Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder

Transkript

1 eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder

2

3 C Gråskala eller fyrfärgsvart? Ibland vill man låta vissa bilder vara i gråskala för att skapa en speciell ton och känsla i trycksaken. Detta kan man göra på många olika vis och därmed få ganska skiftande slutresultat. När man trycker en bild med endast den svarta tryckfärgen i jämförelse med att man trycker den med alla fyra tryckfärgerna cmyk kommer det bli en stor skillnad i det slutgiltiga trycket. När man blandar bilder i en trycksak, som både ska vara i färg och i gråskala, tycker många att det är enklast att låta konvertera bilden till gråskala direkt i Photoshop och därefter montera den i Indesign. Ett annat sätt är att färgseparera bilden med en särskild icc-profil för att nå ett fint slutresultat då man vill trycka bilden i fyrfärgsvart. Genom att välja den sistnämnda metoden vinner du flera fördelar. En av fördelarna är att den fyrfärgsvarta bilden kommer att uppvisa en större djupkänsla än vad gråskalebilden gör. Det beror främst på att densiteten i fyra färger är högre än i endast en färg. I exemplet till höger kan du se detta ifall du har en bra kalibrerad bildskärm. En annan fördel är att bildytan kommer att ge ett lugnare intryck i den fyrfärgsvarta bilden i jämförelse med gråskalebilden som kan ge ett flammigt intryck i jämna tonytor se bordet och väggen i exempelbilden. Här är det framförallt i obestrukna kvaliteter man ser denna effekt. En tredje fördel är att den fyrfärgsvarta bilden är mindre känslig för metamerism än vad gråskalebilden är. Framförallt syns denna effekt då man tittar på exempelbilderna i vanligt glödlampsljus k. Gråskalebilden kommer att se grönstickig ut samtidigt som den andra bilden uppvisar en neutralare ton. På tryckeriet kontrolleras bilderna i neutralt ljus och då ser de likadana ut i k. Genom att följa mina steg-för-steg instruktioner kan du göra en fyrfärgsvart bild på egen hand. M Y K K K C MYK Bilden tryckt med endast svart ger lägre kontrast. Bilden tryckt med cmyk ger högre kontrast.

4 Börja med att välja rätt färginställningar Oavsett vilket nytt dokument du tänker göra är det a o att du kontrollerar dina färginställningar. I vårt fall ser du hur dina färginställningar ska vara inställda i Photoshop för att kunna göra denna steg-för-steg övning. Rgb och cmyk-profilerna är nedladdningsbara från De profiler som du senare kommer att använda är specialanpassade för att ge ett fint slutresultat i dina fyrfärgsvarta bilder (bestruket och obestruket papper). Det finns ett särskilt dokument där jag förklarar vad alla inställningar och profiler innebär och hur du använder dem för att anpassa dina dokument till olika tryckmetoder. Beställning av detta dokument kan göras via ett mail till: hasse@sundqvistkonsult.se Öppna grundbilden I det här fallet får du använda en grundbild bukett_ecirgb_100_ justerad som jag öppnat från mitt arkiv via Camera raw och därefter anpassat den vidare för att kunna slutanpassas till olika tryckmetoder. Jag har gjort ett antal justeringslager som fyller lite olika funktioner. Du kan klicka på dem i tur och ordning så som jag beskriver dem. 1 visar hur bilden är inställd i Camera Raw beträffande färg, skärpa och upplösning. Det innebär att den är grundskärpt i Camera Raw och inte anpassad för ett särkilt media. När bilden öppnades i Photoshop anpassade jag den vidare från Prophoto RGB till eci RGB v2 ICCv4. 2 Upplösningen är också anpassad i Photoshop efter att jag bestämt hur stor bilden kommer att vara i min layout. Bredd och höjd 7,93 x 7,12 cm och upplösningen är 350 ppi. Egentligen är det viktigaste att det finns tillräckligt många pixlar inom en viss yta och det innebär att antalet Mb är av avgörande betydelse för att bilden inte ska se pixlig ut lågupplöst. 3 Papperskvalitet 1 blankt och 2 matt har jag gjort med en kopia från originalbilden 1, därefter har jag konverterat den filter>konvertera för smarta filter genom att lägga den i ett lager ovanpå originalbilden kan jag välja hur bilden ska slutskärpas för tryck på rätt sätt. Jag kan också välja hur mycket av den underliggande originalbilden som ska synas igenom den ovanliggande bilden PK 1 o 2. Jag har markerat bilden och valt att skärpa den med oskarp mask filter>skärpa>oskarp mask. Dubbelklicka på oskarp mask i lagerpaletten 3.1 för att se hur jag skärpt bilden för tryck på bestruket papper. Det finns

