RGB CMYK. Råd och rekommendationer för digital bildhantering. Vi som var med! RÖD GRÖN BLÅ

Transkript

1 Vi som var med! Den här broschyren har tillkommit i ett unikt samarbete mellan Svenska Fotografers Förbund och nedanstående aktörer. Förhoppningen är att broschyren ska innebära startskottet för enklare och effektivare hantering av digitala bilder. Så läs broschyren, redan idag. Vi har alla något att vinna på att just du gör rätt. Och du. EBI Brändövägen 7, Hässelby. Tel Fax FOTOHÖRNAN SWEFO Nygatan 52, Umeå. Tel Fax KAMERADOKTORN David Bagares gata 3, Stockholm. Tel Fax MOLANDERS GÖTEBORG Drakegatan 4, Göteborg Tel Fax MALMÖ Södra Skolgatan 35A, Malmö Tel Fax STOCKHOLM Norr Mälarstrand 78, Stockholm. Tel Fax SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND Götgatan 48, Stockholm. Tel Fax e-post sff@sfoto.se PROCENTER Alsnög 11, plan 4, Stockholm. Tel Fax PROJEKTOR UTBILDNING Skinnarviksringen 6, Stockholm. Tel Fax stefan.ohlsson@sfoto.se VOXON Ågatan 18 A, Mölndal. Tel Fax YFO GÖTEBORG Gamlestadsvägen 2-4, Göteborg. Tel Fax MALMÖ Östra Förstadsgatan 1, Malmö. Tel Fax STOCKHOLM Brännkyrkagatan 82, Stockholm. Tel Fax Pris 145:- RGB RÖD GRÖN BLÅ Råd och rekommendationer för digital bildhantering CMYK CYAN MAGENTA YELLOW BLACK

2 RGB RÖD GRÖN BLÅ Om den snåriga vägen från RGB till CMYK och om den enkla! Den här broschyren handlar om hur du enklast tar dig från RGB till CMYK, det vill säga från digitalt original till utskrift eller tryck. Utan att gå vilse på vägen. Här hittar du regler och metoder som vi alla vinner på att anamma. För lika viktigt som att just du gör rätt för din skull, är att vi alla arbetar på samma vis. Att vi skapar en standard så att våra bilder ser likadana ut, vart de än skickas, hur de än används. Så läs den här broschyren, gärna redan idag. Så snart vi lämnat strulet bakom oss kan vi börja fokusera på det väsentliga igen BRA BILDER

3 Färger har alltid varit relativa Den här broschyren beskriver hur du ska anpassa dina arbetsmetoder för att på smidigast möjliga vis ta dig från RGB till CMYK. Eller med andra ord: hur du ska kunna jobba digitalt med dina bilder, med alla fördelar det innebär, och under hela processen ha full kontroll över slutresultatet. Egentligen är det ju inget nytt. Färger har alltid varit relativa. Hur ett foto ser ut beror på belysning, papper, passepartout och vilken typ av solglasögon man har på sig... Men sedan vi börjat jobba digitalt har problematiken kommit under luppen, så att säga. Och det är inte längre praktiskt att jobba på känn. Ett annat sätt att se det är att de traditionella metoderna haft ett sekel på sig att finslipas, medan de digitala i jämförelse precis har gjort entré. Hur som helst är Alltför många av oss har redan förlorat behovet av tydlig information på området allt för mycket tid på obehagliga överraskningar och trial and error-metoder. Det ska färghantering och kalibrering minst sagt bli ett slut på det nu, hade vi tänkt. skriande. Vi på SFF får ofta frågor i ämnet och leverantörerna möts ständigt av kunder som är osäkra på vilket arbetssätt som är att föredra en osäkerhet som i sin tur beror på begränsade kunskaper och inte minst att olika experter ofta kommit med helt olika rekommendationer för hur man bör jobba. Det vill vi råda bot på. Med den här broschyren rätar vi ut frågetecknen och ger dig som enskild yrkesman ett praktiskt verktyg för att få ordning på din utrustning och dina metoder. I detsamma innebär broschyren och de metoder vi beskriver en gemensam bas för hela branschen. Om det ska fungera hela vägen från ax till limpa är det ju viktigt att alla jobbar på samma sätt, från fotograf till tryckeri. Så att vi utan ständig handpåläggning ska kunna förvänta oss det mest rudimentära: att de bilder vi så mödosamt har producerat och valt ut åtminstone inte ska förvanskas i den dagliga hanteringen. Initiativtagare till broschyren är Svenska Fotografers Förbund (SFF), och den har blivit verklighet tack vare ett unikt samarbete med ett antal av branschens kommersiella aktörer. Det är vår förhoppning att vi ska kunna fortsätta utgivningen av liknande informationsmateriel. Berätta gärna vad just du skulle vilja lära dig mer om! Alla rekommendationer i broschyren utgår dels från internationellt vedertagna standarder, dels från vår praktiska erfarenhet av hur folk faktiskt jobbar. Tumreglerna är sedan utformade och anpassade för att du som fotograf enkelt ska kunna kontrollera och kalibrera din utrustning och dina metoder. Parallellt med den här trycksaken kommer du att kunna ladda ned verktyg och referensbilden som visas på sidan 20, från vår hemsida Läs den här broschyren. Läs den redan idag. Alltför många av oss har redan förlorat alltför mycket tid på obehagliga överraskningar och trial and error-metoder. Det ska bli ett slut på det nu, hade vi tänkt. Åke Sandström ordförande i SFF

