STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MTTELUNGEN AUS DER FORSTLCHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{8}---- CENTRALTRYCKERET, STOCKHOLM, 1910.

NNEHÅLLSFÖRTECKNNG. NHALT. Sid. Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1909. Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1909.. Skgsafdeningen (Frstiche Abteiung).... Btaniska afdeningen (Btanische Abteiung)...,..... GUNNAR SCHOTTE: Skgsträdens frösättning hösten 1909...:... 5 Die Samenernte der Wadbäume vn Schweden im Herbst 1909 (-) HENRK HESSELMAN: Studier öfver de nrrändska tahedarnas föryngringsvikr............................................... 5 Studien itber die Verjitngungsbedingungen der nrrändischen Kiefernheiden (-V) GUNNAR SCHOTTE: Om fargning af skgsfrö i syfte att utmärka utändsk vara....................................................... 69, Uber die Färbung des Frstsamens zur Unterscheidung ausändischer Ware (X-X) HENRK HESSELMAN: Om vattnets syrehat ch dess inverkan på skgsmarkens försumpning ch skgens växtighet...... 91 Uber den Sauerstffgehat des Bdenwassers und dessen Einwirkung auf die Versumpfung des Bdens und das Wachstum des Wades (X-XV) TORSTEN LAGERBERG: Om gråbarrsjukan hs taen, dess rsak ch verkningar,... 17 Die Hypdermea- Krankheit der Kiefer und ihre Bedeutung (XV-XX) NLS SYL VEN: Materia för studiet af skgsträdens raser..... Materia zur Erfrschung der Rassen der schwedischen \Vadbäume. Några svenska tafrmer.................................................... 7 4 10. Einige schwedische Kiefernfrmen (XX-XXV) GUNNAR SCHOTTE: Skgsträdens frösättning hösten 1910... 195 Die Samenernte der Wadbäume vn Schweden im Herbst 1910 (XXV-XXV) NLS SYL VEN: Om pineringsförsök med ta ch gran............ 9 Uber Sebstbestäubungsversuche mit Kiefer und Fichte (XXX-XXX) GUNNAR SCHOTTE: Om betydesen af fröets hemrt ch mderträdets åder vid takutur... 9 Uber die Bedeutung der Samenprvenienz und des Atersdes Mutterbaumes bei. Kiefernkutur (XXX-XXX) Pagineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i Skgsvårdsföreningens Tidskrift rg. 1910. Stjärna vid paginasiffran utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackuppaga.

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Skgsträdens frösättning hösten QO. Af GUNNAR SCHOTTE. den bearbetning af krnjägarnas rapprter m frötigången hösten 909, hviken såsm meddeande från Statens skgsförsöksanstat infördes i januarihäftet 910 af skgsvårdsföreningens tidskrift, 1 framhös b. a. att det mötte stra- vanskigheter att på nöjaktigt sätt sammanstäa uppgifterna från de sinsemean ganska svårjämföriga rapprterna. Denna anmärkning föranedde des ett svarmå från krnjägaren J. A. MELLSTRÖM, des en framstäning från Sveriges krnjägarförbund ti Kung. Dmänstyresen m förtydigande af föreskrifterna för frörapprternas afgifvande. Denna framstäning remitterade Dmänstyresen ti Statens skgsförsöksanstat. anedning häraf tistyrktes att nya föreskrifter måtte utarbetas för dessa frörapprter ch fick skgsförsöksanstaten i uppdrag. att afgifva försag härti. enighet med detta försag har ckså dmänstyresen den 6 jui 910 utfärdat nya banketter för frörapprter (se sid. 96) jämte särskid prmemria angående de beteckningar, sm ska användas i dessa rapprter. Nämnda prmemria föreskrifver: Bmningstiden angifves med datum för den dag, då frömjöet bör-. jar ryka. Bmningens ymnighet betecknas med ingen, svag, medemåttig ch rikig. - Härvid särskijas i rapprterna fristående träd (enstaka träd eer träd i skgskanter) ch träd i bestånd. Dessa beteckningsgrader åsyfta - iksm äfven de föjande angående tigången på kttar, frö eer n - den reativa förekmsten inm bevakningstrakten. Om såunda ett träd endast sparsamt förekmmer inm densamma, men bmmar rikt, angifves bmningens ymnighet å banketten såsm rikig. Tigången på kttar, frö eer n betecknas efter samma grunder sm bmningens ymnighet med ingen, svag, medemåttig ch rikig. Äfven härvidag särskijas fristående träd ch träd i bestånd. GUNNAR ScHOTTE: skgsträdens frösättning hösten 1909. Skgsvårdsf. tidskrift 1910, sid. 6g, J. A. MELLSTRÖM: Skgsträdens frösättning hösten 1909. Skgsvårdsf. tidskrift 1910, sid. 17. Medde. fr. statens skgsförsöksanstat 9JO. 0

Krnjägare bevakningsdistrikt Rapprt m frötigången år 9------ B. n:. '"' '>O - 0\ Bmning F r u k ä n n g Vädereken under bmningstiden (ifyes endast för ta, gran ch bk) Trädsag Bmnin- Bmningens inträde gens ymnighet Tigången på kttar, frö eer n Tigången Kttarnes, Kttarnes, på -årig fröets eer fröets eer ktt (ifyes! nes nens endast för ta tiräckighet') utvecking ") ----------------1--------- ------ Ta, fristående... Kttarnes, fröets eer nens gdhet ) Anta frstnätter Data Anta regndagar Data i bestånd.... Gran, fristående... i bestånd... Björk, fristående...» i bestånd... Ek, fristående....» i bestånd... ---------- Bk, fristående....» i bestånd... 1-1 ) (Här angifves större eer mindre möjighet af insaming för försäjning utöfver bevakningstraktens behf.) ) (Om kttarna, fröet eer nen är utveckade, angifves m möjigt rsaken.) ) (Om kttarna, fröet eer nen är skadade af svamp. insekter. d., anmärkes detta.) 1-------------i ---- -1"- '>O

(499) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 9. 197 Kttarnas, fröets eer nens tiräckigzet för bevakningstrakten betecknas såsm tiräckig, tiräckig eer mer än tiräckig. Dessa grader afse att angifva kttarnas, fröets eer nens absuta mängd inm bevakningstrakten. särskid nt angifves möjigheten af insaming för afyttring. Kttarnas, fröets etr n01zs utz:ecking angifvas med rden vä utveckade eer utveckade. senare faet angifves m möjigt rsaken, såsm exempevis frst, trka. dy. Kttarnas, fröets eer nens gdhet betecknas med rden friska ch skadade. senare faet angifves m möjigt skadans rsak, såsm exempevis insekter, svamp. d. Väderekens beskaffenitet under bmningstidm för ta, gran ch bk angifves genm uppgift på anta eventuet förekmmande frstnätter ch regndagar under de första dagarna efter bmningens inträdande. Härvid antecknas äfven bestämda data. Dessa nya frörapprtsfrmuär kunde ej af Kung. Dmänstyresen utsändas, förrän skgsträdens bmning var förbi. Årets rapprter är därför fuständiga rörande bmningstiden ch vädereken under densamma, hviket ckså fertaet krnjägare ch jägmästare framhåit. Det har dck medfört en afgjrd förde att redan i år den tämigen rika kttigången kunnat angifvas efter de nya förtydigade föreskrifterna. Rapprterna synas ckså innevarande år vara upprättade med mycket större nggrannhet än förut, hvarjämte jägmästarna i amänhet fuständigt genmgått krnjägarnas rapprter ch kmpetterat dem med värdefua uppysningar. En svårighet vid rapprternas bearbetning har dck i någn mån uppstått därigenm att de gama rapprtfrmuären het eer devis ännu bifvit använda i några revir. Vädereken under vegetatinsperiden. berättesen öfver skgsträdens frösättning under år g g framhö vi i samband med en redgörese af väderekens beskaffenhet under år g8 (Se Medd. fr. Statens skgsförsöksanst. h. 7 sid. 5), atttae bmmade ganska rikt våren gg, särskid t i Nrrand. Vi ha därföre i år att anteckna en tämigen gd kttigång hs taen, hviken är rikast i nrra ch meersta dearna af andet, men svagare söderut. - Granen bmmade ckså rikt våren g g, i synnerhet söderut. Granfröskörden bef dck på grund af gynnsamma vädereksförhåand<:>na (se sid. 9 i Medd. fr. Statens skgsförsöksanst. h. 7) samt insektangrepp nästan het ch hået fesagen. Det är därför af betydese för andets skgsvård att granen ganska amänt bmmat äfven under innevarande år. Vädereken under den gångna

