John S. Webb 2006 (text citat från Adobe)

Transkript

1

2 D A T O R D I G I T A L A F L Ö D E T K A M E R A K O R T B Ä R B A R H Å R D D I S K R E D I G E R I N G M J U K V A R A O U T P U T L A G R I N G K A T A L O G M J U K V A R A

3 PIXELS AND VECTORS

4 U P P L Ö S N I N G B I L D E N S U P P L Ö S N I N G - F I L S T O R L E K ( O K O M P R I M E R A D ) X P I X L A R = 1. 2 M E G A P I X E L S = 3. 5 M B X P I X L A R = 2. 3 M E G A P I X E L S = 6. 1 M B X P I X L A R = 3. 3 M E G A P I X E L S = 9. 0 M B X P I X L A R = 6. 0 M E G A P I X E L S = M B X P I X L A R = M E G A P I X E L S = M B R G B B I L D - D I M E N S I O N E R : 2 8 X 2 1 C M U P P L Ö S N I N G P P I A N V Ä N D N I N G A N T A L P I X L A R F I L E S T O R L E K M B 7 2 S C R E E N X D A G S T I D N I N G X * I N K J E T S K R I V A R E M A G A Z I N - B O K X *kan variera pga betrakningsavstånd och skrivarens upplösning

5 B I L D F O R M AT TIFF (Tagged-Image File Format) används för att överföra dokument mellan program och datorplattformar. TIFF är ett flexibelt format för punktuppbyggda bilder som stöds av i stort sett alla rit-, bildredigerings- och layoutprogram. Dessutom kan du skapa TIFF-bilder med de flesta bildläsare. TIFF-formatet stöder CMYK-, RGB- och gråskaledokument. Du kan också använda LZW-komprimering med TIFF-formatet. JPEG-format (Joint Photographic Experts Group) används vanligtvis för att visa fotografier och andra bilder med gradvis övertoning i HTML-dokument (Hypertext Markup Language) på World Wide Web och andra elektroniska tjänster. JPEG-formatet stöder färglägena CMYK, RGB. En JPEG-bild dekomprimeras automatiskt när den öppnas. En högre nivå av komprimering ger lägre bildkvalitet, men med alternativet JPEG (maximal kvalitet) går det i de flesta fall inte att skilja bilden från originalet. Många bildformat använder komprimeringsfunktioner för att minska lagringsutrymmet som krävs för information om punktuppbyggda bilder. Beroende på vilken komprimeringsfunktion som används, bevaras eller försämras bildens skärpa och färg. Förlustfria funktioner komprimerar bildinformation utan att försämra bildskärpan, medan andra funktioner komprimerar bilder genom att ta bort viss bildinformation.

6 B I L D F O R M AT Photoshop-format (PSD) Photoshop-format (PSD) är standarfilformatet och det enda format, förutom PSB (stort dokumentformat), som stöder de flesta Photoshop-funktionerna. På grund av den täta integreringen mellan Adobes produkter, kan andra Adobe-program (t.ex. Adobe Illustrator, Adobe InDesign, Adobe Premiere, Adobe After Effects och Adobe GoLive) importera PSD-filer direkt och bevara många Photoshop-funktioner. Mer information finns i hjälpen om respektive Adobe-program. När du sparar en PSD-fil kan du ange en inställning som maximerar filkompatibiliteten. Då sparas en sammansatt version av en bild med lager i filen, och den kan läsas av andra program, inklusive tidigare versioner av Photoshop. Den behåller också utseendet med blandade lager. I Photoshop kan bilder med 16 bitar per kanal och High Dynamic Range-bilder med 32 bitar per kanal spara som PSD-filer. Camera Raw-filer En CameraRaw-fil innehåller obearbetade bilddata från en digitalkameras bildsensor. Många digitalkameror kan spara bildfiler i Camera Raw-format. På det sättet kan fotografer själva tolka bilddata i stället för att kameran gör justeringar och konverteringar automatiskt. Camera Raw-filer innehåller de faktiska data som fångas upp av sensorn utan någon kamerabearbetning. Dessa är de enda filerna som innehåller rena data. När du arbetar med Camera Raw-filer har du maximal kontroll. Du kan ställa in vitbalans, tonområde, kontrast, färgmättnad och skärpa. Betrakta Camera Raw-filer som fotonegativ. Du kan bearbeta om filen när som helst tills du får det resultat du vill ha. Om du vill skapa originalfiler måste du ställa in kameran på att spara filer i det egna originalfilformatet. I Adobe Bridge eller Photoshop kan du bara bearbeta de Camera Raw-filer som hämtas från kameror som stöds. På webbplatsen adobe.com finns en lista över de kameror som stöds.