4

5 Blå banan, fotograf: Gert Jansson.? Börja med att kalibrera din arbetsmiljö Nyckeln till att smärtfritt ta sig från RGB till CMYK är att hålla koll på de stationer som måste passeras på vägen: omgivande belysning, ljusbord/betraktningsbox, bildskärm och så det digitala formatet. I det här avsnittet går vi igenom de tre första och lämnar praktiska rekommendationer på hur du kan optimera din arbetsprocess. Längre fram i broschyren tar vi upp digitala format: profiler, arbetsrymder mm. Omgivande belysning Utan en bra arbetsmiljö kan du sitta framför den dyraste skärmen och ha den allra noggrannaste kalibreringen; du kommer ändå inte att få en bra återgivning på din skärm. Börja med att avskärma allt dagsljus. Annars kommer det omgivande ljuset att variera ständigt, både i färg och intensitet. Dessa variationer påverkar vårt seende enormt något som är svårt att förstå innan man testat. Sedan ska du se till att din rumsbelysning har rätt färgtemperatur och ljusstyrka. Rätt färgtemperatur är 5000 K, vilket motsvarar beteckningen 950 på vanliga lysrör. För att kontrollera ljusnivån kan du sätta ett vitt papper framför din bildskärm (den skall vara släckt) och mäta med en exponeringsmätare. En lagom ljusnivå ger en exponering på 1/4 s vid bländare 4 och ISO 100. Du måste också undvika att ha starkt färgade ytor eller föremål omkring skärmen. Idealet är om väggarna är målade med en ljusgrå ton som reflekterar 60% av det påfallande ljuset. Ett vanligt gråkort reflekterar 18%, så den perfekta väggfärgen ska vara knappt två bländarsteg ljusare

6 Ljusbord och betraktningsbox Om du behöver kunna jämföra en fysisk förlaga, som ett dia eller en färgkopia, med ett foto på bildskärmen måste du ha lika god kontroll på ditt betraktningsljus som du har på skärmen. Detsamma gäller när du ska jämföra en utskrift från din skrivare med bilden på skärmen. Grundregeln är att utrustningen ljusbord eller betraktningslåda ska hålla en färgtemperatur på 5000 K och ha ett s k färgåtergivningsindex (eng. colour rendition index) på 96 eller högre. Sedan måste betraktningsljuset vara lagom starkt, vare sig det handlar om påsiktsbilder eller dia. För betraktningslådor placerar du ett vitt papper i en betraktningslåda och mäter ljuset. En exponering på 1/30 s vid bländare 11 och ISO 100 motsvarar en lämplig nivå. För diabilder placerar du exponeringsmätaren direkt på ljusbordet och ska då kunna läsa av 1/60 s vid bländare 11 och ISO 100. Kom ihåg att när du betraktar en diabild på ett ljusbord bör du använda en mask, minst fem centimeter bred, så att du inte bländas. Masker i olika storlekar finns att köpa hos din fotohandlare. Skärmkalibrering ljus och mörker När du ska kalibrera din bildskärm börjar du med att ställa in ljusstyrka och kontrast. Själva korrigeringen görs via skärmens inställningsknappar. För att veta när det är lagom behöver du en särskild ljusmätare avsedd för bildskärmar, även kallad sugpropp. Mäter du på en helt svart yta ska mätaren visa 0,3 candela/m 2. Mäter du på en helt vit yta ska den visa 85 candela/m 2. (Candela/m 2 är alltså ett mått på ljusstyrkan, som på engelska heter luminance.) Om du inte kommer upp i 85 candela/m 2 kan det bero på att skärmen är fel inställd. Kontrollera att åtminstone en av den röda, gröna eller blå videokanonen är inställd på 100%. (På många enklare skärmar saknas denna inställningsmöjlighet.) Lyckas du ändå inte komma upp i 85 candela/m 2 betyder det antagligen att skärmen är för

