1728 Hedesunda ALF 2013-02-04

Kustnära Bostäder Gävleborg AB Del av Eskön 1:2, Östramaren 1728 Hedesunda ALF 2013-02-04 Adress: Telefon: Telefax: E-post: Norra Stiftelsevägen 4 0291-442 20 0291-442 31 info@uvat.se 810 40 HEDESUNDA www.uvat.se

Kustnära Bostäder Gävleborg AB Del av Eskön 1:2, Östramaren Innehåll 1 INTRODUKTION 3 2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2.1 Utredning och tillstånd 3 2.2 Planerad och befintlig bebyggelse 4 2.3 Möjlighet till kommunal VA-anslutning 4 2.4 VA-dimensionering - Planerad bebyggelse 4 2.5 Omgivningsbeskrivning 5 2.5.1 Hydrogeologiska förhållanden 2.5.2 Recipientförhållanden 5 6 3 FÖRSLAG TILL VA-LÖSNINGAR 7 3.1 Övergripande förslag 7 3.2 VA-lösningar 7 3.2.1 Vattenförsörjning 8 3.2.2 Spillvattenhantering 9 3.2.3 Dagvatten och brandvatten 9 4 TEKNIK FÖR SPILLVATTENBEHANDLING 10 5 ADMINISTRATIVA ASPEKTER 11 6 ÖVRIGT 11 Sid Ritningar Ritning -01 Översikt, planerade bostäder, skala 1:5000 Ritning -02 Översikt, hydrologiska förhållanden, skala 1:5000 Ritning -03 Princip föreslaget VA-system, skala 1:2000-2(11) -

1 INTRODUKTION Inom fastigheten Eskön 1:2 planeras ny villa- och radhusbebyggelse söder om Östramaren. En detaljplan för området kommer att tas fram. Inom planområdet planeras ca 10 nya villatomter och ett radhusområde för åtta lägenheter. Föreliggande, som gjorts på uppdrag av Kustnära Bostäder Gävleborg AB, kommer att utgöra ett underlag för detaljplanen. Utredningen omfattar förslag till gemensam lösning för vatten- och spillvatten för planerade bostäder. Till grund för arbetet ligger översiktsplan Eskön samt arbetsutkast för plankarta och illustrationsplan till detaljplanen. Underlagskarta med höjdkurvor har tagits fram av Gävle kommun. 2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Utredning och tillstånd Utredning av vatten- och avloppsförhållandena sker i olika skeden vid utbyggnad av bostadsbebyggelse. I föreliggande skede, d v s vid framtagande och fastställande av detaljplan utarbetas en vatten- och avloppsutredning (). Denna är översiktlig och ska belysa grundläggande förutsättningar samt möjliga och lämpliga lösningar för området. en har ingen rättskraft mer än att vissa slutsatser från utredningen kan arbetas in i detaljplanen och blir då bindande genom denna. Detta kan exempelvis gälla utpekade områden för ledningar och anläggningar. I nästa skede då anläggningen ska byggas sker ytterligare utredning, fördjupade undersökningar och anläggningen projekteras. För avloppsbehandlingen sker en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. För uttag av dricksvatten kan tillstånd enligt 11 kap miljöbalken bli aktuellt. För både vatten och avlopp kan även annan lagstiftning beröras. Slutligen byggs anläggningarna och börjar användas. Driften sker enligt de villkor som fastställts i respektive tillstånd. - 3(11) -

