stöd till att testa och utvärdera ett anpassat FaR-recept till barn och ungdomar Stöd till att använda praktiska verktyg FYSS vid förskrivning till elever med olika hälsoproblem, FaR-recept i digitalt journalsystem, stegräknare/aktivitetsband, eventuella aktivitetsappar Stöd till att etablera kontakter med friskvården som ska utbilda FaR-ledare med barn- /ungdomskompetens och erbjuda nya grupper för elever som fått FaR
Kriterier för att få delta Kommunen ska fortsatt satsa 15 000-20 000 kr/termin för anordnande av grupper med fysisk aktivitet för elever som fått FaR Kommunen bör ha stimulerande åtgärder för att gynna aktivitetsarrangörer som utbildar ledare med barn- och ungdomskompetens Kommunen bör verka för att idrottsföreningar eller andra aktörer ska ha reducerade priser för elever som fått FaR Skolorna ska möjliggöra arbetstid för elevhälsans personal och övrig personal vid de utbildningsinsatser och möten som ingår i utvecklingsarbetet. Elevhälsans personal bör samverka med nyckelpersoner på skolan till exempel idrottslärarna Ekonomiska medel till stöd i utvecklingsarbetet För att kunna medverka i utvecklingsarbetet får kommunen ekonomiska medel som den lokala utvecklingsledaren får förfoga över i samverkan med landstingets projektledare. Lön för en lokal utvecklingsledare på 10 % under 12 månader (38 800 kr/månad inklusive sociala avgifter) from oktober 2014 till och med december 2015 (med uppehåll för juni-augusti 2015) Deltagaravgifter för grupp med fysisk aktivitet till elever som fått FaR, 8 grupper x 15 000 kr Övrigt till exempel inköp av stegräknare/aktivitetsband, möten, administration etc. SUMMA 62 000 kr 120 000 kr 68 000 kr 250 000 kr Om Sollentuna kommun beslutar att delta i utvecklingsarbetet vill landstinget vid höstterminens början arbeta fram en projektplan tillsammans med en grupp representanter från kommunen som t ex skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog samt rektor och idrottslärare. Ett samverkansavtal mellan kommun och landsting upprättas. Medlen erhålls i samband med att den lokala utvecklingsledaren blir anställd. Landstinget önskar svar från Sollentuna kommun senast den 30 juni år 2014. Om Sollentuna kommun inte är intresserad av erbjudandet går det vidare till en annan kommun i länet. Kontaktuppgifter Vid frågor kontakta: Cecilia Lindholm, utredare Telefon 08-123 136 90, 070-001 19 46 E-post: cecilia.lindholm@sll.se
Bakgrund FaR till vuxna FaR till vuxna började användas i liten skala inom hälso- och sjukvården i Sverige i början av 1980- talet. Inom Stockholms läns landsting antogs riktlinjer för FaR till vuxna i januari år 2007. 11 Forskning har visat att FaR till vuxna har evidens. 12 FaR är jämställt med läkemedelsbehandling och kan ordineras av legitimerad sjukvårdspersonal. Metoden innehåller olika delar. Grunden är vårdgivarens förhållningssätt till patienten och att använda en bra samtalsmetodik, till exempel motiverande samtal. Vårdgivaren gör en skriftlig ordination på en receptblankett som blir en överenskommelse mellan vårdgivare och patient. Till hjälp vid förskrivning finns FYSS som beskriver hur fysisk aktivitet kan ordineras beroende på hälsotillstånd och diagnos. 13 Ordination görs till en egenaktivitet som patienten lätt kan göra i vardagen eller till en gruppaktivitet. För att patienten ska hitta något som passar är det viktigt med valmöjligheter av fysisk aktivitet. Som vid all behandling inom hälso- och sjukvården är uppföljning en viktig del för att se om ordinationen fungerar eller behöver ändras. FaR till barn och ungdomar I Sverige har det startats olika utvecklingsarbeten av FaR till barn och ungdomar, vanligtvis i samverkan mellan kommun, landsting och idrottsrörelse, bland annat i Malmö år 2002, Norrtälje år 2004, Örebro år 2008, Tyresö, Östergötland och Ängelholm år 2009 och i Uppsala år 2010. Idag finns ännu ingen publicerad evidens för FaR till barn och ungdomar. 14 Elevhälsans arbete med matvanor och fysisk aktivitet Elevhälsan inom kommunens verksamhet har en viktig roll i det samhällsinriktade arbetet för att främja elevers hälsa. I vägledning för elevhälsan beskrivs att hälsobesök i olika årskurser är viktiga tillfällen att lyfta livsstilsfrågor. 