7 Fotograf: Viktoria Davidsson.

8 CMYK gammal. Redan efter tre, fyra år kan en skärm ha åldrats tillräckligt för att färgåtergivningen ska ha försämrats rejält. För att du ska få en korrekt kalibrering rekommenderas i så fall att du köper ny bildskärm. Det s k gammavärdet är i princip ett mått på hur ljusa mellandagrarna återges. Kan du justera skärmgamma (fungerar på Mac men inte på alla PC-datorer) så ställ in värdet 2,2. Den inställningen är viktig om du använder enkla bildvisningsprogram, exempelvis en webbläsare. Om du använder program som tar hänsyn till skärmens ICCprofil, som Photoshop version 5 eller högre eller PhotoRetouch Pro, har inställningen emellertid ingen betydelse, eftersom den aktuella profilen kompenserar för eventuella skillnader. Skärmkalibrering färgtemperatur Nästa steg är att ställa in färgtemperaturen. Där måste du göra ett vägval som beror på hur du jobbar. METOD I: Du skannar bilder och jobbar sedan kreativt i datorn, utan hänsyn till hur originalet såg ut. Då ska du använda en färgtemperatur på 6500 K, vilket är i närheten av vad skärmen skulle visa utan någon kalibrering. Det är därför relativt enkelt att med den här metoden uppnå ett tillfredsställande resultat. METOD II: Du ska justera de inskannade bilderna så att de visuellt matchar en förlaga i form av dia eller färgkopia. Då ska du ställa in färgtemperaturen 5000K, alltså detsamma som för betraktningsljuset. Men det har också visat sig att 5000 K lätt kan uppfattas som något för gul i högdagrarna. Var därför beredd på att få justera färgtemperaturen uppåt, kanske ända upp till 6000 K, till dess att färgåtergivningen stämmer överens med ljusbordet/betraktningsljuset. Enklast är att jämföra en vit yta på skärmen med ljusbordet, alternativt med ett vitt papper i betraktningslådan. För att göra en komplett kalibrering krävs att den fullständiga färgåtergivningen i just din skärm analyseras. En sådan leder fram till en s k ICC-profil. Läs mer i nästa avsnitt

9 Profiler tolkar utrustningen Tänk dig att du får en vägbeskrivning som säger att du ska åka 5 km norrut och 2 km västerut. Den upplysningen hjälper dig inte alls, eftersom du inte vet varifrån du ska åka. Inte förrän du fått reda på vilken startpunkt som avses kan du hitta fram till målet. På samma sätt är en färgbeskrivning som anger att du ska ha en färg som blandas till av röd 200, grön 150 och blå 100 utan värde, eftersom den saknar en beskrivning av vilken röd, grön och blå färg du ska använda. Det är lätt att anta att det finns en standardiserad färgnyans för dessa tre grundfärger, men så är inte fallet. Den röda grundfärg som du använder i en digitalkamera kan vara helt annorlunda än den som används i en annan digitalkamera, för att inte tala om den som utnyttjas i en skanner eller i en skärm. Standarden heter ICC För att kunna hålla reda på färgerna så att det alltid ser likadant ut, oavsett vilka siffervärden som ligger bakom, använder man s k färgprofiler. Den viktigaste standarden för profiler och den som vi rekommenderar har skapats av organisationen ICC (International Colour Consortium), därav namnet ICC-profil. Vitsen med en ICC-profil är att beskriva hur en viss enhet, som en bildskärm, en skanner eller en skrivare, återger färger. Genom att koppla samman profiler för olika enheter kan man översätta färgangivelserna dem emellan, så att de nyanser som skannern läst in ser likadana ut både på skärmen och på utskriften. Säg att skannern läst in en viss färg som RGB=(200,150,100). Då kanske den måste visas som (190,151,96) för att du ska se samma färg på skärmen. Siffrorna ändras eftersom skärmens grundfärger inte är desamma som skannerns

