Hej, Välkommen! Färnebo folkhögskola 0291-202 75 info@farnebo.se 810 20 Österfärnebo www.farnebo.se



Relevanta dokument
Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014

Praktisk information för Omställningspiloterna

Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014

Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014

Läs 1 år med Omställningsakademin!

Omställningspiloterna 2017

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand

Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Demokrati & delaktighet

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Albins folkhögskola,

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Innehållsförteckning

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Agera för hållbar omställning

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

VERKSAMHETSPLAN Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

(Policyn antogs på årsmötet Detta är styrelens förslag på en uppdatering som läggs till årsmötet 2018)

Vår grundsyn Omgivningen

Alla barn har egna rättigheter

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Statens Controllerutbildning

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Feminism och Miljörättvisa. I Anderna och Sverige Kursstart 4 september

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

➍ Mötas, lyssna och tala

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.

Västsahara är Afrikas sista koloni västsaharier bor i flyktingläger

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Material för gymnasiet

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

POLITIKER I EMMABODA KOMMUN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Till den som det berör. Lokaler. Österfärnebo 21 januari, 2017

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället

UNF:s arbetsplan

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Värdegrund och policy

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

UTBILDNINGAR HÖSTEN 2018

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Studiehandledning - Vems Europa

Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola. Start augusti 2017

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Transkript:

Hej, Kurspresentationen riktar sig till dig som är intresserad av att gå kursen Riv alla murar på Färnebo folkhögskola. Här kan du läsa om kursens upplägg, livet på skolan, kursens resmål och om Färnebo folkhögskola. Färnebo folkhögskola har sedan 70-talet gjort resande kurser till olika länder runt om i världen. Vi tror på att det går att förändra världen genom möten, där vi lär oss och stärks av varandra. På Färnebo folkhögskola studerar vi aktuella, sociala frågor ur ett kritiskt perspektiv med folkbildning som metod. Genom kursen på Färnebo folkhögskola får deltagarna möjlighet att träffa nya människor, bo kollektivt, resa och fördjupa sig i frågor som rör makt, samhällstrukturer, olika förtryck, politik, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter. Om du är intresserad av att veta mer så är du varmt välkommen till skolan på ett förmöte i Österfärnebo. Detta äger rum den 16-17 maj. Där kommer du få chansen att få se de olika kollektivhusen, träffa andra som är intresserade av kursen samt lärare och före detta deltagare. På förmötet kommer du även få möjlighet att göra en personlig intervju som en del av ansökningen. Välkommen! Färnebo folkhögskola 0291-202 75 Box 23 info@farnebo.se 810 20 Österfärnebo www.farnebo.se

Färnebo Folkhögskola Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola och många av våra kurser arbetar med teman som feminism, antirasism, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden. Sedan mitten av 70-talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor. 1991 blev Färnebo Folkhögskola självständig och bedriver sedan dess kurser i egen regi. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Genom att ta sin utgångspunkt i samtidens stora frågor skapar folkbildningen insikt i och engagemang för dessa. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushåller med jordens resurser. En världen fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Där alla människor respekteras som de är och där olikhet inte är ett hinder för gemenskap. Kurserna på Färnebo folkhögskola Färnebo folkhögskola är en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Kurserna inspirerar till engagemang och kunskapssökande och ger insikt i hur personliga handlingar påverkar världen. Verksamheten präglas av en balans mellan teori och praktik. Kunskapen som förvärvas ska användas praktiskt. En viktig del i skolans pedagogik är att deltagarna har en aktiv och stor del i kursernas utformning. Deltagarna ges möjlighet att bli självständiga och handlingskraftiga människor som tar ansvar för sitt eget agerande och känner solidaritet med andra. Alla människor bemöts med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar.

Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 16 huvudorganisationer som turas om att tillsätta representanter i skolans styrelse. Skolans styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De sexton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Djurens Rätt, Emmaus Björkå, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag, Kvinnor för fred, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens vänner, Praktisk solidaritet, Revolt, Svalorna, Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua och Den Resande Skolan. Det finns möjlighet för deltagarna att samarbeta med de aktiva inom skolans huvudorganisationer, både under kursen och efter dess slut. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det föreningen Den resande skolan (DRS) som drev kurserna. Föreningen består av före detta kursdeltagare på Färnebo folkhögskola och är numera en av skolans 16 huvudorganisationer. DRS huvudsakliga uppgift är fortfarande att förbereda och starta kurser. När du själv gått en kurs på skolan kan du bli aktiv i DRS. Du kan t.ex. gå med i en kursgrupp och planera kommande kurser. Inom DRS finns grupper som bl.a. arbetar med skolans internationella kontakter och med att utveckla skolan såväl pedagogiskt som innehållsmässigt.

Hur vi arbetar på Färnebo folkhögskola Pedagogiken på Färnebo folkhögskola kan sägas stå på tre ben: deltagarinflytande, att varva teori och praktik och att bo kollektivt. Deltagarinflytande Utifrån kursens ramar planerar lärarna i dialog med er kursdeltagare studierna under kursen. Att du som kursdeltagare har stort inflytande över hur kursen utformas är en viktig del av hur Färnebo Folkhögskola arbetar utifrån en demokratisk värdegrund. Till exempel kan du vara med och bestämma över vilken kurslitteratur som köps in, vilka föreläsare ni vill ha, vilka studiebesök ni gör och så vidare. På skolan arbetar vi även med kunskapsutjämning: det finns mycket kunskap både bland lärare och kursdeltagare och det är viktigt att kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskaper för att alla ska känna en delaktighet i studierna. Föreläsningar, grupparbeten, diskussionsgrupper, rollspel, olika mötesformer och studiebesök är exempel på olika sätt som vi studera på. Teori och praktik På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning genom praktiska erfarenheter. Under den första perioden studerar vi teoretiskt kring kursens olika ämnen och tid ägnas åt teoretiska och praktiska förberedelser inför resan. Under resan sker ett konkret och praktiskt möte med verkligheten i Europas gränsländer genom de exempel som de olika organisationerna vi besöker utgör. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna bidrar till att personligt engagemang väcks och stärks. Den kunskap du som kursdeltagare får under resan kommer till praktisk användning under tredje periodens utåtriktade arbete. Att dela med sig av sina kunskaper genom utåtriktad information är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Kunskap är till för att användas. Kollektivet Kollektivet är en viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. På kursen både bor och arbetar ni tillsammans. I Österfärnebo bor alla ni kursdeltagarna tillsammans i ett kollektiv och under resan i par eller mindre grupper. Du måste vara inställd på att dela rum med någon annan både under tiden i Österfärnebo och under själva resan. I Österfärnebo ansvarar ni tillsammans för matlagning, inköp, städning och kursens ekonomi. Därför delar ni in er i olika ansvarsgrupper som har ansvar för olika områden, exempelvis ekonomi och inköp. Annat arbete, som städning och matlagning turas alla om att göra. Att studera och arbeta tillsammans handlar om att lära sig samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa. Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försök att hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kollektivet ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund - detta kan leda till konflikter, men det kan också bli en resurs då vi kan lära av varandra.

En alkohol- och drogfri skola Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att leva och lära tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer också krav på deltagarna: deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Eftersom vi bor och arbetar kollektivt på skolan är det nödvändigt att ha en gemensam syn kring alkoholanvändande på kursen under kursåret. Då resan sker i skolans regi, där vi deltagare reser som representanter för skolan och med ett studiesyfte, råder även samma förhållningssätt under resan. Vi ser vårt förhållningssätt till alkohol som en fråga om solidaritet. Alkohol och droger är två av vårt samhälles stora sociala problem som slår mot samhällen över hela världen. På en skola där vi studerar och diskuterar makt- och rättvisefrågor blir det därför svårt att inte förhålla sig till detta. Därför ser vi Färnebo folkhögskola som ett alternativ till det övriga samhällets rådande normer kring alkohol och andra droger. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Lychous ett av Färnebo folkhögskolas kollektivhus

