Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd d från Allmänna Arvsfonden
Vi som talar Joana Kristensson, logoped Amanda Nyberg, logoped Ann Ander, logoped och ordförande rande i Afasiföreningen i Göteborg
Dagens presentation Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Vårt projekt: mål m l och arbetssätt tt Kommunikationsbok och mallar Utvärdering logopedmodellen Om försf rsök k till cirkelverksamhet Handledningsmaterial om kommunikation och kommunikationsböcker
Bakgrund Tidigare har rehabilitering av personer med afasi nästan bara varit inriktad påp att träna/ na/återerövra språk Ökat fokus påp funktionell kommunikation delaktighet
Bakgrund Därmed ökat intresse för f hjälpmedel och AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation tidigare förutfattad f mening att AKK ej funkar men den forskning som finns är r positiv!
Vad är r viktigt för f r att AKK skall funka vid afasi Man måste m bygga mer påp den friska samtalspartnern den måste ha huvudansvaret för f r det nya sättet s att kommunicera och använda nda hjälpmedlen! Att man har bra material och metoder. Hjälpmedlen måste m vara lätta att använda nda och kunna anpassas till personen och till de situationer de skall användas ndas i.
Varför r detta projekt om kommunikationsböcker? AKK vid afasi kan alltså fungera, men ofta negativa erfarenheter i praktiken. Examensarbetet 2005: Vi skulle ha haft en så n n från n börjanb rjan av Zechel och Ellborg. Många tappar kontakt med logoped innan motivationen finns att använda nda AKK. Är det möjligt m att göra g kommunikationsböcker inom afasiföreningarnas cirkelverksamhet
Övergripande målsm lsättning för f Komm-A Komm-A har som mål m l att öka möjligheter för f r personer med afasi att kunna kommunicera och vara delaktiga i samhället med hjälp av AKK i form av en kommunikationsbok
Specifika målm Utveckla olika mallar till kommunikationsbok som finns lättillgängliga påp Internet. Utveckla informations- och kursmaterial om AKK och kommunikationsbok till 1)logopeder 2)afasiföreningar/studief reningar/studieförbund rbund Utvärdera dels 1)användning/nyttan ndning/nyttan i a) logopedverksamhet b) förenings/cirkelverksamhet 2) utbildningsinsatser/material
Viktiga för f r att Mallar - underlätta: komma igång och tjäna tid - ge konkreta idéer till innehåll och utformning Måste personanpassas: tillfoga egna foton/bilder byta ord/fraser ta bort/lägga till sidor välja mapp/pärm
Mallar En för f r grav afasi (har funnits påp DARTs hemsida sedan 2006) En för f r måttlig m afasi fler bilder/ord påp varje sida/ämne och fler sidor. Reda-ut ut-häfte stöd d för f r utfrågning vid kommunikations-sammanbrott sammanbrott
Innehåll i kommunikationsbok Boken tillhör Värdering Personer Tid & minnen Veckorutiner Månad/ nad/årstid Intressen Karta Mat och dryck Yrkespersoner När r det blir fel Information Exempel påp personliga tillägg: Aktiviteter Lägenhet Butiker & kroppsvård rd Tv-program Kläder Hushålls lls-arbete Bokstäver & Siffror Frågor & fraser
Veckoschema MÅNDAG Sjukgymnastik TISDAG Afasi-grupp yoga ONSDAG CaféAfasi TORSDAG Rytmik Afasi-grupp FREDAG Sjuk-gymnastik LÖRDAG promenad TV SÖNDAG
Två format: PowerPoint + alla har och många m kan hyfsat + stabilt program + alla bilder måste m importeras Communicate InPrint - innehåller bra bild/symbolbas + andra verktyg som underlättar att ta fram bra kommunikationsmaterial - måste köpas/fk pas/förskrivas - utbildning behövs - lite instabilt med mycket foton
Utvärdering av logopedmodellen Magisteruppsats 2009 av Hens & Nyberg
Komm-A A modellen Moment Material 1, v. 0 (före) Kartläggning - kommunikation Hemuppgift: Prova mallen till kommunikationsbok. Ta med personliga foton Socialt nätverk, QCL, Samtalsmatta, CETI 2, v. 1 Tillfälle Samtalsmatta Hemuppgift: Fortsätta använda mallen, ev. fler personliga foton 3, v. 2 Målformulering GAS Hemuppgift: Börja använda den personliga boken, ev. komplettera med fler foton 4, v. 4 Återkoppling på boken och de formulerade målen, ev. revidering av mål och vidareutveckling av bok. 5, v. 12 (efter) Uppföljning av mål, bok och metod GAS, CETI, QCL, Samtalsmatta, Anhörigenkät
Metod Mixad design- kvalitativ och kvantitativ. Gruppstudie deltagarpar - Före och efter mätningar m påp tre olika instrument, anhörigenk rigenkät. Gruppstudie logopeder - Enkät, gruppintervju. Fallstudie - Två intervjuer.