10 När du köper en skanner eller skrivare följer det ofta med en ICC-profil. Men den är inte gjord efter just din utrustning och du bör därför alltid göra en egen kalibrering. (Tänk på att skrivaren behöver en profil för varje papperssort du använder.) Det enklaste sättet att skapa en ICC-profil för skärmen är att använda ett program som Adobe Gamma och kalibrera skärmen visuellt/manuellt. Det effektivaste och mest pålitliga sättet är dock att använda en skärmkalibrator (sugpropp) och dess medföljande kalibreringsprogram. I arbetsrymden kan ingen höra dig skrika Men om vi då har välkalibrerade profiler för all utrustning, då måste väl saken vara biff? Nej, tyvärr inte. Vad händer om vi flyttar en bildfil från en dator till en annan? Om vi använder en profil som representerar den ena datorns skärm kommer ju bilden att se fel ut på den andra datorn. Vilket skulle kräva en konvertering av bilden varje gång vi flyttar den. Så vilken profil ska egentligen användas när vi sparar bilder på disk? Svaret är att vi ska använda en generell profil, kallad arbetsrymd (se menyn»färginställningar «i Photoshop). Det luriga är att det inte finns en enda superarbetsrymd som passar alla tillämpningar, även om man skulle kunna tro det. Hur kan det komma sig? En ideal arbetsrymd skulle vara så stor att den kan återge alla färgnyanser som alla skannrar, digitalkameror, skärmar, skrivare och tryckpressar kan hantera ja, varför inte så stor att den även omfattar alla nyanser det mänskliga ögat kan se? Det kan liknas vid att vi använder de helt perfekt klara och rena grundfärgerna. Problemet är att datorerna bara använder 256 olika nyanser (8 bitar) för varje färgkanal (röd, grön, blå). Sprider vi ut dem alltför mycket kommer skillnaden mellan varje enskilt färgsteg att vara så stor att det syns (s k posterisering). Adobe RGB (1998) ger lagom många färger Valet av arbetsrymd blir därför alltid en kompromiss. Och därför är det också svårt att ange en arbetsrymd som är optimal för alla bilder. Vår rekommendation är att man använder Adobe RGB (1998) för bilder som ska tryckas i hög kvalitet, dvs på bestruket papper i arkoffset eller avancerade digitala skrivare. För enklare former av tryck, som rulloffset, lämpar sig ColorMatch RGB bättre. Om du inte vet hur bilderna ska tryckas bör du arbeta i Adobe RGB(1998). Om det sedan visar sig att bilderna ska tryckas på enkelt vis kan du konvertera dem till ColorMatch RGB. (Det görs i Photoshop 5.x via menyvalet»profil till profil «och i Photoshop 6.x och 7 via»konvertera till profil «.) Om du ska publicera bilder på webben rekommenderar vi att du först använder Adobe RGB (1998) när du bearbetar bilderna, och sedan konverterar dem till srgb, som är den färgrymd som är standard i många webbläsare och som också motsvarar en PC-skärm av standardtyp. Snart men inte riktigt än: 16 bitar Det ska tilläggas att man idag, i program som Photoshop och Photo- Retouch Pro samt i många skannrar, kan använda 16 bitars färgkanaler, dvs nyanser per grundfärg. Det möjliggör en betydligt större färgrymd. Tyvärr är formatet ännu inte tillräckligt standardiserat och utbrett för att man ska kunna använda det för utbyte av digitala bilder. Däremot kan det ofta vara en bra idé att läsa in och göra den inledande bearbetningen i 16 bitars-läge, för att minimera risken att förlora dagrar och detaljer

