SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 3-214 Innehåll Antibiotika... 2 Öppenvårdsförskrivning... 2 Slutenvårdsförbrukning... 3 Vaccinationer... 5 Vaccination av barn... 5 Influensavaccination av medicinska riskgrupper... 7 Sexuellt överförda infektioner i Norrbotten... 9 Klamydia... 9 Gonorré... 9 1 (9)
Antibiotika Öppenvårdsförskrivning Enligt Folkhälsomyndigheten ser man i Sverige en stadigt minskad antibiotikaförskrivning i öppenvård, se figur nedan. 4 Öppenvårdsförsäljning riket okt 29-aug 214 Antibiotika för systemiskt bruk (J1 exkl metenamin) Källa: ehälsomyndigheten, Concise, Alla utfärdare exkl veterinärer 35 3 25 2 15 1 5 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 sep-1 nov-1 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 Recept/1 invånare och månad mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 Under första halvåret 214 minskade antibiotikaförskrivningen i Norrbottens öppenvård med 4 % jämfört med samma period 213. Om man jämför förskrivningen i länets olika kommuner med varandra så ser man att antibiotikaförskrivningen ökat i endast tre av de 14 kommunerna (ökningen är markerad med röda staplar i diagrammet nedan). Övertorneå uppvisade den i särklass största minskningen av förskrivna antibiotikarecept. Lysande! 2 J1-Varurader per TIN första halvåret 214 175 15 125 1 75 5 25-25 Arjeplog Pajala -8-9 8 Haparanda Älvsbyn -14 5 Kalix Boden Gällivare -13-18 Överkalix Kiruna Luleå -8-4 -6 16 Arvidsjaur Piteå -3 Övertorneå -29 Jokkmokk -13-5 2 (9)
Slutenvårdsförbrukning Även antibiotikaförbrukningen i slutenvården minskar i landet. Försäljningen på slutenvårdsrekvisition, (J1 antibakteriella medel) mätt i DDD/1 invånare och dag minskade med 2 % under det senaste året. Här åskådliggjort i en graf från Folkhälsomyndigheten: Källa: Concice, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten I vårt eget statistikuttag med data från Apoteket Service AB ser vi att rekvisitionerna J1 i Norrbotten avseende DDD minskade med 5,3 % mellan halvår 1 213 och halvår 1 214 (notera då delvis annat datauttag än för landet i övrigt). För de olika sjukhusen ser förändringarna ut som följer: GE + 3,1 % KA - 4,2 % KX + 15,8 % PE +,6 % SY - 8,1 % Som ni kanske minns från tidigare år så är datavärdet för denna halvårsstatistik lite svagt. Det krävs uppföljning över flera år för att man ska kunna se säkra trender. I årsstatistiken (som ni får i januari) så redovisar vi ju dessutom förbrukningen per producerat vårddygn en siffra som är intressantare. Vi har också förbättrat vår position i jämförelse med förbrukningen i övriga landsting (nu plats 6 i fjol plats 4) även om vi fortsatt förskriver mer än riksgenomsnittet bra men torde betyda att det finns ytterligare förbättringspotential? Sen vill jag påstå att valet av antibiotika i slutenvårdsförskrivningen inte är så tokig? Mycket penicillin ser vi som en positiv indikator. Här andel PcV/PcG mätt i DDD/1 inv. och dag: 3 (9)
Källa: Concice, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten Lite cefalosporiner (Claforan med flera) och fluorokinoloner (Ciprofloxacin med flera) är också en positiv indikator. Här andel cefalosporiner/fluorokinoloner mätt i DDD/1 inv. och dag: Källa: Concice, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten Här dock ett OBS! Notera ökningen av cefalosporiner/fluorokinoloner i Norrbotten i figuren ovan. I vår egen jämförelse halvår 213-14 så ökar användandet av 3:e generationens cefalosporiner med knappt 4 % (PE + 33 %, GE + 31 %, KX + 26 % SY och KA minskar). Även fluorokinolonerna ökar (GE + 53 %, KX + 52 % (från en mycket låg nivå), SY + 13 % - PE och KA minskar). Som sagts ovan svaga data men kanske ett observandum. Dessa preparat är sannolikt ogynsamma ur resistenssynpunkt (ESBL-resistens). Håll koll! Sen använder vi i Norrbotten mer piperacillin-tazobactam (Tazocin ) än riksgenomsnittet (ca 7 % jämfört med 5 % i övriga Sverige) och även diskret mer karbapenemer (Meronem, Tienam m. fl.) än övriga landsting (4,4 % jämfört med 4,1%). Dessa mycket breda antibiotika är också ogynsamma att överförbruka av resistensskäl. 4 (9)