2.2 Planerad och befintlig bebyggelse Den planerade bebyggelsen utgörs av ca 10 villor och åtta radhuslägenheter, se ritning -01 och -03. Radhuslägenheterna kommer enligt exploatören att inriktas mot seniorbostäder. Detaljplanen medger även att en ny bryggplats anläggs. Till denna kommer förråd att byggas. Vid anläggningen ska finnas toalett och handfat för bl a båtgäster. I översiktsplanen för Eskön ingår detaljplaneområdet i område B.7 Väster om Östramaren. Detta består av två delområden med sammanlagt 20-25 nya bostäder. Enligt översiktsplanen får Verksviken inte vara recipient för infiltration. Föreliggande behandlar det södra delen av område B.7 i översiktsplanen. I översiktsplanen föreslås även nya och befintliga områden för gemensam avloppsbehandling. En översiktlig bedömning av att behandla spillvatten även från det norra delområdet samt från befintlig bebyggelse görs under rubriken Övrigt. 2.3 Möjlighet till kommunal VA-anslutning Området ligger utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och det finns inga planer på att utvidga detta. Vatten och avlopp måste därför lösas i enskild eller gemensam regi. 2.4 VA-dimensionering - Planerad bebyggelse Dimensioneringen för bostadshus är generellt beroende av antalet anslutna bostäder till en lösning. För det fall en VA-lösning helt sker på respektive tomt används 5 personer per fastighet. Vid gemensamma lösningar kan antalet personer per fastighet i medeltal antas vara lägre. Medelvärdet för antalet boende i svenska småhus uppgår till 2,64 personer/hus. För den planerade bebyggelsen med 10 villor har antalet boende antagits till 3,5 personer per bostad. Med hänsyn till att radhuslägenheterna kommer att inriktas mot seniorboenden antas 2,8 personer per bostad. Totalt ger detta ca 57 personer. De två befintliga bostadsfastigheterna har inte uttryckt behov av att ingå i en gemensam anläggning för vatten och avlopp. Den genomsnittliga användningen av vatten i ett hushåll i Sverige uppgår till ca 160 l/p/d (liter per person och dygn). Mängden spillvatten som ska behandlas kan behöva dimensioneras högre beroende på val av system. Normalt dimensioneras mindre spillvattenanläggningar för 170 l/p/d. Med detta som utgångspunkt uppgår mängden spillvatten till ca 9,7 m 3 /d. - 4(11) -

Detta är en beräkning med säkerhetsmarginal som beroende på vilken typ av bebyggelse som etableras kan bli lägre. En förnyad dimensionering ska ske vid tillståndsansökan enligt miljöbalken då det finns ett mer detaljerat underlag. Spillvatten från toalett och handfat vid bryggplatsen avleds till sluten tank respektive slamavskiljare och infiltration eller liknande. Ett separat tillstånd söks för denna anläggning. 2.5 Omgivningsbeskrivning 2.5.1 Hydrogeologiska förhållanden Området ligger i småkuperad terräng norr om Harkskärsfjärden, se figur 1 och ritning -01 och -02. Planerade bostäder Figur 1. Översikt Eskön Den planerade bebyggelsen ligger i skogsmark. Marken inom området utgörs generellt av blockrik morän. I området finns ett antal mycket stora block. Ytligt berg kan förekomma. Avrinningen från området sker övergripande mot Harkskärsfjärden. I detaljskala sker avrinningen i delar av området mot främst nordväst och sydväst direkt mot Harkskärsfjärden, se ritning -02. En del avrinner mot Östramaren och resterande del avrinner mot ett lågområde centralt i och norr om planområdet. Lågområdet avvattnas via ett dike som passerar fastigheten Eskön 1:10 och Utskärsvägen och mynnar i ett alkärr i anslutning till Harkskärsfjärden. - 5(11) -

Vattenförsörjningen för den befintliga bebyggelsen inom planområdet sker med grävda brunnar. I omkringliggande fastigheter utanför planområdet sker vattenförsörjningen huvudsakligen med grävda brunnar och underordnat med bergborrade brunnar. Inom ca 1 km från planerade bostäder finns sex bergborrade brunnar registrerade vid Brunnsarkivet, SGU 1. Jorddjupen i dessa varierar mellan 1-9 m och uttagskapaciteten varierar från 100-750 l/tim. Berggrunden i området består av gnejs. Uttagskapaciteten ur bergborrade brunnar är mindre god med en mediankapacitet < 600 l/h, se SGU serie Ah nr 16 2. I området finns ökad risk för salt grundvatten. Sprickzoner i berggrunden är redovisade i SGU serie Ah nr 16 2. Två större zoner redovisas. Den sprickzon som stryker i väst-östlig riktning är tydlig i terrängen, se ritning -02. Större sprickzoner kan ha god vattenföring men erfarenhetsmässigt kan även salthalterna vara förhöjda. 2.5.2 Recipientförhållanden I föreliggande föreslås att behandlat spillvatten avleds till dike som mynnar i ett alkärr i anslutning till Harkskärsfjärden. Alkärret är utpekat som värdefull natur i Översiktsplanen för Eskön. Området där vatten från diket mynnar i Harkskärsfjärden utgör riksintresse för yrkesfisket. Längre västerut finns riksintresse för naturvård Harkskärsfjärden som ytterligare västerut också är ett Natura 2000-område. Området där diket mynnar berör vattenförekomsten Gävlebuktens utsjövatten. Vattenförekomsten har hög ekologisk status och miljökvalitetsnormen är hög ekologisk status 2015. Dikets avrinningsområde vid utloppet i Harkskärsfjärden uppgår till ca 33 ha. Avrinningen i trakten bedöms uppgå till ca 9,5 l/s/km 2, detta motsvarar en nettonederbörd på 300 mm per år. Medelavrinningen vid utloppet kan därför bedömas till 3,1 l/s. Dimensionerande spillvattenflöde uppgår till ca 0,1 l/s. Spillvattenflödet utgör ca 3 % av medelflödet i diket. Utsläppet av behandlat spillvatten bedöms inte påverka något av de nämnda intressena. Dagvatten från området omhändertas på respektive tomt. Detta vatten avrinner i huvudsak som mark- och grundvatten på samma sätt och med samma mängd som sker idag. 1 http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/kartvisare_grundvatten.html 2 SGU, hydrogeologiska kartan över Gävleborgs län - 6(11) -

