Delårsrapport Utbildningsnämnden

Delårsrapport 2 2011 Utbildningsnämnden 2011-09-15

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Uppföljning av målen... 5 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska... 5 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande... 6 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö... 7 2.4 Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan... 7 2.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse... 8 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande... 8 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola... 9 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete... 10 2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete... 11 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet... 11 2.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering... 11 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid... 11 2.9.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar... 12 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen... 12 2.10.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer... 12 2.11 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier... 12 2.11.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter... 12 3 Uppföljning av verksamheten... 14 3.1 Viktiga händelser... 14 3.2 Nettokostnadsutveckling... 22 4 Uppföljning av ekonomin... 24 Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 2(25)

4.1 Budgetavvikelse... 24 4.2 Investeringsram... 24 5 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö... 25 Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 3(25)

1 Sammanfattning Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen ersätts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Det preliminära antagningsresultatet, elevernas omval tom 15 maj visar att andelen sökande till högskoleförberedande program ökar och därför har den kommunala organisationen utökats för Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och International Baccalaureate. Yrkesprogrammen har däremot tappat kraftigt vilket leder till en minskning av antalet platser. Till yrkesprogrammen finns två introduktionsprogram kopplade vilket leder till att anpassningen blir mindre kännbar då fler obehöriga elever kan beredas plats istället. Läsåret 11/12 försvinner det individuella programmet i och med införandet av Dy 11 förutom för elever med påbörjad flerårig planering. De fem nya introduktionsprogrammen som ersätter individuella programmet överensstämmer på många sätt med den organisation av individuella program som erbjudits tidigare. Regler för behörighet och urval ändras dock och även innehåll då eleverna för vidaregång behöver undervisning i fler ämnen än tidigare. Antalet ansökningar om tilläggsbelopp för gymnasieelever med omfattande behov av stöd har mer än fördubblades inför vårterminen jämfört med samma tidpunkt året innan. Utbildningsverksamheten inom Komvux Malmös olika enheter bedöms hålla god kvalitet, men det finns behov av ytterligare samordning för att på bästa sätt möta malmöbornas utbildningsbehov. Den enskilda enheten eller utbildningsanordnaren kan inte fullt ut möta behovet av flexibilitet och tillgänglighet. Under året ska samverkan och samplanering mellan Komvux Malmös olika utförarenheter och mellan utförarenheter och Vägledningscentrum förstärkas och utvecklas. Som ett led i detta arbete har ett nytt mötesforum etablerats. Arbetet med att utveckla kombinationer mellan sfi och yrkesutbildning fortlöper. Samarbetet mellan branschföreträdare inom hotellnäringen, anordnare av yrkesutbildning och anordnare av sfi kring Hotelltalanger, som innebär att yrkesutbildning, sfi och praktik med möjlighet till anställning kopplas samman, har fallit mycket väl ut och detta kan tjäna som modell för fortsatt utveckling inom andra områden. Budgeten för Ung i sommar bygger på att 3 000 ungdomar skulle ha möjlighet till en plats, vilket innebar en ökning med 500 platser. Det konstaterades innan sommaren att tillflödet av antalet platser inte motsvarade det budgeterade antalet. Trots olika insatser för att öka antalet platser nåddes inte målet. Det faktiska antalet ungdomar som varit ute i praktik i de olika åldersgrupperna uppgår till ca 2 550. Detta innebär att den tilldelade resursen inte använts fullt ut utan visar ett överskott om 4,5 mnkr enligt helårsprognos för år 2011. Pedagogiska centralen har efter beslut i kommunstyrelsen bl a ändrat namn till Centrum för Pedagogisk Inspiration. Helårsprognosen visar +4 500 tkr, eftersom Praktikenheten inte nått budgeterat uppdrag. Helårsprognosen kan komma att påverkas beroende på skolornas fortsatta arbete med anpassning samt att gymnasieskolans organisation avstäms per 15/9. Tilläggsbeloppen för höstterminen 2011 är ännu inte beslutade och fördelade. Antalet tilläggsbelopp ökar i omfattning, vilket också kan komma att påverka helårsprognosen. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 4(25)

Uppföljning av målen 1.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Gymnasieskolan Den kommunala uppföljningsverksamheten har som mål att erbjuda studier eller annan sysselsättning för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i eller har ett slutbetyg från gymnasieskolan. Praktik för att komma i kontakt med arbetsmarknaden eller hjälp att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen erbjuds. Den utökade och omformade ungdomsuppföljningen, som har rönt stora framgångar, har fortsatt. Genom nya kontaktvägar har man lyckats nå 93 procent av ungdomsuppföljningens målgrupp. Syftet med ungdomsuppföljningen är att nå ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna utanför samhället, samla information gällande deras sysselsättning samt synliggöra det stöd som kommunen erbjuder ungdomarna. Att nå så många som möjligt är viktigt för att sedan kunna erbjuda vägledning, visa på olika alternativ och motivera till aktivitet. Målet är att nå 100 procent av ungdomarna, som omfattas av den kommunala ungdomsuppföljningen, och att även kunna jobba förebyggande genom att försöka nå ungdomarna innan de avbryter studierna. Inom Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion, två av de nya Introduktionsprogrammen, är målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Inom varje Yrkesintroduktion förbereds för olika yrkesutgångar eller åtminstone en start för att komma in i ett yrke. Vuxenutbildningen Idag går många ungdomar ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg och för dessa är olika former av utbildningsinsatser viktiga för att stärka deras möjligheter på arbetsmarknaden. Generellt har volymerna inom vuxenutbildningen kunnat ökas, bland annat genom den statliga satsningen på yrkesvux, vilket ökat ungdomarnas möjlighet att bygga på sin kompetens. Det är också viktigt att ungdomarna får hjälp att formulera mål och planera sin väg framåt och i detta sammanhang spelar Vägledningscentrum en viktig roll. Många unga vuxna deltar i ordinarie vuxenutbildning och till detta kommer olika specifikt målgruppsrelaterade utbildningsinsatser. Inom European Second Chance (E2C), som har utökats jämfört med tidigare år, ges unga den grund som behövs för att de ska ta sig vidare till ordinarie utbildning eller arbete. Inom Krafttag ung, där majoriteten av deltagarna kommer från IVIK, får personer mellan 20-24 år möjlighet att kombinera sfi-studier med bland annat jobbcoachning, praktik och andra arbetsmarknadsrelaterade insatser. Sedan augusti 2010 har 42 personer deltagit i verksamheten och av dessa har 9 fått arbete, 11 har börjat studera på grundläggande nivå och 3 har påbörjat yrkesutbildning. 9 deltagare finns kvar från i våras och ytterligare 14 nya deltagare har nu tagits in till utbildningen. Inom ordinarie utbildning har tillgängligheten ökat till exempel genom att möjligheten till kontinuerlig start i Komvux Malmö Paulis flexutbildning har förstärkts, vilket möjliggjorts genom utökade utbildningsvolymer, och antalet flexkurser har ökat. Inom yrkesinriktad utbildning har möjligheten att läsa enstaka kurser ökat, vilket underlättar för dem som endast behöver komplettera med någon enstaka kurs för att uppfylla de krav som ställs för att man ska vara anställningsbar. Genom nya mötesforum har samarbetet mellan Utbildningsförvaltningen (Vuxenutbildningen, Uppdrag Malmö och Vägledningscentrum), Arbetsförmedlingen och JobbMalmö förstärkts. Detta bidrar till att utbildningar kan matchas ännu bättre mot Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 5(25)