GUNNAR SCHOTTE. (s ) vegetatinsperiden har dck ej varit deadt gynnsam för.en gd skgsfröskörd. Stark frst ch trka under försmmaren trde menigt inverkat på såvä gran- sm takttarnas utvecking. Härjämte har den varma, vackra vädereken under hösten kmmit granen att i vissa trakter säppa sitt frö för tidigt. Då såedes ktt- ch frötigången äfven innevarande år vanigt starkt påverkats af väderekens beskaffenhet under sistförutna smrar, trde en krt öfversikt af nederbörds- ch temperaturförhåandena vara berättigad. Ur månadsöfversikt af vädereken i Sverige, årgång 1910 n: s-r, är hämtad efterföjande sammandrag, kmpeteradt, hvad frstnätter beträffar, af krnjägarnas rapprter. Under maj månad utgjrdes nederbörden. hufvudsakigen af regn, ti någn de. äfven af snö eer hage. Dess mängd öfversteg i de festa trakter mer eer mindre den nrmaa, i Skarabrgs ch nrra Kamar än äfvensm i de båda nrdigaste änen var den däremt nrma. Temperaturen var öfver hea andet i medeta r- högre än den för månaden nrmaa. Den uppnådde sitt högsta gradta mkring den r 4 i månaden, i södra ch meersta Sverige mkring 5, i det nrra 15-0. Äfven mkring den rådde ganska hög temperatur. Ti n eer någt därunder fö termmetern ganska fta i nrra Nrrand ch i fjätrakten, men på öfriga statiner endast någn gång u!der förra häften af månaden. - Så sent sm den 7 maj rådde dck snöfa i Käeåns bevakningstrakt i Äfdaens krnpark (Daarne) samt ferstädes i Mäartrakten ch för den 8 / 5 ch 9 / 5 hafva krnjägarna i Grangärde ch Björnhyttans bevakningstrakter (Västerdaarnas revir) uppgifvit frstnätter. södra ch meersta dearna af andet hafva krnjägarna antecknat frstnätter i sutet af maj å föjande trakter: 8 / 5 ch 0 /5 i södra Arvika bevakningstrakt, /5 i Karstads ch Fryksdas bevakningstrakter, 7 /s i Ryds bev.-trakt (Enköpings revir), 19 5 ch 0 5 i Högskgens bev.-trakt (Örbyhus revir), 17 15 ch 18 / 5 i Sjuenda bev.-trakt (Stckhms revir), 18 / 5 i Ribbingeunds ch V. Rekarna bev.-trakt (Gripshms revir), Sörby bev.-trakt (Ny köpings revir) ch Nrra Y dre bev.-trakt (Kinda revir) samt ferstädes i Vartfta revir, 1 9/5 i Dasands revir ch på Öand.. Krnjägaren i Ranafrs bevakningstrakt af Dasands revir uppger att bmknpparna på ta ch gran devis frös brt under natten ti den 9 maj. Den 8 ch 9 maj iakttgs frstnätter öfverat i Götaand ch den 0 / 5 ferstädes i Södermanand. juni månad öfversteg nederbörden i de festa trakter af andet någt den för månaden nrmaa; nämndvärd brist förekm endast i östra deerna af Sveaand ch Götaand. Enär nederbörden hufvudsakigen fö under sutet af månaden, rådde emeertid mångenstädes kännbar trka. Temperaturen var i nrra Nrrand i medeta mkring en

(s r) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 9. 1 99 grad ägre än den nrmaa, i södra Nrrand ch angränsande trakter af Sveaand tämigen nrma ch i det öfriga Sveaand samt Götaand 1 ti ägre än den nrmaa. Ganska hög temperatur rådde från mkring den ti mkring den 7 ch uppgick några dagar ti eer inemt 8. Nattfrst förekm ferstädes den 7, 8 ch ganska amäntden 0. Den 9-0 juni rådde enigt krnjägarnas rapprter på fera stäen stark frst så t. ex. i Örestens bev-.trakt (Marks revir), öfverat i Svätrnas revir, Grefsätters bev.-trakt (Tjusts revir), Vedersöfs bev. trakt (Värends revir), Vittsjö bev.-trakt (Engehms revir), Grönb revir, ferstädes i Härjedaen, Fredrika ch Stensee re\ ir. 1/6 ;, /6 förekm frst ferstädes i Lycksee ch dagarna -6 juni är frst antecknad från fera bevakningstrakter inm Råneträsks, Kaix, Råneå, Arjepugs, Mamesjaurs, Öfre Byske, Arvidsjaurs ch Nrsjö revir. Under jui månad var nederbörden ganska rikig i östra deen at Sveaand, synnerigast i Södermanand. För öfrigt hade äfven östra ch södra Götaand icke betydigt mer större regnmängd än den. för månaden nrmaa. Däremt rådde brist i större dekn af Nrrand, i- synnerket i Västerbttens ch Jämtands än, ch devis äfven i den ejest nederbördsrika västra deen af Götaand. Temperaturen var öfver hea andet i medeta någt (i amänhet 1 - ) ägre än deri nrmaa. Den steg midt på dagen i södra ch meersta Sverige samt kustandet af Nrrand vid några tifaen ti eer någt öfver 5 såsm mkring den 7, -14 ch 9, ch i Lappand höjde den sig fta ti eer någt öfver 0. Lindrig frst förekm den 17 ch 9 på enstaka stäen i Jönköpings ch Kpparbergs än samt i Nrrand. Synnerigen jämnt fördead öfver andet var däremt nederbörden under augusti månad. Medan trka rådde i större deen af Nrrand, där mångenstädes, i synnerhet i Västerbttens ch Nrrbttens än, km några få mm., i Bygdeå ch Arvidsjaur ti ch med ingen mätbar nederbörd as, var mängden i Götaands inre ch västra trakter synnerigen rikig, i Jönköping ch Växjö t.. m. större än under någn föregående augusti af de sista s åren.. Temperaturen var i medeta merendes någt (1/ -- 0 ) ägre än den för månaden nrmaa; endast i det inre Nrrand var den däremt någt,- mkring 1/ högre. början af månaden steg dygnets maximitemperatur några dagar ända ti eer inemt 5. Lappand nedgick nattemperaturen fere nätter mkring den r någt under, ch indrig nattfrst förekm för öfrigt där ch hvar i nrra ch meersta Sverige mean den ch 6 samt efter den augusti. september månad va,r nederbörden i sydöstra Götaand synnerigen rikig, i Kamar, Kristianstad ch Karshamn större än under nå-

00 GUNNAR SCHOTT.!:. (s z J g n föregående september af de sista 5 åren. Brist på nederbörd hade större deen af det öfriga andet, 1 synnerhet ands ch Haands än samt devis södra Kpparbergs, Västmanch meersta Nrrand. Marken var i de nrdigaste fjätrakterna mer eer mit!dre snötäckt under några dagar i sutet af månaden. Temperaturen var öfver hea andet i medeta tämigen nrma eer betydigt högre än den nrmaa. Under förra häften af månaden höjde den sig fta i södra ch meersta Sverige midt på dagen ti mkring 8. N attemperaturen nedgick mkrig den 0 ti eer inemt, i Lappand ägde detta rum under de festa nätter efter den 5 september. Under ktber månad var nederbördsmängden endast någrunda nrmä i Jämtands än. Ejest rådde större eer mindre brist, ch i de sydigaste änen var den ganska betydig, ferstädes endast några miimeter. Temperaturen var i Nrrands kustand i medeta någt ägre, men ejest i amänhet någt, 1 / - 0, högre än vanigt. södra ch meersta Sverige höjde den sig midt på dagen ti mean.0-5 ända ti den 0 ktber. Under senare häften af månaden nedgick temperaturen fere nätter ti eer några grader under, i Lappand ganska fta ti mean - 0 ch- 6. Taens ch granens bmning. Någn tabå öfver tiden för bmningens inträffande kan ej ämpigen göras för detta år,. då krnjägarna ej varit i tifäe att ämna exakta uppgifter härutinnan. efterföjande tabe ha däremt gjrts sammanstäningar öfver bmningens ymnighet. Såunda finna vi att taens bmning i amänhet varit medemåttig, särskid i de meersta dearna af andet, Gäfe-Daa, Bergsags- ch Östra distrikten. Längre söderut har bmningen varit betydigt svagare. tabeen se vi, att bmningen, såsm naturigt är, varit rikigare å fristående träd än i bestånden. Senare deen af tabeen gifver en öfversikt öfver bmningens ymnighet hs granen. Vi se däraf att bmningen varit rikast i samma trakter af andet, hvarest taen bmmat mest, eer Gäfe Daa, Bergsags- ch Östra distrikten. Äfv en i Nrrand har granen bmmat ganska rikt, medan bmningen i Södra Sverige däremt varit betydigt svagare. södra distriktet hafva exempevis 50-80 y. af be\ akningstrakterna saknat granbmmr. Bmningen i bestånden är någt svagare än å fristående träd. Skinaden mean bmningsförmågan hs fristående träd ch i bestånd framträder ikvä ej så starkt hs granen sm hs taen.