3 FÖRSLAG TILL VA-LÖSNINGAR 3.1 Övergripande förslag I översiktsplanen för Eskön anges att ny bebyggelse måste ingå i gemensamhetslösningar för avlopp. De två befintliga bostadsfastigheterna, Eskön 1:10 och Eskön 1:101, är fritidsbostäder med lägre standard. Vattenförsörjningen är löst med grävda brunnar. Avloppet är löst med torra lösningar och i övrigt enkla lösningar. Fastighetsägarna har inte uttryckt behov av att ingå i en gemensam anläggning för vatten och avlopp. Dessa fastigheter föreslås därför bibehålla enskild VA-försörjning. Spillvattenlösningen vid bryggplatsen sker lämpligast med en enskild lösning där vatten från toalett avleds till sluten tank och vatten från handfat avleds till slamavskiljare och infiltration eller liknande. Arbetet har i övrigt inriktats på en gemensamhetsanläggning för de planerade bostäderna. I översiktsplanen anges även områden som ska utgöra Buffert till känsliga områden för infiltration, där det kan inflikas att infiltrationer normalt anses uppfylla normal skyddsnivå. Vidare pekas vissa områden ut där hög skyddsnivå ska gälla, aktuellt område är dock inte utpekat i detta sammanhang. Sammantaget, och vid beaktande av områdets känslighet, har utgångspunkten för spillvattenbehandlingen varit att anläggningen ska uppfylla kraven för höga skyddsnivåer. 3.2 VA-lösningar Ett system med vatten- och spillvattenledningar byggs ut för den planerade bebyggelsen enligt förslaget på ritning 03. Ledningssystemet baseras i förslaget på att spillvattnet pumpas till behandlingsplatsen i ett LTA-system. Detta innebär att mindre villapumpstationer placeras på respektive tomt eller att två tomter nyttjar en gemensam pumpstation. Avledningen från respektive byggnad till pumpstationen sker med självfallsledning. Vid planerade radhuslägenheter leds spillvattnet från byggnaderna med självfall till en pumpstation. Från pumpstationerna pumpas spillvattnet via en huvudledning till behandlingsplatsen. Villapumpstationerna och övriga anordningar på fastigheterna föreslås tillhöra respektive fastighet. Detta gäller även ansvaret för drift och underhåll av anordningarna inom bostadsfastigheterna. Anläggningarna utanför tomterna, d v s ledningar, vattentäkt och vattenverk, anläggning för spillvattenbehandling etc föreslås ingå i en gemensamhetsanläggning. - 7(11) -