Kursen Kursen är 9,5 månader lång och indelad i tre perioder. Första perioden är en förberedelse inför resan till Europas gränsländer både för att få kunskaper och för att alla i kursen ska lära känna varandra. Under den andra perioden genomförs en studieresa till Europas gränsländer; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Under den tredje perioden kommer vi att ägna oss åt utåtriktat arbete i någon form samt fördjupa oss i kursens tema. Period 1: Studier och förberedelser (Cirka 4 månader) I slutet av augusti flyttar vi alla in på skolan. Där lär vi känna varandra, bekantar oss med omgivningarna och påbörjar vårt arbete. Den här perioden fylls av studier och förberedelser inför resan. Vi läser och diskuterar kursens tema som är antirasism och asylrätt med reportage som metod. Vi lär oss också mer om ländernas historia, kultur och politik samt studerar begrepp såsom etnicitet, vithet, klass, kön och intersektionalitet. Under kursen diskuterar vi och arbetar med praktisk demokrati. Det kommer även finnas möjlighet att göra individuella fördjupningar. Studierna sträcker sig över ämnesgränserna och vill uppmuntra till kritiskt tänkande och aktivt deltagande. Att bo kollektivt är en stor del av att gå en resande kurs på Färnebo folkhögskola. Många är inte vana att bo kollektivt och det är därför viktigt att hitta bra fungerande former för ansvarstagande och beslutsfattande. Alla ska ha möjlighet att komma till tals och påverka på lika villkor. En viktig del av kursen är alla ska känna sig trygga, kunna göra sina röster hörda, bli tagna på allvar och lyssnade på. För att uppnå en demokratisk anda på kursen arbetar vi på ett varierande sätt både i mindre grupper och i storgrupp och använder metoder för att synliggöra varandra. Reportage-delen löper som en röd tråd genom hela kursen. Vi lär oss dokumentärfilm, radio, skrivande och foto på en grundläggande nivå. Idén är att det ska kunna vara möjligt för alla att göra kortare filmer, radioinslag och texter. Färdigheter i presentation och framförande övar vi på fortlöpande under hela kursen då det underlättar både under resan och under den tredje periodens utåtriktade arbete. Planeringen inför det utåtriktade arbetet kan med fördel startas tidigt på kursen så att vi kan börja samla in material under resan. Här kan det även vara bra att redan innan resan knyta kontakter med tänkta målgrupper i Sverige som skulle kunna vara intresserade av det som vi tänkt skapa. Period 2: Studieresa till Europas gränsländer: (Cirka 6-8 veckor) Vi tror att möten mellan människor från olika platser och sammanhang kan förändra världen. I en tid av ökad rasistisk mobilisering är det viktigt att stärka rörelsen för solidaritet, antirasism och asylrätt Färnebo folkhögskola tror att vi kan göra detta genom att mötas och dra lärdom av varandra. Genom att se världen från andra synvinklar får vi nya perspektiv på våra egna liv och förståelse för vår omgivning och de strukturer vi lever inom. Det är därför vi på Färnebo Folkhögskola arrangerar resande kurser. Under resan kommer vi möta organisationer och nätverk som arbetar med antirasism och asylrätt och som kämpar för att riva de fysiska och strukturella murar som separerar och förtrycker människor. Det är stor skillnad att resa själv och resa som deltagare på en Färnebokurs. Genom skolans kontakter och kursarbete ges en chans att djupdyka in i en miljö av socialt engagemang och möten med människor som annars varit svåra att möta. Att delta i en grupp som