Frågest geställningar Förändras den afasidrabbades kommunikation i och med interventionen? Förändras deltagarparens kommunikation i och med interventionen? Hur uppfattar logopederna att modellen fungerar i logopedisk praktik? Hur uppfattar samtalspartnern interventionen? Är r Komm-A A modellen en lämplig l intervention för f r personer med afasi?
Deltagare Gruppstudie deltagare: Nio deltagarpar bestående ende av en person med afasi och dennes samtalspartner. Gruppstudie logopeder: 7 logopeder verksamma inom VG-regionen. Fallstudie: Ett deltagarpar och deras logoped.
Gruppstudie deltagarpar Quality of communication life scale (QCL) mäter kommunikationsrelaterad livskvalitet. Målgrupp: M vuxna med neurologisk kommunikationsstörning. 11 av 17påst ståenden ökade sitt medelvärde från n före f till efter. De två påståenden som ökade mest (mer än n en poäng på en femgradig skala) var Jag klarar av de kommunikativa kraven påp jobbet/ i skolan och Jag kan tala för f r mig själv lv.
Gruppstudie deltagarpar Communicative effectiveness index (CETI) mäter förändring av funktionell kommunikation hos personer med afasi. 13 av 16 påstp ståenden ökade sitt medelvärde från n före f till efter. De påstp ståenden som ökade mest (mer än n en poäng påp en 10-gradig skala) var: Min partner kan visa att han/hon förstf rstår r det som sägs s till honom/henne, Min partner kan berätta om fysiska problem som värk och smärta rta samt Min partner kan påbörja p ett samtal med personer som inte tillhör r den närmsta n familjen. Goal attainment scaling (GAS) är ett instrument f r ett instrument för målformulering och mätning m av måluppfyllelse. m 11av 19 mål m l fick ett positivt utfall
Gruppstudie deltagarpar Anhörigenk rigenkät 25 påstp ståenden Totalt medelvärde var 3,96/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde påp 8,94/10p. - Högsta medelvärde: Det var viktigt att utforma en egen personlig bok med eget innehåll och foton/ bilder och Det har varit betydelsefullt att vi båda b har varit delaktiga i arbetet med kommunikationsboken. - Lägsta medelvärde rde: Min partner (personen med afasi) tar själv initiativ till att använda nda boken när n r den behövs utanför hemmet.
Gruppstudie logopeder Utvärderingsenk rderingsenkät Totalt medelvärde för f r enkäten var 3,52/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde påp 7,00/10p. Högsta medelvärde hade påstp ståendet Det var värdefullt v att ha tillgång till en färdig f kommunikationsboksmall för f r att visa/låna ut. Lägsta medelvärde hade påstp ståendet Mitt intryck är r att personen med afasi själv tar initiativ till att använda nda boken när n r den behövs utanför r hemmet.