De gemensamma ledningarna för vatten och spillvatten förläggs fram till tomtgräns där avstängningsventiler etc placeras. En vattenledning förläggs ner till bryggplatsen. Denna kan byggas som en sommarvattenledning som stängs av och tappas ur under vintern. Ledningen bör dock förläggas på minst 1 m djup. Ett LTA-system kan liksom vattenledningar förläggas på frostfritt djup eller förläggas ytligare om ledningarna isoleras. Ledningarna kan även förläggas mycket grunt med en isolerlåda och värmekabel. Läggningsdjup och val av utformning avgörs vid detaljprojekteringen eller i anläggningsskedet. Dagvattenhanteringen löses genom omhändertagande på respektive tomt. Lokalvägarna kan vid behov avvattnas via grunda diken till vägdike efter Utskärsvägen eller avvattnas diffust i terrängen. 3.2.1 Vattenförsörjning Vattenförsörjningen föreslås ske med bergborrade brunnar. Möjligen kan schaktbrunnar vara ett alternativ eller ett komplement. Detta förutsätter tillräckliga jorddjup vilket enklast undersöks med provgropsgrävning. Vattenbehovet för området uppgår till ca 9,7 m 3 /d. Med en lågreservoir för utjämning av momentana uttag krävs ett medelflöde på ca 400 l/tim vilket sannolikt kan tas ut från 2-4 bergborrade brunnar. Placeringen av brunnarna bestäms i ett senare skede. Detta sker bl a efter att ett generellt skyddsavstånd på ca 25 m normalt ska finnas till vägar, byggnader och avloppsanläggningar. Brunnarna ska skyddas mot intrång. Vad gäller den generella vattenkvaliteten i trakten kan det finnas risk för förhöjda salthalter. Med hänsyn till detta bör flera brunnar borras med viss spridning i terrängen. Borrdjupen begränsas och vid behov nyttjas hydraulisk spräckning. Andra tänkbara ämnen som kan påverka vattenkvaliteten är fluorid och radon, vilket betingas av berggrunden, men förekomsten i detta område är inte känd. Vanliga ämnen som varierar lokalt är järn och mangan. I grunda brunnar, speciellt om de spräcks, kan det även förekomma förhöjd halt av organiska ämnen och färg. Behandling av dricksvattnet kommer troligen att behövas. Om anläggningen tillhandahåller mindre än 10 m 3 /dygn eller försörjer färre än 50 personer är Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M) vägledande för vattenkvaliteten. Då förbrukningen är större ska Livsmedelsverkets föreskrifter tillämpas, bl a SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets krav även gäller vid lägre förbrukning om vattnet används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. - 8(11) -

Området kommer att byggas ut under en tidsperiod och vissa av fastigheterna kommer sannolikt att nyttjas för fritidsändamål. Ett rimligt antagande är att dricksvattenanläggningen till att börja med kommer att understiga 10 m 3 /dygn eller 50 personer enligt ovan. Då området är utbyggt kan dessa gränser komma att överskridas. En dricksvattenanläggning bör från början planeras och byggas så att Livsmedelsverkets krav kan innehållas bl a vad gäller livsmedelslokaler. 3.2.2 Spillvattenhantering Spillvattnet pumpas till föreslagen plats för behandling, se ritning -03. Valet av plats betingas av att den ligger centralt i området men ändå tydligt skild från bostadsbebyggelsen av Utskärsvägen. Områdets storlek ger möjlighet att samla alla behandlingssteg till en plats. Platsen är enkel att nå med tyngre fordon för exempelvis slamtömning. Området ligger förhållandevis högt för att gynna möjligheterna till infiltration av del av vattenmängden. Utloppet från anläggningen kan för övrigt ske med självfall. En anläggning för planerad bebyggelse dimensioneras för ca 9,7 m 3 /d. Behandlingen ska uppfylla kraven för hög skyddsnivå. Det finns flera tänkbara tekniker för att uppnå detta, se rubrik Teknik för spillvattenbehandling. Det som förefaller mest rimligt är att spillvattnet behandlas i slamavskiljare och minireningsverk. Därefter leds vattnet till en markbädd eller infiltration för slutbehandling eller som extra polersteg. Med skisserad behandling torde det vara fullt möjligt att nå badvattenkvalitet på renat vatten. I förslaget sker utloppet från behandlingsanläggningen via utloppsledning till dike och alkärr söder om Utskärsvägen, se ritning -03. En ytterligare polering av vattnet kommer att ske i alkärret innan utloppet i Harkskärsfjärden. Utgående vatten från behandlingsanläggningen ska uppfylla kraven för hög skyddsnivå redan vid utloppet i diket. Utloppet i alkärret medför en ytterligare polering av vattnet innan det når Harkskärsfjärden. 3.2.3 Dagvatten och brandvatten Dagvattenhanteringen löses genom omhändertagande på respektive tomt. Vatten för brandsläckning kan inte tillhandahållas från VA-anläggningen. Räddningstjänsten måste därför nyttja eget vatten. - 9(11) -