representerar skolan har många fördelar men innebär samtidigt mycket ansvar, både som representant för skolan men även inför sina kurskamrater. Alla kommer inte att ha möjlighet att se och göra allt. Vi får tillsammans bestämma hur vi ska göra för att skaffa de erfarenheter och den kunskap som behövs för att skapa en helhetsbild. Under resan kommer kursen delas in i grupper som reser till något eller några av länderna; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Genom detta upplägg kommer vi kunna få en mer fördjupad helhetsbild och förståelse för de problem vi möter. Hela kursen kommer ha en återträff någon gång under resan där vi får möjlighet att dela med oss av det vi varit med om och lärt oss. Även om länderna vi ska resa till är ett relativt säkra förbehåller sig lärare och handledare rätten att avgöra i frågor där kursdeltagarens säkerhet och välbefinnande kan vara i fara. Period 3: Studier och utåtriktat arbete (Cirka 3 månader) Vi börjar den tredje och sista perioden av kursen med att samla våra intryck, erfarenheter och kunskap från resan. Människor som vi har mött på resan har delat med sig av sin kunskap, sin tid, sin vardag och nu är det vårt ansvar att dela med oss av dessa lärdomar till människor i Sverige. Tidigare kurser har till exempel hållit föredrag på skolor, arbetsplatser och organisationer, skrivit artiklar och böcker, gjort foto- och konstutställningar, spelat teater, organiserat möten, seminarier, stödfester, demonstrationer och manifestationer, festivaler och bjudit in gäster från det land de har besökt. Under denna kursperiod fortsätter vi även med våra studier och fördjupar oss i temat på olika sätt. Kursen avslutas med att alla tre perioder utvärderas och vi diskuterar tillsammans hur man kan gå vidare med sitt engagemang.

Kursens tema: Riv alla murar antirasism och asylrätt Beroende på vem du är och i vilken del av världen du bor i har du olika förutsättningar att skapa ditt liv så som du vill ha det. Ditt handlingsutrymme påverkas av om du är fattig eller rik, gammal eller ung, kvinna eller man. Även din hudfärg, etnicitet och sexualitet är påverkande faktorer. Om och hur du kan kräva dina rättigheter och få dem tillgodosedda påverkas av vilken ställning du har i samhället. Alla som går kursen har olika erfarenheter av detta och vi kan dela med oss av dem till varandra. Europas gränsområden Kursen Riv alla murar är en resande kurs med Europas gränsområden som destination. Vi reser till gränserna för att se de fysiska och strukturella murar som omgärdar och genomsyrar Europa. Genom fyra olika resmål kommer kursen få se och arbeta mot några av dessa murar. I några fall är det fysiska murar: stängsel, betongväggar, taggtråd och vakttorn. I andra fall utgörs murarna av abstrakta (men högst verkningsfulla) ting som normer och strukturer, bokstäver på ett papper, en aldrig avtagande rädsla eller rättslöshet. Vad de har gemensamt är dess förmåga att utestänga, exkludera och främlingsgöra människor från varandra. Italien Ett av resmålen för kursen är Italien. Hit kommer många migranter från norra Afrika med båt. De små öarna Lampedusa och Pantelleria har genom sitt geografiska läge blivit mål för många människor på flykt - en första hamn på flykten till Europa. Vägen över Medelhavet är dock förenad med livsfara. Varje år omkommer tusentals människor under försök att korsa havet. Under de senaste åren har medial uppmärksamhet vid ett flertal riktats mot just Lampedusa och de tragiska olyckor som skett då gummibåtar och fartyg på väg mot ön förlist.