7 K A M E R A N S L A G R I N G S M E D I A MEMORY STICK SMART MEDIA COMPACT FLASH XD CARD SD CARD

8 K A M E R A H A N T E R I N G M E N Y E R

9 C C D O C H F I L M 36mm 23,7mm 15,6mm 24mm S TA N D A R D 3 5 M M F I L M F O R M AT C C D N I K O N D10 0

10 O B J E K T I V V I D V I N K E L T E L E P H O T O N O R M A L L Ä N G R E T E L E P H O T O

11 B L Ä N D A R E F11 F 2. 8

12 E X P O N E R I N G S T I D E N - K O R T - 1 / S E K

13 E X P O N E R I N G S T I D E N - L Ä N G R E - 1 / 3 0 S E K

14 E X P O N E R I N G S T I D E N - L Å N G S E K U N D E R - S TAT I V

15 E X P O N E R I N G S T I D E N - B R U S

16 L J U S E T

17 L J U S E T FÄ R G O C H K O N T R A S T

18 FÄ R G T E M P E R AT U R D A G L J U S K LY S R Ö R M U L E T K VA N L I G G L Ö D L A M PA K

19 A D D I T I V E - S U B T R A C T I V E C O L O U R

20 C O L O R RGB 24 bitar 16 milljoner färger 3 kanaler / 8 bitar per kanal (eller RGB 48 bitar / 16 bitar per kanal) CYMK 32 bitar 16 milljoner färger 4 kanaler / 8 bitar per kanal Index color 8 bitar 256 färger Index color 8 bitar diffusion dither Greyscale 8 bitar 256 gråtoner

21 FÄ R G H A N T E R I N G "Problem med färger som inte stämmer överens beror på att olika färgrymder används på olika enheter och i olika program. Ett sätt att lösa det problemet är att använda sig av ett system som tolkar och omvandlar färger på rätt sätt mellan olika enheter. I ett färghanteringssystem (CMS) jämförs den färgmodell som en färg skapades i med den färgmodell som färgens utdata kommer att skapas i. Nödvändiga justeringar görs för att färgen ska kunna återges med så god överensstämmelse som möjligt på olika enheter. I ett färghanteringssystem översätts färger med hjälp av färgprofiler. En profil är en matematisk beskrivning av en enhets färgrymd. En skannerprofil talar till exempel om för ett färghanteringssystem hur skannern hanterar färger. I Adobe-program används ICC-profiler. Det är ett format som definierats av ICC (International Color Consortium) som standard för arbete på flera plattformar. (Se Om färgprofiler.) Om färgprofiler Exakt och konsekvent färghantering kräver att det finns rätt ICC-kompatibla profiler för alla utdataenheter som används. Utan rätt skannerprofil kan t.ex. en korrekt inläst bild visas på fel sätt i ett annat program, helt enkelt därför att skannern och visningsprogrammet fungerar olika. "