5 tre reglage för att styra hur skärpan ska ställas 4. Mängden är den kontrastökning som ska ske mellan olika ytor. Det innebär t.ex. att kontrasten ökas mellan den mörka väggen och de lila kronbladen i blommorna blir påverkade. Ökar du mängden blir den ljusa kanten ljusare och den mörka kanten mörkare. Radien styr hur bred konturkanten ska vara. Ju högre tal, ju bredare kant och tvärtom. Tröskelvärdet styr hur stor skillnaden ska vara mellan pixlarnas värden innan de ska påverkas av mängd och radie. T.e.x. skulle ett tröskelvärde på 0 påverka alla pixlar i bilden så att släta, jämna ytor kommer att se brusiga ut. Det är mycket sällan bra för bilder om man låter skärpefiltret påverka samtliga pixlar på det sättet. Därför är det bättre att öka tröskelvärdet så att jämna toner inte blir påverkade. 5 Visar hur den grunskärpta originalbilden ser ut och 6 visar hur den slutskärpta bilden ser ut. Notera att den slutskärpta bilden är mer tredimentionell och skarp. Dubbelklicka direkt till höger 7 om namnet för att kunna styra hur mycket av den underliggande grundskärpta bilden ska få skina igenom den överliggande bilden 8. Inställningen jag gjort för att dämpa den ljusare delen i skärpan är ett effektivt sätt att undvika överskärpa i dessa områden. Inställningen släpper gradvis igenom den underliggande grunskärpta bilden i de ljusa partierna vilket ger en skärpa som i sluttrycket kommer se bra ut

6 Finjustera den svartvita bilden Jag har gjort ett nytt justeringslager 9 för att kunna finjustera hur den svartvita bilden ska se ut. Genom att göra detta får du en väldigt fin möjlighet att skapa en kontrastrik, svartvit, bild. Den röda valmon och de blå blommorna tillsammans med urnan har jag gjort mörkare då den visas i svartvitt genom att ge de röda och blå färgerna ett minusvärde. De gula, gröna, cyan och magenta färgade tonerna har jag gjort ljusare genom att ge dem ett plusvärde 10. Testa gärna hur tonerna påverkas då du justerar reglagen. Jag har sparat bilden 11 och därefter också sparat en kopia som jag döpt till ett annat namn. I den nya bilden har jag lagt samman lagren och avslutat med att konvertera den till min fyrfärgsvarta icc-profil. Icc-profilen är mestadels baserad på den svarta tryckfärgen vilket gör att den bara behöver innehålla 260% total färgmängd. Jag har också låtit göra en gråskala av bilden efter att den separerats till fyrfärg. Man kan se hur L (ljushetsvärdet) i den fyrfärgsvarta bilden är mörkare i det svarta än vad gråskalebilden är. L=0 är helt svart och L=100 vitt. Den fyrfärgsvarta bilden 12 har ljushetsvärdet 13 se i handtaget på urnan och gråskalebilden Denna ljushetsskillnad är enkel att se på båda bilderna då de blir tryckta. 13

7 Montera cmykbilden på rätt sätt i Indesign Det är viktigt att du ställer in dina färginställningar 14 på rätt sätt innan du gör ett nytt Indesigndokument. Alla tonplattor och texter som använder cmyk-färgerna ska visas och exporteras på rätt sätt då du gör din pdf ifall du använder samma inställningar som du ser här t.h. Gör ett dokument i valfritt format och montera bilden som du konverterat. Om du går till Visa>Korrekturinställningar så kan du se att det inte finns någon dokument-cmyk innan du gör ett nytt dokument 15. Du kan också se att den valda Arbetscmyk är ISO Coated v2 300% notera att du separerat din bild med en annan cmyk-profil. Om du kontrollerar samma sak efter att du gjort ditt dokument så ser du att dokument-cmyk och arbets-cmyk har samma profil. När du monterar din bild klickar du i Visa importalternativ 16 för att kunna se vilken färgprofil din bild har inbäddad 17. Om du väljer Använd dokumentstandardvärden 18 under färg>profil förhindrar du att bilden kommer att färgsepareras ännu en gång då du gör din pdf-fil. När bilden är monterad kan du kontrollera att icc-profilen är dokument-cmyk i länklistan 19. Det kan finnas tillfällen då du vill att en monterad cmyk-bild ska anpassas från en felaktig profil t.e.x. anpassad för rulloffset i USA till den cmykprofil du valt i dina färginställningar och då är det viktigt att den felaktiga cmyk-profilen visas i länklistan. Alla objekt i cmykfärgläge som skapats direkt i Indesign använder dokumentprofilen som är vald i färginställningarna ISO Coated v2 300% (ECI). Det innebär att de objekten inte kommer att få nya färgvärden efter att du exporterat din pdf. Monterade objekt pixel eller vektor i cmyk som har en inbäddad profil som är densamma som dokumentprofilen i Indesign kommer också att vara oförändrade efter att du exporterat din pdf. Om du monterar en bild cmykfärgläge som har en inbäddad profil som inte är densamma som dokumentprofilen så kan den alltså enkelt skyddas mot att förändras genom att du väljer dokumentstandardvärden beskrivet enligt ovan. Monterade objekt cmykfärgläge som saknar inbäddad profil antar alltid dokumentstandardvärdena och kommer därför inte heller att förändras då du exporterar din pdf-fil