Kursen kommer träffa människor och organisationer som på olika sätt arbetar med migranters rättigheter. I Italien kommer kursen även att arbeta med kursens andra tema - antirasism. Fokus kommer att ligga på romers situation i landet. Grekland I den ekonomiska krisens spår har Grekland gått igenom stora förändringar. Regeringar har valts, avgått, tillsatts och åter avgått. Åtstramningsprogram har försatt landet i vad politiker kallar för en "humanitär kris". Ett tidigare marginaliserat nazistiskt parti har blivit en reell maktfaktor både i parlament och på landets gator. Krisen har skapat politiskt kaos som greker idag hoppas ska stävjas av den nyvalda vänsterregeringen med partiet Syriza i spetsen. Ovissheten för framtiden är dock stor då landets skulder gör att påtryckningar från EU kan tvinga fram en annan politik än den folket röstade fram. Mitt i denna turbulens lever ett stort antal gömda flyktingar. Grekland är likt Italien en första anhalt på vägen mot Europa. De rasistiska vindar som blåser i landet har inneburit försvårade förhållanden för de människor som uppehåller sig utan tillstånd i landet. Kursen reser till ett Grekland i tider av politisk förändring där rättigheter för asylsökande och flyktingar är få, men där det sociala engagemanget är stort. Spanien Södra Spanien är ett område där flera sociala frågor är intressanta. I Andalusien fanns redan innan euro-krisen sociala problem som hög arbetslöshet, åtstramningspaketens konsekvenser har gjort situationen än värre. Det smala sundet mellan Spanien och Marocko, Gibraltarsundet, har gjort att södra Spanien för många migranter är första ankomstområdet i Europa. I många fall innebär en flykt till Europa ett riskfyllt korsande av Medelhavet som skiljer Europa från Asien och Afrika. Spaniens enklaver Ceuta och Melilla i norra Afrika är undantag. De två små landområdena ligger insprängda i Marocko på den nordafrikanska kusten. De är avgränsade med höga stängsel och minutiös gränskontroll. I Spanien kommer kursen få se EU:s gränser ta en högst fysisk, konkret och våldsam form. Frankrike Det fjärde landet kursen ska besöka är Frankrike. Resan kommer bland annat gå till staden Calais i norra Frankrike. Staden är mest känd för sin tunnel under kanalen till Dover i Storbritannien. Till skillnad från resans tre andra destinationer ligger Calais inte i direkt anslutning till Europas fysiska gränser. Här finns inga stängsel eller yttre gränskontroll. Men staden har blivit en brännpunkt i frågan migration. Här lever många flyktingar som söker sig vidare i Europa till Storbritannien. Människorna saknar uppehållstillstånd och rättigheter i Frankrike och lever under förhållanden som bäst beskrivs som inhumana. Året runt bor migranter i övergivna fabrikslokaler, tältläger och under bar himmel. Vatten och sanitära förnödenheter saknas. Utöver detta utsätts migranter kontinuerligt för kontroller, trakasserier och våld från den lokala polisen. I Calais förkroppsligas de högst verkliga murar som papperslösa och rasifierade personer erfar, men som saknar en fysisk karaktär.

Österfärnebo Färnebo folkhögskola ligger i Österfärnebo i södra Gästrikland. Det är en by i jordbruksbygden kring Dalälven sex mil söder om Gävle och åtta mil norr om Uppsala. Skolan är inte samlad till en enda stor skolbyggnad utan lokalerna ligger utspridda i samhället. Kontoret är inhyst i den gamla prästgården och kurserna bor och studerar i olika hus som heter Lychous, Bohms och Mejeriet. I Österfärnebo med omnejd bor omkring 1400 personer. Det är ett levande samhälle på landsbygden. Här finns förutom folkhögskolan: Lasses kiosk, Lundgrens café, en pizzeria, ICA, en bensinmack, och second handbutiken Ymsa. Nära skolan finns ett elljusspår och en idrottsplats där Österfärnebo IF håller hus. ÖFIF har fotbollslag, orientering och friidrott. I byn kan man också gå till biblioteket eller träna i grundskolans idrottshall eller på gymmet. Sedan några år tillbaka finns här dessutom Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp som jobbar aktivt för att bevara och förbättra försörjningsmöjligheterna i bygden. Senaste året har utvecklingsgruppen arbetat mycket tillsammans med de asylsökande i grannorten Gysinge och arrangerat språkcafé och aktivitetsdagar.