11 Skapa själv pålitliga provtryck på papper och skärm Bilden här nedan innehåller färger som är svåra att återge korrekt vid tryck. Den passar därför bra som referensbild när du ska kalibrera skärm, skrivare och annan utrustning. Så här installerar du profilen: Packa upp profilen från sitt komprimerade format (dubbelklicka på dokumentet du hämtat). Lägg det uppackade dokumentet i färgprofilsmappen ColorSyncprofiler (Mac) eller Color (PC); har du PC måste du aktivera profilen genom att högerklicka på dokumentet och välja Aktivera. Så här använder du profilen i Photoshop 6.x/7.x: Välj menyn Visa->Korrekturinställningar. Under Profil, välj den profil du just installerat. Under Återgivningsmodell, välj Perceptuell. Stäng dialogrutan. Nu ska bilden se ut som här i broschyren. Foto: SFF/ Viktoria Davidsson ( ). Genom att trycka Kommando-Y (Mac) eller Control-Y (PC) växlar du mellan trycksimulering och vanlig skärmvisning. Bilden kan laddas hem från eller någon av de övriga leverantörernas hemsidor. Du kan även ladda hem en så kallad separationsprofil som motsvarar trycket här i broschyren. Genom att lägga in den i din dator kan du simulera tryckfärgerna på din skärm och bör då, om du följt rekommendationer i broschyren, se samma färger på din skärm som du gör här i broschyren Har du en modern bläckstråleskrivare och Photoshop 6.x eller senare kan du också göra utskrifter som återspeglar trycket - ett provtryck, om man så vill. Då behöver du också välgjord ICC-profil för skrivaren, anpassad för den papperstyp du använder. I utskriftsdialogen, under Källsystem, väljer du sedan Korrekturinställningar i stället för Dokument. På Fotografisk tidskrifts hemsida hittar du en längre artikel om referensbilden och hur den kan användas: Ett stort tack till alla er som ställt upp för att göra bilden möjlig: Viktoria Davidsson, fotograf ( ), Sarah Ericsson, hår och makeup ( ), Lena Mölder, stylist ( ), Jessica Redman, modell, SYNK ( ) Kameradoktorn ( ), film (Polaroid 679 och Kodak Portra 160vc), ProCenter ( ), kamerautrustning (Hasselblad 503CW), ProLabbet ( ), framkallning, YFO, hyrstudio ( ) och ljus (Profoto 6 och 7a)

12 Våra rekommendationer Här följer en sammanfattning av de riktvärden och inställningar som vi rekommenderar. Har du förstått principerna är den här sidan det enda du behöver. Kopiera den gärna och sätt upp den på anslagstavlan! Arbetsmiljö: Dagsljuset avskärmat. Rumsbelysning med en färgtemperatur på 5000 K och ett färgåtergivningsindex 96. Mäter du mot ett vitt papper placerat framför den släckta skärmen ska du få en exponeringstid på maximalt 1/4 s vid f 4 och ISO 100. Betraktningsljus för påsiktsbild: Ljuset ska ha en färgtemperatur på 5000 K och ett färgåtergivningsindex 96. Ett vitt papper ska ge 1/30 s vid f 11 och ISO 100. Betraktningsljus för diabilder: Ljusbordet ska ha en färgtemperatur på 5000 K och ett färgåtergivningsindex 96. Mätning direkt mot ljusbordet ska visa 1/60 s vid f 11 och ISO 100. Skärmkalibrering/ljusstyrka: Mät med sugpropp. I det svartaste partiet på skärmen ska ljusnivån vara 0,3 candela/m 2, i det vitaste 85 candela/m 2. Gammavärdet ska vara 2,2. Skärmkalibrering/färg, utan krav på matchning mot fysisk förlaga: Skärmen ställs in på en färgtemperatur på 6500 K. Skärmkalibrering/färg, matchning mot fysisk förlaga: Börja med 5000 K och justera sedan tills vit färg på skärmen stämmer överens med en vit yta på påsiktsbilden eller diabilden. Arbetsrymd: Vid arbete med bilder som ska tryckas i hög kvalitet eller skrivas ut på skrivare med bra färgåtergivning, använd Adobe RGB (1998). Vid arbete mot enklare tryck, använd ColorMatch RGB. För publicering på webben konvertera avslutningsvis till srgb Produktion: Adim Lundin och Stefan Ohlsson, innehållsansvariga, AB fjellis.com, AD och projektledning, Rikard Westman, copy och språklig koordination, Viktoria Davidsson/Gert Jansson, foto, Monika Fritze, illustrationer. Reptil, bildhantering, Jernström Offset, prepress och tryck (Gothic Silk 170 gr). RGB RÖD GRÖN BLÅ