8 Om man ändå vill arbeta i gråskala Det finns givetvis tillfällen då man bara vill trycka ett jobb med en färg dvs svart och då är det några andra saker man måste vara noggrann med för att slutresultatet ska bli bra. Du kan konvertera din fyrfärgsvarta bild till gråskala genom att välja redigera>konvertera till profil. Källfärgrymden är ISO_Coated_F39_260 och målprofilen ska vara svart tryckfärg ISO Coated v2 300% (ECI). Använd relativ kolorimetrisk metod och med svartpunktskompensation aktiverad. När du gjort denna konvertering kommer ljushetsvärden i din bild vara korrekt för att kunna tryckas på bestruket papper enligt ISO-standard. Spara bilden och bädda in profilen. När du monterar bilden i ditt indesign dokument kan du inte längre påverka profilen men den syns i länklistan 20. Det viktiga är att du måste komma ihåg att bildens gråskalevärden kommer att vara oförändrade då du exporterar din pdf. Tänk på att det är olika punktförstoring på bestruket och obestruket papper. Exempelvis blir 50% svart i din bild ca 67% tryckt på bestruket papper och 72% på obestruket. Det skiljer alltså ca 5 procentenheter i punktförstoring mellan dessa kvaliteter. Om du längre fram skulle vilja använda din gråskalebild och trycka den på obestruket papper måste du konvertera den vidare från bestruket till obestruket papper. Ett smidigt sätt att göra detta är att du öppnar bilden i Photoshop och därefter byter färginställningen för bestruket till obestruket i arbetsfärgrymder för gråskala. Jag har använt ISO_Uncoated_F47_260 för svart tryckfärg. När du gjort denna inställning konverterar du din bild från Svart - tryckfärg - ISO Coated v2 300% (ECI) till målfärgrymden (Aktuell gråskala) Svart tryckfärg - ISO_Uncoated F47_ I mitt exempel har jag lagt in en tonplatta i bakgrunden i bilden där jag fyllt denna med 50% svart 22. Efter konvertering ändras detta värde till 45% 23 som innebär att bilden kommer att se ungefär lika ljus ut i tryck på obestruket och bestruket papper. Utan denna konvertering kommer det bli stora skillnader som mitt nästa exempel visar 24. Med konverteringen blir det problemfritt.

9 Exportera en tryckfärdig pdf När dokumentet är klart är det nu mycket enkelt att exportera en tryckfärdig pdf från Indesign. Exportera pdf-filen med Adobes pdf-förinställningar. Välj pdfx1a och välj utfall 5 mm och skärmärken med förskjutningen 10 mm. Kontrollera att profilnamnet för utdatametoden 25 är samma som din valda dokumentprofil ISO Coated v2 300% (ECI). Fördelen med att använda pdfx1a är att du kan kontrollera hur eventuella genomskinlighetseffekter etc. kommer att se ut i det färdiga trycket. Nackdelen är att det är mycket svårt att justera din pdf ifall det skulle vara nödvändigt. Ett flexiblare sätt är att använda pdfx4:2008 där du kan välja att leverera en pdf separerad eller oseparerad. En sådan pdf är enklare att justera i efterhand om det skulle vara nödvändigt på tryckeriet. Vad du än väljer är det nödvändigt att du använder det globala pdfx-formatet då du gör din pdf. Tryckeriet kan direkt se hur du tänkt dig att ditt färdiga tryck ska se ut genom att öppna filen i acrobat och förhandsgranska utdata. Där framgår klart och tydligt att du valt ISO Caoted v2 300% (ECI) som utdatametod

10 i Tullinge AB Bernströmsvägen 29B, Tullinge tel: , mobil: e-post: hemsida: