Profiler för kameror och skannrar (del 2 av 4)

of 8 Profiler för kameror och skannrar (del 2 av 4) BILDBEHANDLING I denna artikel tänkte jag ta upp två delar, hur man gör och använder profiler för skannrar och digitala kameror. En profil beskriver vilka grundfärger som skannern/digitalkameran har. Kameran/skannern mäter in ett RGB-värde för varje pixel. Men för att veta vilken färg som man avser med dessa värden måste man också veta vilka grundfärger som enheten utgår från. Ta som exempel om en skanner har mätt upp en pixel. Denna pixel har värdet 170, 130, 90. Vad detta är för färg bestäms i stor utsträckning av vilka grundfärger som vi utgår från när denna färg skapas. Här har jag jämfört vilken färg som skapas av exakt samma färgvärde från två olika skannrar. Eftersom de grundfärger som skannrarna utgår från är så olika, blir också den färg som skapas väldigt olika. De flesta skannrar levereras med profiler, men det är sällan som det framgår hur man ska använda dem. Det är också ganska sällan som dessa medlevererade profiler är användbara, utan vi tvingas därför att göra egna profiler, vilket är ganska komplicerat. Här har jag skannat en och samma färg på två olika skannrar. De har skapat två helt olika färgvärden. Men när jag sedan tilldelade deras respektive skannerprofiler fick jag samma utseende på min färgruta. Om jag sedan konverterar bilden till en arbetsfärgrymd får jag också samma färgvärden. Digitalkameror har också profiler, vilket vi ofta inte ser. Men när vi fotograferar i jpeg så görs en konvertering redan i kameran från kamerans färgprofil till en standardiserad färgprofil, som srgb eller Adobe RGB. Denna konvertering kan vi inte göra mycket åt. Det är bara att hoppas att tillverkaren har gjort ett bra jobb när denne tagit fram färgprofilen för kameran. Vid råformatsfotografering finns det större möjligheter att styra färgåtergivningen. Skanner När vi skannar en påsiktsbild eller ett dia vill vi ju oftast göra en exakt kopia av vårt original. De färger och tonvalörer som finns i originalet vill vi bevara så gott som möjligt vid konverteringen till ett digitalt medium. Tyvärr är de flesta program och profiler som följer med till vanliga skannrar inte särdeles bra på att göra detta. I själva verket har jag aldrig sett en skanner som kostar under 10000 kr som säljs med en användbar profil. Hur kan du se att det är fel på profilen? Gör en skanning av ett dia eller en påsiktsbild som innehåller mycket färger, särskilt känsliga färgnyanser som

of 8 hudtoner. Gör detta med skannerns manuella inställningar och se till att du får med hela det omfång som bilden har. Stäng av all form av färghantering för denna test i skannerprogrammet. Öppna sedan bilden i ditt bildbehandlingsprogram. Även nu väljer du att inte färghantera bilden. Tilldela sedan din bild den färgprofil som skannertillverkaren har skickat med. Om då bildens utseende på din skärm har fått de färger som ditt original har, då är den profil som du fått med korrekt utförd. Det finns också mer invecklade, men också mer objektiva metoder att testa skannerprofiler. Man mäter avvikelsen från det optimala värdet i en enhet som kallas Delta E. En skillnad mellan två färgnyanser på DeltaE=1 är den minsta som en normal betraktare kan uppfatta. I en av de mer ambitiöst utformade tester jag sett provade man flera olika profileringsprogram. Där fick de flesta profiler en avvikelse på mellan 1 och 2. Färgskillnaden var alltså så liten att det nästan inte gick att se. Den fabriksgjorda profil som man också testade hamnade över 30, alltså så långt från det korrekta att den i praktiken försämrade bildens färgåtergivning. Det är egentligen rent otroligt att leverantörerna skickar med profiler som försämrar deras produkter. Testa din skanner När jag provar en ny skanner kollar jag därför först programvaran för att se om det finns en möjlighet att ställa in skannerprogrammet manuellt. Om det inte finns en sådan möjlighet i det medföljande skannerprogrammet kan du ofta använda din skanner tillsammans med SilverFast eller Vuescan, två utmärkta skannerprogram. Dessa program har i de mer avancerade versionerna också stöd för att ta fram färgprofiler för skannern. Trots dessa avancerade funktioner är de inte särdeles dyra. Vuescan kostar US$ 90 och kan laddas ner på