(5 ) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 1910. 01 Tabe. Sammandrag Ufver taens ch granens bmning våren 1910. Die Btite der Kiefer und der Fichte im Frtihjahr 1910. Prcentfördening af krnjägarnas uppgifter m Przentweise Verteiung der Berichte iiber Distrikt. Lueå... [ Skeefteå.... Umeå..... Meersta Nrrand... :.... Gäfe-Daa.... Bergsags..... Östra Västra Småands.... Södra Hea andet: 4 8 O 5 O 8 Taen. (Die Kiefer.) 451 40 19 8 49 46 49 1 1 8 1 8 O 17 6 1 1 5 7 0 8 51 5 191 4 1 19 15 1 8 O 1 9 5 0 18 4 Lueå...[ Skeefteå..... Umeå... Meersta Nrrand... Gäfe-Daa... Bergsags.... Östra Västra Småands...,... Söåra Hea andet:! 19 18 1 1 1 54 1 Granen. (Die Fichte.) 7 44 4 18 4 5 59 6 8 9 1 8 5 4 4 57 49 7 41 1 JO 19 40 9 4 1 4 71 8J 8 41 '5 5 0 1 41 J6 4 6 6 5 18 19 8

0 GUNNAR SCHOTTE, Tigången på ktt, frö ch n. Enigt de nya frmuären för frörapprterna ska numera krnjägarna ämna skida uppgifter för fristående träd (ch beståndskanter). s amt för bestånden. För att förtaga hvarje tveksamhet m huru de ika ymnighetsgraderna ska användas, föreskrifves numera i prmemrian för rapprterna att kttigången iksm bmningen ska afse den reativa förekmsten af kttar eer bmmr, d. v. s. berende af trädsagets större eer mindre ymnighet inm bevakningstrakten. Om därför en bevakare har t. ex. mycket itet gran inm sin bevakningstrakt, bör han ikvä uppgifva rikig tigång på granktt, m de få granar, sm finnas, bära rikigt med ktt. -- Men för att dessutm frörapprterna ska gifva en tämigen gd bid af den absuta förekmsten af ktt utaf visst sag, föreskrifves att uppgifter äfven ska ämnas m kttens eer fröets tiräckighet. Denna uppgift afser naturigtvis bevakningstrakten i sin hehet. Det är därför btt af förbiseende sm i rapprtfrmuärets kumn för tiräckigheten finnas uppdragna injer både för fristående träd ch bestånd. Några krnjägare hafva på grund häraf bifvit föredda att ämna ika uppgifter m kttens tiräckighet i bestånden ch hs fristående träd. Detta har naturigtvis ej varit meningen, ty härigenm erhåes ej någt bestämdt uttryck för förekmsten inm bevakningstrakten i sin hehet. Sm jag ej ansett ämpigt att beasta denna uppsats med skida kartr öfver förekmsten af ktt i såvä fristående träd sm i bestånd eer öfver kttens tiräckighet, har jag sammanstät efterföjande tabe. Den!a söker åskådiggöra förekmsten af ta- ch granktt ch dess tiräckighet. kumnerna för tigången på ktt ha användts de siffrr, sm återfinnas i jägmästarnas sammandrag öfver krnjägarnas rapprter. dessa sammandrag beteckna siffrrna föjande tigång: = ingen svag medemåttig rikig tigång För öfverskådighetens sku har i tabeen endast införts hea ta. sammandragen öfver krnjägarerapprterna framhåa fta jägmästarna, att medetigången inm reviret snarare bör betecknas med annat ta än sm erhåits såsm medeta af krnjägarnas uppgifter. Dessa jägmästarnas krrigeringar återfinnas i tabeen inm parentes. Där så kunnat ske ha dessa agts ti grund vid upprättandet af efterföjande kartr.

(ss) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNNG HÖSTEN 9 O. 0 För att erhåa en bid af kttens tiräckighet inm bevakningstrakten har jag anagi med sammandraget öfver ktt- ch frötigången åtit beteckna ingen tigång )) tiräckig )) tiräckig mer än tiräckig Af de såunda erhåna siffrrna har tagits medeta för reviret i dess hehet, hvarvid en decima medtagits för att variatinen bättre må framträda. Så snart medetaet öfverstiger, har det tryckts med fetsti för att framhåa, att inm ifrågavarande revir den absuta kttigången åtminstne någt öfverstiger behfvet. * * * De efterföjande kartrna återgifva den reativa förekmsten af ktt, n eer frön inm de skida reviren. Härvid hafva uppgifterna från fristående träd ch bestånd sammanstäts enigt nedanstående schema, sm så nära sm möjigt öfverensstämmer med de under föregående år pubicerade kartrna. Vaniga kmbinatiner i frörapprterna : fristående träd bestånd Beteckningssätt å kartrna: 1 1 O Of ( tf 1 f de revir, sm betecknats med het hvit yta är, såunda kttigången ingen. nm revir med punkterad yta finnes svag eer medemåttig tigång å enstaka träd. Den streckade ytan utmärker svag eer medegd tigång på fristående träd ch samtidigt svag tigång i bestånden. revir med rutad yta är tigången medegd i bestånden ch samtidigt medegd eer rikig å fristående träd. När tigången sutigen är rikig i bestånden - den är då samtidigt rikig å fristående träd - är reviret utmärkt med het svart yta. Vedde. fr. Statens Skg-.iförsöksa?tstat 1910. 1

04 GUNNAR SCHOTTE. (s6) Tabe. Sammandrag, utvisande förekmsten at ta= ch granktt. Zusammenfassung iiber die Verbreitung der Kiefern- und Fichtenzapfen. Distrikt ch revir Lueå distrikt. Pajaa revir.... Trneå» Tärendö > Jukkasjärvi revir Geivare Råneträsks >> Ängeså» Kaix» RS.neå Bdens > strbackens ))..... Päräfvens».... Jkkmkks 1 >>..... Skeefteå distrikt. Vargiså revir..... Arjepugs revir.... Mamesjams revir.... Öfre Byske >.......... Arvidsjams >>... Äfsby 1».... Piteå J örns Nrsjö Burträsks Umeå distrikt. Degerfrs revir.... Nrra Lycksee revir..... Södra >> )> Åsee revir................. Sarsee revir....... stensee revir..... Wihemina revir.... Fredrika»..... Bjurhms»..... Anundsjö»..... Meersta Nrrands distrikt. Tåsjö revir..... Junsee revir.... Härnösands revir.... Medepads ''......... Nrra Jämtands 1 revir.... Östra >> >..... Västra» )} Härjedaens' revir... Gäfe-Daa distrikt. Nrra Häsingands revir... Västra >»... Gästrikands revir.... >> >> (z) () (x) ( (z) ) (1) (z) () (rz) (z-) (z) (z) 1 O 1 Ädre banketter het eer devis använda. -årig taktt -årig taktt N Granktt r-jähr. 1 z-jähr. tv t:,...,.._ Kiefernzapfen Kiefernzapfen, Fichtenzapfen >:J. C, r-. {;;;: Ef()'Q' -CD '-!-' Fristå- Fristående Be- ende Be-.N [ d Be- g () = Fristå- -- :!<i....---.--- en e &. ;:;_ träd stånd träd stå n d ;:;:: 0 träd stånd "" (!q c,.... '"'::r g Freiste Beståndhende Freiste Bestånde., g h ende stände Bäume Bäume C Bäume 1 h ende Freiste- Be-, 1f r.n! (1) (z),6, 0,7,4,5,,S,,8 1,8 1,,s,S,8,8 1,8,,8, (z () () : : ' (;-,,j : -----1 ' t () O (r) 1-- 1,4,, s,6,4,5,8 1,s,s 1,7 J,8 1,6 0,9 1, r,8, 7,s, ' 5,8 1,8 r,8