22 FÄ R G H A N T E R I N G

23 K A L I B R E R I N G AV B I L D S K Ä R M

24 K VA L I T É I S O J U S T E R I N G Högre ISO tal (motsvarande finkänslighet - högre = snabbare) ger alltid mer brus K O R R E K T E X P O N E R I N G Lär att läsa Histogrammet H Å L L K A M E R A N S T I L L A - A N VÄ N D S TAT I V Ta stöd L Ä R D I G AT T H A N T E R A K A M E R A N S F U N K T I O N E R Läs manualen FÄ R G B A L A N S E N Automatiken inte alltid bra VA R I E R A K O M P O S I T I O N E N Avstånd, höjd, vinkel... VA R VA R S A M M E D K O R R I G E R I N G A R

25 B I L D B E H A N D L I N G - P R O G R A M S O M F Ö L J E R M E D K A M E R A N

26 B I L D B E H A N D L I N G - P H O T O S H O P

27 H I S T O G R A M "Ett histogram illustrerar hur pixlar i en bild är fördelade genom att grafiskt visa antalet pixlar för varje intensitetsnivå i bilden.. Histogrammet om bilden innehåller tillräcklig detaljskärpa i skuggorna (till vänster i histogrammet), i mellantonerna (i mitten) och i högdagrarna (till höger i histogrammet), vilket hjälper dig när du ska göra justeringar. Histogrammet ger dig också en snabb uppfattning om bildens tontyp. En bild med detaljskärpan koncentrerad i de mörka områdena kallas lågtonsbild. En bild med mycket detaljer i ljusa områden kallas högtonsbild. En normaltonsbild är detaljrik i mellantonerna. En bild med fullständigt tonomfång har ett antal pixlar i alla områden. Genom att identifiera tonomfånget i en bild kan det bli enklare att avgöra vilka tonjusteringar som bör göras. Paletten Histogram ger många alternativ för granskning av en bilds ton- och färginformation. Som standard visar histogrammet tonomfånget för hela bilden. Om du vill visa histogrammet för en del av en bild, börjar du med att markera den aktuella delen av bilden."

28 H I S T O G R A M

29 H I S T O G R A M U N D E R E X P O N E R A D N O R M A L E X P O N E R A D Ö V E R E X P O N E R A D

30 K U R V O R A. Högdagrar B. Mellantoner C. Skuggor "I dialogrutan Kurvor kan du, som i dialogrutan Nivåer, justera en bilds hela tonomfång. Men i stället för att enbart använda tre justeringar (vitpunkt, svartpunkt och gamma), kan du med Kurvor justera upp till 14 olika punkter i hela bildens tonomfång (från skuggor till högdagrar). Du kan även använda Kurvor om du vill göra finjusteringar i enskilda färgkanaler i en bild. Du kan spara inställningar som gjorts i dialogrutan Kurvor och använda dem i en annan bild.

31 K U R V O R

32 S K U G G A / H Ö G D A G R A R

33 J U S T E R I N G S L A G E R "Med ett justeringslager kan du använda färg- och tonjusteringar på bilden utan att permanent ändra pixelvärden. I stället för att göra en nivå- eller kurvjustering direkt i bilden kan du t.ex. skapa ett justeringslager för nivåer eller kurvor. Färg- och tonjusteringarna sparas i justeringslagret och används på alla lager nedanför. Det finns följande fördelar med justeringslager: Icke-förstörande redigering. Du kan prova olika inställningar och ändra justeringslagret när du vill. Du kan också minska justeringens effekt genom att sänka justeringslagrets opacitet. Minskad förlust av bilddata tack vare kombinerade justeringar. Varje gång du justerar pixelvärden direkt i bilden går bilddata förlorade. Du kan använda flera justeringslager och göra minimala justeringar. Alla justeringar kombineras innan de används på bilden. Selektiv redigering. Du kan måla på bildmasken i ett justeringslager om du vill använda en justering på en del av bilden. Senare kan du styra vilka delar av bilden som ska justeras genom att ändra lagermasken. Du kan variera justeringen genom att måla på masken med olika toner av grått. Du kan använda samma justeringar på flera bilder. Kopiera och klistra in justeringslager i andra bilder om du vill använda samma färg- och tonjusteringar. Justeringslager ökar bildens filstorlek, men inte mer än andra lager. Om du arbetar med många lager kan du minska filstorleken genom att lägga samman justeringslagren med lagren som innehåller pixlar. Justeringslager har till stor del samma egenskaper som andra lager. Du kan justera deras opacitet och blandningsläge och du kan gruppera dem om du vill använda justeringen på vissa lager. Du kan göra dem synliga respektive osynliga om du vill använda eller förhandsvisa effekten. Kom ihåg att justeringslager påverkar alla underliggande lager. Detta innebär att du kan korrigera flera lager med en enda justering. Du behöver inte justera varje lager för sig. "