www.hamrick.com. Silverfast kostar lite olika för olika skannrar. Kolla priset på www.silverfast.com. Om det finns manuella möjligheter i skanningsprogrammet kontrollerar jag sedan om den profil som följer med är användbar. Om inte måste jag själv ta fram en profil. För att veta hur min skanner ska ställas in använder jag en särskild testbild, en så kallad IT8-karta. Dessa finns både som påsiktsbilder och som dior i olika format. IT8:or finns att få tag på från en rad olika leverantörer. En IT8-karta innehåller ett antal färgrutor vars färgnyans är noggrant beskriven i en medföljande textfil. Jag använder en tysk leverantör, Wolf Faust, vars webbplats finns på www.targets.coloraid.de. Han har låga priser jämfört med många andra, men det märks inte på kvaliteten. Alla de IT8-kartor som jag har köpt hos honom har varit utmärkta. Gör först en förhandsinläsning på din IT8. Gör detta med alla färg- och kontrastkontroller inställda på manuella inställningar. Du måste också kontrollera att skannerprogrammet inte är inställt på att konvertera din bild till en arbetsfärgrymd. När du läst in förhandsvisningen justerar du sedan din

of 8 svartpunkt så att du kan läsa av ett RGB-värde på 5-10 i alla tre färgkanalerna. Din vitpunkt justeras att du kan få en vit yta till ett RGB-värde på 242-250 och en medelgrå yta till 125-135. En svart yta finns i den nedersta rutan längst till höger, en vit ruta finns i samma gråskala längst till vänster och en medelgrå ton hittar du i fält nr 10. Spara dessa värden. De ska du framöver alltid använda när du skannar med denna skanner. På så sätt kommer alla dina inskanningar se ut som dina original. Finns det fel och brister i originalen tycker jag det är bättre att göra denna korrigering i bildbehandlingsprogrammet. Läs sedan in bilden. Du behöver inte ha särdeles hög upplösning på bilden, det räcker med en fil på 5-10MB. Större filer än så kan orsaka problem. Öppna bilden i ditt bildbehandlingsprogram och se till att det inte sker någon konvertering av bilden. Kontrollera sedan att du inte fått något damm med på bilden. Jag använder ofta Damm och repor i Photoshop för att få bort dammet från dessa bilder. Den skärpeförlust som ofta uppstår när man använder detta filter spelar ingen roll i detta fall. Sedan tar du in bilden i ett profileringsprogram. Har du Vuescan eller Silverfast finns profileringsfunktioner inbyggda i skanningsprogrammet, har du andra skanningsprogram krävs ett fristående program. De flesta sådana program kommer i paket, som också inkluderar skärm- och skrivarkalibrering. De blir därför ganska dyra. Ett program som är enkelt att hantera och mycket flexibelt är EyeOne från GretagMacbeth (www.gretagmacbeth.com). Ett annat är Monaco EZColor från XRite (www.xrite.com). Om du inte vill ha skärm- och skrivarkalibrering är ett alternativ Basiccolor (www.basiccolor.de). Programmet kommer att läsa in färgvärdena på alla de rutor som finns på din färgkarta. Dessa färgvärden jämförs med de referensvärden som finns i en textfil som levereras tillsammans med din testkarta. Sedan skapas en profil. Denna profil kan enkelt beskrivas att den säger att om skannern har läst in dessa RGB-värden menar skannern att det är dessa färger. Att använda en profil Enklaste sättet att använda en profil på rätt sätt är att stänga av färghanteringen i skannerprogrammet och sedan tilldela profilen i ditt bildbehandlingsprogram. De flesta program har nämligen ett så dåligt sätt att hantera profiler att det oftast är enklare att undvika att använda den. Det finns naturligtvis undantag, som de ovan nämnda programmen eller till exempel Flexcolor, programmet som används till Imacons skannrar. Men för flertalet skannerprogram gäller regeln att stänga av all form av färghantering. När du sedan öppnar bilden i bildbehandlingsprogrammet tilldelar du först din skannerprofil och sedan ska du konvertera din bild till den arbetsfärgrymd som du valt att arbeta i. Det är en fördel om din arbetsfärgrymd klarar av att återge åtminstone den större delen av de färger som skannern kan registrera. Om ditt skannerprogram inte har infogat en profil vid skanningen kan du göra en konvertering i samband med att du öppnar din bildfil i Photoshop. Tilldela först din skannerprofil och konvertera sedan till den arbetsfärgrymd du valt att arbeta med. Den bild du nu ser ska stämma överens med ditt original, annars har du fel på din skärm eller på din skannerprofil. Nu behöver du bara korrigera eventuella fel och brister hos ditt original. Som du förstår kan en bra profil spara in mycket

