Omsorgspolitisk färdriktning i Södermöre kommundel

Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2014-12-01 Omsorgspolitisk färdriktning i Södermöre kommundel 2015-2018 1. Bakgrund Södermöre kommundel har uppdraget att tillhandahålla en god vård- och omsorg. Utifrån gällande lagstiftning och Kalmar kommuns styrande fullmäktigemål och vision har kommundelsnämnden beslutat att tydliggöra mål och färdriktning för äldreomsorgen i Södermöre kommundel. 2. Fullmäktiges inriktning för äldreomsorgen Fullmäktige har tagit följande beslut om följande inriktning för äldreomsorgen i Kalmar kommun: Inriktningen för äldreomsorgen i Kalmar är att man ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård. 3. Södermöre kommundelsnämnds vision Visionen för Södermöre kommundelsnämnd beslutades om år 2000 och gäller tills vidare. Södermöre kommundelsnämnd skall verka för: Att skapa en bygd genomsyrad av delaktighet, samhörighet, kreativitet, lust och glädje. 3.1. Visionens betydelse för omsorgsfrågorna Visionen för Södermöre kommundel skall användas som inspirationskälla för samtliga verksamheter i kommundelsförvaltningen. För Södermöre verksamheter inom omsorgen har visionen inspirerat till följande målbild: I Södermöre kommundel genomsyras vård- och omsorgstjänsterna av hög kvalitet. Delaktighet, ett rehabiliterande förhållningssätt, individuell och personcentrerad omvårdnad och omsorg är ledstjärnor i verksamheten där omsorgstagaren både känner sig trygg och upplever meningsfullhet i tillvaron. Personal ges förutsättningar för att både utvecklas professionellt och att utveckla verksamheten. Organisationen arbetar integrerat och samverkan sker både inom och mellan enheter samt med andra externa aktörer. Allt i syfte att skapa en trygg och värdig äldreomsorg som ger utrymme för lust och glädje. Södermöre kommundelskontor Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen 3, 388 32 Ljungbyholm Tel 0480-45 00 00 vx

2 (9) 4. Kritiska framgångsfaktorer En kritisk framgångsfaktor är en faktor som måste bli uppfylld för att verksamheten ska kunna lyckas. Inom Södermöre kommundelsnämnds vård- och omsorg har följande kritiska framgångsfaktorer definierats: - Kompetent personal - Ständig utveckling - Lärande organisation - Kostnadseffektivitet 5. Mål Utifrån gällande lagstiftning, fullmäktigemålen, Södermöres kommundelsnämnds vision och de kritiska framgångsfaktorerna har nedanstående mål tagits fram. Även underlag från Rådet för kommunala analyser (RKA) har använts i arbetet för att ta fram mål och indikatorer. Innan målen presenteras skall följande klargörande göras gällande målen i den omsorgspolitiska färdriktningen. I Kalmar kommun arbetar vi med ständiga förbättringar. Mål uppnås när resultatet för indikatorerna är bättre än föregående år och/eller när resultatet för indikatorerna är framträdande i förhållande till jämförbara kommuner. Under 2013 genomförde Socialstyrelsen för första gången en totalbrukarundersökning gällande hemtjänst och särskilda boenden. I beskrivningen nedan för de olika målområdena beskrivs Södermöres resultat från 2013 och 2014. Regeringen fattar beslut årligen om huruvida brukarundersökningen ska genomföras. När mål och resultat finns tillgängligt ska dessa så långt det är möjligt presenteras i förhållande till Södermöre komundels jämförbara kommuner: Aneby, Boxholm, Grums, Färgelanda, Grästorp, Tibro, Vingåker och Älvkarleby. Mål och resultat ska jämföras över tid både enhetsvis och för kommundelen som en helhet. Mål rapporteras vid tertial- och årsuppföljningar, vid tema äldreomsorg på nämndens sammanträde n samt i dokumentet Statistik och måluppföljning som tas fram en gång per år. 5.1 Målområden Mål har framarbetats inom följande områden framarbetats: - Nöjdhet - Inflytande - Jämställdhet - Trygghet - Trivsel - Ekonomi