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 9 O. 05 Distrikt ch revir Sammandrag, (frts) Freiste- Be- Freiste- Beh ende stände hende stände g hen de stände -årig taktt -årig taktt Granktt r-iähr. -jähr. Kiefernzapfen Kiefernzapfen t:. tj...,....!.... :=.,:... ici _.O'Q Fichtenzapfen >rj c-. 1;1 (:;'CD :::: "1 Fris tå- Fri stå- ii OJ, r Fristå-J : i ende Be- ende Be- -s- ende Be- g 8!)(Tq-...,. träd stånd träd stånd $" fräd stånd -..:J"' Freiste- Be- c <n Bäume Bä u me Bäume "' (pparbergs revir... Os terdaarnas»... Särna»,5,.) Transtrands» () J () Västerdaarnas»............, r, 7 Ktens»...,s Bergsagsdistriktet. Äfdas revir.............., 1,4 Arvika»... r, Karstads» 'r),8, Askersunds revir... Örebr ))... J J 1,7,5 Grön b ))... J Köpings... J,5 Västerås» J Enköpings»... 1,7 1,7 Nrra Rsags revir... - - Örbyhus revir...... J,8,8 Östra distriktet. Stckhms revir () J (z,s (), Gripshms»... J ' 7,g Nyköpings»... (r) (z) () 1, () () () Om bergs ))... 1,4 r,6 Finspångs ))... (),6 () J (z) Kinda " r,s Gttands )) J (r) Västra distr i -:.. Granviks revir... J J,8 Tivedens ))..., 7, Vartfta»... J,,8 Kinne»...,6,4 Sättbygds»...,s 1,4 Dasands»... Hunnebergs revir... J,S Marks»...,6 Svätrnas )) J J J,J.,J Bhus» 0,4 Småands distrikt. Tjusts revir.... J J,6 J,s Kamar ))... J. 1,8 Öands» J -,,5 Eksjö )). J,8, s Jönköpings revir... J J J Västb ))... J,S O,J Sunnerb >...,8 Värends )),s Södra distriktet. Bekinge-Åhus revir... r,r,s Mamöhus revir... 0,4 J 0,4 Ängehms» J J 0, Haands ))...... J 1, 0,4

z6 Tigången pa 1-årig tasktt hösten t 909. Sverige (Ertrag an -jährig(>n Kiefernzapfen in Schweden im Herbste rgg.) ' Pajaa.. Trne. Tärendö. 4 Jukkasjärvi. 5 Geivare. 6. åneäsks. 7 Angesa. Distrikt ch revir. Lue& distrikt. 8. Kix g. Ranea. t. Bdens. u. Strbackf'ns. 1, Päräfvf'ns. 1. J kkmkks. Skdifte& distrikt. '4 Varriså. 15. Atjepugs. rg. Ä:fsJ>y. 0. P1tea, x6. Mamesjaurs, 1, ]örns. 17. Öfre Byske.. Nrsjö. 18, Arvidsjaurs.. Burträdr.s. 4 Dege<frs. 5. Nrra Lycksee. 6. Södra Lycksee. 7. Åsee. 8. Srsee, Ume& distrikt. 9. Stensee. g, Wihemina, 1, Fredrika.. Bjurhms,. Anundsjö. fe!e"sta Nrrands distrikt. 4 Tåsjö. 8. Nrra Jämtands, 5 Junsee. 9 Östra Jämtand,, 6. Hernösands. 40. VästraJämtanJs, 7 Medepads. 4' Härjeådaens. Gäfe-Da!a distrikt. 4. N. Häsingands. 47 Särna, 4 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarncs. 45 Kpparbergs. 50. Ktens, 46. Österdaares. Be,.-gsapdistriktet. sr. Äfdas. 57 Köpings, 5. Arvika. 58. Västerås. 5 Karstads. 59 Enköpings. 54 Askersunc.s 6. Nrra Rsag-s. 55 Örebr. 56. Grönb. 6x. Örbyhns, 6. Stckhms. 6. Gripshms, 64. Nyköpings. Östra dz'striktet. 66. Finsp&ngs. 67. Kinda. 68. Gttands. 65. Ombergs. Västra dt"striktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. 7' Vartfta. 76. Marks. 7. Kinne. 77 Svätrnas. 7 Sättbygds. 78. Bhus..-.. x'"-"",x' \ :)(---... ' \ ".,; Sm&! ands distrikt, 79 Tjusts. 8. Jönköpings, S. Kamar. 84. Västb. 81. Öands. 85. Sunnerb. 8. Eksjö. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus. 8g. Engehms. QS. Mamöhus, g. Haand. Sua-1:8500000 &en.swb.lit.anst

Tigången på -årig taktt hösten 191. Sverige (Ertrag an -jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1909.) Pajaa.. TOrn. Tärend!. 4 Jukkasjärvi. 5 Geivare. 6. Eåneäsks. 7 Angesa. Distrikt c:b revir. Lue& distrikt. 8. Kai>:, g. RneA. r. Bdens. n. Strbackens. 1. Päräfvens. 1. J kkmkks. Skeifte& distrikt. 14. Varris. g, 1\fsJ>y. 15. Aijepugs.. Pttea. 16. Mamesjaurs. "' Jörns. '7 Öfre Byske.. Nrsjö.,s. Arvidsjaurs.. Burträsr.. 4 Degerfrs. s. Nrra Lycksee. 6. Södra Lycksee. 7. Åsee. 8. Srsee. Ume& distrikt. 9. Stensee. 0. Wihemina, ' Fredrira.. Bjurhms. Anundsjö. Mee.-sta Nrrands distrikt. 4 Tsjö. as. Nrra Jämtands. 5 Junsee. 9 Östra Jämtands. 6. Hernösands, 40. VästraJämtands, 7 Medepads. 4' Häijeaaens. Gäfie-Daa distn'kt' 4 N. Häsingands. 47 Särna. 4 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Våste.rdaarnes, 45 Kpparbergs. 5; Ktens. 46. Österdaa'es. Ber'/[saJ[sdistriktet. 51. Äfdas. s Arvika. 57 Köpings. 58. Västers, 5. Karstads. 59. Enköpings. 54 Askersunds. 6. Nrra Rsags. 55 Örebr. 61. Örhyhus. 56. Grönb. Östra distriktet. 6. Stckhms. 66. Finspngs. 6. Gripshms. 67. Kinda. 64. Nyköpings. 68. Gttands. 65. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands, 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. p. V artfta. 76. Marks. 7. Kinne. 77 Svätmas. 7 Sättbygds. '18. Bhus. Smdands distrikt. 79 Tjusts. 8. Tönköpings, B. Kamar. 84. Västh. 81. Öands. 85.. Sunnerb, B. Eksjö. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus..8g. Engehms. 68. Mamöhus. g. Haand., -"' \ - / (N/ \ t x,.,._,...-. \ \ %... \.,... :>c--1-..._ 07 Skaa-1: 8.500000 GEN. STAB.LT..ANST.