of 8 arbete vid skanning av dior och påsiktsbilder. Du behöver, eller rättare sagt, ska inte ändra några inställningar i ditt skannerprogram. Då ändrar du förutsättningarna för profilen och den kommer inte att ge ett optimalt resultat. Du får också ett mycket originallikt resultat direkt efter skanningen, vilket gör att du inte behöver bearbeta bilderna särdeles mycket. Att jag hela tiden bara har skrivit om dior och påsiktsbilder beror på att det är mycket svårare att skapa en profil för negativ färgfilm. Färgerna i dessa filmer varierar mycket mer än vad diafilmerna gör. Dessutom varierar framkallningen av negativ färgfilm mycket mer än vad man accepterar vid diaframkallning. Om du skannar negativ färgfilm måste du göra alla dina färgkorrigeringar i ditt bildbehandlingsprogram. Profiler för digitalkameror När du har din kamera inställd på att spara i JPEG kommer de profiler som kameratillverkaren tagit fram att användas för att konvertera bilden till arbetsfärgrymden du valt. På digitala spegelreflexkameror kan man oftast välja mellan srgb och Adobe RGB. Ofta kan man välja mellan olika varianter av srgb också, men här tycker jag tillverkarna rör samman två olika begrepp. En konvertering mellan en kamerafärgrymd och en arbetsfärgrymd ska ju producera en så korrekt färgåtergivning som möjligt. Att man sedan kan vilja göra en kreativ påverkan av bildens utseende är en annan sak. Här tycker jag att Canons val att dela upp detta i två delar dels arbetsfärgrymd, dels bildstilar är ett steg framåt. Eftersom digitala kamerors färgomfång är betydligt större än srgb stryper vi färgerna radikalt om vi konverterar direkt till srgb i kameran. Fotograferar du motiv med kraftiga, intensiva färger förlorar du alltså en hel del av kamerans färgåtergivningskapacitet. Jag tycker alltså det är bättre att du ställer in kameran på Adobe RGB när du fotograferar i JPEG. När du fotograferar i råformat är det däremot möjligt att bygga profiler. Men man upptäcker snabbt att det är betydligt svårare att bygga profiler för en digital kamera än för en skanner. Det är framförallt två moment som gör det svårt att göra en profil som verkligen ger en bra färgåtergivning. Det ena är att i en skanner har vi alltid samma ljus, men för kameran varierar ljuset i stor utsträckning. Den ena dagen fotograferar vi i blixtljus, den andra i lysrörsbelysning. Den andra orsaken är att de pigment som vi fotograferar varierar i stor utsträckning. Två färger som vi tycker har helt identisk färgvalör kan i själva verket reflektera helt olika våglängder. Om då kamerans sensor inte har en färgkänslighet som är exakt densamma som det mänskliga ögats (vilket är omöjligt att göra) så kommer dessa två färgytor se ut att ha olika färger för kameran, trots att vi ser dem som identiskt lika. Detta är inte ett problem bara för digitala kameror, utan gäller lika mycket för film. Fråga bara en fotograf som fotograferar blommor. Det kan vara mycket svårt att återge de nyanser som vi ser att blomman har på film. Det innebär att vi ofta får lika bra resultat om vi använder de profiler som levereras med ditt råkonverteringsprogram. Detta gäller för program som Camera Raw, CaptureOne och Rawshooter, som har en vettig färghantering. Flera av de program som levereras med kamerorna har dock stora brister i sin färghantering. De använder inte en skärmprofil för att korrigera bildens utseende på skärmen, vilket innebär att det som visas i dessa program inte alls stämmer överens med det man ser i bildbehandlingsprogrammet. Om du fotograferar i ett och samma ljus hela tiden och ställer stora krav på färgåtergivningen kan det dock vara värt att göra en profil. Det program som jag fått bäst resultat från är GretagMacbeths ProfileMaker. En profil skapas genom att man fotograferar av en färgkarta som har ett antal färgfält. Dessa färgfält är gjorda med pigment som inte ändrar utseende under olika ljusförhållanden. Vid fotograferingen är det viktigt att man har rätt exponering. Oftast anger programtillverkaren vilket färgvärde som den ljusaste ytan på färgkartan ska ha.