3 (9) 6. Mål: Nöjdhet 6.1 Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är nöjda med nämndens vård- och omsorgsverksamhet. 6.2 Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är nöjda med verksamheten särskilt boende. 2. Andel omsorgstagare som är nöjda med verksamheten hemtjänst. 6.3 Bakgrund Nöjdhet är ett viktigt mått på hur omsorgstagarna upplever kvalitén på nämndens verksamhet. Den sammantagna nöjdheten med verksamheten är en av frågorna i Socialstyrelsens brukarundersökning. Procentandel nöjda omsorgstagare i Södermöre: Särskilt boende 83 84 Hemtjänst 84 100 6.4 Uppföljning Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. 6.5 Hur mäter vi framgång Andelen omsorgstagare som är nöjda med verksamheten särskilt boende har ökat jämfört med föregående år och ligger fortsatt över riksgenomsnittet. Andelen omsorgstagare som är nöjda med verksamheten hemtjänst överstiger 90 procent och ligger fortsatt över riksgenomsnittet. 7. Mål: Inflytande 7.1 Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är delaktiga och upplever självbestämmande i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. 7.2 Indikatorer 1. Andelen omsorgstagare i särskilt boende och hemtjänst som har varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan. 2. Antal rapporterade avvikelser med anledning av bristande delaktighet vid upprättande av genomförandeplan. 3. Andel omsorgstagare som upplever att det kan påverka vilka tider de får hjälp. 4. Andel omsorgstagare som upplever att personalen ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras 5. Andel omsorgstagare som vet vart de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på verksamheten.

4 (9) 7.3 Bakgrund I enlighet med Socialtjänstlagen kap. 5 5 skall den äldre personen, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Delaktighet och inflytande från omsorgstagaren är avgörande för att denna del ska i socialtjänstlagen skall kunna uppfyllas. I Södermöre liksom generellt i hela landet behöver det förbättras att omsorgstagarna ska veta vart man vänder sig för att lämna synpunkter och klagomål. Här är utfallet att lite fler än hälften av de svarande vet vart de vänder sig. Angående indikatorerna 1-2: Genomförandeplanen är ett lagkrav och omsorgstagaren skall vara delaktig i upprättandet av denna. En årlig mätning av andel omsorgstagare som har varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan publiceras i Socialstyrelsens Äldreguiden baserat på enkätsvar från enhetscheferna. År 2014 visade undersökningen att 85 % av omsorgstagarna på Södermöres särskilda boenden varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan. År 2014 visade undersökningen att 45 % av omsorgstagarna i Södermöres hemtjänst varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan. I samband med införandet av biståndsbedömning på särskilt boende införs även en ny avvikelserutin gällande genomförandeplan. Biståndshandläggarna har till uppdrag att följa upp och säkerställa att omsorgstagaren har varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Därutöver genomförs utbildning i social dokumentation för samtlig personal inom äldreomsorgen under år 2014/15. Angående indikatorer 3-5: Indikatorerna mäts i Socialstyrelsen årliga brukarundersökning. Resultat för år 2013 och 2014 ser ut enligt följande. Procentandel omsorgstagare som anser att man kan påverka vid vilka tider som man får hjälp (särskilt boende) eller påverka vilka tider personalen ska komma: Särskilt boende 84 61 Hemtjänst 56 62 Procentandel omsorgstagare som anser att personalen tar hänsyn till framförda åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras. Särskilt boende 88 82 Hemtjänst 88 91 Procentandel omsorgstagare som vet vart man ska vända sig för att framföra sina synpunkter eller klagomål. Särskilt boende 49 31 Hemtjänst 58 63

5 (9) 7.4 Uppföljning Halvårsvis uppföljning av avvikelser gällande genomförandeplanen (egen uppföljning). Äldreguiden presenteras under hösten (årligt återkommande). Mätningen görs i mars-april. Resultatet från avvikelser och Äldreguiden kan jämföras över tid per enhet och för kommundelen som helhet. Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning presenteras i december. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. 7.5 Hur mäter vi framgång Angående indikatorer 1-2: Steg 1: Andelen omsorgstagare som har varit delaktiga vid upprättande av genomförandeplanen har ökat jämfört med föregående år. Steg 2: 100 procent av omsorgstagarna har varit delaktiga vid upprättandet av sin egen genomförandeplan. Angående indikatorer 3-5: Kunna påverka tiderna för hjälpinsatser: - Andelen omsorgstagare som anser att man kan påverka vid vilka tider som man får hjälp eller personalen ska komma ökar och ligger fortsatt över riksgenomsnittet. Hänsyn till hur åsikter om hur hjälp ska utföras: - Andelen omsorgstagare som anser att personalen tar hänsyn till framförda åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras ligger fortsatt över riksgenomsnittet och är bäst bland jämförkommunerna. Synpunkter eller klagomål: - Andelen omsorgstagare som vet vart man ska vända sig för att framföra sina synpunkter eller klagomål på verksamheten ligger över riksgenomsnittet och är bäst bland jämförkommunerna. 8. Jämställdhet 8.1 Nämndens mål Vård- och omsorgsverksamheten i Södermöre kommundel är jämställd. 8.2 Indikatorer 1. Könsfördelningen gällande invånarantalet i Södermöre kommundel i relation till omsorgstagarna på särskilt boende i åldersgruppen 80+. 2. Könsfördelningen i relation till antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad i åldersgruppen 80+. 3. Andelen kvinnor respektive män som deltar i Träffpunkternas öppna verksamhet.