arbetsmarknadens behov och efterfrågan, samtidigt som för individen effektiva kombinationer av insatser underlättas. Även inom Malmö Lärcentrum har man gjort insatser, som kan motivera ungdomar och visa på möjliga vägar och alternativ på arbetsmarknaden. Man har till exempel synliggjort yrken inom speldesign och filmproduktion genom företagssamarbetet Open Office. Målgruppen var gymnasieelever och vuxenstuderande och temat för veckan var delaktighet och Creative Commons utifrån ett spel- och filmperspektiv. Två föreläsningar och workshops på temat dolda jobb har också genomförts med totalt 50 deltagare. 1.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Statistik från Arbetsförmedlingen visar på en stark koppling mellan utbildningsnivå och möjligheten att få de nya lediga arbetena som skapas successivt. Därför är vuxenutbildningen viktig för att stärka malmöbornas position på arbetsmarknaden och möjlighet till självförsörjning. Intresset för yrkesutbildning har minskat bland ungdomar som söker till gymnasiet, varför vuxenutbildningen också får en allt viktigare roll i att säkra kompetensförsörjningen inom olika områden. Vuxenutbildningen kan starkt bidra till en bättre matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten och det är positivt att volymökningar har kunnat göras genom riktade statsbidrag för yrkesvux. Intresset för validering och kompletterande utbildning har ökat kraftigt jämfört med tidigare år och även här har volymökningar varit möjliga. I syfte att korta vägen till arbete och självförsörjning har utvecklingen av kombinationer mellan sfi, yrkesutbildning och praktik fortsatt. Verksamheten nyanlända hotelltalanger, med inriktning mot arbete inom hotellnäringen, har varit framgångsrik och motsvarande verksamhet har startats för vårdtalanger. Utbildning för entreprenörstalanger planeras starta i oktober och ett ytterligare område som har diskuterats är fordonsteknik. Förberedande utbildningsinsatser har utvecklats i positiv riktning och inriktas nu i stor utsträckning på att ge deltagarna en praktisk förståelse för olika yrkesområden, samtidigt som man erbjuds vägledning inför framtida studie- och yrkesval. Under året har det genomförts förberedande utbildningar inom områdena vård, café/restaurang, transport, el/vvs/fastighetsteknik/bygg och fordonsteknik. 98 personer har påbörjat förberedande utbildning och av dessa slutförde 75 deltagare (77%) utbildningen. Relativt många deltagare fortsätter efter den förberedande utbildningen vidare till en mer omfattande yrkesutbildning, som skapar goda förutsättningar för arbete. Trenden är positiv och i nuläget går drygt 25% av deltagarna inom förberedande utbildningsinsatser vidare till ordinarie vuxenutbildning. Rekryteringsutbildningar möjliggör för deltagarna att få en stark koppling till arbetsmarknaden redan under utbildningstiden och av dem som fullföljer utbildningen får majoriteten arbete, trots att målgruppen annars anses stå långt ifrån arbetsmarknaden. Samarbetet mellan vuxenutbildningen, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen fungerar nu mycket bra och har underlättats genom den nya organisationen kring arbetsmarknadsfrågor. Genom effektivare samverkan har rekryteringen till olika utbildningsinsatser effektiviserats och man har haft lättare att rekrytera motiverade deltagare väl lämpade för yrkesområdet. Kommunens gymnasieskolor har engagerats dels som anordnare av ordinarie, yrkesinriktad vuxenutbildning, dels i särskilda utbildningsinsatser som planeras och utvecklas tillsammans med bland andra JobbMalmö. Som exempel kan nämnas Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasiums utbildningar inom restaurang- och hantverksområdet. Vid planeringen av Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 6(25)