4 TEKNIK FÖR SPILLVATTENBEHANDLING Avloppsbehandlingen ska ske med en lösning som uppfyller kraven för hög skyddsnivå för miljöskyddet. Tekniska lösningar som uppfyller detta är t ex avloppsreningsverk (minireningsverk), svartvattensorterande system (sluten tank) och urinsorterande system. Sluten tank kan ge höga driftkostnader och medför ökade transporter, kommunen har därför en restriktiv syn på metoden. Urinsorterande system har alltjämt vissa brister i pålitlighet och brukarvänlighet. Det finns dessutom inga system för återföring av urin till jordbruket i kommunen. Sluten tank och urinsortering har inte bedömts vara lämpliga alternativ för detta område. Vid bryggplatsen har dock en lösning med sluten tank valts för toalett respektive slamavskiljare och infiltration eller liknande för handfat. Nyckelfärdiga avloppsreningsverk i aktuell storlek finns från flera tillverkare. Det finns olika tekniker men huvudprincipen är slamavskiljning, kemisk fällning av främst fosfor och reduktion av BOD i ett biologiskt steg. Polering i infiltration eller markbädd krävs för att öka robustheten i anläggningen. Avloppsreningsverk är teknikintensiva och kräver förhållandevis mycket skötsel och underhåll. De kan vara känsliga för belastningsvariationer och kan även vara svåra att bygga ut om belastningen skulle öka. Vissa fabrikat kräver byggnad för behandlingsutrustningen. En traditionell lösning innefattar slamavskiljning och behandling i infiltration eller markbädd. Vad gäller fosforreduktion kan man dock inte räkna med att en sådan lösning uppfyller ställda krav. För att förbättra främst fosforreduktionen används exempelvis kemisk fällning innan behandling sker i infiltration eller markbädd. Med hänsyn till storlek på anläggningen är markbädd mest sannolikt. Dessa metoder ger god reduktion av BOD och mikroorganismer och är i övrigt en robust anläggning. En behandlingsanläggning enligt denna metod innefattar slamavskiljning, kemisk fällning och behandling i markbädd som motsvarar det biologiska steget i ett avloppsreningsverk. Anläggningstypen är ytkrävande. Beroende på detaljval kan en effektiv yta på en markbädd uppgå till mellan 100-200 m 2 vid aktuell belastning. Utgående vatten kommer att kunna uppfylla uppställda krav både med renodlade avloppsreningsverk, - minireningsverk-, och med markbädd som kompletterats med kemiskt fällning. Sistnämnda lösning benämns för övrigt också som minireningsverk av vissa tillverkare. För anläggningar av denna storlek krävs i regel en mindre byggnad för bl a lagring av fällningskemikalier. Storleksbehovet är normalt 15-25 m 2. Byggnaden kan vara av förrådstyp utan fönster. Det ska finnas en bredare dörr för att kunna lyfta in en lastpall med fällningskemikalier. Byggnaden ska kunna hållas frostfri. - 10(11) -

5 ADMINISTRATIVA ASPEKTER Vid genomförandet bildas en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp för planerade bostäder. För den gemensamma vattenförsörjningen kan vid behov individuell vattenmätning övervägas med förhållandevis hög förbrukningstaxa för att begränsa vattenförbrukningen. Speciellt under sommartid bör det inte vara tillåtet att nyttja vattnet för bevattning eller andra ändamål som inte direkt kan hänföras till hushållsförbrukningen. Generellt bör vattenbesparande utrustning installeras. 6 ÖVRIGT Enligt översiktsplanen omfattas område B.7 totalt av ca 20-25 nya bostäder. Föreliggande behandlar det södra delen av detta område. I översiktsplanen föreslås att hela område B.7 samt befintliga bostäder väster om området (8 fastigheter) ska ha gemensam avloppsbehandling. Utsläpp får inte ske i Verksviken. Det bedöms vara möjligt att anordna en gemensam behandlingsplats för dessa fastigheter inom det område som markerats i föreliggande. Skulle en anläggning för exempelvis upp till ca 40 hushåll byggas krävs effektiva ytor för polering eller markbädd på upp till 450 m 2 vilket kan rymmas inom markerat område. Val av anläggning bör dock redan från början anpassas för att medge en successiv utbyggnad. Huvudledningar för VA föreslås i en förläggas efter Utskärsvägen. Detta bör kunna samordnas med utbyggnad av markförlagda el- och teleledningar. Djupa borrhål för bergvärme kommer med säkerhet att komma i kontakt med salt grundvatten. Grundvattnets trycknivå i berget kan vara högre på större djup jämfört med ytligare vatten. Det kan därför finnas en viss risk för ökade salthalter i det ytligare berggrundvattnet. Eventuella bergvärmehål bör därför lokaliseras med tillräckliga skyddsavstånd till befintliga och planerade brunnar. Hedesunda 2013-02-04 UVAT AB Arne Löf - 11(11) -