6 (9) 8.3 Bakgrund I Kalmar kommun arbetar vi aktivt med att främja jämställdhet gentemot brukarna för att säkerställa likvärdig service gentemot kvinnor och män. Jämställdhet ska vara en självklar del i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. Erfarenhet från olika projekt med jämställdhetsinriktning runtom i landet har visat statistik på hur män i allt högre utsträckning har beviljats fler hemtjänsttimmar och lättare beviljats plats på särskilt boende än kvinnor. Den kommunala servicen i dessa fall har varit ojämställd. Kraven för att kvinnor ska ha fått samma tjänster som män har varit högre. Indikatorer 1-2 ger nämnden förutsättningar att bättre följa utvecklingen av antalet hemtjänsttimmar och på särskilt boende bland våra äldre i förhållande till kön. Vår egen kartläggning har visat att kvinnor i högre grad än män har deltagit i träffpunkternas verksamhet. Det sociala innehållet som erbjuds i våra verksamheter måste riktas till både män och kvinnor. Detta följs genom könsuppdelad statistik från Träffpunkternas verksamhet. 8.4 Uppföljning Indikatorer 1-2 redovisas årligen i statistikdatabasen Kolada och redovisas till nämnd inom ordinarie måluppföljning. Indikator 3 är en egen uppföljning och redovisas till nämnd inom ordinarie måluppföljning. 8.5 Hur mäter vi framgång Gällande indikatorer 1-3 saknas jämförelsetal för 2013 och en tydligare kvantitativ målformulering bör avvaktas tills detta finns. Nämnden får initialt göra en kvalitativ bedömning om huruvida verksamheten har lyckats med att erbjuda vård och omsorg på jämställda villkor. 9. Trygghet 9.1 Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel är trygga i nämndens vård- och omsorgsverksamhet. 9.2 Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är trygga i verksamheten särskilt boende. 2. Antalet avvikelser gällande fall, läkemedel, omsorg och omvårdnad i verksamheterna särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. 3. Antalet personal per omsorgstagare under en 14-dagarsperiod i verksamheten hemtjänst (personalkontinuitet).

7 (9) 9.3 Bakgrund Omsorgstagare ska kunna leva och bo under trygga förhållanden. I Socialstyrelsen brukarundersökning mäts hur omsorgstagarna upplever tryggheten på särskilt boende. Riksgenomsnitt var föregående år att nio av tio kände sig trygga på de särskilda boendena. Resultatet för Södermöres särskilda boende år 2013 och 2014 var att 97 respektive 91 procent av omsorgstagarna upplevde att det var tryggt att bo på sitt äldreboende. En gång per år inrapporteras det nationellt om hur personalkontinuiteten ser ut i hemtjänsten under en 14-dagars period. År 2013 framkom det att en hemtjänsttagare i Södermöre i snitt träffade elva olika personal under aktuell period. Under år 2014 hade den antalet olika personal minskat till tio. Det skall jämföras med de 220 kommuner som deltog i Kommuners kvalitet i korthet år 2013 där genomsnittet var fjorton olika personal som en hemtjänsttagare mötte under en tvåveckors period. Avvikelsehantering är viktig för utvecklingen av verksamheten som en lärande organisationen och för att kunna åtgärda de brister som finns eller kan uppstå. Att dra lärdom av dessa och utveckla det skadeförebyggande arbetet är en viktig del i arbetet att erbjuda en trygg vård och omsorg för våra äldre. Vid mätningen för 2013 hade Södermöre kommundel totalt 294 registrerade fallolyckor en förbättring sedan föregående år med 12 procent. 9.4 Uppföljning Resultat från totalbrukarundersökningen presenteras årligen. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. Antalet avvikelser gällande fall, läkemedel, omsorg, omvårdnad följs upp halvårsvis. Personalkontinuitet följs upp i Kommuners kvalitet i korthet i februari. Vid sidan av den mätningen har verksamheten en egen kontinuerlig uppföljning gällande personalkontinuiteten för en grupp omsorgstagare i Södermöres hemtjänst. Rapportering från den egna mätningen sker i samband med temat äldreomsorg på nämndens sammanträde. I samband med införandet av planeringsverktyget Laps care kommer personalkontinuitet mätas även för särskilt boende. 9.5 Hur mäter vi framgång Andelen omsorgstagare som är trygga i verksamheten överstiger riksgenomsnittet. Personalkontinuiteten är bättre än jämförelseåret 2013 i Södermöre samt årligen bättre än riksgenomsnittet. Antalet fallolyckor och brister i läkemedelshanteringen har minskat jämfört med föregående år. 10. Trivsel 10.1 Nämndens mål Omsorgstagare i Södermöre kommundel trivs i nämndens vård- och omsorgsverksamhet.

