Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Transkript

1 Stockholm Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Lika Unika är en svensk federation som vill öka respekten för mänskliga rättigheter i svensk politik, att alla ska få delta och bidra i samhället. Lika Unika verkar för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, framförallt utifrån funktionshinder kopplat till syn, hörsel- och rörelse. Lika Unika bildades i december Våra medlemsförbund är: Förbundet för Sveriges Dövblinda (FSDB), Hörselskadades Riksförbund (HRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Neuroförbundet Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Synskadades Riksförbund (SRF) 1

2 1. Inledande kommentarer Lika Unika vill här lämna några reaktioner på den List of issues som FN:s barnrättskommitté har ställt till den svenska regeringen som en del i granskningen av Sveriges femte periodiska rapport om arbetet med barnkonventionen. Lika Unika vill främst uppmärksamma barnrättskommittén på de synpunkter och rekommendationer som FNs kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har lämnat till Sverige i sina Concluding observations on the initial report of Sweden i april 2014 och som tar upp levnadsvillkoren för bland annat barn med funktionsnedsättning. I detta sammanhang vill vi också uppmärksamma FNs Barnrättskommitté på ett par övergripande och strukturella frågor som också har stor betydelse för möjligheterna att ta tillvara barns rättigheter i Sverige. Det handlar om implementeringen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där det råder stora skillnader mellan de svenska kommunerna. Det handlar också om det förebyggande, informativa och kontrollerande arbete av alla konventioners implementering som en oberoende MR-institution ska ha som uppgift att arbeta med. Denna MR-institution har Sverige åtagit sig att inrätta enligt ratificeringen av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, men ännu inte inrättat. 2. Situationen för barn med funktionsnedsättning i Sverige Berättelserna om en tuff vardag för barn med funktionsnedsättning och för deras familjer får Lika Unika så gott som dagligen ta del av från våra medlemsförbund. Det handlar om en skola som inte ger det stöd som krävs för att elever med funktionsnedsättning ska kunna få samma utbildningsgrund att stå på som andra elever. Det handlar om en ständig kamp mot samhälle och myndigheter för att få del av stöd som är en förutsättning för att vardagen ska fungera. Det handlar om inskränkt rätt att välja skola och om utestängning från fritids aktiviteter. Det handlar också om isolering, utsatthet och brist på delaktighet och makt. Vid sidan av våra medlemsförbunds berättelser har också en kartläggning gjorts av Myndigheten för delaktighet om hur barn med funktionsnedsättning upplever sin vardag. I rapporten Barn äger från våren 2014 pekar myndigheten på fem områden där det finns brister: - Stora brister i barns inflytande och delaktighet - Passiv fritid med få vänner 2

3 - Små möjligheter att påverka skolan - Skillnader i hinder relaterat till funktionsnedsättning - Föräldrarnas tuffa villkor påverkar barnens situation. Länk till rapporten på Myndigheten för delaktighets hemsida: 3. Concluding observations från FNs kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN-kommitténs observationer och rekommendationer som blev offentliga i april 2014 lägger ett stort ansvar på Sverige att öka sina ansträngningar för att uppfylla de krav som FN-konventionen ställer på undertecknande stater. Det handlar inte minst om barnens rätt och levnadsvillkoren för barn med funktionsnedsättning. Inledningsvis konstaterar kommittén att det råder stora skillnader inom Sverige när det gäller hur kommuner och landsting arbetar med FN-konventionen, CRPD. Kommittén skriver There is a serious gap between the policies followed by the state party and the municipalities for the implementation of the convention De svenska kommunerna och landstingen tillhandlahåller en betydande del av det stöd och de insatser som barn med funktionsnedsättning behöver för sin utbildning, för kultur- och fritidsupplevelser och för stöd i vardagen, exempelvis i form av personlig assistans. De stora skillnader som finns inom landet därför att man lokalt arbetar med olika ambitioner i politiken drabbar ytterst många barn med funktionsnedsättning. När Myndigheten för delaktighet i våras rapporterade om läget i funktionshinderpolitiken visar man att de kommuner som har en bra struktur och organisation med arbetet att genomföra FN-konventionen (CRPD) generellt är bättre på att genomföra åtgärder för att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten skriver: Exempelvis är de kommuner som använder FN-konventionen eller som har mätbara mål i arbetet mer framgångsrika än andra kommuner. Det visar sig inte minst inom utbildningsområdet. De kommuner som använder FN-konventionen i arbetet har i snitt betydligt högre meritvärden bland alla elever i årskurs 9 och det är betydligt lägre andel elever som inte uppnår utbildningsmålen. Länk till rapporten Hur är läget 2014 på Myndigheten för delaktighets hemsida: 3