z8 Tigången på 1-årig taktt i Sverige hösten 191. (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1910. Pajaa.. Trne. Tärendö. 4 Jukkasjärvi. 5 Geivare. 6, Råneträsks. 7 ÄngesiL Distrikt ch revir. Lutei distn'kt. 8. Kaix. g. Ränd. t. Bdeus. n. Strback-ens., PäräfvPns, 1. Jkkmkks. Skeifte!i distrikt. 14. Varris. 9 Äfsby. 15. Arjepugs. 0. Pite:i. t6. Mamesjaurs. 1, Jörns. 7 Öfre Byske.. Nrsjö. tb. Arvidsjaurs.. Burtra:h s. Ume/1 dz'stn'kt. 4 Degerfrs. 9. Stensee. s. Nrra Lycksee. 0, Wihemina. 6. Södra Lycksee. 1. Fredrika. 7. Åsee., Bjurbms. 8. Srsee. Anundsjö. feersta Nrrands distrikt. 4 Tsjö. 8. Nrra Jämtan<s. 5 Junsee. 9 Östra Jämtands; 6. Hernösands. 40, VästraJämtand.S' 7 Medepads. 4 Hätjedaens. Gäfie-Daa dz'strikt. 4. N. Häsingands. 47 Särna. 4 V. Häsingands. 48. Transtrands. 44 Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 Kpparbergs. s. Ktens. 46. Österdaares. Ber![sapdzstn'ktet. 51. Äfda>, 57 Köpings. 5. Arvika. 58. Västerås. 5. Karstads. 59 Enköpings. 54 Askersunds. 6. Nrra Rsags. 55 Örebr. 61. Örbyhus. 56. Grönb. 6. Stckhms. 6. Gripshms. 64. Nyköpings. 6s. Ombergs. 6g. Granviks. 70. Tivedens. 7. Vartfta. 7. Kinne. 7 Sättbygds. Östra distriktet. 66. Finspngs. 67. Kinda. 68. Gttands. Västra distn'ktet. 74 Dasands. 75 Hunnebergs 76. Marks. 77. Svätrnas 78. Bhus. _... \ j ' ',x " t /')(----,...,.,_/ x J \ J \ ' \... \ ' (5 r) 79 Tjusts. S. Kamar. 81. Öands. 8. Eksjö. Sm//ands distrikt. 8. Jönköpings. 84. Västb. 85. Sunnerb. 86. Värends. Södra distn'ktet. 17. Bekinge-Åhus. 8g. Engehms. s. Mamöhu.. 90. Haand. 1:8/JOOOOO.GEN. STA9, LT. AN"ST.

(S) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 9 O. Granska vi nu närmare kartan å sid 0i. finna vi, att tigången på =årig taktt är medegd eer devis rikig i stra trakter af öfre ch meersta Nrrand, men i Sveaand iksm i sydvästra Sverige knappt medegd. Småand ch södra distriktet bir tigången på taktten svagare ju ängre söderut man kmmer. Ti jämförese med ifrågavarande karta har å sid 06 intagits den karta öfver förekmsten af r -årig taktt hösten g g, h viken var införd i förra årets redgörese öfver frötigången. De båda kartrna visa synbarigen en mycket gd öfverensstämmese sinsemean. Takttens beskaffenhet i skida dear af andet framgår af tabe Häraf synes, att en ganska afsevärd prcent af taktten är utveckad. Ungefär en fjärdede af rapprterna från öfre Nrrand kaga såunda öfver dåigt utveckad ktt. Sm rsak härti framhåa bevakarna såvä i Nrrand sm äfven söderut frst under vegetatinsperiden samt stark trka under försmmaren. En de af taktten uppgifves dessutm vara skadad af insekter. Sådan kaamitet framhåes från så vid t skida dear af andet sm Pajaa bevakningstrakt,. öfre Svansteins bev.-tr. (Trneå revir), Nederkaix bev.-tr., Stensee ch Fännidens bev.-tr. (Stensee revir), Bredsjö ch Björsjö bev. tr. (Ktens revir), Kyrkskgens bev. tr. (Arvika revir), Mariehms bev. tr. (Tivedens revir), Ljungs, Oiestads ch Säby bev..tr. (Svätrnas revir). Tabe. åriga takttens beskaffenhet. Die Beschatfenheit der jährigen Kiefernzapfen. Distrikt Krnjägarnas uppgifter Berichte iber takttens utvecking die Entwickung der Zapfen m takttens gdhet die Giite der Zapfen vä utveckade utveckade friska skadade whentwickete unentwickete gesnnde beschädigte anta j Anzah % anta Anzah % anta Anzah % anta Anzah % Lueå... 1 8 54 4 46 40 77 1 Skeefteå... 7 74 1 6 44 88 6 1 Umeå 45 87 7 1 48 9 4 8 Meersta Nrrand... 5 7 9 7 94 6 Gäe-Daa... 1 77 9 7 9 8 ergsags. 7 86 6 r ; 41 95 5 Ostra........ 89 4 14 4 94 6 Västra...:... 40 8 9 18 4 86 7 14 Småands.. :... 85 6 S 8 97 Södra... 14 74 5 6 19 OO Hea andet... 78 9 75 91 9 9

10 GUNNAR SCHOTTE. r s 1) Å sid. 08 återfinnes karta öfver tigången på =årig taktt. Häraf ser det ut sm vi äfven ti vintern 91 skue hafva att emtse någt taktt, ehuru i mindre grad än denna säsng. Särskid t i Nrr and samt Bergsagen kan tigången här ch hvar bifva medegd, hviket i någn mån trde kunna påverka nästa års tafröpris ch håa dem vid någrunda rimig höjd. Kartan å sid., jämförd med tabe, utvisar att tigången på granktt är svag ti medemåttig i öfre Nrrand, bättre i meersta Nrrand ch Daarna, i h vika trakter den devis t.. m. är rikig (särskidt i Härnösands ch Kpparbergs revir). öfriga dear, af Sveaand är tigången i amänhet medegd (rikig i Nyköpings revir) iksm i Östergötand, nrra Västergötand ch östra Småand. de återstående dearna af Götaand är den svag eer ingen. Om såedes i strt sedt tigången på granktt är tämigen gd, är dess beskaffenhet däremt ganska dåig. Af tabe 4 finna vi, att en rätt str prcent af rapprterna anger granktten sm utveckad. Sm rsak härti uppgifva krnjägarna enstämmigt från aa trakter af andet frst ch trka under smmaren. Ännu värre ha dck insekterna skadat granktten. Mer än hafva antaet krnjägare i Östra distriktet kaga såunda öfver str skadegörese af arver. Det är isynnerhet grankttveckaren (Trtix strbiina), sm synes vara mest utbredd, men äfven uppgifter m angrepp af kttgnagaren ( Anbium abietinum) förekmma. Tabe 4. Orankttens beskaffenhet. Die Beschaffenbeit der Fichtenzapfen Distrikt Krnjägarnas uppgifter m Berich te iiber grankttens utvecking. die Entwick!ung der Zapfen grankttens gdhet die Gi.ite der Zapfen vä utveckade utveckade friska skadade whentwickete unentwickete gesunde beschädigte anta anta % % anta Anzah Anzah Anzah Anzah % anta % Lueå...! 6 68 1 87 5 1 Skeefteå... 5 64 14 6 4 87 5 1 Umeå... 4 9 8 86 5 14 Meersta Nrrand... 0 59 14 41 0 59 14 41 Gäfe-Daa..................... 4 85 6 15 17 4 57 }ergsags... 8 8 8 17 0 4 6 57 Ostra........................... 6 7 O 8 8 8 78 Västra... 61 15-9 17 45 1 55 Småands... 81 5 19 O 7 17 6 Södra 8 8v 0 8 8 0 Hea andet... 56 74 89 d 199 s8 146 4

Tigången på granktt hösten 191 O. ' t:aja]aö a. 1 rnea. Tärendö. 4 Jukkasjärvi. S GPivare. 6. R.neträsks. 7 Ånges. Sverige (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1909.) Distrikt ch revir. Lue/J distrikt. B. Kix! Ranea. z. Bdens.. Strbackens. 1. PäräfvPns. 1. J kkmkks. Skeefte/J distrikt. 14. Varris. zs. Ajepugs. 19. Åfsby. 0. Pite. 16. \1a1esjaurs. n. _Törns. '7 Öfre Byske.. Nrsjö. 18. Arvidsjaurs.. Burträsks. 4 Degerfrs. 5. Nrra Lycksee. 6. Söd ra Lycksee. 7. Åsee. 8. Srsee. Ume/J distrikt. 9. Stensee. 0. \Vihemina. ' Fredrika. Bjurhms. Anundsjö. ife/ersta Nrriaids distrikt. 4 Tsjö. 8. Nrra Jämtands. 5 Junsee. 9 Östra Jämtands. 6. Hernösand1. 40. V"åstraJämtands. 7 :Medepads. 4' Häje.daens. Gä.fe-Daa distrikt. 4. N. Häsingands." 47 Särna. 4 V. Häsingands. 48. Tran trands. H Gästrikands. 49 Västerdaarnes. 45 Kpparbergs. :;. Ktens. 4 6. Österdaaz:'...,. Bergsa[!"sdistriktet. 5' Äfdas. 57 Köpings. 5. A rvik.a. 58. Västerås. 5 Karstads. 59 Enköpings. 54 A skersunds. 6. Nrra Rags. 55 <ireur. 6r. Örbyhus. 56. Grönb. Östra distriktet. 6. Stckhms. 66. Finspngs. 6. Gripshms. 67. R.mda. 64. Nyköpings. 68. Gttands.. 6s. Ombergs. Västra -tistriktet. 69. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs 7 v artfta. 76. Marks. 7. Kintie. 11. Svätrnas. 7 Sättbygds. 78. Bhus. jm&an... distrikt. 79 Tjusts. 8. Jönköpings. B. Kamar. 84. V"åstb.. 81. Öands.. B s. Sunnerb. e. Eksjö. 86. V"årends. Södra distriktet. 87. BekinJ;e-Åhus. 89. Engehm &8. \ahpöhu5. 90. Haands.-... '........., x'"--',' \ :j-.,......,.. ' '.. Sk.aaJ 85 11 -edumsgren:<e). -----::z::_ (-;...... Barr:s/NJpgrän.s r fnadewa.rifjrer=i GEN. STAS.LT. ANST