Jag använder ett citat från Sgt. Esterhaus minns ni Spanarna på Hill Street? - Hey! Let s be careful out there! Och Bestäm er för vilken diagnos patienten har om ni planerar att ge antibiotika och behandla utifrån diagnos. Ansträng er (= odla etc) för att hitta etiologiskt agens. Använd gärna Strama NLL s rekommendationer för empirisk antibiotikaval (från hemsidan eller appen) när ni väljer preparat. Jobba utifrån Strama och Infektionsläkareföreningens1-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård. Något som ingår i NLL s antibiotikapolicy. Besluta tillsammans med er Antibiotikaansvariga läkare om mål för er kliniks antibiotikaanvändning - och följ upp detta! Något som sannolikt blir lättare nu när Infektionsverktyget breddinförs. Vaccinationer Vaccination av barn Vaccinationstäckningen bland norrbottniska barn är på det stora hela utmärkt. Bland tvåårsbarnen är mer än 98 % fullständigt vaccinerade med samtliga vacciner i vaccinationsprogrammet och bland tolvåringarna var motsvarande andel 97 %. De flesta barn som på grund av felaktig information avstått från sin första vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) på BVC har också fått sina vaccinationer kompletterade efteråt (mörkgrön linje i diagrammet nedan). 1% DPT-Polio åk 6 (12 år) MPR åk 6 (12 år) DPT-Polio BVC (2 år) MPR BVC (2 år) Andel fullständigt vaccinerade 98% 96% 94% 92% 9% 88% 86% 84% 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Födelseår Av stapeldiagrammen nedan framgår att det inte gått att få fullständig information från alla kommuner. Statistiken blir därför tyvärr ofullständig även i år (se figurerna nedan). Ingen av sjukdomarna som förebyggs genom dessa vaccinationer har utrotats. Även i Sverige får vi regelbundet mindre utbrott av dessa sjukdomar i grupper som har låg vaccinationstäckning. Det finns 5 (9)
därför anledning att överväga erbjudanden om kompletterande vaccinationer i de kommuner där vaccinationstäckningen är lägre än 95 % (se figurerna nedan). 1% 9% 8% 7% 6% 5% uppgift saknas 4% dos 3% 2% 1% 1-3 doser 4 doser % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figuren ovan visar resultat av vaccination av barn i årskurs sex mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio per kommun. 1% 9% 8% 7% 6% 5% uppgift saknas 4% dos 3% 2% 1% 1 dos 2 doser % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figuren ovan visar resultat av vaccination av barn i årskurs sex mot mässling, påssjuka och röda hund per kommun. Vaccination mot kikhosta infördes i det svenska vaccinationsprogrammet för barn 1996. Redan efter några års vaccination sågs ett minskat antal fall av sjukdomen, och sedan 28 har endast ett fåtal nya fall rapporterats i Norrbotten (se diagrammet nedan). I år har hittills nio fall rapporterats, alla utom ett sedan början av augusti. Det är därför viktigt att uppmana föräldrar med spädbarn att undvika kontakt med personer som har hosta. I de fall då spädbarn misstänks ha blivit exponerade för kikhosta bör föräldrarna kontakta hälso- och sjukvården för råd och ställningstagande till profylax. 6 (9)
Rapporterade fall av kikhosta 7 6 5 4 3 2 1 64 52 35 24 23 15 15 18 17 9 7 5 6 4 2 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 sep 214 Influensavaccination av medicinska riskgrupper Vi har i Norrbotten en lång tradition av låg anslutning till de nationella rekommendationerna om vaccination av medicinska riskgrupper mot influensa. Det är egentligen bara 29, då den så kallade svininfluensan grasserade, som vaccinationstäckningen sköt i höjden (se nedan). Minst benägna att vaccinera sig är man i Malmfälten. Vad detta beror på är oklart. Andel vaccinerade ålderspensionärer 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Pandemrix Säsongsinfluensavaccin 69% 53% 55% 5% 45% 47% 5% 43% 38% 39% 35% 32% 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Förutom den sedvanliga statistiken över hur stor andel av ålderspensionärerna som vaccinerats efter förra influensasäsongen studerades då också i vilken utsträckning influensavaccin getts till de personer i Norrbotten där diagnoserna KOL eller hjärtsvikt konstaterats. Som framgår av diagrammet nedan var resultatet i genomsnitt 26 %, det vill säga ännu sämre än det för ålderspensionärerna. Det var en markant skillnad mellan länets hälsocentraler avseende i vilken utsträckning man lyckats med vaccinationerna. Här krävs verkligen en mer aktiv insats från hälso- och sjukvården. 7 (9)