utbildningsinsatserna tas stor hänsyn till dels det regionala arbetskraftsbehovet, dels till deltagarnas förutsättningar och intressen. De flesta arbetsgivare efterfrågar korrekt och förstålig dokumentation på arbetssökandes kunskaper. Detta gör det i många fall svårt att kunna försörja sig själv utan en gångbar svensk utbildning eller dokumentation. I de fall individen har kunskaper inhämtade via arbete eller utbildning i Sverige eller utomlands motsvarande vad som yrkesutbildning i svensk gymnasieskolan/vuxenutbildning avser att ge, kan dessa i de flesta fall valideras. Inom den kommunala vuxenutbildningen, via Vägledningscentrum, finns möjlighet att validera mot en rad yrken som kräver kunskaper på denna nivå. Valideringsinstrument finns i dagsläget utvecklade för ett tjugotal yrken. Sedan valideringsverksamheten kopplades samman med Vägledningscentrum har efterfrågan på validering ökat. Då validering med efterföljande kompletterande utbildning är en effektiv väg från försörjningsstöd till självförsörjning har ytterligare medel tillskjutits för att kunna möta efterfrågan, vilket har möjliggjorts genom yrkesvux-medel. 1.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Inom förvaltningen pågår ständigt arbete för att lära ungdomar till framtida entreprenörskap. Många skolor bedriver ett intensivt och framgångsrikt arbete med UF, Ungt Företagande, där gymnasieelever får starta ett företag, driva detta för att i slutet av kursen avsluta det. Inom de yrkesförberedande programmen förbereds eleverna för att driva egna verksamheter inom de yrkesområden de utbildas inom. I och med att de nationella skolreformerna träder i kraft hösten 2011 formaliseras kraven på systematiskt arbete med entreprenöriellt lärande, ett förhållningsätt som ska genomsyra hela utbildningsväsendet och syftar till att öka och lyfta fram elevernas drivkrafter. Utbildningsförvaltningen har ansökt om och beviljats medel från Skolverket för att under läsåret 2011/2012 arrangera inspirationsföreläsningar på temat entreprenöriellt lärande. Dessutom kommer ett antal personer per skola att erbjudas ytterligare utbildning i entreprenöriellt lärande för att kunna fungera som inspiratörer på den egna skolan. Dessa inspiratörer bildar ett nätverk som träffas med jämna mellanrum för kunskapspåfyllning och stöttning. Nätverket samordnas från utbildningsförvaltningen. Mycket arbete som syftar till att implementera det entreprenöriella lärandet pågår inom förvaltningens verksamheter. Som exempel kan två ESF-finansierade projekt nämnas: INDEX; en dansk organisation som utvecklar pedagogiken Education to Improve Life. Malmö latinskola och Mediegymnasiet deltar i projektet. ENTRIS 2.0 samordnas av Kommunförbundet Skåne där medverkande kommuner och skolor erbjuds kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande. Malmö latinskola medverkar. 1.4 Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år från påbörjad gymnasieutbildning var 2010 69,8 % i Malmö stad som skolkommun, oavsett huvudman. För att få slutbetyg från gymnasieskolan krävs att eleven fått betyg i alla kurser som ingår i programmet. Detta innebär att andelen som presenterats ovan avser andelen av nybörjarna hösten 2006 som erhållit slutbetyg t.o.m. läsåret 2009/2010. Andelen eleven med slutbetyg inom fyra år på studieförberedande program var 86 % 2010 och på de yrkesförberedande programmen var motsvarande siffra 78,8 %. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 7(25)

För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat program och minst betyget Godkänd på minst 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Av de elever som erhållit slutbetyg hade 84 % högskolebehörighet. Högskolebehörigheten på de yrkesförberedande programmen var 71 % och 92 % på de studieförberedande. Högst andel behöriga fanns på Elprogrammet där 97 % var behöriga. Lägst andel fanns på fordonsprogrammet där 51 % var behöriga. Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år: 69,8 % (2010). Andelen elever med slutbetyg från studieförberedande program efter fyra år: 86 %. Andelen elever med slutbetyg från yrkesförberedande program efter fyra år: 78,8 %. Motsvarande uppgifter för år 2011 har ännu inte rapporterats. 1.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Med anledning av införande av ett nytt elevadministrativt system kan tillförlitliga uppgifter för vt 2011 inte rapporteras i nuläget. En jämförelse med föregående läsår kommer att presenteras under hösten. 1.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Under våren 2011 har utbildningsförvaltningen genom en enkätundersökning riktad till elever i gymnasieskolans årskurs 2 undersökt bland annat hur eleverna upplever sin studiesituation, sitt faktiska inflytande över studiesituationen och hur deras lärare fungerar. Lärarna Andel respondenter som svarat Ja alla lärare och De flesta lärare på följande påståenden: - Lärarna är bra på att undervisa, 76 % - Lärarna är tydliga med hur jag klarar mig i olika kurser, 69 % - Lärarna sätter rättvisa betyg, 72 % - Lärarna ger flickor och pojkar lika stora möjligheter att visa vad de kan på lektionerna, 85 % Kommentar: En ökning har skett avseende andelen elever som upplever att lärarna är tydliga med hur de klarar sig i olika kurser, 53% år 2007, 67% år 2009 och 69% år 2011. Undervisningen Andelen respondenter som svarat: I alla kurser och I de flesta kurser på följande påståenden: - Jag vet vad som ingår i kursplanen, 80 % - Jag vet vad jag ska kunna för att få G, VG eller MVG, 76 % - Jag tycker att arbetssätten varieras på ett bra sätt, 74 % - Jag har lätt för att hänga med på lektioner/arbetspass, 82 % - Jag upplever att undervisningen är meningsfull, 72 % - På min skola används IT som ett hjälpmedel i undervisningen, 64 % Hur nöjd är du med följande: Andelen respondenter som svarat: Mycket nöjd och Ganska nöjd : Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 8(25)