1 GUNNAR SCHOTTE. Rörande insektskadrnas mfattning å granktten mförmäes i rapprterna ch sammandragen band annat föjande. - Den nrdigaste trakt, hvarifrån insektsskada på granktt rapprteras, är Ekrrsee bevakningstrakt i Degerfrs revir, hvarest krnjägaren funnit angrepp ac grankttveckaren. Från nrra Jämtand skrifver jägmästare BJÖRKBOM:»Ehuru tigången å granktt enigt fvanstående i amänhet är gd, förefinnas dck små utsikter ti erhåandet af någn nämnvärd granfröskörd, brende därpå, att ktten genmgående i mycket str utsträckning är angripen af Trtix strbiina, hvarigenm en de frö af arverna förtärts ch det öfriga har svårt att kängas på grund af kttens kådupenhet.» östra dearna af Jämtand ch Häsingand är granktten ckså devis angripen af insekter. Från Gästrikand meddear jägmästare LANDBERG, att granktten öfverat är angripen af kttgnagaren, så att granfrö ej kan erhåas från revirets skgar, ch jägmästare HALLER framhåer, att grankttarna i str myckenhet är angripna af arver ti grankttveckaren ch kttgnagaren, hvarför granfröet trde vara af dåig beskaffenhet. Bergsagen ch Värmand är grankttarna mycket skadade af insekterna. Ännu amännare synas de, sm nämndt, härjat i Östra distriktet ch särskidt mförmäas starka angrepp från Finspångs revir. Sm anmärkningsvärdt må framhåas, att krnjägarna i Y eke bevakningstrakt (Kind a revir) ch nrra Gttands bevakningstrakt särskidt uppge, att granktten icke är skadad i trakten. Äfven inm västra distriktet är granktten ikaedes amänt skadad af insekter, iksm devis i Småand. Den ringa mängden granktt i södra distriktet är däremt reativt frisk. Från några trakter mförmäes äfven grankttskada af svamp - förmdigen Puccinias/rum Padi - såsm i nrra Stadra bevakning (Örebr revir) samt Dannemara västra ch södra grufamänningar (Örbyhus revir). Sutigen har den varma ch vackra vädereken under september ch ktber månader menigt inverkat på granen såtivida att kttarne ferstädes säppt sina frön, hvarigenm fröskörden gått förrad. Härm meddear krnjägaren i Bjuråns bev.-tr. (Råneå revir), att granktten, förmdigen tiföjd af den ångvariga trkan, redan öppnat fjäen ch säppt sina frön. Hjuesåns bev.-tr. (Degerfrs revir) har ktten på grund af stark trka, säppt fröet redan i början af ktber. Ti föjd af den varma vädereken i september har ktten devis säppt i Laxsjö bev.-tr. (Härnösands revir). Från östra bevakningstrakten i Medepads revir meddear krnjägaren, att»grankttarna under smmaren syntes fva det bästa ch. vr stra ch vackra, men under senare deen af smmaren befv de kådiga ch nu under hösten ha kttfjäen sagit ut

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 9. J iksm under våren, så att kttarna är adees förstörda». Krnjägaren i Naggsjö-Deiarnas bevakningstrakt (Nrra Häsingands revir) mtaar, att granktten brådmgnat samt börjat öppna sig särskidt amänt på fristående träd. Färia-Ls bev.-tr. (Västra Häsingands revir) är granktten redan devis kängd. Från Grönsinka skrevir i Gästrikand mförmäer krnjägaren ch skgsrättaren, att en str de af granfröet under senhöstens varma sskensdagar redan ämnat kttarna ch att denna tidiga kängning varit så stark, att det nedfana fröet med ätthet kunnat iakttagas efter skgsstigar ch på andra jämna patser i skgeri. Stadra nrra bev.-tr. (Örebr revir) har ckså ktten redan säppt sitt frö iksm på fera andra stäen i Bergsagstrakten. Tidig frökängning hs granen i så str utsträckning ch öfver större deen af andet trde vara ganska säsynt ch synes i hvarje fa vara mera säan mtaade i skgsittera turen. År r 894 iakttg C. A. ÖHRSTRÖM 1 tidig fröfäning redan i ktber ferstädes inm Stckhms, Södermanands ch Gäfebrgs än. Från år 1904 har A. W. ScHMDT mförmät tidig fröspridning under ktber ch nvember månader, hvarvid särskidt den nvember fröet amänt spreds i Dasand. Ti sut kan m grankttens beskaffenhet anföras, att krnjägaren i Transtrands-Fuudas bev.-tr. (Transtrands revir) mförmäer, att ej at granfröet därstädes hunnit mgnad, antagigen berende på den kyiga vädereken vid midsmmar samt den ångvariga trkan på efter smmaren. Kartan å sid. 14 söker gifva en förestäning m förekmsten af björkfrö under den gångna hösten. Vi se af denna, att mängden varit högst växande i skida dear af andet. Rikigast har tigången varit i andets nrra häft. Anmärkningsvärdt är vidare, att bmningen hs björken enigt rapprterna varit betydigt rikare än frösättningen. Orsaken härti tiskrifves frst samt stark trka. Såunda uppgifves, att björkfröet varit utveckadt på grund af trka i Kaitums bev.-tr. (Juckasjärvi revir), Randijaurs bev.-tr. (Päräfvens revir), Lia Lue äfs bev.-tr. (Jckmcks revir), Magmajs bev.-tr. (Vihemina revir), Umeå Säfvars bev.-tr. (Bjurhms revir), Lögsta bev.-tr. (Anundsjö revir), Grefsätters bev.-tr. (Tjusts revir), Ekeröds bev.-tr. (Mamöhus revir) ch Fammarps bev.-tr. (Haands revir). Björkfröet säges ha varit skadadt genm frst i Hrnbergs bev.-tr. (Råneträsks reyir), Viihemina bev.-tr., Vaksaa bev.-tr. (Nrra Rsags revir), Dannemara västra grufamänning (Örbyhus revir), Seeb bev.-tr. (Gripshms revir), Säby bev.-tr. (Svätrnas 1 Tidig fröfäning hs gran. Tidskrift för skgshushihning 1895, sid. 01. Tidig fröspridning hs granen. skgsvårdsföreningens tidskrift 904, sid. 517.