Norrbotten HC 1 HC 2 HC 3 HC 4 HC 5 HC 6 HC 7 HC 8 HC 9 HC 1 HC 11 HC 12 HC 13 HC 14 HC 15 HC 16 HC 17 HC 18 HC 19 HC 21 HC 2 HC 22 HC 23 HC 24 HC 25 HC 26 HC 27 HC 28 HC 29 HC 3 HC 31 HC 33 HC 32 HC 34 Norrbottens hälsocentraler 8% 26% 3% 28% 28% 27% 27% 26% 26% 24% 24% 22% 22% 21% 21% 18% 17% 17% 16% 16% 15% 14% 14% 13% 13% 44% 41% 39% 38% 36% 36% 35% 35% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel listade <65 år med hjärtsvikt och/eller KOL som influensavaccinerats 213-214 5% 56% Eftersom det finns ett välkänt samband mellan låg vaccinationstäckning och ett ökat antal personer i riskgrupperna med svår sjukdom, direkt eller indirekt orsakad av influensa, hoppas vi att årets vaccinationskampanj ska bli betydligt mer framgångsrik än tidigare år. De medicinska riskgrupperna är samma som förra året, nämligen: personer över 65 år, oavsett hälsotillstånd gravida kvinnor i andra och tredje trimestern personer med följande tillstånd: - kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom - instabil diabetes mellitus - nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling - kronisk lever- eller njursvikt - astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) - neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen - barn med flerfunktionshinder - extrem fetma (BMI >4) För att ytterligare stärka skyddet för svaga patienter rekommenderar landstingets vaccingrupp från och med i år att all personal i vårdnära arbete vaccinerar sig mot säsongsinfluensa. Skyddet efter vaccination mot säsongsinfluensa avtar relativt snabbt. För att man ska vara skyddad måste därför en ny vaccination göras inför varje influensasäsong. I år startar vaccinationerna tisdagen den 21:a oktober. Enligt WHO:s rekommendationer innehåller årets influensavaccin följande tre komponenter: - Influensa A (H1N1)pdm9/Californien/7/29 - Influensa A (H3N2)/Texas/5/212 - Influensa B/Massachusetts/2/212 8 (9)
Sexuellt överförda infektioner i Norrbotten Klamydia Under årets första åtta månader minskade antalet rapporterade klamydiafall med 5 % jämfört med 213 (se figuren nedan). Eftersom inte hela året gått ännu är det klokt att tolka dessa data med försiktighet. Men, möjligen ser vi nu äntligen ett trendbrott från de senaste årens ständigt stigande antal fall av klamydia i Norrbotten. 8 Antal fall januari - augusti 7 6 5 4 3 2 1 427 493 52 563 643 644 598 615 684 429 445 535 6 572 21222324252627282921211212213214 Gonorré Vi ser med tilltagande oro på de senaste årens ökning av gonorré i Norrbotten (se figuren nedan). Samma trend ses även på andra håll i Sverige. 14 12 12 Antal fall januari - augusti 1 8 6 4 2 2 3 6 3 7 9 6 27 28 29 21 211 212 213 214 Med tanke på att sjukdomen kan ge svåra komplikationer vill vi rikta en särskild varning till dem som väljer att testa sig anonymt och behandla sig med läkemedel som inhandlas via Internet. De bakterier som orsakar sjukdomen är idag i hög utsträckning resistenta mot vanliga antibiotika. Att avstå från den gratis diagnostik, behandling och uppföljning av sjukdomen via hälso- och sjukvårdens specialister är därför både dyrt, farligt och olagligt. Anders Österlund Smittskyddsläkare anders.osterlund@nll.se 92-28 36 19 Anders Nystedt Bitr smittskyddsläkare anders.nystedt@nll.se 92-28 22 45 Ann-Louise Svedberg Smittskyddssköterska ann-louise.svedberg@nll.se 92-28 36 9 Ann-Marie Cylvén Smittskyddssköterska ann-marie.cylven@nll.se 92-28 32 93 Inga-Lill Lundqvist Smittskyddssekreterare inga-lill.lundqvist@nll.se 92-28 36 16 9 (9)