ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för sysselsättning och sociala frågor ARBETSDOKUMENT om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande: Helga Stevens DT\ tmp PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 Bakgrund EU anslöt sig till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Convention on the Rights of Persons with Disabilities, nedan kallad CRPD) i december 2010, som första organisation för regional integration 1. Detta var den första människorättskonvention som EU ratificerat som en helhet (och hittills den enda). Det fakultativa protokollet varken undertecknades eller ratificerades. Genom ratificeringen kan EU nu granskas av FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad CRPD-kommittén). Efter anslutningen till konventionen, har EU, liksom andra konventionsstater, ombetts att utarbeta en första rapport 2 om genomförandet. Ytterligare regelbundna rapporter om konventionens genomförande ska lämnas in vart fjärde år. Kommissionen utarbetade sin första rapport i juni 2014 och CRPD-kommittén publicerade sitt svar i form av en lista med frågor 3 i maj 2015 efter det första mötet mellan kommittén och EU i april i Genève. Senare i maj 2015 antog Europaparlamentet sin egen resolution om denna frågelista 4, och i texten uppmanades kommissionen att ta hänsyn till parlamentets åsikter när den skulle formulera sina svar på frågorna. Ett andra möte med CRPD-kommittén i augusti 2015 resulterade i en text med avslutande iakttagelser om EU:s rapport: Concluding observations on the initial report of the European Union 5. I textens avslutande iakttagelser uppmanas EU att inom ett år sända ett svar till CRPD-kommittén avseende vissa frågor 6. Med anledning av detta beslöt parlamentet därefter att utarbeta ett eget initiativbetänkande för att se till att dess åsikter tas med i den rapport som kommissionen ska överlämna senast i september Europaparlamentet var närvarande vid båda mötena i Genève som en del i EU:s ramverk för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med konventionstexten 7. I nuvarande ramverk, vars föredragande är en av parlamentets företrädare, ingår även kommissionen, Europeiska ombudsmannen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska handikappforumet. Till följd av rekommendationen från CRPD-kommittén tillkännagav kommissionen vid en utfrågning med utskottet för framställningar offentligt att den inte längre tänker medverka, och hela ramverket kommer därför troligen att omstruktureras. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ett av de högsta antalen anslutna stater och signatärstater av alla människorättskonventioner. Samtliga 28 EUmedlemsstater har undertecknat konventionen och 25 har ratificerat den. Konventionen omfattar ett brett spektrum av rättigheter och rör livets alla områden, varav vissa inte ingår i 1 Artikel 44 i CRPD (2015/2684(RSP)) 5 CRPD/C/EU/CO/1 6 De andra frågorna kan tas upp i nästa regelbundna rapport som ska vara inlämnad i januari 2021 (se punkt 94, CRPD/C/EU/CO/1). 7 Artikel 33.2 i CRPD PE v /6 DT\ tmp

3 EU:s behörighet. EU utfärdade först en behörighetsförklaring 1 för att åtgärda detta oklara rättsläge, men CRPD-kommittén gav EU en snabbspårsbehandling och kom i sina rekommendationer fram till att förklaringen måste uppdateras regelbundet. Initiativbetänkandets syfte Betänkandets syfte är först och främst att fokusera på de frågor som betonats i de avslutande iakttagelserna. Som en prioriterad punkt vill föredraganden försöka fokusera på de rekommendationer som omfattas av EU:s behörighetsområde och därför kan orsaka genomförandeproblem på nationell nivå. Föredraganden avser i synnerhet att behandla lagstiftning med explicit EU-dimension, såsom direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård eller direktivet om likabehandling i arbetslivet och direktivet om webbtillgänglighet. Detta hindrar dock inte att föredraganden tar upp andra frågor där EU har en samordnande eller stödjande roll. Föredraganden tänker ägna särskild uppmärksamhet åt själva EU-institutionerna, som ska fungera som förebild när konventionen genomförs. I detta ingår tjänsteföreskrifter och anställningsförhållanden, men också offentliga arrangemang som stöds av parlamentet och anordnas i dess lokaler. Föredraganden anser att det inte finns någon hierarki när det gäller mänskliga rättigheter, och att diskriminering på grund av funktionsnedsättning måste ses på samma sätt som diskriminering på andra grunder, inklusive diskriminering på mer än en grund. Detta är särskilt viktigt för kvinnor och barn med funktionsnedsättningar och för dem som har intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar. Initiativbetänkandet följs med stort intresse inom parlamentet, och nio utskott utarbetar yttranden till det: LIBE (artikel 54, associerat utskott) PETI (artikel 54, associerat utskott) CULT DEVE TRAN REGI JURI FEMM DROI Allmän struktur Föredraganden kommer främst att fokusera på följande: Frågor som omfattas av parlamentets behörighet, och mer specifikt av EMPLutskottets ansvarsområden. Frågor som inte täcks av LIBE- eller PETI-utskottet. Frågor som har att göra med intern institutionell tillgänglighet. Frågor av allmän karaktär (t.ex. artiklarna 1 4 i CRPD). 1 Annex II DT\ tmp 3/6 PE v01-00