14 r. aiaa. 1 rnea. Tärendö. 4 Jukkasjärvi, 5 Geivare. 6, Råneträsks. 1 Änges Tigången på björkfrö i Sverige hösten 1910. (Ertrag an Birkensamen i Schweden im Herbste 1909.) Distrikt ch revir. Lue/ distrikt. 8. Kix g. Ranea. :r. Bdens. x 1. Strbackens, 1. Päräfvf"ns. 1, J kkmkks. Skdifte/1 distrikt. 14. VarrisL rg. 1\fsy. 15. Arjepugs. 0, P1tea. x6. \iamesjaurs. 1, Jörns. '7 Öfre By ke.. Nrsjö, xs. Arvid.sj.urs.. Burträsks. 4. Degerfrs. 5. Nrra Lycksee, 6. Södra Lycksee. 7. Åsee. 8. Srsee. Ume& distrikt. 9. Stensee. 0. Wi!hemina. 1. Fredrika.. Bjurhms. Anundsjö, >feersta Nrrands distrikt. 4 T.sjö. 8. Nrra Jämtands. 5 Junsee. 9 Östra Jämtands. 6. Hernösands. 40. Västra Jämtands. 7 Medepads. 41. Häje.daens. 4. N. Häsingands. 4 V. Häsingands. 44 Gästrikands. 45 Kpparbergs. 46. Österdaar.'es. Gä.fte-Daa distrikt. 47 Särna. 48. Transtrands. 49 Västerdaarnes. s. Ktens. _... \,,x.,. \ ' x'..,._, \...- :t--..._ Bergsasdistriktet. sr. Äfdas. 57 Köpings. 5. _Arvika. 58. Västerås. 5 Karstads. 59 Enköpings. 54 A skersunds, 6. rra Rsags. 55 Örebr. 6r. Örbyhus. 56. Grönb. Östra distriktet. 6. Stckhms. 66. Finspngs. 6. Gripsbms. 67, Kinda. 64. Nyköpings. 68. Gttands. 6;. Ombergs. Västra distriktet. g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs. 71. Vartfta. 76. Marks. 7. Kinne. 77 Svätrnas, 7 Sättbygds. 78. Bhus. Småands distrikt. 79 Tjusts. 8. Jönköpings. S. Kamar. 84. Västb. 81. Öands. 85. Sunnerb. 8. Eksjö.. 86. Värends. Södra distriktet. 87. Bekinge-Åhus. 8g. Engehms. 88. Mamöhus. 90. Ha nds. -- f=) -----1 (;... Brrskgsgriins r (Tai!dwakif!renxeJ - -; ng uppgier (fiinejjngahavj GEN STAB LT. AN"ST

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 91. 15 revir), Köfdaa bev.-tr. (Tjusts revir) ch Fanrås bev.-tr. (Haands revir). Skadegöreser af frst ch trka tisammans uppgifvas från Rönnbergets bev.-t. (Öfre Byske revir) ch Hamstads bev.-tr. (Haands revir). Björkfröet anses vara skadadt i föjd af insektsangrepp i Hrnsbergs bev.-tr. (Råneträsks revir), Rönnbergets bev.-tr. (Öfre Byske revir) ch Håahuts bev.-tr. (Örebr revir). Uttersbergs ch Skärvikens bevakningstrakter (Grönb revir) hafva.björkarna härjats af indmätaren, hvarigenm frösättningen minskats. Sutigen uppyser krnjägaren i Jkes Tigången på ekn i Sverige hösten 1910. (Ertrag an Eichen in Schweden im Herbste 1910.).Be.,.gsag-sdistn'ktet. sr. Äfdas. 57 Köpings. 5. Arvika. 58. Västerås. 5 Karstads. 59 Enköpings. 54 Askersunds. 6. rra Rsags. 55 Örebr. 6r. Orbyhus. 56. Grönb, Östra distriktet. 6. Stckhms. 66. Finspångs. 6. Gripshms. 67. Kinda. 64. Nyköping. 68. Gttands. 65. Ombergs. Västra distriktet. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens, 75 Hunnebergs. 7' Vartfta. 76. Marks. 7. Kinne. 77 Svätrnas. 7 Sättbygds. 78. Bhus. Sm!iands distrikt. 79 Tjusts. 8. Jönköpings. S. Kamar. 84. Västb. 8r. Öands. 85. Sunnerb. 8. Eksjö. 86. Värends. Södra dz'striktet. 87. Bekinge-Åhus. 8g. Engeh1mc: 8. Mamöhus. g. Haanch SJuirL 1-8500000 GEN. STAE.LT. ANST. bev.-tr. (Vargiså revir), att björken ti största deen är dödad på grund af härjning af maskar, hviken skadegörese frtgått under de föregående åren. Här föreigger trigen samma härjningar sm af AND. HOLMGREN 1 tidigare mförmäts från Arjepugs ch Jckmcks appmarker ch sm förrsaktas af badsteken Nematus septentrnais. Eken har under året bmmat ganska svagt ch tigången på ekn har varit ännu mindre, se fvanstående karta. Vädereken har nämigen synnerigen menigt inverkat på eknens utbidning. Så- 1 En insektshärjning ch dess infytande på vegetatinen. Skgsvårdsf. tidskr. 905, sid. 85.

16 GUNNAR SCHOTTE. (5 8) unda anföres från Sundsmarkens bev.- tr. (Tivedens revir), att bmningen t.. m. varit rikig, men några n hafva ej utbidat sig. de trakter, där n finnas, är de fta utveckade, små ch skrumpna. Frsten (särskidt af den /6) 0 anses ha hindrat nens utbidning i Gripshms revir, Köfdaa bev (Tjusts revir), Grefsättens bev. (Kamar revir), Rvithuts bev. (Värends revir), Ufshuts ch Ousby bev. (Bekinge Åhus revir). nsekter uppgifvas hafva skadat nen i Ridö bev. (Gripshms revir), i Vikbandets, Mamskgens ch Ydre bev. i Östergötand, Tanums bev.-tr. i Bhusän; i Rögsby bev.-tr. uppgifvas nens»innehå vara såsm svart puver». mtsats ti dessa uppgifter, må anföras, att eknen varit vä utveckade å Öand samt i större deen af Bhusän. Bken har i amänhet ej bmmat i år. Undantag härifrån utgör Nybr bev.-tr. af Kamar revir, hvarest funnits rikig tigång af bkn å fristående träd ch medegd tigång i bestånden. Onen uppgifvas va friska ch vä utveckade. Medemåttig - svag tigång inberättas vidare från Värnam bev.-tr. (Jönköpings revir) samt svag tigång å fristående träd i Rarasjönåa bev.-tr. (Bekinge-Åhus revir) ch Ekeröds bev.tr. (Mamöhus revir), Rarasjömåa uppgifvas nen vara Dutveckade på grund af. frst, men ska däremt vara vä utveckade i Ekeröd. * * * de nya rapprtfrmuären uppmanas krnjägarna att friviigt ämna uppgifter m de öfriga öfträdens bmning ch frösättning samt de mera amänt dade främmande barrträdens kttsättning. Såunda är frmuäret på baksidan uppinjeradt för eurpeiskt ch sibiriskt ärkträd, vaniga sifvergranen, a, annbk, am, ask, ind, önn ch xe. Under detta år hafva ej ämnats så många uppgifter härm, men de uppysningar, sm förekmma, kunna ändå gifva någn förestäning m dessa trädsags frösättning. Liksm björken bär aen rikigare frö nrrut än söderut. Det trde därföre vara gråaen, sm i strt sedt har mera frö ån kibbaen. Från Nrrand kunna vi anteckna rikig tigång i Krpimb bev. trakt i Tärendö revir ch Kkens bev.-tr. i Bdens revir samt svag tigång från Vjrsjöns bev.-trakt i Viihemina revir. Rikig tigång angifves vidare från Västra bevakningstrakten i Västerås revir ch. från Karskga bev.-trakt i Örebr. revir. Längre söderut är tigången svag eer ferstädes ingen. Afröet är i amänhet, där det förefinnes, vä utveckadt ch friskt. Endast krnjägaren i Hammarseh bevakningstrakt (Kamar revir) uppger, att det tagit skada af frst ch trka.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN 1910. Annbken har under innevarande år i amänhet. ej bmmat. Från Östra Bekinge bevakningstrakt anföres ikvä rikig fruktsättning, hvarjämte jägmästaren i Örbyhus revir uppger, att enstaka panterade annbkar inm reviret bmmat medemåttigt ch satt vä utveckade frukter. Amen bmmade ferstädes rikigt (Örbyhus revir ch Töö bevakningstrakt i Haand) ch hade rikig frötigång, under det att i andra trakter endast fanns ringa eer intet amfrö. Asken bär i amänhet ej frö i år. Från åtskiiga bevakningstrakter uppgifves ckså, att ingen bmning eer frösättning ägt rum. På några stäen synes dck finnas askfrö (Håahuts bev.-trakt af Örebr revir, Svartsjö bev.-trakt af Stckhms revir - endast svag tigångsamt i Östra Bekinge bevakningstrakt). Linden har bmmat rikigt i Örbyhus revir, men gifvit endast en svag tigång af utveckade frön. Längre söderut har den bmmat endast medemåttigt eer svagt - från Ufshuts bev.-trakt i Bekinge Åhus revir uppgifves rikig bmning - men fruktsättningen är svag eer ingen, äfven där bmningen varit rikig. Lönnen bmmade ikaedes rikigt i Örbyhus revir, ehuru frötigången där visat sig svag. Mäartrakten ch Närke har bmningen ch fruktsättningen varit medegd. Längre söderut har däremt bmningen varit svag eer ingen. Oxen har i amänhet ej några frukter i år. Äfven i de bevakningstrakter, från hvika bmning uppgifves, saknas frukttigång eer är xebären utveckade ch skadade såsm i Sundsmarkens bevakningstrakt af Tivedens revir. Det eurpeiska ärkträdet har bmmat svagt i Örbyhus revir ch satt vä utveckade kttar. Medemåttig bmning med vä utveckade kttar uppgifves från Karskga, Håahuts ch Stadra västra bevakningstrakter i Örebr revir samt Svartsjö bevakningstrakt i Stckhms revir. Adfsbergs bevakningstrakt af Gripshms revir har ärken visserigen bmmat någt, men ej satt ktt. ch från Y dre bevakningstrakt af Kinda revir uppgifves medemåttig bmning, men ktc tarna uppgifvas hafva fait ned. Svag tigång af vä utveckade ärkkttar förefinnes sutigen äfven inm Fagerhedens bevakningstrakt af Hunnebergs revir. Längre söderut synes i amänhet ärken ej ha bmmat as. Den sibiriska ärken har i vårt and knappast ännu nått fröbarhetsådern. Medemåttig bmning med medemåttig tigång af vä utveckade ch friska kttar förefinnes ikvä å Visingsö.. Den japanska ärken har satt ett fåta kttar på ungträden i Örbyhus revir.