- Ditt schema, 81 % - Klassrumsmiljön, 74 % - Andra lokaler för skolarbete, 82 % - Platser för avkoppling, 56 % - Tillgång till datorer, 79 % Kommentar: Andelen elever som är nöjda med platser för avkoppling har ökat från 44% år 2009 till 56% år 2011. Upplever du att du under din gymnasieutbildning Andelen respondenter som svarat Ja, absolut och Ganska mycket : - Lär dig ta ansvar för dina studier, 90 % - Förbättrar kunskapen om hur du lär dig, 84 % - Förbättrar din förmåga att arbeta självständigt, 88 % - Förbättrar din förmåga att arbeta tillsammans med andra, 85 % - Blir väl förberedd för arbetslivet, 74 % - Blir väl förberedd för fortsatta studier, 81 % En arbetsgrupp bestående av skolledare och specialpedagoger arbetar med målet att finna ett nytt digitaliserat åtgärdsprogram som bättre svarar mot de krav den nya skollagen ställer. Initiativ till gemensam fortbildning för grundskolan och gymnasieskolan för att öka kvaliteten på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram har tagits tillsammans med avdelningen Barn och ungdom. En sådan satsning ämnar bidra till en ökad medvetenhet om elevers behov av stöd och en bättre uppföljning av stödinsatserna. Gymnasieeleverna ska enligt fattade beslut utvärdera samtliga kurser efter det att den avslutats. Detta görs i verktyget Utv5 som är ett viktigt instrument för att mäta elevers upplevelser av undervisningen och deras utbildning. Det bistår också med viktigt information som kan fungera som utgångspunkt i skolans utvecklingsarbete. Utbildningsförvaltningens enheter har en aktiv roll i satsningen Skolkompassen (Malmö stads IT satsning inom skola) där elevdatorer 1-1 är en viktig del. Ett antal skolor är pilotskolor och deltar i utvecklingen av en ny digital lärplattform. 1.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Under våren 2011 har utbildningsförvaltningen genom en enkätundersökning riktad till elever i gymnasieskolans årskurs 2 undersökt bland annat hur eleverna upplever trygghet och trivsel på sin skola. Resultaten av enkäten visar: - 94 % av respondenterna i de kommunala gymnasieskolorna anger att de trivs mycket eller ganska bra. Motsvarande siffra för de fristående skolorna är 94 %. Andelen respondenter som trivs ganska dåligt eller mycket dåligt har minskat över tid. Respondenterna på studieförberedande program trivs i högre utsträckning än de på yrkesförberedande program. - 97 % av respondenterna i de kommunala och de fristående gymnasieskolorna anger att de alltid eller för det mesta känner sig trygga på sin skola. - 83 % av respondenterna på de kommunala gymnasieskolorna och 84 % på de fristående anger att de aldrig blivit utsatta för våld, hot, mobbning eller annan kränkande behandling. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 9(25)

- 74 % av respondenterna på de kommunala gymnasieskolorna instämmer helt eller ganska mycket i påståendet Jag rekommenderar gärna min skola till andra elever. Motsvarande siffra för de fristående skolorna är 73 %. Eleverna på de kommunala gymnasieskolorna anger att följande tre påståenden är, i fallande ordning viktigast för deras upplevda trivsel: 1. Att jag är nöjd med mina lärare 2. Att betygssättningen känns rättvis 3. Att skolarbetet känns meningsfullt Enheterna redovisar årligen sitt arbete med trygghet och trivsel i kvalitetsredovisningen och incidentrapportering används som ett medel för att kartlägga händelser av kränkande behandling, våld och hot. Vidare kan nämnas att: - Utbildningsförvaltningen har tagit fram en handledning för det systematiska arbetsmiljöarbetet som revideras kontinuerligt och ska användas på samtliga enheter. - En likabehandlingsgrupp i vilken det ingår representanter för samtliga skolor arbetar för att stödja skolorna i deras arbete för en trygg och säker skola. - I enlighet med lagstiftning tar varje skola årligen fram en likabehandlingsplan som skickas till utbildningsförvaltningen. - förvaltningens samordnande kurator arbetar för att utveckla samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och vårdnadshavare. - förvaltningen anordnar kontinuerligt utbildningsdagar för såväl arbetsledare, skyddsombud och elevskyddsombud. 1.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsdirektören har formulerat följande uppdrag: 1. Ta fram lättillgänglig information utifrån Delegationens för jämställdhet i skolans, DEJA, slutbetänkande. 2. Formulera ett förslag på en kompetensutvecklingsinsats gällande genuspedagogik. 3. Formulera vilka stödinsatser som kan erbjudas verksamheterna. Kompetensutvecklingsinsatsen utformas och genomförs under läsåret 2011/2012 av förvaltningens två genuspedagoger. Samtliga kommunala gymnasieskolor kommer att ges möjlighet att skicka 1-3 deltagare till utbildningen som omfattar sex halvdagar och ett internat. Kompetensutvecklingsinsatsen samordnas centralt via en av förvaltningens utvecklingssamordnare. Information om kompetensutvecklingsinsatsen sker under tidig hösttermin 2011. Då ges gymnasieskolorna även en sammanfattande information om slutsatserna i DEJA:s slutbetänkande. Syftet med informationen och kompetensutvecklingsinsatsen är att genom en satsning på genuspedagogik utveckla förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse. Dessutom ses satsningen på genuspedagogik som ett verktyg för att implementera de reformer som väntar utbildningsväsendet. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 10(25)

1.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolor totalt (utbildningsnämnden) Den genuspedagogiska insats som påbörjas under ht -11 är ännu i sitt inledningskede. Det är därför inte möjligt att i detta läge rapportera hur många skolor som arbetar med insatsen. Däremot kan det konstateras att det sedan tidigare bedrivs genuspedagogiskt arbete i skolorna beroende av enskilda lärares kompetens och intresse. Dessa insatser är då inte en del av en övergripande insats som syftar till att öka antalet skolor som arbetar med ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. 1.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet 1.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Försörjningsstöd Efterfrågan på förskoleplats Personaltäthet i förskolan Inte tillämpligt X X Ja i DR 1 2011 Skolresultat X X Attitydundersökningar i skolan X X Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet X X Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda X X Uppgifterna om utländsk bakgrund bland medarbetarna, är statistik som skickats ut till förvaltningarna från stadskontoret och baseras på data från SCB. Den utskickade statistiken är inte könsuppdelad och förvaltningarna kan inte själva ta fram dessa uppgifter. 1.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsförvaltningen har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, icke-kommersiell och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsförvaltningen upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig oftast till skolans egna elever. X X X X X X Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 11(25)

Nya Malmö latinskola kommer år 2013 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. 1.9.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 augusti 2011 30 april 2011 Antal mötesplatser 0 0 1.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen 1.10.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 110731 110331 101231 091231 081231 Utbildningsförvaltningen 19,8 % 20,2 % 19,8 % 18,4 % 17,7 % Det kan konstateras en minskning med 0,4 procentenheter gällande andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom utbildningsförvaltningen. Arbetet med att öka andelen fortsätter som tidigare. 1.11 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 1.11.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter 1 jun 2010-31 maj 2011 1 mar 2010-28 feb 2011 Utbildningsförvaltningen 18 % 16 % Malmö stad 32 % 30 % Av utbildningsförvaltningens andel av upphandlade ekologiska produkter har det skett en liten ökning, dock är andelen fortfarande lägre än genomsnittet i Malmö stad. Alla verksamheter inom utbildningsförvaltningen har fått information om att ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp. Inom förvaltningen är det en skola, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium (FJG), som har den största förbrukningen av livsmedel. Skolans andel av miljö- och Fairtrade inköp inverkar därför starkt på hela förvaltningens resultat. Utbildningsförvaltningens miljösamordnare kommer under hösten 2011 att göra en riktad insats för att höja andelen inköpta ekologiska produkter. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 12(25)

Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor 1 jun 2010-31 maj 2011 1 mar 2010-28 feb 2011 Utbildningsförvaltningen 48 % 45 % Malmö stad 45 % 45 % Utbildningsförvaltningens resultat visar att förvaltningen ligger lite över snittet för hela Malmö stad. Utbildningsförvaltningen har en relativt låg förbrukning inom de varugrupper som redovisas i ovanstående statistik. Små variationer i inköp kan därmed ge stora utslag i statistiken. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 13(25)

2 Uppföljning av verksamheten 2.1 Viktiga händelser Gymnasieskolan Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen ersätts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Utbildningsnämnden fattade i juni 2011 beslut om den slutliga platsorganisationen baserat på elevernas ansökan och den programorganisation som beslutades under oktober 2010 enligt den nya gymnasiereformen. Det preliminära antagningsresultatet, elevernas omval tom 15 maj visar att andelen sökande till högskoleförberedande program ökar och därför har den kommunala organisationen utökats för Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och International Baccalaureate. Yrkesprogrammen har däremot tappat kraftigt vilket leder till en minskning av antalet platser. Till yrkesprogrammen finns två introduktionsprogram kopplade vilket leder till att anpassningen blir mindre kännbar då fler obehöriga elever kan beredas plats istället. Organisationen tar även hänsyn till slutbetygen från grundskolan och betyg från individuella programmet eftersom elevernas behörighet ligger som grund för inom vilken programform de kan få plats. Behörighetsreglerna för de nationella programmen har ändrats på så sätt att det krävs 12 godkända betyg till de högskoleförberedande programmen och 8 godkända betyg till yrkesprogrammen. Detta har påverkat antagningen till nationella program i Malmö till viss del men det är fortfarande saknat betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk som är främsta orsaken till obehörighet. Hur de olika behörigheterna faller ut redovisas i den antagningsrapport som ställs samman efter avslutad antagning den 15 september. Av 1 709 preliminärt antagna på nationellt program vid Malmö kommunala gymnasieskolor var 1 238 från Malmö och 471 från annan kommun vid den slutliga antagning 1/7. Av 1 806 preliminärt antagna på Fristående skolas nationella program i Malmö var 1095 från Malmö och 711 från annan kommun vid den slutliga antagningen 1/7. Individuella programmet och introduktionsprogram Läsåret 11/12 försvinner det individuella programmet i och med införandet av Gy 11 förutom för elever med påbörjad flerårig planering. De fem nya introduktionsprogrammen som ersätter individuella programmet överensstämmer på många sätt med den organisation av individuella program som erbjudits tidigare. Regler för behörighet och urval ändras dock och även innehåll då eleverna för vidaregång behöver undervisning i fler ämnen än tidigare. Ansökan till introduktionsprogrammen görs på samma sätt som till de nationella programmen. Ur planeringssynpunkt är det dock stor skillnad då det på tre av introduktionsprogrammen ska utformas en individuell studieplan utifrån elevens behov. Detta ställer stort krav på vägledning och pedagogiskt överlämnande från elevens skola. Antagningen och den mottagande gymnasieskolan kan inte heller fastställa organisationen och elevernas studieplan förrän eleven fått sitt slutbetyg i juni vilket lett till ökat behov av Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 14(25)

studie- och yrkesvägledning vid skolstarten och många sena omval. Sommarskolans verksamhet med fler satta betyg påverkar också. Till de introduktionsprogram där antagning görs på betyg för behöriga elever finns bättre planeringsmöjligheter då det kan fastställas en studieplan för samtliga elever, vilken senare kan individualiseras till viss del. Sammantaget är 1 159 elever antagna till introduktionsprogrammen med ca 1,5 veckor kvar av antagningen. Elever med omfattande behov av stöd Antalet ansökningar om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd mer än fördubblades inför vårterminen jämfört med samma tidpunkt året innan. Totalt 138 ansökningar inkom varav 13 kom från fristående gymnasieskolor. Tilläggsbeloppen söks inför varje termin. Inför höstterminen har hitintills 107 ansökningar inkommit och behandlats. 16 kommer från fristående gymnasieskolor. Majoriteten av ansökningarna avser ansökan om resurser till elevassistenter. Vid flertalet skolor planerar man att samutnyttja en hel tjänst till flera elever. Idrottsgymnasier I den nya gymnasiereformen ändras strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Malmö har fått tillstånd till två Riksidrottsgymnasier och 13 Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Det finns många sökande till idrotterna, de flesta från Skåne. Det kan dock konstateras att den nya reformen med kvalitetssäkrade Nationella idrottsutbildningar inte står öppen för alla elever eftersom de endast kan tas emot i mån av plats om det inte finns samverkansavtal. Det drabbar sökande där ett NIU inte finns i hemkommunen eller i samverkansområdet. Detta har uppmärksammats av idrottsrörelsen och SKL och ett avtalsförfarande för NIU har tagits fram. Överklagandenämnden har även avgjort ett fall till en sökandes fördel där NIU inte finns mer än i en kommun i landet och då den sökande var på landslagsnivå erkändes idrottsskäl för mottagande i första hand. Detta fall gällde NIU Squash i Malmö och är nu vägledande för andra sökande och idrotter. De fyra av fem idrottsprogram som startat på Swedbank Stadion är fulla sånär som på någon plats på Naturvetenskapsprogrammet. Det program som enligt gymnasiereformen borde vara idrottsprogram, Barn- och fritidsprogrammet, fick väldigt få sökande och startar därmed inte. Kommunala uppföljningsansvaret Arbetet kring det uppföljningsansvaret är sedan 2008 ett samarbete mellan Gymnasieantagningen och Vägledningscenter. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning och kontakter med gymnasieskolor för att fånga elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Genom den gemensamma elevdatabasen i Skåne för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor har uppföljningsverksamheten fått ett mer kraftfullt instrument då uppgifter om folkbokföring via Skatteverket och uppgifter om slutbetyg via VHS finns tillgängliga på ett sätt som vi inte har i Malmö stad. Vägledningscenter kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och uppföljning av dessa elevers verksamhet. Malmö stads ungdomssatsning med Uppsökande verksamhet via Vägledningscentrum har fortsatt under våren 2011. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 15(25)