Gruppintervju Gruppstudie logopeder Modellen användbar ndbar men tog lång l tid att genomföra. Svår r att genomföra i verksamheter med korta vårdtider. v Delade uppfattningar om de utvärderingsinstrument som användes. ndes. Kommunikationsboken var bra att använda nda i specifika konkreta situationer, exempelvis vid utformandet av en inköpslista. Boken hade begränsningar i vissa situationer, t.ex. dåd man körde k fast i kommunikationen. Önskemål l om att deltagarparet skulle ta större ansvar för f r boken från n början. b
Fallstudie Till stor del samma som redan lyfts fram i anhörigenk rigenkäten och logopedintervjun. Deltagarparet var överlag mycket positivt till kommunikationsboken. Boken hade hjälpt deras kommunikation och löst l missförst rstånd dem emellan. Deras logoped upplevde också att interventionen varit positiv för f deltagarparet, men att den varit tidskrävande för f r hennes del.
Slutsatser 1. Förändras F den afasidrabbades kommunikation i och med interventionen? Resultaten visar en tendens till positiv förändring f av den afasidrabbades kommunikation. 2. Förändras F deltagarparens kommunikation i och med interventionen? Deltagarparens kommunikation förändrades i vissa fall dåd de hade boken att tillgå.. I några fall förändrades f samtalspartnerns förstf rståelse för f den afasidrabbades svårigheter.
Slutsatser 3. Hur uppfattar logopederna att modellen fungerar i logopedisk praktik? Logopederna framförde rde blandade åsikter men uppfattade modellen som övervägande positiv. 4. Hur uppfattar samtalspartnern interventionen? Samtalspartners var i de flesta fall mycket nöjda n med interventionen. 5. Är r Komm-A A modellen en lämplig l intervention för f personer med afasi? Ja!
Många deltagare Naturligt sammanhang Idéer från n andra Arbeta tillsammans med flera Understödja dja överföring ring
Förslag till Cirkelmodell 7 tillfällen llen + ett första f informationstillfälle lle Man anmäler sig till gruppen som par: person med afasi och en nära n samtalspartner. Man gör g r klart förutsf rutsättningar ttningar kring teknikkunnade, tillgång till digital kamera, usb-minne (som ev delas ut under kursen). Optimal grupp: 4 par och 2 kursledare varav en mer tekniskt kunnig
Utbildning för f r cirkelledare Fick 1 dags gemensam utbildning hos oss + uppföljning påp hemort Kursinnehåll: Om AKK och afasi Om projekt Komm-A A och logopeddelen Om kommunikationsboken Arbete vid dator med PowerPoint-mallarna Samtalsmatta
Hur har det gått? g Tre föreningar f har provat: Jönköping, Borås s och Göteborg. G Mycket olika uppläggning Diverse praktiska och oförutsedda hälsomässiga ssiga problem Närstående fyllde i enkät, personerna med afasi gjorde utvärdering med hjälp av mattsamtal.
Sammanfattning cirkel Positivt med grupp Anpassning till lokala förutsf rutsättningar ttningar och tyckanden verkar viktigt men kursledarna var ändå mycket positiva till att fåf en färdig f modell att utgå/plocka från! Troligen behövs en grundkurs göra bok och en fortsättning ttning använda nda bok. Kursledarna har uttryckt att denna kurs känns sås konkret, angelägen gen och meningsfull!