34 N YA N S / M ÄT T N A D "Så här anger du det färgområde som justeras med kommandot Nyans/mättnad Gör något av följande: 1. Välj Bild > Justeringar > Nyans/mättnad. 2. Välj Lager > Nytt justeringslager > Nyans/ mättnad. Klicka på OK i dialogrutan Nytt lager. Välj en färg på menyn Redigera i dialogrutan Nyans/mättnad. Fyra färgcirkelvärden visas (i grader) i dialogrutan. Dessa motsvarar de justeringsreglage som visas mellan färgfälten. De två inre lodräta reglagen definierar färgområdet. De två yttre triangelreglagen visar var justeringarna i ett färgområde faller bort (en uppmjukning eller gradvis övergång av justeringarna i stället för en tydlig skillnad mellan på och av för justeringarna). Använd antingen pipetterna eller justeringsreglagen om du vill ändra färgområdet. Klicka eller dra i bilden med pipetten för att markera ett färgområde. Om du vill utvidga färgområdet klickar eller drar du i bilden med pipetten Lägg till i prov.. Om du vill minska färgområdet klickar eller drar du i bilden med pipetten Dra ifrån prov När pipettverktyget är valt kan du även lägga till området genom att trycka ned Skift eller subtrahera från området genom att hålla ned Alt (Windows) eller Alternativ (Mac OS). Dra i någon av de vita triangelreglagen om du vill justera mängden färgreducering (justeringsluddning) utan att påverka området. Dra området mellan triangeln och det lodräta fältet om du vill anpassa området utan att påverka mängden färgreducering. Dra det mellersta fältet för att flytta hela justeringsreglaget (som inkluderar trianglarna och de lodräta fälten) för att välja ett annat färgområde. Dra något av de vita lodräta fälten för att justera färgkomponentens område. Att flytta ett lodrätt fält från mitten av justeringsreglaget och närmare en triangel utvidgar färgområdet och minskar färgreduceringen. Att flytta ett lodrätt fält närmare mitten av justeringsreglaget och bort från en triangel minskar färgområdet och ökar färgreduceringen. Håll ned Ctrl (Windows) eller Kommando (Mac OS) och dra i färgfältet så att en annan färg visas i fältets mittenavsnitt."

35 NYANS/MÄT TNAD

36 E R S ÄT T FÄ R G Bild > Justeringar > Ersätt färg

37 B I L D S T O R L E K "Pixeldimensioner och bildupplösning Antalet pixlar på höjden och bredden i en bitmappsbild kallas bildens pixeldimensioner. Antalet pixlar per tum (ppi) som skrivs ut på sidan styr bildupplösningen. Detaljmängden i en bild beror på pixeldimensionerna, medan upplösningen anger hur stort område varje pixel ska skrivas ut på. Du kan till exempel ändra en bilds upplösning utan att ändra bildens faktiska pixelinformation. I så fall ändrar du alltså bara bildens utskriftsstorlek. Om du vill bevara utskriftsmåtten måste du alltså ändra det totala antalet pixlar om du ändrar bildupplösningen."