15 Vissa elever med hälsoproblem till exempel övervikt ska följas upp. När det gäller metoder för att ge enkla råd om matvanor och fysisk aktivitet till barn och ungdomar finns idag otillräckligt vetenskapligt stöd att det har effekt. 16 Däremot finns måttligt vetenskapligt stöd för att rådgivande samtal (upprepad elevcentrerad dialog med inslag av motiverande strategier) har en liten, men positiv effekt på ungdomars fysiska aktivitet. Detta arbetssätt stämmer med metoden för FaR-förskrivning, som innebär ett samtal med motiverande strategier och uppföljning. Det finns visst vetenskapligt stöd att rådgivande samtal tillsammans med en förälder har positiv effekt på barns fysiska aktivitet. 17 Detta överensstämmer med Stockholms läns landstings rekommendationer för FaR-förskrivning som ska ske från 7 till och med 15 års ålder tillsammans med en vuxen. Eftersom det finns en begränsad evidens inom området rekommenderar Socialstyrelsen att elevhälsan följer upp och utvärderar sina samtalsinsatser på områdena matvanor och fysisk aktivitet. I arbetet med FaR är det viktigt att elevhälsan har stöd av sjukgymnaster (fysioterapeuter) inom hälsooch sjukvården som kan hjälpa till att bedöma om det finns tveksamhet om eleven klarar en fysisk aktivitet i friskvården eller behöver mer rehabiliterande insatser inom hälso- och sjukvården.
REFERENSER 1 Lindholm C. Elevhälsans arbete med FaR till barn och ungdomar inom Stockholms län och övriga landet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting 2014. 2 Rekommendationer för fysisk aktivitet på recept -FaR till barn och ungdomar i SLL, Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström 2013. 3 Handlingsprogram Övervikt och fetma 2010-2013. 4 NNR. Nordic Nutrition Recommendations 2012. 5 Ericsson I. Karlsson MK. Daglig undervisning I idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer. En nioårig interventionsstudie. The Editor 23 januari 2014. 6 Neeper SA, Gómez-Pinilla F, Choi J, Cotman CW. Physical activity increases mrna for brain-derived neurotrophic factor and nerve growth factor in rat brain. Brain Res.1996; 8;726(1-2): 49-56. Van Praag H, Cristie BR, Sejnowskii TJ, Gage FH. Running enhances neurogenesis lerning and long term potentiation in mice. Proc natl Acad Sci. 1999:96; 13427-13431. 7 Ratey J. SPARK: The revolutionary new science of excersice and the brain. 2008. Little Brown, New York. 8 Nyberg G. Sundblom E. Norman Å. Schäfer Elinder L. A healthy school start- Parental suupport to promote healthy dietary habits and physical activity in children: Design and evaluation of a cluster-randomised intervention. BMC Public Health 2011, :185. 9 www.rf.se/distrikt/stockholmsidrottsforbund/undermeny/fokusomraden/idrottslyftetstockholmsdistriktet/ 10 Lindholm C. Elevhälsans arbete med FaR till barn och ungdomar inom Stockholms län och övriga landet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting 2014. 11 Rekommendationer för fysisk aktivitet på recept -FaR till vuxna i SLL, 2007. 12 Kallings LV, Leijon M. Hellénius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J med Sci Sports 2008;18:154-161. Kallings LV, Leijon M. Kowalski J, Hellénius ML, Ståhle A. Self-Reported Adherence: A Method for Evaluating Prescribed Physical Activity in Primary Health Care Patients. J Phys Act Health. 2009;6:483-92. Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, de Faire U, Stahle A, Hemmingsson E, et al. Benificial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2009b;16(1):80-4. Leijon ME, bendtsen P, Nilsen P. Festin K, Ståhle A. Does a physical activity referal scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scand J med Sci Sports. 2009;19 (5):627-36. 13 FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). 14 Lindholm C. Kallings L. Kan FaR vara en metod att stödja barn och ungdomar till fysisk aktivitet? Primärvården Landstinget i Uppsala län 2011. 15 Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen och Skolverket 2014. 16 Socialstyrelsen 2013. Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar- en systematisk översikt. 17 Socialstyrelsen 2013. Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar- en systematisk översikt.