Avslutning av projektet Sammanfatta cirkelverksamheten och stadfästa modell för r utbildning Produktion av två handböcker: en för f r professionen och en för f r närstn rstående, föreningar f och studieförbund Framställning av DVD-film om hur och varför r man gör g r en kommunikationsbok. 4 seminarier kommer att äga rum runt om i Sverige med information om projektets olika delar och det material som tillverkats: handbok, film och modell för f r utbildning
Kommunikativa rättigheter 1. Rätten att fråga 2. Rätten att välja 3. Rätten att säga nej 4. Rätten att ropa på och inleda samspel 5. Rätten att få svar 6. Rätten till hjälp och stöd 7. Rätten att bli bekräftad 8. Rätten till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 9. Rätt till en kommunikativ miljö 10.Rätten att veta vad som händer 11.Rätten att tilltalas på ett värdigt sätt 12.Rätten att föra vettiga samtal
Afasi och kommunikation Svårt att ta initiativ till kommunikation Svårt att kunna byta strategi Svårt att använda kroppskommunikation Det är du som samtalspartner utan kommunikationsnedsättning som har möjlighet att förbättra kommunikationen mellan er
Handledning Handledning för närstående Handledning för yrkesutövare Skrift och film
Innehåll Afasi och kommunikation AKK - alternativ och kompletterande kommunikation Kommunikationsbok Självständiga och partnerberoende kommunikatörer Innehåll i och tillverkning av kommunikationsbok Användning av kommunikationsboken
Kommunikationsbokens fördelar hållbar pålitlig lätt att använda lätt att individanpassa lätt att uppdatera lätt att ha med sig kan ha ett tilltalande utseende
Kommunikationsböcker kan ge goda strategier för kommunikation överlag och göra det lättare att förmedla och ta emot information kan vara starthjälp när orden inte kommer och hjälpa till att ringa in samtalsämnet kan underlätta kommunikation och samspel för båda parter kan användas för att förhindra eller reda ut missförstånd kan fungera som samtalsöppnare, ge förslag på samtalsämnen och öka delaktighet i samtal och sociala sammanhang
Andras erfarenheter Många har upplevt kommunikationsboken som ett värdefullt stöd. Personer med afasi som har använt en kommunikationsbok har upplevt att de har blivit mer delaktiga i samtal och i sociala sammanhang. Boken har underlättat för personen med afasi att förmedla och ta emot information Boken har fungerat som en samtalsöppnare Personer som har känt osäkerhet kring hur man kan samtala med någon som har afasi har upplevt att boken har underlättat och gett förslag på samtalsämnen Boken har gjort att personen med afasi har kunnat kommunicera i situationer som han eller hon tidigare har undvikit
Hur får vi den att användas? För att boken ska användas är det viktigt att den på rätt sätt svarar mot de behov som finns. Innehållet måste vara personligt och relevant. Det är viktigt att förändra boken samtidigt som behoven förändras så att boken alltid är aktuell. Det tar tid att vänja sig vid nya saker. Afasin kan göra det svårt att ta initiativ och detta innefattar även att ta fram sin kommunikationsbok. Det är samtalspartnern som behöver plocka fram boken för att den ska användas.
Hur får vi den att användas? Det som är lätt att förmedla utan bokens hjälp ska inte finnas med i boken. Det gäller att begränsa sig så kommunikationsboken blir hanterbar och lätt att använda. Placera boken bra och gör det lätt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i. Sätt upp mål.
Nycklar till framgång Personligt innehåll Börja tidigt Stressa inte Samarbete, engagera närstående För båda samtalsparter Innehållet i boken är till för kommunikation Den som inte har en kommunikationsnedsättning behöver ta större ansvar och vara mer aktiv
Omgivningens viktiga roll Om vi vill att personen med kommunikationssvårigheter skall börja kommunicera på andra sätt så är det helt nödvändigt att vi som kommunikationspartner visar vägen. Kommunikation utvecklas i samspel med andra och genom samspel i vardagen. Om vi vill att en person ska kunna kommunicera bättre genom att peka på bilder/symboler på papper, i böcker eller på en dator så måste vi göra det till personen och i de aktiviteter och miljöer där personen med afasi behöver kommunicera. Genom att vara en god kommunikationspartner och skapa en god kommunikativ miljö ger man personen med afasi goda möjligheter att komma till tals. Det är vi tillsammans som kan få det att fungera.
Hur skulle DIN kommunikationsbok se ut?
Vänd dig till någon n av oss om du vill veta mer om Komm-A: Gunilla Thunberg, DART i GöteborgG gunilla.thunberg@vgregion.se Ann Ander, Strokeforum och Afasiföreningen i GöteborgG ann.ander@vgregion.se Anneli Schwarz, Rehabiliteringskliniken i Borås anneli.schwarz@vgregion.se
www.dart-gbg.org Här r hittar du projektinfo och en del material kring AKK-afasi: kommunikationsbok, samtalsmatta, kommunikationspass
Filmsnutt