8 (9) 10.2 Indikatorer 1. Andel omsorgstagare som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i verksamheten särskilt boende. 2. Andel omsorgstagare som är nöjda med möjligheterna att komma utomhus. 3. Andel omsorgstagare som är nöjda med hur de bemöts av personalen. 10.3 Bakgrund En aktiv tillvaro och en upplevd känsla av meningsfullhet är viktiga delar för att omsorgstagarna ska trivas i verksamheten. Samtliga indikatorer följs upp i Socialstyrelsens brukarundersökning. Resultat från brukarundersökningarna år 2013 och 2014. Procentandel omsorgstagare som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på särskilt boende: Särskilt boende 70 56 Procentandel omsorgstagare som är nöjda med möjligheterna att komma ut: Särskilt boende 82 67 Procentandel omsorgstagare som anser att personalen bemöter dem på ett bra sätt: Särskilt boende 94 92 Hemtjänst 96 100 10.4 Uppföljning Resultat från totalbrukarundersökningen. Resultatet kan jämföras över tid per enhet, för kommundelen som helhet samt i jämförelse med andra kommuner och riksgenomsnitt. 10.5 Hur mäter vi framgång Andelen omsorgstagare som är nöjda med aktiviteterna som erbjuds på särskilt boende ökar och överstiger 2013 års resultat. Andelen omsorgstagare som är nöjda med möjligheterna att komma ut understiger inte 2013 års resultat. Andelen omsorgstagare som anser att personalen bemöter dem på ett bra sätt överstiger riksgenomsnittet i både särskilt boende och hemtjänst.

9 (9) 11. Ekonomi 11.1 Nämndens mål Södermöre kommundel ska bedriva en kostnadseffektiv vård- och omsorgsverksamhet. 11.2 Indikatorer 1. Södermöres kostnad per vårddygn för särskilt boende 2. Södermöres kostnad per timme i hemtjänst. 11.3 Bakgrund Kalmar kommun har höga standardkostnader för äldreomsorgen. I Södermöre kommundel har framför allt hemtjänsten haft höga kostnader. 11.4 Uppföljning Rapport kostnad per brukare presenteras årligen i april. 11.5 Hur mäter vi framgång Södermöres kostnad per vårddygn för särskilt boende ligger vid riksgenomsnittet. Södermöres kostnad per timme i hemtjänst har minskat och ligger närmare riksgenomsnittet. 12. Medarbetare I Kalmar kommun ska arbetsplatserna präglas av samverkan mellan chefer och anställda samt mellan de anställda. 12.1 Mål I Södermöres vård och omsorg ska personalen samarbeta med och lära av varandra och andra. 12.2 Mätning Mäts vartannat år via medarbetarenkäten. Frågor som mäts är: På min arbetsplats delar vi med oss av vår kunskap och lär av varandra. Vi samarbetar med andra arbetsplatser för att uppnå goda resultat. Förtydligande: Samarbete med andra arbetsplatser inkluderar samarbete med andra avdelningar, arbetslag eller andra boende, träffpunkter eller andra verksamheter inom kommunen. 12.3 Uppföljning Uppföljning av mål om samarbete sker vartannat år efter genomförd medarbetarenkät. 12.4 Hur mäter vi framgång Resultatet i enkäten år 2016 visar en högre andel medarbetare som instämmer i de båda påståendena än jämförelseåret 2014.