Hva sier læremiddelforskningen i Finland? Oslo 11.11.2011 Tom Wikman
Ämneslärare 50 % Klasslärare master bachelor
Reformer inom lärarutbildningen grundskolan Danmark 1966 1991 1997 (2001) 2006 Finland 1974 1979 2005 (Bologna) Island 1971 1978-79 1988 1993 2007-08 1970 1985 1994 2004 2011 Norge 1973 1994 1999 2003 2010 2014? Sverige 1965 1978 1988 2001 2010
Karakteristiska drag för läromedelsproduktionen Ingen statlig förhandsprövning Läromedlen produceras på den fria marknaden Skolorna väljer själva sina läromedel
Analysdimensioner A. Bruk B. Innehåll & form C. Implementering av grundläggande färdigheter
A. Forskning om användning 1. Atjonen m.fl. (2007) 2. Metsämuuronen & Niemi (2010) 3. Ørsted Hansen (2010) 4. Heinonen (2005) 5. Pehkonen (2004) 6. Wikman (2004, 2009) 7. Danielsson (2010)
Daglig användning av läromedel Mycket eller väldigt mycket 1. läroböcker 78 % 2. arbetsböcker 49 % 3. lärarhandledningar 32 % 4. andra böcker 32 % 5. material från 27 % Internet 6. tidningar 21 % 7. spel 7 % 8. TV, video etc. 20 % 9. egna arbetsblad 60%
2. Metsämuuronen & Niemi (2010) Användning av lärarhandledningar matematik lågstadiet: finskpråkiga lärare 81 % svenskspråkiga lärare 36 %
3. Frans Ørsted Hansen (2010) Den finska läraren = dirigent Den danska läraren = konsulent
4. Heinonen (2005) Fyra typers lärare: 1) individual innovators 2) teachers reliant on educational materials 3) curriculum-minded innovators 4) target oriented innovators
5. Pehkonen (2004) Lärares uppfattningar om läroböcker i matematikundervisningen Kan binda undervisningen och göra lärare passiva och undervisningen mekanisk Läroboken som en garant för stabil kvalitet i undervisningen Läroboken stöder reformarbete Läroboken kan ge nya idéer för undervisningen
6. Wikman (2009) The extensive use of textbooks in Finnish schools (Atjonen et al 2008) gives reason to speculate that textbooks play a considerable role in the consistently good results by Finnish pupils in international school assessments like PISA.
7. Danielsson (2010) Videoanalys av läsningsaktiviteter i kemiklassrum. Längre texter varken läses eller produceras i kemiundervisningen. Läroboken används i själva verket i liten utsträckning i själva undervisningen.
Wikman (2004)
Källor till forskning om användning Atjonen m.fl. http://www.edev.fi/portal/julkaisu (Publikation nr 30, med svenskt kapitel, och 33, förkortad svensk version) Metsämuuronen & Niemi (2010) http://www.oph.fi/julkaisut/2010/miten_mate matiikan_taidot_kehittyvat (sammandrag på svenska)
Heinonen (2005) ethesis.helsinki.fi/julkaisut/kay/sovel/vk/heinonen /opetussu.pdf (sammandrag på engelska) Wikman (2009), Danielsson (2010) http://www.iartem.no/publications.html Wikman (2004) www.doria.fi/handle/10024/4136
B. Innehåll & form 1. Väisänen (2005) 2. Wikman (2004) 3. Mikkilä-Erdmann (2002) 4. Hankala (2011) 5. Ilomäki m.fl. (2006)
1. Väisänen (2005) Textbooks do not emphasize the writers own position. History textbooks lack descriptive historical material needed in solving a problem or understanding the structures of history. They only partly support the discursive practices contained in the curricula.
2. Wikman (2004) Konfliktprincipen
Hvis du spør noen av vennene dine (eller foreldrene deres!), vil du oppdage at der er mange som ikke vet hvorfor vi har årstider. De fleste tror det er forde vi er nær Sola om sommeren og lenger unna om vinteren. Men det er ikke riktig. Her er forklaringen:...
3. Mikkilä-Erdmann (2002) Hur elevers uppfattningar om fotosyntesen kan utvecklas med hjälp av olika typer av texter.
4. Hankala (2011) Newspapers can be utilised in education to promote the active citizen s core knowledge and skills. Newspapers are used to update subjectspecific information, instead of instructing pupils to analyse media texts critically.
5. Ilomäki m.fl. (2006) The implementation of technology into teaching and learning practices has not succeeded as well as expected. ICT is often used for traditional activities like distributing information instead of supporting authentic, collaborative and inquiry-based activities.
C. Grundläggande färdigheter Forskning har främst bedrivits inom ämnet matematik. Törnroos (2004) ktl.jyu.fi/arkisto/verkkojulkaisuja/t013tornroos.pdf (engelsk sammanfattning) Räty-Záborsky (2002)
1. Törnroos (2004) Matematik årskurs 7 Undervisningen varierar beroende på använd lärobok På detaljplanet tydliga skillnader Ämnesområden vid olika tidpunkter problem vid skolbyte
2. Räty-Záborsky (2002) Finländska och ungerska läroböcker (åk 5 6) jämfördes visavi innehållet i geometri. Finska författare har missförstått spiralprincipen. Nytt stoff introducerades inte vid sidan om det gamla. De ungerska böckerna var utmanande och presenterade geometrin som helheter.
Hva ska læremiddelforskningen si? Komparativa studier. Hur används läroböcker och andra texter egentligen i undervisningen? Det optimala läromedlet ur lärandeperspektiv/ur användningsperspektiv Vilka strukturer främjar/motverkar lärande (i synnerhet med tanke på elever med invandrarbakgrund)?