of 8 Öppna sedan filen i en råkonverterare där du behöver göra en konvertering till en arbetsfärgrymd. Jag använder CaptureOne och ställer in programmet så att den exporterar bilden med kameraprofilen infogad. Om du ställer CaptureOne till att exportera bilden med kameraprofilen inbäddad så kommer bildfilens färgrymd inte att konverteras. Sedan öppnar jag min fil i profilskaparprogrammet. Den bygger en profil som jag sedan kan lägga in i CaptureOne. Här lägger du in din nygjorda profil i CaptureOne. I Camera Raw, Adobes program för råkonvertering finns det ingen möjlighet att lägga till en profil. När jag använder detta program korrigerar jag färgåtergivningen genom att ställa in grundfärgernas nyans och mättnad under fliken»kalibrera«. Genom att ändra på inställningarna i fliken Kalibrera kan färgernas utseende justeras i CameraRaw.

of 8 Ett sätt att göra detta är genom att fotografera en färgkarta från GretagMacbeth, den så kallade ColorChecker-kartan. Med ett särskilt skript, ACR-Calibrator, kan du automatisera arbetet att ta fram hur råkonverteraren ska ställas in från en bestämd kamera. Detta skript går att hämta på fors.net/chromoholics/download. Här hittar du också instruktioner hur du ska installera skriptet och hur du ska göra din fotografering för att resultaten ska bli så bra som möjligt. Till slut En bra kamera- eller skannerprofil kan verkligen lyfta resultatet och förbättra färgåtergivningen på dina bilder radikalt. Framförallt kan du slippa en mängd bearbetning i ditt bildbehandlingsprogram, eftersom grundresultatet är så pass bra. Nästa gång tänkte jag ta upp den arbetsfärgrymd som du ska välja i ditt bildbehandlingsprogram. Jag ska också gå in på kanske det mest väsentliga steget i hela denna kedja, nämligen hur du ska skapa en profil för din skärm. Av Stefan Ohlsson 2006-01-16. Läst 13987 ggr. Skriv en kommentar Mycket väl strukturerad och intressant artikel! Jag har en undran: Vad har valet av konverteringsmotor för betydelse när vi konverterar från en profil till en annan? (Alltså; om jag väljer perceptuell konvertering, spelar det då någon roll "vem" som räknar om mina färgvärden?) Ser fram emot kommande artikel! Mvh David Artikelförfattare: Stefan Ohlsson Arbetar idag mycket med digital bild, framförallt med kurser och seminarier för yrkesverksamma fotografer. Gör också utskrifter i storformat för utställningar eller fotografers portfolios. Jag gör även skanner-, kamera- och skrivarprofilering. Jag är också teknisk redaktör för Fotografisk Tidskrift, en tidning som vänder sig till medlemmarna i Sv Fotografers Förbund. 2006-01-16 20:45 David Holmström 2006-01-16 21:37 joakim hansson Stefan: Som alltid - klockrent och intressant. Bra! 2006-01-17 00:49 Eero Karhu Jag väntar ivrigt på nästa artikel! Läs alla 29 kommentarer 272 gigapixel fotograferad med Canon 7D LÄNKTIPS Fotografen Alfred Zhao har fotograferat en 272- gigapixelbild över Shanghai. De 12.000 bilderna som utgår panoramabilden fotograferades med en Canon EOS 7D och ett 400mm/5,6 med en 2x telekonverter. Läs mer... 6 Fotografen Henrik Ekman i Vinter P1 Vetenskapsjournalisten, biologen och fotografen Henrik Ekman är nominerad till Augustpriset i facboksklassen för sin bok om den svenska vargstammen. Nu kan du lyssna på honom i radioprogrammet "Vinter i P1". Läs mer... Nytt rekord för Årets bild