4 FN-kommittén lyfter fram att många barn med funktionsnedsättning ställs utanför när beslut fattas som berör de själva. Kommittén skriver: 19. The Committee is concerned that children with disabilities are not systematically involved in decisions concerning their lives and that they lack opportunities to express their opinions on matters concerning them. 20. The Committee recommends the State party to ensure as well as adopt further safeguards on the right of children with disabilities to be consulted in all matters concerning them. Lika Unika vill här påtala att den svenska funktionshinderrörelsen under lång tid har arbetat för att barn med funktionsnedsättning som ofta tillsammans med sina föräldrar har många kontakter med myndigheter ska kunna få en samordnare som stöd i stället för att idag tvingas lägga oerhört mycket tid och kraft för sitt barns bästa gentemot myndigheter. Frågan har utretts och förslag har presenterats men den viktiga reformen har försenats. Det är förstås mycket oroväckande men är tyvärr inte några nyheter för våra medlemsorganisationer. Vi ser det som oerhört angeläget att regeringen fördjupar barnperspektivet i funktionshinderspolitiken och lägger kraft på att konventionens tal om barns bästa tillämpas på allvar i Sverige. Det kräver bland annat att samhällets olika insatser genom ett stort antal myndigheter samordnas på ett bättre sätt. Ojämlikheter i skolan leder till utanförskap, sämre utbildning och mindre chanser i vuxenlivet att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Därför är de rapporter som finns om brister i skolan när det gäller stöd till elever med behov av särskilt stöd alarmerande. FN-kommittén framhåller i sin rapport: 47. The Committee is concerned by reports that schools can refuse admission to certain pupils with disabilities on grounds of organization and economic hardship. The Committee is further concerned at reports indicating that some children with needs for extensive support cannot attend school due to a lack of support. 48. The Committee urges the State party to guarantee inclusion of all children with disabilities in the mainstreaming education system and ensure that they have the required support Myndigheten för delaktighets lägesrapport från maj 2014 bekräftar FN-kommitténs oro. Myndigheten visar bland annat på två områden där bristerna är mycket allvarliga: 4

5 * 47 procent av de grundskolor som Skolinspektionen granskat brister i att ge särskilt stöd i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. * Andelen specialpedagoger i skolan har minskat stadigt sedan läsåret 2004/2005, då andelen var 6,9 procent. Läsåret 2012/2013 var motsvarande andel 5,6 procent Lika Unika menar att skolan måste förmedla kunskaper och bidra till alla elevers utveckling. Den svenska skolan är på många sätt bra men klarar inte idag sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Många unga som har en funktionsnedsättning behöver ett stöd och anpassningar för att klara skolgången. Idag ges stödet ofta alltför sent eller inte alls. Det medför ett utanförskap och stora förluster för unga men också betydande kostnader för samhället. Lika Unika vill därför att en stödgaranti utfästs i form av resurspersoner samt tekniska och pedagogiska hjälpmedel. Vi vill att elever ska ha en rätt att välja skola och samtidigt få andra anpassningar efter behov..insatserna ska sättas in redan vid skolstart för att ge alla elever möjligheter att klara utbildningen efter sina egna förutsättningar. 4. Oberoende MR-institution I FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 33, tas det nationella genomförandet och övervakningen av konventionen upp. Här slås fast att staterna ska upprätta en oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka arbetet med att förverkliga konventionen. Frågan om en oberoende MR-institution har beretts under lång tid i Sverige. Två statliga utredningar har tagit upp frågan, SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter och SOU 2011:29 Samlat, genomtänkt och uthålligt. I anslutning till dessa har ett brett remissarbete genomförts med civilsamhället som gett förslagen sitt fulla stöd. Därefter har frågan beretts i regeringskansliet men något konkret förslag har ännu inte presenterats. Lika Unika menar att det är oerhört angeläget att Sverige fullgör sina åtaganden enligt FN-konventionen, CRPD och snarast inrättar den oberoende MR-institution som vi har förbundit oss att inrätta. Det är angeläget för implementeringen av hela konventionen men berör självfallet också barn med funktionsnedsättning. Ett mer aktivt arbete med att implementera både barnkonventionen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är angeläget för barns bästa och där skulle en MR-institution vara en viktig motor. 5