38 R E T U S C H "Så här använder du lagningspenseln 1. Välj lagningspenseln. 2. Klicka på penselexemplet i alternativfältet och ange penselalternativ på popup-paletten. 3. Välj ett blandningsläge på popup-menyn Läge i alternativfältet. Välj Ersätt om du vill bevara brus, kornighet och textur i kanterna på penseldraget. 4. Välj en källa för reparationen av pixlarna i alternativfältet: Prov om du vill använda pixlar från den aktuella bilden. 5. Markera Justera i alternativfältet om du vill ta prov på pixlar kontinuerligt utan att förlora den aktuella provpunkten även om du släpper musknappen. Avmarkera Justera om du vill fortsätta att använda provpixlarna från den första provpunkten varje gång som du avbryter och återupptar målningen. 6. Markera Använd alla lager i alternativfältet om du vill ta prov på data från alla synliga lager. Avmarkera Använd alla lager om du bara vill ta prov från det aktiva lagret. För lagningspenseln i provläge anger du provpunkten genom att peka i en öppen bild, hålla ned Alt (Windows) eller Alternativ (Mac OS) och klicka. "

39 S M A R T S K Ä R PA Filter > Skärpa > Smart skärpa "Smart skärpa har skärpekontroller som inte finns i filtret Oskarp mask. Du kan ställa in skärpealgoritmen eller styra mängden skärpa som förekommer i områden med skugga och högdager. Zooma in dokumentfönstret till 100 % och få en bättre bild av skärpan. Välj Filter > Skärpa > Smart skärpa. Ange kontrollerna på flikarna Skärpa: Mängd Anger mängden skärpa. Ett högre värde ökar kontrasten mellan kantpixlar och ger ett intryck av större skärpa. Radie Fastställer antalet pixlar runt kantpixlarna som påverkas av skärpan. Ju högre radievärde, desto större kanteffekter och skärpa. Ta bort Anger skärpealgoritmen som används när bildens skärpa ökar. Gaussisk oskärpa är metoden som används i filtret Oskarp mask. Med Linsoskärpa upptäcks kanter och detaljer i en bild, detaljerna får bättre skärpa och skärpeljusgårdarna reduceras. Rörelseoskärpa försöker minska effekterna av oskärpa som beror på kamerans eller objektets rörelser. Ställ in vinkelkontrollen om du väljer Rörelseoskärpa. Vinkel Anger rörelsens riktning för alternativet Rörelseoskärpa i kontrollen Ta bort. Mer exakt Bearbetar filen längre för att oskärpan ska kunna tas bort mer exakt."

40 S PA R A S O M Arkiv > Spara som > a) Photoshop om Du inte är klar med bearbetning av bilden eller Du vill behålla alla justeringslager, text lager, banor, etc b) TIFF (Ingen bildkomprimering) (16 bitars färg - långtidslagring av inscannade och RAW filer) 8 bitars färg till tryck och användning i layout program. (ange format) TIFF (Bädda in färgprofil Adobe RGB) c) PDF till tryck och att dela ut via webben Arkiv > Spara som > (ange format) PDF (Bädda in färgprofil Adobe RGB) I dialogrutan för Spara Adobe PDF ska "Högkvlitetsutskrift" väljs om bilden ska tryckas som PDF om Du har inte fått instruktioner från tryckeriet att använda PDF/X-3:2002.

41 S PA R A F Ö R W E B B E N... Arkiv > Spara för webben

42 K O M I H Å G 1. Ställ Färghantering i Photoshop > Redigera > Färginställningar > Prepress (Europa) 2 2. Öppna kamerans JPEG, TIFF, eller RAW bilden i Photoshop. Med RAW använd 16 bitars färg. Beskär bilden. 3. Använd Nivåer till att sätta svart och vitt punkt i bilden. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 4. Använd Kurvor till att justera ljushet och kontrast. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 5. Använd Nyans och Mättnad till att justera färgerna. (Justeringslager vid 8 bitars bilder). 6. Ställ upplösningen i Bildstorlek - 300ppi. 7. Retusch med Lagringspensel. 8. Uppskärpning av bilden med Smart skärpa. 9. Spara till PSD, PDF eller TIFF format. (Spara som för JPEG bilder och TIFF bilder som har kommit direkt ur kameran).