Den 15 juni 2011 fanns 64 elever i praktik via Uppföljningsverksamheten övriga 1 145 ungdomar inom uppföljningsansvaret fördelade sig enligt följande: ARBETE - 26 AVSTÅR KONTAKT - 30 FÖRÄLDRALEDIG - 20 HEMLANDET - 10 I VÄGLEDNING - 63 OKÄNDA - 17 PRAKTIK (via annan utb.anordnare) - 7 STUDIER t ex FOLKHÖGSKOLA, UTLANDSSTUDIER - 119 SÖKER ARBETE - 12 UPPFÖLJNING - 841 Elevadministrativt system 1 april 2011 tecknades avtal om nytt elevadministrativt system i Malmö. Gymnasieskolan var första verksamhet att införa det nya systemet med skarp driftsättning i mitten av augusti. Det har varit ett oerhört tidspressat införande och prioriterats högt inom Utbildningsförvaltningen. Så här långt är det ett lyckat genomförande men det har inneburit stora påfrestningar på verksamheten då den skarpa driften skedde i samband med skolstart. Vissa delar av projektet kvarstår och det kommer att arbetas vidare intensivt under hela hösten. Samverkan med IT-Drift är helt avgörande för att verksamheten i det nya systemet ska hålla och vara säker och effektiv. Former för samverkan och kontaktrutiner behöver därför utvecklas under hösten 2011. Väl genomfört kommer Utbildningsförvaltningens möjligheter till rationell administration och säkrare underlag för uppföljning av både ekonomi, kvalitet och resultat att öka avsevärt. Gymnasiesärskolan Decentralisering av gymnasiesärskolan i Malmö, vilket innebär att skolformen i sin helhet är fysiskt integrerad med gymnasieskolan fortsätter. Under sommaren har utflyttning från Parkskolan till nya lokaler genomförts. Elever från obligatoriska särskolan kan inför hösten 2011 söka till gymnasieskolans Yrkesintroduktion och Individuellt alternativ, två av fem alternativ inom Introduktionsprogrammen. En elev från obligatoriska särskolan är antagen till individuellt alternativ och två elever har en prövotid på yrkesintroduktionen under första delen av höstterminen. Fungerar studiegången blir eleverna efter denna tid antagna. Gymnasiesärskolan har också implementerat det nya elevadministrativa systemet som nämnts ovan och kommer under hösten att utarbeta nya rutiner som överensstämmer med gymnasieskolans för att också få säkrare underlag för uppföljning av både ekonomi, kvalitet och resultat. Ansvaret för hemvist Farmen har överförts till utbildningsförvaltningen under sommaren. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 16(25)

Vuxenutbildningen Samverkan inom Komvux Malmö Även om utbildningsverksamheten inom Komvux Malmös olika enheter bedöms hålla god kvalitet har ett behov av ytterligare samordning för att på bästa sätt möta malmöbornas utbildningsbehov konstaterats. Den enskilda enheten eller utbildningsanordnaren kan inte fullt ut möta behovet av flexibilitet och tillgänglighet utan för detta måste det totala utbildningsutbudet utnyttjas och samordnas. Under året ska samverkan och samplanering mellan Komvux Malmös olika utförarenheter och mellan utförarenheter och Vägledningscentrum förstärkas och utvecklas. Som ett led i detta arbete har ett nytt mötesforum etablerats, vid vilket utbildningsdirektören, chefen för Vuxenutbildningsavdelningen, skolledare inom vuxenutbildningen och chefen för Vägledningscentrum regelbundet träffas för att diskutera utveckling och frågeställningar som berör vuxenutbildningen. Mellan Komvux Malmö Pauli och Komvux Malmö Södervärn, de stora egenregienheterna med i huvudsak allmänt inriktade kurser, har det etablerats, och fortsätter det utvecklas, ett samarbete mellan såväl skolledare som lärare. Genom detta sker en samordning kring vilka kurser som respektive enhet ska starta och när kursstarter ska ske. Vid halvårsskiftet genomfördes en organisatorisk förändring, som innebar att Komvux Malmö Centrum och Vuxenutbildningsavdelningen separerades. Vuxenutbildningsavdelningen gavs en renodlad kanslifunktion inom Utbildningsförvaltningen, med ansvar för bland annat planering, beställning och upphandling, och Komvux Malmö Centrum blev ett renodlat rektorsområde för externa utbildningsanordnare. Genom att rektorerna inom Komvux Malmö Centrum och Komvux Malmö Södervärn efter omorganisationen har samma chef och att en samlokalisering sker stärks förutsättningarna för samverkan mellan rektorsområdena ytterligare. I samband med införandet av ett nytt studerandeadministrativt system kommer också en central antagningsfunktion till vuxenutbildningen att etableras. Detta bedöms kunna öka rättssäkerheten vid antagning ytterligare, samtidigt som det bidrar till ett bättre utnyttjande av befintliga utbildningsplatser. För att arbetet ska fungera på ett bra sätt markeras vikten av väl fungerande kontakter och samarbete mellan Avdelningen för antagning och planering, Vuxenutbildningsavdelningen, Vägledningscentrum och de olika enheterna som ansvarar för utbildningarna. Samverkan med andra aktörer Många av deltagarna inom vuxenutbildningen är även föremål för andra aktörers planeringar och insatser och det är viktigt att man gemensamt kan finna lösningar för att skapa smidiga och effektiva planeringar för enskilda deltagare. Det är också viktigt att olika aktörers insatser samordnas så att de blir komplementära och inte konkurrerande. Det kan till exempel handla om olika utbildningsinsatser som Arbetsförmedlingen respektive kommunen tillhandahåller. För att stärka samverkan mellan olika aktörer har en styrgrupp med representanter för Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, INAR och Utbildningsförvaltningen, och i vilken chefen för Vuxenutbildningsavdelningen är sammankallande, bildats. Ett mindre antal deltagare från styrgruppen bildar också ett utskott, som bereder ärenden och diskuterar olika utbildningsförlag etc. Dessa båda grupper har stärkt samverkan mellan de olika aktörerna, underlättar kombinationer av olika insatser och även hanteringen av frågor som rör till exempel arbetsmarknads- och vuxenutbildningsmedel, som riktats till specifika insatser såsom förberedande utbildningsinsatser, rekryteringsutbildningar och olika former av Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 17(25)

språkstöd. Vägledningscentrums samverkan med olika aktörer och engagemang i ovan nämnda styrgrupp och utskott samt olika utbildningsinsatser bidrar till att det skapas bra och hållbara lösningar för berörda malmöbor, vilket förhoppningsvis leder till att fler blir självförsörjande. Utbildningsförvaltningen och vuxenutbildningen deltar också i ett antal grupper som arbetar för att skapa fungerande rutiner och underlätta samarbetet kring etablering av nyanlända och har även tagit aktiv roll i en samverkansgrupp, som har arbetat fram en lokal överenskommelse avseende etablering av vissa nyanlända invandrare i Malmö. Malmö lärcentrum är en annan viktig aktör, som på olika sätt kan stödja vuxnas lärande och bidra till att malmöborna på olika sätt stärker sin kompetens. Lärcentrum har arbetat med att marknadsföra verksamheten gentemot olika grupper inom Utbildningsförvaltningen. Lärcentrum har presenterats för både rektorer och olika lärargrupper inom vuxenutbildningen och det planeras för en presentation för Utbildningsnämnden. För att ytterligare förstärka och utveckla arbetet gentemot vuxenstuderande har Malmö stadsbibliotek internt tillsatt en särskild arbetsgrupp. En av uppgifterna är att arbeta fram en strategi kring visningar och guidningar för vuxenstuderande, en annan är att utveckla samarbetet med sfi-undervisningen kring tidningsläsning på biblioteket. Man har också tillsammans med Komvux Malmö Rönnen, Vägledningscentrum och ett antal sjuksköterskor genomfört en dag på temat yrkessamtal om vård, vid vilken ett fyrtiotal vuxenstuderande deltog. Lärcentrum har också initierat ett samarbete med stadsdelsbiblioteken med målet att öka samarbetet kring kompetensutveckling och marknadsföring gentemot Malmös vuxenstuderande. Man har i detta sammanhang genomfört en samverkansdag kring det gemensamma arbetet med vuxenstuderande, påbörjat en kompetensinventering och planerar att skapa en gemensam digital plats, som kan fungera som idébank och kompetensdelare. Regional samverkan En utökad regional samverkan inom vuxenutbildningen bedöms kunna verka för ett mer effektivt sätt att möta såväl samhällets som den enskildes behov och efterfrågan på olika utbildningsinsatser. Rörligheten över kommungränserna är stor och vuxenutbildningen i flera kommuner bidrar gemensamt till kompetensförsörjningen inom regionen. Inom Kommunförbundet Skåne pågår ett arbete för en utökad regional samverkan kring vuxenutbildningen och från Malmö stads sida har man ställt sig positiv till en mer utvecklad och omfattande samverkan. Detta rör både det specifika området validering, för vilket en särskild utredning har gjorts kring möjligheten att bygga upp en regional stödfunktion, och vuxenutbildningen i allmänhet. Särskilt fokus har satts på arbetet kring en regional stödfunktion för validering och i arbetet, som har drivits av Kommunförbundet Skåne, har såväl chefen för Vägledningscentrum som chefen för Vuxenutbildningsavdelningen i Malmö deltagit. Kommunstyrelsen i Malmö respektive Lund har beslutat om ett fördjupat samarbete mellan kommunerna inom fyra områden, fysisk planering och infrastruktur, utbildningsoch arbetsmarknadsfrågor, näringslivsfrågor samt besöksnäring och evenemang. Utbildningsförvaltningen och vuxenutbildningen har engagerats i arbetet kring utbildningsoch arbetsmarknadsfrågor. Arbetet, som fortlöper, har berört gemensam kompetensutveckling för vägledare i Malmö/Lund, gemensamma insatser för nollplacerade, gemensamma insatser för brukare/kunder inom LSS/Daglig verksamhet, gemensamma insatser för att utbilda barnskötare utbildade eller med lång erfarenhet till förskollärare samt gemensamma satsningar på yrkeshögskoleutbildningar. Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 18(25)