4 Betänkandet kommer att följa strukturen i de avslutande iakttagelserna, med utgångspunkt i konventionens artiklar. Det kommer därför att delas in i fyra delar: 1. Allmänna principer och skyldigheter (artiklarna 1 4) Samordning mellan EU-institutionerna Uppdatering av behörighetsförklaringen Lagstiftningsöversyn Översyn av EU:s handikappstrategi och utveckling av en övergripande EUstrategi för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Strukturerad dialog 2. Särskilda rättigheter (artikel 5 30) Diskriminering på grund av funktionsnedsättning Diskriminering på flera grunder och av flera slag Kvinnor och barn med funktionsnedsättning Avinstitutionalisering och användning av EU-medel Medvetandehöjande och kapacitetsbyggande åtgärder Den europeiska rättsakten om tillgänglighet Nödnumret 112 och dess tillgänglighet Rättskapacitet och tillgång till rättssystemet (med hänsyn till det relevanta utskottets ansvarsområden) Fri rörlighet (flyttbarhet till exempel av anställningsrelaterade tjänster) Tillgång till information Rimliga anpassningsåtgärder och tillgänglighet i arbetslivet Deltagande i det politiska och offentliga livet (med hänsyn till det relevanta utskottets ansvarsområden) Tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster (direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård) 3. Särskilda skyldigheter (artikel 31-33) Uppdelade uppgifter och utveckling av människorättsindikatorer Oberoende ram för EU-övervakning Kontaktpunkter och annan interinstitutionell samordning mellan generaldirektorat och EU-institutioner 4. Europeiska unionens institutioners efterlevnad av konventionen (i egenskap av offentliga myndigheter) Tillgänglighet och rimliga anpassningsåtgärder för personal Offentliga utfrågningars/sammanträdens tillgänglighet EU-domstolars tillgänglighet, inklusive rättskapacitet EU-webbplatsers tillgänglighet, inklusive intranät och appar Inkluderande undervisning vid EU-skolor (med inkluderande deltagande av föräldrar med funktionsnedsättning) Europeiska unionens sjukförsäkringssystem Anställning av personer med funktionsnedsättning vid institutionerna PE v /6 DT\ tmp

5 Samråd med berörda parter Det som skiljer CRPD från andra människorättskonventioner är att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem har fått vara med i processen ända från början då man började arbeta med texten. Detta återspeglas i artikel 4.3 i CRPD: Konventionsstaterna ska nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Enligt föredragandens synsätt är det därför mycket viktigt att inkludera dem till fullo då betänkandet utarbetas, liksom i samband med utarbetandet av föreliggande utkast till arbetsdokument. I detta syfte organiserade Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för personer med funktionsnedsättning tillsammans med Europeiska handikappforumet ett tvärpolitiskt sammanträde i Strasbourg i december 2015 för att samla in synpunkter från Europeiska handikappforumet och dess medlemsorganisationer. Deras muntliga och skriftliga åsikter har redan bidragit till detta dokument och kommer även att tjäna som grund för ett eventuellt förslag till betänkande. Föredraganden ser positivt på att ett stort antal föredragande och skuggföredragande från alla involverade utskott deltog vid sammanträdet. Att så många konstruktiva bidrag gjorts i ett så tidigt skede är unikt för detta betänkande och kommer att innebära att texten täcker många områden. Föredraganden har dessutom på egen hand mött företrädare för flera handikapporganisationer, och kommer att fortsätta att göra så för att se till att alla de frågor de värnar om tas upp, antingen av det ansvariga utskottet eller i de utskott som avger ett yttrande. Flera organisationer har utarbetat så kallade parallella rapporter till kommissionens inledande rapport. Föredraganden syftar till att låta även dessa texter ingå i initiativbetänkandet. En utfrågning i samarbete med föredragandena i de associerade utskotten LIBE och PETI arrangerades i slutet av januari för att få in fler konkreta synpunkter från berörda parter, däribland handikapporganisationer. Behandlingen av föreliggande arbetsdokument i EMPL-utskottet kommer att ske inom ramen för en diskussion med berörda parter. I diskussionen ingår talare av hög rang från berörda parter, såsom Europeiska ombudsmannen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, civilsamhället representerat av Europeiska handikappforumet och en medlem av CRPDkommittén. Föredraganden har vidtagit alla åtgärder för att se till att alla sammanträden i EMPL-utskottet, liksom alla utfrågningar, är så tillgängliga som möjligt för personer med funktionsnedsättningar. Föredraganden har arbetat tillsammans med handikapporganisationer och EMPL-utskottets ordförande och sekretariat för att göra offentliga utskottssammanträden i Europarlamentet tillgängliga på ett aldrig tidigare skådat sätt. Detta arbetsdokument tjänar till att initiera en givande diskussion med parlamentets ledamöter och berörda parter, och det förmedlar därför endast föredragandens inledande ståndpunkt, vilken kommer att vidareutvecklas i förslaget till betänkande. DT\ tmp 5/6 PE v01-00

6 Föredraganden tänker fortsätta att arbeta i nära samarbete med alla berörda utskotts föredragande respektive skuggföredragande, och ser fram emot flera konstruktiva samtal. PE v /6 DT\ tmp