18 GUNNAR SCHOTTE. (s z ) Sifvergranarna bära ferstädes ktt. Jägmästaren i Örbyhus revir mtaar svag kttigång på vanig sifvergran ch medemåttig tigång å basamgran. Medemåttig tigång på vaniga sifvergranen inrapprteras äfven från Visingsö samt Rsendahs bevakningstrakt å Öand. Öfverat är kttarna friska ch vä utveckade. * * * A f fvanstående redgörese finna vi att skgsträden under år 19 10 i amänhet bmmat svagt eer medemåttigt. Endast granen har haft rikigare bmning, särskidt nrr ut. Af -årig taktt finnes däremt ganska gd tigång i de nrra ch meersta dearna af andet. Den tämigen gda kttigången af gran i samma trakter är ti betydig de skadad genm insektsangrepp. Ti nästa år kan en mindre skörd af taktt påräknas från de nrra ch meersta dearna af andet. R.esume. Die Samenerute der Wadbäume vn Schweden irn Herbst 1910. Der vrstehende Aufsatz bietet eine Bearbeitung und Zusammensteung der Berichte, die das Aufsichtspersna der schwedischen Staatswäder verpfiichtet ist, den betr. Oberförstern einzusenden, wech etztere sie dann der Kg. Dmänenverwatung iibersenden. Zunächst wird ein kurzer Bericht i.iber das veränderte Berichtsfrmuar geiefert, das vn der Frstichen Versuchsanstat Schwedens ausgearbeitet wrden und in diesem Jahre zum erstenma zur Anwendung gekmmen ist. Danach fgt eine Ubersicht i.iber die Witterung während der etzten Vegetatinsperide. - Starker Frst und Di.irre während des Vrsmmers haben einigermassen schädich auf die Entwickung der Fichten- und Kiefernzapfen eingewirkt. Während des Herbstes herrschte mehrrts ungewöhnich warmes und schönes Wetter, das die Fichte in gewissen Gegenden azu fri.ihzeitig zur Samenentassung brachte. Die Reichichkeit der Biite der Kz'efer und Fz'chte findet sich in Tabee r auf. S. r dargestet. Aus ihr ist zu ersehen, dass die B ii te der Kiefer im agemeinen nur mittemässig in den närdichen und mitteren Teien vn Schweden und schwächer in den sidichen Teien des Landes gewesen ist. Die Fichte hat geichfas reicher in N rd- und Mitteschweden, schwächer dagegen in Si.idschweden gebiiht. Uber den Ertrag an Zapfen, Samen der Eichen haben die Förster Yn diesem J ahre an besndere Angaben fi.ir freistehende Bäume (und Bestandsränder) und fi.ir Bestände zu iefern. Hierbei s die reative Reichichkeit des Samenertrags unabhängig vn grösserer der geringerer Ausbreitung innerhab des Aufsichts:iezirkes angegeben werden. Darnit aber ansserdem die Samenberichte ein ziemich gutes Bid vn dem ahsuten Vrkmmen vn

RESUME. XXV Zapfen einer bestimmten Art geben sen, ist nunmehr vrgeschrieben, dass Angaben auch i.iber die Hinängichkeit des Zapfens der Samens fi.ir den Bedarf des Aufsichtsbezirks geiefert werden sen. Tabee giebt eine Zusammenfassung dieser Angaben. Hierzu sind fgende Bezeichnungsgrade angewandt wrden: kein Ertrag nach Angahe im Bericht des Aufsichtsbeamten. schwacher»»» mittemässiger»» reichicher»» Die s erhatenen Zahe11 sind pr Revier addiert und die Summe darauf durch die Anzah Aufsichtsbezirke dividiert wrden, um einen Ausdruck fiir das durchschnittiche Vrkmmen innerhab des Reviers zu erhaten. Um eine Ziffer fi.ir die Hinängichkeit der Zapfenernte in dem Revier zu erhaten, sin d ähniche Bezeichnungsweisen gewäht w rden: kein Ertrag nach Bericht des Aufsichtsbeamten. ungentigender»» gentgender» mehr as gentgender Auch aus diesen Zahen ist fiir das Revier eine Durchschnittsziffer berechnet wrden, die sich in Tabee angegeben findet. Sbad die Durchschnittsziffer i.ibersteigt, ist sie fett gedruckt wrden, um hervrzuheben, dass innerhab des betreffenden Reviers der absute Zapfenertrag wenigstens etwas den Bedarf i.ibersteigt. n den Karten wird das reative V r kmmen vn Zapfen, Eichen und Samen in den verschiedenen Revieren wiedergeben. Hierbei sind die Angaben fiir freistehende Bäume und fi.ir Bestände nach dem Schema auf. S. 04-5 zusammengestet wrden. Pri.ifen wir die Karte auf S. 07 näher, s finden wir, dass der Ertrag an zweifährigen Zapfen in grssen Gebieten des beren und mittieren Nrrands mittegut der teiweise reichich ist, dass er dagegen um s schwächer wird, je weiter nach Si.iden man kmmt. Zum Vergeich mit dieser Karte ist auf S. 06 die Karte i.iber das berichtete Vrkmmen vn einjährigen Kiefernzapfen im Herbst 1909 gegeben, die in dem Bericht des vrigen Jahres i.iber die Samenerute veröffenticht wurde. Die beiden Karten zeigen eine gewisse Ubereinstimmung, bwh augenscheinich das Vrkmmen vn r jährigen Zapfen, wie ft, zu niedrig geschätzt wrden ist. Die Beschafenheit der Kieftmzapfen in verschiedenen Teien vn Schweden geht as Tabee hervr. Aus ihr ist ersichtich, dass ein ziemich beträchticher Przentsatz der Kiefernzapfen unentwicket ist. U ngefähr r j 4 der Berich te aus dem närdiebsten Tei des Landes kagt ii ber schecht entwickete Zapfen. As Ursache hierfiir nennen die Aufsichtsbeamten swh in Nrrand as au ch si.idwärts Frst während der V egetatinsperide swie starke Di.irre während des V rsmmers. Ein keinerer Tei der Kiefernzapfen wird ausserdem as vn nsekten besehärigt angegeben. Auf S. z8 findet sich eine Karte i.iber den Ertrag an -jährigen Kiefernzapfen. Die Karte auf S. zeigt, dass der Ertrag an Jikhtenzapfen schwach bis mittemässig in Nrdschweden, besser in den mitteren Teien des Landes ist, w er sgar teiweise reichich ist.. m sidiebsten Schweden ist der Ertrag schwach der geich Nu. Meddt.Z, fr. statens \ke[sförsöksansta!t 9O. 1*