Den region som Malmö tillhör begränsar sig inte till Sverige utan omfattar också delar av Danmark. Med anledning av detta deltar vuxenutbildningen i Malmö i ett Interreg-projekt, som syftar till att underlätta gränspendlandet. Genom projektet ska olika fortbildningsinsatser erbjudas för att öka kunskapen om utbildningssystemen och arbetsmarknaden i de båda länderna. Samtidigt ska de olika ländernas kompetenskrav inom olika yrkesområden förtydligas så att utbildningar kan planeras på ett sätt som ger anställningsbarhet på båda sidor sundet. Vuxenutbildningens engagemang i projektet har fortsatt och utvecklats under de gångna månaderna och framför allt är Komvux Malmö Rönnen, Vägledningscentrum och Vuxenutbildningsavdelningen aktiva i detta arbete. Ökad flexibilitet i gymnasial vuxenutbildning Inom Komvux Malmö Pauli pågår ett arbete med att utveckla de flexibla studieformerna och möjligheterna att påbörja studier vid olika tidpunkter under året har ökat. Flexkurserna innebär att de studerande har individuella scheman, arbetar i olika takt och att det finns fasta tidpunkter för handledning på skolan. Har man inte möjlighet att komma till skolan kan uppgifter laddas ner via PedNet eller lärplattformen It s learning, som man började använda på försök under våren. Den nya lärplattformen har gjort det enklare och tydligare för de studerande och lärarna kan lägga in mer material, vilket gynnar de studerande, i förhållande till det system som har använts tidigare. Erfarenheterna från systemet är goda och från och med hösten finns de flesta kurserna upplagda i It s learning. Man försöker också koppla samman flexkurserna med distanskurserna så att studerande och lärare tillsammans kan planera hur studierna ska läggas upp och ta ställning till om studierna kan bedrivas helt på distans eller om man är i behov av mer lärarstöd på skolan. Att också koppla flexen närmre den ordinarie närundervisningen på skolan hoppas man även ska bidra till en fortsatt utveckling av närundervisningen. Förutsättningarna för den eftersträvade utvecklingen ökar från och med hösten, då flexverksamheten flyttas från Malmö latinskola till Pauli gymnasium. Även på Komvux Malmö Södervärn har flexibiliteten ökat genom fler kursstarter på gymnasial nivå. Yrkesutbildning bedrivs i såväl kommunens egen regi som genom externa utbildningsanordnare. Intresset för att anordna vuxenutbildning har ökat på ett mycket positivt sätt bland kommunens gymnasieskolor. Inom yrkesutbildningarna har antalet kursstarter ökat, vilket bland annat har möjliggjorts genom riktade statsbidrag för yrkesvux. Möjligheten att läsa enstaka yrkesinriktade kurser i kompletterings- eller kompetenshöjande syfte har ökat. Inom Komvux Malmö Rönnen har man också startat Studion, som erbjuder möjlighet att på ett flexibelt sätt, med handledning, läsa enstaka kurser. Genom Studion erbjuds även extra stöd för studerande som behöver det. Lärlingsutbildning för vuxna Regeringen har möjliggjort för kommuner att söka statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Av budgetpropositionen 2011 framgår att satsningen på lärlingsutbildning sträcker sig fram till och med 2014. Med lärlingsutbildning för vuxna avses i detta sammanhang en yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning, som omfattar 400-1600 gymnasiepoäng och till minst 70 procent genomförs på en arbetsplats. Lärlingsutbildning för vuxna kan också vara en yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda som omfattar minst 20 veckor och som mest 2 år och till största delen genomförs på en arbetsplats. Syftet med lärlingsutbildning för vuxna är att ge deltagarna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom ett visst yrkesområde. Lärlingsutbildning för vuxna ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 19(25)

för. För tillfället pågår arbete för att identifiera lämpliga områden för lärlingsutbildning, knyta erforderliga branschkontakter samt att planera och organisera verksamheten inför ansökan om statsbidrag, som ska inlämnas till Skolverket i mitten av oktober. Planeringen utgår ifrån att lärlingsutbildning ska kunna genomföras inom såväl gymnasial vuxenutbildning som gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Sfi i kombination med yrkesutbildning Arbetet med att utveckla kombinationer mellan sfi och yrkesutbildning fortlöper. Samarbetet mellan branschföreträdare inom hotellnäringen, anordnare av yrkesutbildning och anordnare av sfi kring Hotelltalanger, som innebär att yrkesutbildning, sfi och praktik med möjlighet till anställning kopplas samman, har fallit mycket väl ut och detta kan tjäna som modell för fortsatt utveckling inom andra områden. Utbildningskombinationer som riktar sig till Vårdtalanger har startat och motsvarande verksamhet för Entreprenörstalanger planeras starta i oktober. Fordonsteknik är ett annat område som har diskuterats som möjligt för liknande kombinationer. För att stärka kopplingen mellan sfi och arbetsmarknadsfrågor har vuxenutbildningen tillsammans med Arbetsförmedlingen också finansierat ett antal yrkesfilmer, som beskriver olika yrken och visar på goda exempel på hur relativt nyanlända snabbt har kunnat få förankring på arbetsmarknaden. Såväl dessa filmer som studiehandledningen till desamma har anpassats för att vara tillgängliga även för personer med begränsade svenskkunskaper. Sfi-bonus Under hösten 2010 trädde ett nationellt regelverk, som ger vissa nyanlända möjligheter att erhålla prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare, så kallad sfi-bonus, ikraft. Förutsättningarna för att kunna beviljas sfi-bonus är att man ska ha blivit folkbokförd i en kommun i Sverige första gången tidigast den 1 juli 2010 samt att man har fått minst godkänt på en av kurserna 1B, 2C eller 3D senast tolv månader efter att utbildningen påbörjats och senast femton månader efter första folkbokföring. Systemet med sfi-bonus syftar till att öka genomströmningen och motivera deltagare till att snabbare ta sig igenom sfi med godkänt resultat. Under de två första tertialen har 85 ansökningar om sfi-bonus inkommit och 57 av dessa har beviljats, flertalet gällande avklarade studier på kurs 3D. Sfi i folkhögskola Sedan årsskiftet finns det möjlighet för en enskild utbildningsanordnare att efter tillstånd från Skolinspektionen sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg för utbildning som motsvarar komvux, särvux och sfi och som bedrivs på uppdrag av en juridisk person. En folkhögskola kan utöver detta också vara huvudman för utbildning motsvarande sfi. Det innebär att sådan utbildning kan ges utan uppdrag från någon annan juridisk person. En person kan, under förutsättning att hon är behörig och att folkhögskolan avser att ta emot personen, välja att få sin utbildning motsvarande sfi på en folkhögskola med betygsrätt istället för att delta i kommunens sfi. Fyra folkhögskolor i Malmö har sökt och beviljats tillstånd för betygsrätt och under början av året har rutiner kring sfi i folkhögskola upprättats. I nuläget deltar cirka 60 personer i sfi i folkhögskola. Samarbete sker mellan folkhögskolorna och Vägledningscentrum, som ansvarar för att ta emot anmälan och att genomföra kartläggning och erbjuda vägledning. Beslut om en person har rätt att delta i en folkhögskolas sfi fattas, på delegation av Utbildningsnämnden, av rektor för externa sfi-anordnare. Samhällsorientering Utbildningsnämnden, Delårsrapport 2 2011 20(25)